Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland Diarienummer: LS-LED13-484 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-08-20 104/13 2 Landstingsstyrelsen 2013-09-03 114/13 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsdirektören får i uppdrag att genomföra fördjupad analys och resursberäkning av den föreslagna förändringen av ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland, och därefter återkomma till landstingsstyrelsen för vidare beslut i landstingsfullmäktige. 2. Analysen ska vara genomförd senast 2013-12-31 och ligga till grund för slutgiltigt beslut om förändring. 3. Ärendet skickas parallellt till berörda nämnder för yttrande senast i oktober månad 2013. Yrkanden Ordförande Åsa Kullgren yrkar bifall till förslaget till beslut med tillägg av en tredje beslutspunkt: Ärendet skickas parallellt till berörda nämnder för yttrande senast i oktober månad 2013. Magnus Leivik (M) yrkar bifall till förslaget till beslut inklusive Åsa Kullgrens (S) tillägg. Proposition Ordförande Åsa Kullgren (S) ställer förslaget till beslut, inklusive eget tillägg, under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om en förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Förslaget har sin bakgrund i utvecklingsarbete som genomförts inom projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Den föreslagna förändringen syftar till att det ska bli en sammanhållen vårdkedja, då en verksamhet ansvarar för att utreda alla neuropsykiatriska Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 diagnoser för den aktuella åldersgruppen. Det syftar också till att det ska vara enklare för enskilda och remittenter att veta vart man ska vända sig. Vid arbetsutskottets sammanträde fick landstingsdirektören i uppdrag att komplettera ärendet i enlighet med arbetsutskottets diskussion. En kompletterande handling med förslag till beslut skickades ut inför landstingsstyrelsens sammanträde. Beslutsunderlag Komplettering i enlighet med landstingsstyrelsens arbetsutskott, 2013-08-28 Protokollsutdrag från landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-08-20 104 Tjänsteutlåtande 2013-08-12 Rapport Utvärdering Samverksamhet Neuropsykiatri, 2013-06-02 Delrapport Förslag från arbetsgruppen Delprojekt 3, Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, 2013-05-30 Landstingsstyrelsens protokoll 2011-04-05, 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden för yttrande Förvaltningschef Jörgen Striem Habilterings- och utbildningsnämnden för yttrande Förvaltningschef Eva Andrén Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledningsstabens utredningsenhet 2013-04-16 LS-LED13-327-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, (2013-04-23, 39). Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade 2011-04-05, 75, att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast 2014-03-31, Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\b9a7400c-806a-4c7f-84db-1a7c9d2bea56\212309_1_0.docx SID 1(5) Utskriftsdatum: 2013-05-21 16:12

(enligt beslut i LS 2012-04-25 56). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Utifrån målsättningen bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt, med delaktighet från inblandade verksamheter i landstinget och representanter från kommunernas elevhälsa. Den projektarbetsgrupp som arbetat med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½-års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. Ärendebeskrivning Förslaget innebär att utveckla en vårdkedja med utgångspunkten från barnen och deras behov. Syftet är att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen. Målet med införande av vårdkedjan skulle vara att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Målet är också att öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting, samt öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Förslaget syftar också till ett effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän och de olika stegen innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½-års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCE-team (Fernell m.fl. 2012.) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCE-teamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. ORG NR 232100-0032 C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\b9a7400c-806a-4c7f-84db-1a7c9d2bea56\212309_1_0.docx Utskriftsdatum: 2013-05-21 16:12 SID 2(5)

Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 0-17 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Nuläge Sörmland: Under 2010 diagnosticerades sju barn, 0-6 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). Socialstyrelsen arbetar med ett uppdrag att ta fram separata riktlinjer eller annan form av vägledning för mödra- och barnhälsovården samt elevhälsa. Hur slutrapporten kommer att utformas och om man kommer att rekommendera allmän screening för autism, är inte känt. Det här förslaget baseras på erfarenheter och forskningsresultat från Göteborg, enligt ovanstående artikel. Konsekvenser Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor till Rapport, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att ORG NR 232100-0032 C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\b9a7400c-806a-4c7f-84db-1a7c9d2bea56\212309_1_0.docx Utskriftsdatum: 2013-05-21 16:12 SID 3(5)

få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter. Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Ärendets beredning Vårdkedjan har initierats och beskrivits av en av arbetsgrupperna i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Deltagare i gruppen har varit psykolog och KBT-terapeut från Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, specialpedagog och psykolog från Habiliteringsverksamheten, psykolog från Barnhälsovården, barnneurolog från Barn- och ungdomskliniken, logoped från Logopedmottagningen och skolläkare från en av länets kommuner. Arbetet har letts av projektledaren. ORG NR 232100-0032 C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\b9a7400c-806a-4c7f-84db-1a7c9d2bea56\212309_1_0.docx Utskriftsdatum: 2013-05-21 16:12 SID 4(5)

Förslaget har därefter kostnadsberäknats och det har gjorts en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Det har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Deltagare har varit verksamhetscheferna för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringsverksamheten, enhetschefen för Barnhälsovården, rektor Elevhälsan, Katrineholm kommun samt projektledaren för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutsunderlag Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, 2013-03-22. Landstingsstyrelsens protokoll 2011-04-05, 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Hälsoval Sörmland Chef Asghar Farahani Habiliterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén ORG NR 232100-0032 C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\b9a7400c-806a-4c7f-84db-1a7c9d2bea56\212309_1_0.docx Utskriftsdatum: 2013-05-21 16:12 SID 5(5)