Kap.1 Fanny är en bortskämd unge som alltid får som hon vill. Hon har en hund som heter Kalle. Han är en svart hjälpsam golden retriver som alltid vill kela eller leka. Fanny är det enda barnet. Hennes hår är blont och hon har blåa ögon. Hon gillar att shoppa och spela piano. Hennes mamma heter Katarina och är chef över ett modebolag. Hennes Pappa heter Peter och har varit mångmiljonär sen han var ett. Hon har en bästis som heter Milosz. Fanny och Milosz kan prata om allt med varandra. Han har också hund den heter Bruse. Bruse och Kalle älskar att leka samtidigt som Fanny och Milosz pratar eller gör något annat som att studsa studsmatta. på vardagarna går Fanny i skolan. Hon börjar med att äta sin lyxiga frukost. Sedan tar hon på sig och åker till skolan. När hon kommer hem från skolan så står mellanmålet framdukat. Hon äter det och åker till baletten. Fanny är jättebra på det. När träningen är slut så måste hon duscha, äta och träna på sitt piano. Som ni kanske förstår så har hon ganska fullt upp. På hennes lediga stunder hon har så leker hon med Kalle tillsammans med Milosz och Bruse. Fanny går i balett, piano, sång, vanlig dans och fiol.
Kap. 2 Fanny har precis kommit hem från skolan och ska till sången när hennes barnflicka säger att hon inte ska gå idag. - Varför? Frågar Fanny. - Din mamma och pappa ska berätta en sak för dig. Du ska gå till stora salen. Stora salen är det största rummet i huset. Det är väldigt vackert och har färgsprakande mönster på väggarna. Fanny tycker att det känns som att vara i en jättestor kyrka när man kollar upp i taket. Hennes mamma och pappa sitter vid ett litet bord och äter snittar. När hennes mamma har tuggat färdigt så säger hon: - Vi ska på semester. Fanny blir jätteglad och springer fram och kramar dem. Fanny börjar packa direkt. De ska åka till Brasilien med deras privatplan. När de har packat färdigt så är det bara en dag kvar. När Fanny ska somna den kvällen så går det inte så bra. Det ända hon kan tänka på är Brasilien. Men tillslut somnar hon och vaknar nästa dag fräsch som en lärka. Hon har packat och är färdig. Nu ska de åka. De hoppar på planet och ger sig iväg. När de har åkt en stund så säger kaptenen: - Det är ett jätteåskväder på väg. Det blixtrar, regnar och blåser. Efter en timma skakar planet till. Vad händer frågar mamma. Piloten säger att det har slått ner en blixt i ena motorn. Vi kommer att krascha. Mamma och pappa springer skräckslaget omkring och försöker hitta fyra flytvästar. Om Fanny inte visste bättre så hade hon också letat men Fanny vet att de inte tog med sig några. De kommer dö och det finns inget att göra. Efter bara några sekunder så åker de rakt ner mot havet. - Vi måste hoppa, skriker piloten.
! Så alla hoppar. Som tur var det varmt i vattnet men det var storm och det var två meter höga vågor. Så Fanny spolas bort. Hon märker inget för att hon svimmar. När hon vaknar så är det första hon ser Kalle men när hon ställer sig upp så ser hon en hel ö.
Kap. 3 - Men hur gick detta till? Sa Fanny. Men Kalle svarade inte. Han var fullt upptagen med att leka med en pinne som han hittade på stranden. Fanny kollade ut över havet men såg inte något flygplan. Fanny började tänka. Om hon hade blåst in till land så måste piloten och hennes föräldrar också gjort det. Men hon kunde inte leta nu. Det började bli mörkt och hon var tvungen att slå läger. Hon la sig ner på marken. Hon visste inte hur man gjorde ett bra läger. Det var svårt att somna. Det kom ljud från varenda vrå både från nattdjuren och från havet. Men hon var så trött och utsliten att hon somna hyfsat snabbt. När hon vaknade nästa dag så var Kalle genast där och slickade henne i ansiktet. Som en påminnelse om att han var där om att hon inte var ensam mitt ute i stora havet. Efter att ha lekt lite med Kalle så bestämde Fanny sig för att leta efter piloten och hennes föräldrar. Hon var också tvungen att hitta mat och vatten så det var bara en tidsfråga innan hon hade gått in dit i alla fall. Fanny var inte så rädd av sig och det var bra i denna situationen. Hon tog med sig Kalle och vandrade in i djungeln. Det var växter överallt fåglar och andra djur gjorde sina läten. Efter lång tid i djungeln såg Fanny ett berg hon börja klättra och hon klättra och hon klättra men kom ingenstans. Det berget var stort. Efter ett tag kom hon till en väldigt stor avsats på berget - Här sover vi i natt, sa Fanny till Kalle. Kalle tycker det är jätte kul att klättra. De måste sova igen så de lägger sig tillrätta och slumrar in. - Idag ska vi till toppen, säger Fanny till Kalle när de vaknar.
De börjar klättra och snart är de på toppen. De ser hela ön här ifrån och de ser att den är formad som Barbapappa. Det är grönt, orange, rött, lila, gult och alla färger du kan tänka dig av växter överallt förutom öns kanter som är sand. Kap.4 Nu ska de utforska ön har Fanny bestämt. Det är en stor ö men på några dagar kanske de har sett det mesta. - Vi måste börja gå direkt om vi hinna till andra sidan av ön så fort som möjligt sa Fanny. De börjar gå. Det är väldigt svårt att komma fram. Det är väldigt tätt med växter. De gick och gick. Det blev aldrig glesare faktum är att det blev tätare ju längre de gick. Det var väldigt tätt nu och svårt att komma fram. Men de fortsatte att gå. Efter många timmar var de trötta,hungriga och törstiga. Det fungerade inte dem kunde inte fortsätta så. De var tvungna att slå läger mitt i djungeln. Det var livligt i djungeln det var ljud över allt och det var inte till hjälp när de skulle sova. Nästa morgon så var det varmt och fuktigt. Det var skuggit men skållhett. Träden skyddade oss mot solen men inte mot värmen. Efter många dagar så såg Fanny äntligen hav. Hon skrek: - DET ÄR HAV KALLE!!!! De springer fram till havet och slänger sig i havet. Det är svalt och skönt. De ligger i länge men efter en stund så hör de ett prassel ifrån skogen. Fanny går upp och kollar men ser ingen. Det låter igen och nu låter det ännu högre. Det låter som om någon vill gömma sig för mig men inte lyckas med att stå still. Fanny backar lite. Det låter som om det var väldigt nära nu och bara några sekunder efter så hoppar någon fram. Han är lik en indian och har mönster över hela ansiktet. Mannen tar mig i armen och gör ett konstigt grep som jag inte kan komma loss ifrån. Han drar mig in i skogen. - Vad gör du säger jag ängsligt och argt. Han svarar inte det verkar nästan som om han inte förstår mig.
Kap. 5 De går längre och längre in i djungeln. - Vart är vi på väg? frågar jag. Ännu en gång så svarar han inte han bara stannar till, kollar på mig och sedan fortsätter att gå. Efter ett tag så är de långt in i djungeln så ser Fanny en by. Det är många hus. Men ännu mer människor som ser likadana ut som han som tog Fanny. Mannen går med henne igenom hela byn och alla kollar på dem. När mannen stannar så har de kommit till ett jättestort hydda. Det var tydligen där som hövdingen bodde. Han kom ut och skrattade. - Vad skrattar du åt? frågar Fanny Han slutade skratta och sa: - Du ser rolig ut
Fanny blir jätte förvånad. - Kan ni förstå mig?! säger hon. Hövdingen ser på mig och blir allvarlig. - Du är inkräktare på vårt territorium! säger han allvarligt och tittar på mig med sträng blick. Fanny blir helt tyst och frågar: - Vad kommer hända med mig? - Du kommer att bli vår fånge. Fanny blir jätterädd och kommer plötsligt på Kalle. - Var är min hund! De svarar inte också plötsligt lättar mannen på trycket. Fanny sliter sig loss och springer fram till hövdingen. - Var är min hund! Skriker Fanny ännu högre - Han är i den hyddan säger han och tittar på mig strängt. Fanny springer till hyddan och ser Kalle där. Hon springer till han och kramar han. Det var skönt att se han. En värme spreds sig inom Fanny det var jätteskönt att se honom. Hon höll honom så länge hon kunde. Kap. 6 Fanny vaknar upp och ser natt hon är i en av hyddorna. Hon sätter sig upp och ser sig omkring. - Det kommer någon säger Fanny oroligt till Kalle. De ställer sig upp och försöker hitta någon stans att gömma sig på Och så kommer det en kvinna. Hon har svart hår, hud och det är många krumelurer i hennes ansikte. - Bra! du är uppe. Hur mår du? Frågar hon snällt.
Fanny blir jätte räd men när hon hör kvinnans reaktion så blitt hon bara förvånad. Kvinnan var snäll mot henne. - Vad vill du? frågar jag ängsligt - Jag vill att du ska må bra säger hon lugnt. Kvinnan går fram till Fanny och ger henne lite gröt. Fanny vet inte vad gröten är jord av men hon är så hungrig att hon hade ätit det även ifall det hade varit råttor i. När jag har ätit upp så säger Kvinnan: - Hövdingen har bestämt att vi inte ska se på dig som en fånge, vi ska ta hand om dig, du ska bli en i familjen. Fanny är förbluffad hon har en ny familj. Det kommer bli så kul. Efter en stund så säger kvinnan som tydligen hette Takita: - Jag ska lära dig allt jag kan om allt jag sett, när vi är färdiga så kommer du kunna denna skogen bättre en den gör själv. Efter flera månader så har Fanny börjat kalla Takita för mamma och hövdingen för pappa. Fanny har börjat bli bra på att samla frukt, jaga och fiska. En dag när Fanny gör sig i ordning så kommer hennes pappa in och säger: - Du är bra på att jaga på att fiska och kan skogen hundra gånger bättre en mig. Fanny, det skulle vare en ära att ge min position till dig. Fanny svimmar nästan av. - Vill du att jag ska bli hövding? säger hon förvånat. - Ja du är perfekt för den rollen, du kan hantera vilka situationer som helst säger han. - Men är jag redo? Frågar Fanny. Fanny blev jätteförvånad. Hennes pappa är gammal men han klarar sin roll utmärkt. Det var ett stort ansvar att vara hövding och Fanny trodde inte att hon skulle klara det. - Du är begåvad och folket skulle vara jätte glada om du blev hövding säger han stolt och ler mot Fanny. - Jag vet inte? det är ett så stort ansvar säger Fanny. Hon Vänder sig om och fortsätter att göra i ordning sig.
Hon ser att hennes pappa går ut och börjar äta frukost. Kap. 7 När Fanny vaknar upp nästa morgon så ser hon sin mamma. Hon springer fram till henne och säger: - Mamma, pappa frågade om jag ville bli hövding. - Ja, kröningen är imorgon säger hon och ler. - Va?! jag har inte sagt ja än. - Inte, Varför? frågar hon förvånat. Fanny vet inte vad hon säga. Hon vill inte bli hövding, tror hon inte i alla fall. Fanny går in i sin hydda, lägger sig på sin säg och vilar. Hennes bästa vän Betty kommer in och säger: - Varför vill du inte vara hövding, det skulle vara jätte kul och du är en perfekt hövding. Men Fanny vill inte bli påverkad av det alla säger. Fanny vänder sig om och säger: - Jag vet inte vad jag ska säga det är så stort ansvar att vara hövding. - Du borde säga ja! det blir jätte bra svarar hon. Fanny funderar det kanske inte skulle vara så dåligt att vara hövding. Nu har hon bestämt sig hon ska bli hövding och hon ska bli en bra en. Fanny ser på Betty och går ut. Hon ska berätta det för hennes pappa. Det är varmt ute och de flesta är vid ett vattenhål och badar men hennes pappa är inte där. Han sitter på sin säng. Fanny kommer in i hyddan och säger: - Jag vill bli hövding och jag vill leda folket till värdens ände om det så Behövs, jag ska bygga en flotte till alla i hela byn om de vill fly härifrån. Hennes pappa ler, ser på henne och säger: - Jag är glad att du säger så du kommer bli en jättebra hövding. Nästa dag när Fanny vaknar så kommer Betty in och skriker:
- IDAG ÄR KRÖNINGEN!!! du måste vara perfekt, ha rätt kläder och rätt frisyr. Jag kommer att hjälpa dig med allt. Fanny blir full i skratt. Betty är jätte exalterad. Hon hoppar runt i rummet som om hon vore en apa. När det är ungefär mitt på dagen Fanny vet inte riktigt eftersom det inte finns någon klocka där. När kröningen är över så har de en krönings fest. Det är jätteroligt och alla är glada tills vakten Oppa kommer inbärandes på två människor. Fanny fattar inte vilka de är först men när Oppa kommer fram och lägger dom på marken med en sorgsen blick. Fanny slänger sig ner och gråter och får snyftande fram: - MAMMA, PAPPA! Betty kommer fram till hon och lägger armen om henne. - det kommer ordna sig säger hon och ler. - det kan vara jobbigt nu men jag lovar att det blir bättre. Fanny ser på Betty och får fram ett leende. Hennes föräldrar må vara döda men hon har en ny familj. Händelsen med hennes föräldrar har fått henne att tänka på Milosz. Hon saknar honom verkligen men skulle aldrig lämna sin by. Betty kommer fram och Fanny frågar: - vad tror du har hänt med alla mina vänner, jag menar till exempel Milosz? - dom mår säkert bra, du funderar väll inte på att åka tillbaka? - nej, jag skulle aldrig lämna er och speciellt inte dig.