Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Relevanta dokument
Den framtida elproduktionen

Miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Miljövärdering av el och fjärrvärme. Mars 2016

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Varifrån kommer elen?

framtider Energisystemet 2020

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Energiskaffning och -förbrukning 2012

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Elsystemet en utblick

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Biokraftvärme isverigei framtiden

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Miljövärdering av el ur systemperspektiv

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Energisituation idag. Produktion och användning

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Energigas en klimatsmart story

Energiläget En översikt

Elåret Diagram ur rapporten

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Elåret Diagram ur rapporten

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Seminarium - Geoenergi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Energi Miljöombudsutbildning 24 mars Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet Tel

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Basindustrin finns i hela landet

Energiläget 2018 En översikt

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

2016 Trollhättan Energi

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Hotbilden mot kra/värme

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Seminarium om elsystemet

Förnybarenergiproduktion

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Bioenergi Sveriges största energislag!

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Klimat- bokslut 2010

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Energiförbrukning 2010

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Transkript:

Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm)

Miljövärdering av el - grundproblemet I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som används inte minst relaterat till CO 2 -utsläpp (t ex EUs energitjänstedirektiv och EUs direktiv om energideklaration av byggnader) För ett flertal energislag är detta relativt enkelt, t ex användning av bensin eller olja För el är det däremot väldigt komplext! Elen som konsumeras produceras nämligen på ett antal olika sätt med väldigt olika miljöprestanda Hittills ingen tydlig samsyn på miljövärderingsprincip av el. Man har därmed kunnat välja det som passar ens syften

Miljövärdering av el olika principer Ögonblicksbild Marginalel Tillbakablickande Genomsnittsel (Sverige, Norden, Europa, ) Framåtblickande Dynamisk förändringseffekt Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel (CO 2 -tak) Konsumentstyrt (ursprungsmärkning & Bra Miljöval, ) Scenariobunden värdering Historiskt betingad, vilken el byggdes till vilken användning Ideologiskt betingad, industrin före elvärme

Kärnfrågan för den dynamiska förändringseffekten Vilka systemeffekter fås av en given systemförändring? Orsak (förändringen): Förtida avveckling av en kärnkraftreaktor Ökning av elvärmen Släcka en lampa Ny industri Verkan (effekten):? Olika effekter beroende på den initiala förändringen/orsaken!!!!

Förändringar och effekter En fråga om orsak och verkan samt systemgränser Elsystemet Effekt på elanvändningen Effekt på elproduktionen Effekt på utsläppen från elsystemet Förändringen alt störningen.. som kan öka/minska.. som kan öka/minska.. som kan öka/minska T ex öka andelen värmepumpar för uppvärmning jmfrt med ett referensfall Effekt på annan energianvändn.. som kan öka/minska Effekt på annan energitillförsel.. som kan öka/minska Effekt på utsläppen från annan del av energisyst.. som kan öka/minska Annan del av energisystemet (t ex fjärrvärme, oljemarknaden mm)

Principen för den dynamiska förändringseffekten Elproduktionssystemets utveckling med förändringen Elproduktionssystemets utveckling utan förändringen Differensen ( = effekten) TWh Fossilkraft Kärnkraft Förnybart 2000 2012 2024 2036 2048 Year - TWh = 2000 2012 2024 2036 2048 Year Fossilkraft Kärnkraft Förnybart 2000 2012 2024 2036 2048 Year TWh Existerande fossilkraft Ny fossilkraft Förnybart

Beräkningsexempel på den dynamiska förändringseffekten (+ 5 TWh hushållsel i Sve) 8 6 4 2 0-2 2009 2016 2023 2030 2037 2044 År Kol+olja Biobr, torv, avfall Vind Vatten+kärnkraft Gas Elproduktion (TWh)

Genomsnittlig effekt på elproduktionsmix och koldioxidutsläpp i Nordeuropa (Känslighetsanalys) Effekt av förändringen + 5 TWh i Sve 8 800 TWh el 6 4 2 0-2 -4 600 400 200 0 kg CO2/MWh el -200-400 Ref Fos CO2 Cert 45 EUR/tRed anv Gas Kol+olja konv Kol+olja CCS Biobr, torv, avfall Vind CO2-utsläpp (kg/mwh el)

Olika metoder för olika situationer Marginalelmetoden t.ex. släcka en lampa en kall vinterdag existerande kol- eller oljekondens styr miljöeffekten. Kortsiktiga förändringar respektive effekter Framåtblickande perspektivet ( dynamisk förändringseffekt ) t.ex. val av uppvärmningssystem, nytt kraftverk mix av olika produktionsslag (exist. och ny) styr miljöeffekten (modellberäkningar, påverkas av antaganden om framtiden) Dessa metoder är lämpliga när effekter av kortsiktiga eller långsiktiga förändringar av elanvändning / elproduktion skall studeras. Metoderna utgår från att elsystemet körs och byggs ut med målet att minimera kostnader, inklusive styrmedel. Bägge metoder är förenliga med principen om orsak och verkan (på systemnivå). Huvudskillnaden är typiskt tidsdimension och storlek på förändringen (delvis en fråga om praxis )

Olika metoder för olika situationer (forts) Utsläppsrättshandelsperspektivet ( styrmedelsrelaterat ) oavsett förändringar i användning eller produktion av el så sker inga nettoutsläppsökningar av CO 2 (däremot av andra luftföroreningar) Metoden är i princip förenlig med de tidigare principerna ( dynamisk förändringseffekt och marginalel ) eftersom man där också kan ta hänsyn till styrmedel (t ex modellera ett CO 2 - tak) Ingen positiv klimateffekt av att investera i vindkraft Ingen negativ klimateffekt av att använda elvärme Hur man agerar påverkar dock priset på EUA och indirekt politikernas framtida möjligheter att ytterligare reducera utsläppsutrymmet EU ETS än så länge endast t o m 2012. Vad kommer sedan?

Olika metoder för olika situationer (forts) Konsumentvalsmetoden tillämplig för både nuvarande och tillkommande användning effekten bestäms av den el som avtalet mellan kund och leverantör specificerar. Denna metod är lämplig för att studera effekter av såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar i elanvändningen Metoden utgår från att elsystemet körs och byggs ut som en konsekvens av aktiva kundval (efterfrågade miljöegenskaper styr) För ospecificerad el görs annat antagande (t ex baserat på marginalelsprincipen) Bygger på en helt annan utgångspunkt än det systemperspektiv som de två ovan nämnda perspektiven (marginalmetoden och metoden framåtblickande perspektiv ) representerar.

Olika metoder för olika situationer (forts) Medelel genomsnittsvärden baserade på historisk statistik. Metoden ger begränsad, eller ingen information om konsekvenser av förändringar av elanvändning / elproduktion.

Mer att läsa Elforsk rapport 08:30, Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar, 2008 (författad av ), www.elforsk.se Elforsk broschyr, Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid, 2008 (författad av EME Analys, och Elforsk), www.elforsk.se Energimyndigheten underlagsrapport, Koldioxidvärdering av energianvändning Vad kan du göra för klimatet?, 2008 (författad av Energimyndigheten), www.energimyndigheten.se Elforsk rapport 06:52, Marginalel och miljövärdering av el, 2006 (författad av ), www.elforsk.se