Betänkande (SOU 2004:66) Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Drottninggatan 21 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Betänkande (SOU 2004:66) Egendomsskatter Reform av arvsoch gåvoskatter (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Egendomsskattekommitténs slutbetänkande Egendomsskatter Reform av arvsoch gåvoskatter. Med anledning av det anför Aktiespararna följande. Aktiespararna Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Aktiespararnas uppgift är att för medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för aktiesparande. Det sker bland annat genom att förbundet aktivt verkar för att den svenska aktiebeskattningen skall vara internationellt konkurrenskraftig. Mot bakgrund av det framförda har Aktiespararna valt att endast beröra de delar av Egendomsskattekommitténs slutbetänkande som avser beskattning av arv och gåva av marknadsnoterade aktier. Aktiespararnas remissvar i sammanfattning Aktiespararna avstyrker bestämt Egendomsskattekommitténs förslag att alla tillgångar och skulder, utom i näringsverksamhet, skall värderas till 50 procent, och att en proportionell skattesats på 30 procent införs vid beskattning av arv och gåva. Förslaget skulle allvarligt försämra kapitalförsörjningen för företag i Sverige, med åtföljande negativa konsekvenser för ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Sverige. För att ett skattesystem skall vinna legitimitet måste det vara rättvist, förutsägbart och kontrollerbart. Egendomsskattekommitténs förslag inte bara minskar legitimiteten utan också ökar arvsskattens orättvisor. Aktiespararna yrkar i stället att arvsskatten i sin helhet avskaffas. Aktiespararna förordar vidare att kommitténs förslag att slopa gåvoskatten mellan makar och sambor utvidgas så att gåvoskatten i sin helhet avskaffas. 1

1. Arvs- och gåvobeskattningen I Egendomsskattekommitténs slutbetänkande föreslås att tillgångar och skulder skall värderas till 50 procent av marknadsvärdet eller av de andra värden som utgör utgångsångspunkt för dagens värdering av vissa tillgångar. Begravnings- och bouppteckningskostnader skall däremot få dras av med sitt fulla värde. För att främja företagande och tillväxt föreslår kommissionen att arv av näringsverksamhet skall befrias från arvsskatt, men tas upp till 15 procent vid gåvobeskattning. Den progressiva skatteskalan på 10, 20 och 30 procent skall ersättas av en proportionell skattesats på 30 procent. Föräldrar som ärver sitt barn under 18 år skall befrias från arvsskatt. Arvtagare skall endast delas in i två klasser mot tre för närvarande. Nya regler för arvsavstående föreslås införas. Dessa innebär att ett arvsavstående som görs utan villkor, dokumenteras i en bouppteckning, deklaration eller särskild handling och som ges in till Skatteverket före skattebeslutet skall anses som arvsfallen egendom och arvsbeskattas. Den nuvarande dispensregeln för värdering av marknadsnoterade aktier och liknande värdepapper föreslås bli ändrad så, att nedsättning av skatten skall ske, när den sammantagna värdenedgången uppgår till minst 25 procent och lägst 50 000 kronor mellan dagen för skattskyldighetens inträde och dagen för Skatteverkets beslut. Nuvarande regler Dagens skattelagstiftning för arv och gåva är i stort sett densamma som när nuvarande lag tillkom 1941, AGL 1. Vid arvsbeskattningen används antingen ett schematiskt arvsskifte, skatten beräknas då utifrån en fingerad fördelning av kvarlåtenskapen efter den avlidne på grundval av bouppteckningen, eller ett verkligt arvsskifte. Det är relativt ovanligt att dödsbodelägarna åberopar ett verkligt arvsskifte som underlag eftersom det oftast leder till ett större skatteuttag. Utgångspunkten vid värderingen är att tillgångar och skulder skall tas upp till marknadsvärdet vid tidpunkten för dödsfallet eller gåvotillfället. Aktier som är inregistrerade på börs skall tas upp till 75 procent av sitt noterade värde och O-listan samt andra aktier som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut skall tas upp till 30 procent av sitt marknadsvärde. Om en noterad aktie efter tidpunkten för dödsfallet sjunkit i värde med minst en fjärdedel och skatten för den del av lotten som avser aktierna uppgår till minst 3 000 kronor får regeringen medge att arvsskatten sätts ned, om det är uppenbart att uttaget av skatt kan anses oskäligt betungande. Regeringens praxis är synnerligen restriktiv i fråga om dispensärenden. 1 Lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 2

En 50-procentig värderingsnivå och en slopad arvsskatt respektive sänkt gåvoskatt för näringsverksamhet Skatten på arv och gåva är inte utformad som en likformig skatt. Det finns en rad begränsningar och undantag som gör att arv och gåva beskattas olika beroende på vem som erhåller arvet eller gåvan och vad de erhåller. Lika väl som man kan hävda att förmögenhetsskatten är en frivillig skatt kan man hävda att skatten på arv och gåva också är frivillig, då beskattningen är lätt att undandra sig om man har kunskap om systemet. De olikformiga värderingsreglerna har skapat en situation som gynnar skatteplanering, dvs. att där det inför en överföring av tillgångar till nästa generation eller andra närstående lönar sig att disponera sina tillgångar med utgångspunkt för hur de beskattas. Arvs- och gåvolagstiftningens utformning och dess mycket låga gränsbelopp leder till en omvänd fördelningspolitik, där många som erhåller låga arvsoch gåvolotter erlägger skatt, medan andra helt kan slippa. Det naturliga sättet att åtgärda den nu synnerligen asymmetriska arvsoch gåvoskatten vore att helt slopa beskattningen av arv och gåva, men istället förordar Egendomsskattekommittén att tillgångar och skulder skall värderas till 50 procent av marknadsvärdet och att ett enhetligt skatteuttag på 30 procent införs. Kommittén vill med sitt förslag stoppa skatteplaneringen och göra arvsoch gåvobeskattningen mer enhetlig. Förslaget representerar ingen helhetssyn på den svenska beskattningen och inget nytänkande i fråga om vilka faktorer som bidrar till att stimulera tillväxt i landet. Dessvärre har kommittén med sitt förslag istället lyckats att befästa de skevheter som finns i dagens system, samtidigt som de har öppnat upp nya möjligheter för skatteplanering. Aktiespararna anser att de utjämnande fördelningspolitiska effekterna är försumbara, vilket särskilt understryks av att flertalet arvslotter är små. Av statistiken i avsnitt 2.2.2 2 framgår att två tredjedelar av alla arvslotter år 2002 värderades till belopp under 40 000 kronor. Den fördelningspolitiska effekten kan också ifrågasättas mot bakgrund av att 36 procent 3 av dem som erhöll ett arv eller en gåva överstigande 40 000 kronor antingen var studerande, hemarbetande, förtidspensionerade eller långvarigt arbetslösa. Dessa grupper kan inte anses ha en hög socialekonomisk status. De fördelningspolitiska effekterna kan dessutom ifrågasättas mot bakgrund av att både arvsoch gåvoskatten utgör en mycket liten del av statens finanser. Under år 2003 inbringade arvsskatten 2,4 miljarder kronor och gåvoskatten inbringade 410 miljoner kronor, då har hänsyn inte tagits till Skatteverkets kostnader. 4 Om så skedde, skulle statens nettoinkomst för arvsoch gåvoskatten sjunka. De motiv som Egendomsskattekommittén framför i betänkandets 3 kapitel för varför arv och gåva skall beskattas är oklara. Kommittén menar att även om arvsoch gåvoskatten utgör en liten del av statens finanser har de en utjämnande fördelningspolitisk effekt, och att skatteförmågeprincipen och andra fördelningspolitiska motiv numera kompletterar varandra, ett ställningstagande som Aktiespararna finner anmärkningsvärt. 2 SOU 2004:66. 3 A a s 65. 4 SCB, Statistisk årsbok 2004. 3

Aktiespararna underkänner kommitténs skäl att vilja behålla arvsoch gåvoskatten och anser istället att de har horisontella orättvisor. Beskattningen av arv och gåva är godtycklig och orättvis mellan olika grupper av hushåll. Sannolikt finns det ett mycket dåligt samband mellan hur mycket som man erhåller i arv eller i gåva och den skatt som man betalar. För somliga tar skatten en tämligen stor del av det erhållna arvet eller gåvan, medan för andra och kanske förmögnare hushåll, blir arvsoch gåvoskatten noll kronor. Den nuvarande konstruktionen av arvsoch gåvoskatten strider mot några av de viktigaste grundprinciperna i vårt skattesystem, förutsägbarhet och kontrollerbarhet. Mängder av undantag och nedsättningar skapar incitament till rent skattebetingade beslut hos hushåll, så väl legala som illegala. En höjd arvsoch gåvobeskattning Idag värderas marknadsnoterade aktier till 30 procent av det noterade värdet vid dödsfallet respektive gåvotillfället. Genom att införa en 50 procentig värdering vill kommittén utjämna den skevhet som finns mellan börsregistrerade och marknadsnoterade aktier. För marknadsnoterade aktier leder kommitténs förslag dock till en skattehöjning. Redan vid relativt små arvsoch gåvolotter leder Egendomsskattekommitténs förslag till ett ökat skatteuttag. Samma aktieslag drabbas också av förmögenhetsskatt om förslagen i kommitténs huvudbetänkande 5 realiseras. För att motverka denna skärpning av beskattningen inom vissa skikt av skatteskalan och för vissa tillgångar föreslår kommittén att grundavdragen för arv på 70 000 kronor respektive 21 000 kronor skall höjas till 80 000 kronor respektive 25 000 kronor och att grundavdraget för gåvor på 10 000 kronor skall höjas till 25 000 kronor. Aktiespararna anser att den föreslagna höjningen är otillräcklig, då kommitténs förslag om proportionell beskattning med 30 procent och ändrad värdering till 50 procent med beaktande av de höjda grundavdragen ändock leder till en kraftigt skärpt beskattning, vilket tabellen på nästa sida visar. 5 SOU 2004:36. 4

Arv Nuvarande regler Gåva Nuvarande regler Aktieportfölj, innehållande aktier på O-listan, 250 000 kr, värderas till 30%. 75 000 Aktieportfölj, innehållande aktier på O-listan, 250 000 kr, värderas till 30%. 75 000 Grundavdrag -70 000 Grundavdrag -10 000 Skatteunderlag 5 000 Skatteunderlag 65 000 Arvsskatt, 10% 500 Gåvoskatt, 10% 6 500 Egendomsskattekommitténs förslag Egendomsskattekommitténs förslag Aktieportfölj, innehållande aktier på O-listan, 250 000 kr, värderas till 50%. 125 000 Aktieportfölj, innehållande aktier på O-listan, 250 000 kr, värderas till 50%. 125 000 Grundavdrag -80 000 Grundavdrag -25 000 Skatteunderlag 45 000 Skatteunderlag 100 000 Arvsskatt, 30% 13 500 Gåvoskatt, 30% 30 000 Skillnad skatteuttag + 13 000 Skillnad skatteuttag + 23 500 Egendomsskattekommitténs förslag innebär en avsevärd skattehöjning för de enskilda aktieägarna, vilket riskerar att minska tillgången på riskkapital för småbolag eftersom kapitalet istället kommer att söka sig till tillgångar som inte är arvs- eller gåvoskattepliktiga eller till utlandet. Egendomsskattekommittén konstaterar i sitt slutbetänkande att de föreslagna ändringarna kan medföra ett större skatteuttag, men någon djupgående analys av kommitténs förslag finns inte. Dispensregeln Den nuvarande dispensregeln för värdering av marknadsnoterade aktier och liknande värdepapper föreslås ändras så att nedsättning av skatten skall ske, när den sammantagna värdenedgången uppgår till minst 25 procent och lägst 50 000 kronor mellan dagen för skattskyldighetens inträde och dagen för Skatteverkets beslut. De föreslagna reglerna för dispens är otillräckliga eftersom de innebär att man kan tvingas att erlägga arvsskatt på fiktiva vinster. Aktiespararna anser att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga och yrkar istället att dödsboet skall ha möjlighet att välja en värdering enligt lägsta värdets princip på dödsdagen eller dagen för bouppteckningens registrering. 5

Försämring för marknadsnoterade aktier Som Aktiespararna tidigare har framfört i sitt remissvar avseende Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande, SOU 2004:36, förutsätter ett effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser, en god tillgång till riskkapital och att kapitalet tillförs de branscher och de företag som har de bästa utsikterna att möta marknadens behov. De mindre och växande företagen har i regel inte tillgång till den internationella kapitalmarknaden, innefattande institutionella och utländska investerare, utan är beroende av inhemska, huvudsakligen privata, investerare för att kunna expandera. För dessa privatinvesterare föreslås att den progressiva skatteskalan från 10-30 procent ersätts med en proportionell skatt på 30 procent samtidigt som värderingen stiger från 30 procent till 50 procent. Egendomsskattekommittén har i sitt slutbetänkande inte gjort någon djupgående analys över hur deras förslag kommer att påverka tillgången på riskkapital och den svenska tillväxten. Något som Aktiespararna finner mycket anmärkningsvärt. Den skattemässiga skillnad som idag existerar mellan olika listor har sitt ursprung i önskan att stimulera placeringar i småföretagsaktier och upprätthålla en vital riskkapitalmarknad även för mindre och medelstora företag. Tillgången till riskkapital är också en av de viktigaste anledningarna till att bolag väljer att notera sina aktier. För marknadsnoterade aktier, så som de på O-listan, innebär kommitténs förslag en skärpning av skatteuttaget vid arv eller gåva. Aktiespararna hävdar att kommitténs förslag om att bredda förmögenhetsskattebasen tillsammans med de föreslagna ändringarna vad gäller beskattning av arv och gåva riskerar att allvarligt hämma de svenska små företagens utveckling. Kommitténs förslag vad gäller arv, gåva och förmögenheter kommer sannolikt att leda till att onoterade aktier blir mer intressanta ur ett investerarperspektiv på bekostnad av noterade aktier, vilket är olyckligt eftersom dessa aktier i allmänhet har sämre genomlyst handel och innebär en högre risk för den enskilde aktiespararen. Förslaget kommer att påverka tillgången på riskkapital negativt, något som kan få stor betydelse för det svenska näringslivet och landets välfärd. Eftersom de negativa skattemässiga konsekvenserna i huvud- och slutbetänkandet för en del bolag inte kommer att uppvägas av de fördelar som en marknadsnotering innebär, kommer kommitténs förslag att leda till en minskad notering av nya bolag samtidigt som en del bolag kommer att välja att avnotera sig. En av anledningarna kommer troligtvis att vara att de som äger bolagen innan introduktionen inte har något intresse av att medverka till en introduktion som leder till en ökad arvsbeskattning och förmögenhetsbeskattning på aktieinnehavet. 6

Kapitalflykt Sverige har ett skattetryck på aktier, innefattande skatt på kapitalvinster, aktieutdelningar och förmögenhetsskatt, som är mer än 2,5 gånger så högt som det är inom både EU och OECD. 6 Eftersom arvsoch gåvoskatten tas ut på icke realiserade tillgångar ger de incitament att placera kapital i tillgångar som ger en låg arvsoch gåvoskatt eller att placera tillgångar utomlands och sedan underlåta att rapportera dessa till Skatteverket. Arvs- och gåvoskatten, tillsammans med den höga aktiebeskattningen, utgör enligt Aktiespararnas mening de grundläggande orsakerna till den omfattande kapitalflykten. Den tekniska utvecklingen har också gjort det lättare för privatpersoner att flytta över sitt aktiesparande till länder med lägre beskattning. Riksskatteverket har beräknat att det finns en restpost på 250 miljarder kronor om man granskar hushållens sparande 7, vilket är en låg uppskattning. Det finns andra beräkningar som säger att svenskarna troligtvis har 500 miljarder kronor i oredovisade tillgångar. 8 Aktiespararna anser att de av Egendomsskattekommittén föreslagna ändringar vad gäller arvsoch gåvobeskattningen tillsammans med den föreslagna breddningen av förmögenhetsskatten riskerar leda till en ökad kapitalflykt, vilket kommer att skada utvecklingen av det svenska näringslivet. Skatteflykt De nuvarande bestämmelserna om arvsoch gåvoskatt innebär många möjligheter att på helt laglig väg föra över tillgångar till nästa generation successivt och därigenom minska eller helt eliminera arvsskatten. Även den stadigt ökande internationaliseringen och de därmed sammanhängande bristande kontrollmöjligheterna gör att skatten mer eller mindre ter sig som en frivillig skatt. Även med Egendomsskattekommitténs förslag kommer värderingen av olika tillgångsslag att skifta högst avsevärt. Mot bakgrund av att icke noterade företag kommer att undantas från arvsbeskattningen löser Egendomsskattekommitténs förslag inte problemet med skatteplaneringen, det skapar istället nya möjligheter för skatteplanering. Teoretiskt sett så kommer man genom att köpa icke noterade företag för lånade pengar kunna uppnå skattefördelar. Kommitténs förslag kommer sannolikt att leda till att angelägna generationsskiften av skatteskäl skjuts upp till företagarens dödsfall eller att betydande delar av kapitalet placeras i onoterade aktier. 6 Aktiespararna, Beskattning av enskilt aktieägande i de 30 OECD-länderna. Undersökningen finns att ladda ner på förbundets hemsida, www. aktiespararna.se. 7 RSV Rapport 2002:2, oroliga skattebaser. 8 Skattebetalarnas förening. Kapitalflykten och förmögenhetsskatten. 7

Sammantaget blir kommitténs förslag mycket skadliga för entreprenörklimatet och försörjning av svenskt riskkapital. Även med en mer enhetlig beskattning kvarstår betydande olikformigheter i värderingsreglerna, vilket medför fortsatta möjligheter till skatteplanering. Detta gör beskattningen orättvis. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är det heller inte bra om tillgångar disponeras främst efter hur de värderas vid eventuell arvsoch gåvobeskattning. Enligt Aktiespararnas uppfattning är tiden mogen för att helt slopa den svenska arvsoch gåvobeskattningen. För år 2003 genererade dessa skatter intäkter till statskassan på ca 2,8 miljarder kronor, oaktat Skatteverkets administrativa kostnader. Med detta blygsamma utfall för statskassan har arvsoch gåvobeskattningen knappast någon legitimitet kvar. De tvingar Skatteverket och domstolsväsendet att hålla igång en betydande administration och kontrollapparat kring bouppteckningar och arvsskiften. Skatterna försvårar generationsskiften i näringslivet samtidigt som de hämmar tillgången på svensk riskkapital. Det är också relativt enkelt att undgå eller minska arvs- samt gåvoskatten. Mot bakgrund av dess hämmande effekter på svenskt riskkapital och svenskt näringsliv, och dess både godtyckliga och orättvisa effekter bör de avskaffas. Aktiespararna anser sålunda att arvsoch gåvoskatterna skall slopas. Det kan även tilläggas att Aktiespararna inte är ensamt om att framföra detta krav. Även Internationella Valutafonden har framfört att Sverige bör genomföra en översyn av det komplexa kapitalbeskattningssystemet, innefattande förmögenhetsskatten samt arvsoch gåvoskatten, för att möta den ökade internationella konkurrensen om skattebaserna. Aktiespararna avvisar Egendomsskattekommitténs förslag vad gäller ändrad arvsoch gåvobeskattning. Istället förordar Aktiespararna att arvsoch gåvoskatten i sin helhet bör avskaffas. SVERIGES AKTIESPARARES RIKSFÖRBUND Stockholm den 21 juli 2004 Lars-Erik Forsgårdh Verkställande Direktör Anna Jansson Handläggare Telefon 08-50 65 15 48 8