DIN RUMÄNSKA HUND. Information till dig som ska eller har adopterat en hund genom Hundhjälpen. Copyright 2009 Caroline Berggren



Relevanta dokument
Föreningen Hundhjälpen dok: 2011:006 DIN RUMÄNSKA HUND. Information till dig som ska eller har adopterat en hund genom Hundhjälpen

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Bra att läsa igenom...

Innehåll. På arlanda 5 Det första mötet 5 KAPITEL 2: DEN FÖRSTA TIDEN HEMMA 6

Checklista för ankomstsamtal

För valpköpare. Prägel. Valpen

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Kommandon för klickerträning

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Nyttig information till dig som valpköpare

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS Grattis till ditt köp av en cairnterriervalp - din nya familjemedlem

Innehållsförteckning. Inledning 3 De rumänska hundarna 3. Kapitel 1 5 Hämta hund 5 Det första mötet 5 Ditt stöd på vägen 6

Vi håller kurser året runt, både inom och utomhus.

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

Instruktörsmanual Valpkurs

För valpköpare. Prägel. Valpen

Innehåll. Inledning. Sida Teknik Batterier Miljö. Sida Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning Frågor om DOG-e-walk

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Bilaga 1 Enkät angående resursförsvar hos hund

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

nr.1 å rgång: 16 Undvik rädsla hos valpen TEMA Superkrafter Klickpunkt LEK Förebygga och behandla När du behöver det!

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

S U S A N N E L I N D B E R G

Den kidnappade hunden

Verktygslåda för mental träning

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Aktivering. Här har du fyra aktiverings former att "leka" med: Nosarbete Inlärning Problemlösning Balansträning

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Nr. 5/12. Årgång vi tar hundträning på allvar!

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation -

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Målplanering för relationer Exempel 3:1

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I GÄVLE HUNDUNGDOM.

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Om stress och hämtningsstrategier

BICHON FRISÉ ALLT OM RASEN

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Nyttan av skvaller att förekomma

Innehållsförteckning. Inledning 3 De rumänska hundarna 3. Kapitel 1 5 Så här går det till 5 Det första mötet 5 Ditt stöd på vägen 6

hund&katt Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap Nummer Skotträdsla Omplaceringshund Farliga påsar... Analsäckar eller inte?

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Den första dressyren will to please NEJ HIT SITT SITT NEJ STANNA HIT STANNA LIGG

Landskampsmoment. Kommando:Fot

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0. av Ingela Melinder. Tyst Skola. Hur du enkelt får en följsammare hund den lata vägen

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Handmatning och beröm!

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL HUNDSLINGAN I LANDSKRONA

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Valp lite tips på övningar

Lästid 6 minuter. Zappo. Monica Pönni

informerar Att ledsaga synskadade Idet här informationsbladet får du tips på hur du ledsagar

VARDAGSTRÄNING. med klicker. Åsa Jakobsson. Ny omarbetad utgåva!

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Så stärker du barnets självkänsla

Kombinationer och banor i agilityträningen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

HundAkutens kurser, hösten 2016

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Hur kan vi förvänta oss att kon uppträder i samband med kalvning? Vad kan hända? Säker djurhantering vid kalvning i dikobesättningar

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Djurdoktorn: Linus och Morris

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Bakgrund. Om boken. Om författaren. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS!

Transkript:

DIN RUMÄNSKA HUND Information till dig som ska eller har adopterat en hund genom Hundhjälpen Copyright 2009 Caroline Berggren Foto: Caroline Berggren

Innehåll 1 Introduktion 1 Den rumänska hunden 2 Hundspråk 2 Resurser 3 Från ett litet hägn till den stora världen 4 Halsband och koppel 4 Gå i koppel och att vara lös 4 Motion 5 Möten ute med människor och andra hundar 5 Rumsrenhet 6 Egen sovplats 6 Samspelet mellan hund och människa i familjen 6 Mat och utfodring 7 Att lämnas ensam hemma 7 Att få besök i hemmet 8 Om man redan har en hund i familjen 8 Nya främmande ljud och föremål 8 Litteraturtips

- 1 - Introduktion Hundar formas av faktorer så som bakgrund och erfarenheter, ålder och kön, samt hundens specifika genetiska egenskaper. En hund som har levt sitt liv på gatan har annorlunda erfarenheter än en hund som har levt hela sitt liv i ett hägn. Gemensamt för hundar som har levt i hägn är att de inte är vana att vara inomhus. Att komma in i ett hem innebär att den kommer i kontakt med många saker för första gången och hunden kan därför till en början vara rädd. Hunden kommer dock att anpassa sig så småningom och det viktigaste som du kan göra, det är att ge hunden den tid som den behöver för denna anpassning. Om du följer nedanstående tips så kommer hundens anpassning att underlättas. Kontakta gärna din kontaktperson om det uppstår problem som du inte vet hur du ska hantera eller om du har andra frågor som du funderar över. Hundhjälpen har också ett forum där du är välkommen att ställa frågor om allt som rör din hund. Den rumänska hunden Gatuhundar och hägnhundar är vana vid att bevaka sina resurser, många gånger är det deras enda chans för att kunna överleva. Till skillnad från hundar som får växa upp i trygghet så utvecklar de oftast också sitt hundspråk sinsemellan för att kunna lösa konflikter. En gatuhund kan ha fötts på gatan eller övergetts av sin ägare. En gatuhund kan ha fått utstå slag och sparkar, den kan ha haft svårt att hitta mat, den kan ha blivit sjuk. Gemensamt i de flesta fall är att förtroendet för människan har blivit skadat. När hunden kommer till hundhägnet återupprättas detta förtroende till stor del. Hunden lär sig att den får mat och att ingen vill den illa. Men den kan fortfarande känna sig lite rädd och otrygg i den miljö som hägnet erbjuder. Väl i Sverige, i ett hem som förstår hundens behov, så utvecklas med tiden så gott som alltid förtroendet fullständigt för människan. Hunden lär sig att den får mat, att den inte kommer att överges, att ingen kommer att slå den. Den lär sig nu att den får kärlek, trygghet och omvårdnad. Med andra ord, den lär sig att lita på sin omgivning och blir till en lycklig och glad individ. Det är inte för inte som många kallar sina rumänska hundar för glädjespridare!

- 2 - Hundspråk I och med att hundar är flockdjur, så behövs ett språk dem emellan för att de ska kunna förstå varandra och för att kunna visa vilka deras avsikter är gentemot andra i sin omgivning. Hundar har utvecklat detta språk till en mängd signaler, av vilka de flesta är till för att lösa konflikter. Dessa signaler för konfliktlösning brukar kallas för lugnande signaler. Signalerna kan tala om att de inte vill ha något bråk, att de vill lugna ner den som de möter, men de kan också användas för att lugna sig själva och dämpa sin egen oro och stress. Exempel på lugnande signaler är: Att slicka sig om nosen eller mungipan Att vända bort huvudet Att gäspa Att sträcka ut frambenen nedåt i en lekställning Att nosa på marken Det finns också signaler som upplevs hotfulla av hunden. Att gå rätt mot en hund, böja sig över den för att klappa den, kan vara direkt obehagligt för hunden även om vår avsikt är vänlig. Genom att använda sig av lugnande signaler, speciellt de första dagarna efter att hunden har kommit, så får hunden en känsla av vara förstådd och känner då en större trygghet. Antagligen kommer hunden att svara dig med en liknande signal och det är då bara att tacka och ta emot över att ni kan kommunicera med varandra. Resurser Med resurser menas allt som hunden upplever som viktigt: mat, leksaker, tuggben, den egna korgen, soffan, sängen, matte och husse. Hundarna är oftast vana att bevaka, och ibland försvara, sina resurser. Denna bevakning brukar avta och försvinna när hunden blir van vid att den, faktiskt, får mat varje dag! Om vi dessutom låter hunden få ha tuggbenet ifred och att vi inte stör den när den ligger i sin korg, så utvecklas förtroendet för dig och hunden känner inget behov av att försvara sina ägodelar. Det är viktigt att förstå att hunden inte är aggressiv om den till en början vaktar genom att morra. Den är bara osäker och litar inte ännu på sin nya matte eller husse. Det bästa är i sådana fall att nonchalera hunden och lämna den ifred.

- 3 - Från ett litet hägn till den stora världen Det är naturligtvis en stor omställning för en hund att få lämna hägnet i Rumänien och få komma som familjehund till Sverige. Det kan vara första gången som hunden får åka bil och får komma in i ett hem, med allt vad det innebär av nya saker, nya ljud och nya lukter. Hundar är dock duktiga på att anpassa sig och för de flesta så går denna omställning mycket bra. Viktigt att ge hunden tid Om man själv ger hunden tid för denna omställning, så går omställningen mycket lättare. Med tid menas naturligtvis att man skyndar långsamt och låter hunden få upptäcka sin nya värld på sina villkor. Detta, att ge tid, är nog det viktigaste som du kan göra för din nya hund! Det tar, som i alla relationer, tid för att bygga upp förtroende och tillit. Man får räkna med att det minst tar två månader innan hunden känner sig helt trygg med dig och sin nya omgivning. Ibland kan det gå fortare med vissa saker, medan andra saker kan ta ännu längre tid. När hunden börjar känna sig säker, så kan hunden också vilja börja testa gränser och uppvisa oönskade beteenden. Du kan alltid kontakta och få bra råd av din kontaktperson om du ser att hunden har eller börjar få ett oönskat beteende. Det gäller dock i sådana fall att lägga ner tid på de övningar du får och att vara konsekvent i din träning. För att hunden ska få landa i lugn och ro, så är det vissa saker som du kan göra. Vänta exempelvis några veckor med att klippa klor, bada, gå på kurs etc. Introducera sedan hunden för dessa rutinsaker i små steg, t.ex. klipp inte alla klor vid ett och samma tillfälle. Däremot så måste du sätta gränser för vad hunden får och inte får göra. Vill du inte att hunden ligger i sängen, så säger du till hunden på ett lugnt sätt redan från början. Vänta likaså några veckor med att ta hem besök och/eller andra hundkompisar. Res heller inte, eller gå bort, med hunden under denna tid, utan låt den först få bli helt bekant med sin hemmiljö. När och om andra hundar så småningom kommer på besök, var noga med att plocka undan matskålar, leksaker, tuggben och annat som det kan uppstå konkurrens om. I texten nedan får du fler råd och tips, men kom ihåg: lugn och ro är det absolut viktigaste för din hund den första tiden!

- 4 Halsband och koppel Det är ytterst viktigt att du den första tiden använder ett vanligt läderhalsband som är hårt åtdraget. Hunden ska inte kunna ta sig ur - halsbandet sitter lagom hårt om du kan få in högst två fingrar mellan hundens hals och själva halsbandet. Om hunden blir rädd och snabbt ryggar undan, och då kommer lös, så kan hunden vilja fly istället för att söka skydd hos dig. Det kan ta flera dagar att få in en nyanländ hund som kommit lös och risken finns att den kan bli påkörd i trafiken. Efter en tid kan du ta ut halsbandet något hål. Vill du använda sele på din hund, så använd en säkerhetskoppling mellan halsband och sele. På det viset är koppel och sele fortfarande förankrade i själva halsbandet. Det är också viktigt att du håller ett stadigt tag i kopplet den första tiden. Stick handen genom öglan och vira kopplet ett varv runt handleden, så att du inte tappar kopplet om hunden gör ett kast. Vi avråder från att använda s.k. Flexi-koppel eftersom de kan skrämma hunden om man skulle råka tappa det. Gå i koppel och att vara lös Ge hunden tid att få vänja sig vid att ha koppel. Hunden kan i början bocka sig för att försöka komma ur halsbandet och vägra att gå. Ryck eller dra inte med dig hunden, utan försök att locka på den genom att använda en vänlig röst och godis. De allra flesta hundar lär sig fort att följa med i kopplet. Skulle hunden dra själv, så stanna och vänta på att hunden tar kontakt och fortsätt sedan att gå. Ha inte för bråttom med att släppa hunden lös. Hunden har ännu inte byggt upp ett förtroende gentemot sin nya omgivning och den kanske ännu inte lystrar på sitt namn, ännu mindre vet vad kom hit betyder. När du upplever att hunden känner förtroende för dig och omgivningen, så kan du efter några veckor börja lösträningen i en väl inhägnad rastgård. Se till att ha godis med dig och beröm hunden när den kommer, även när den kommer självmant för att ta kontakt. Man kan också i träningen använda en s.k. löslina på ca 20 meter som får släpa efter hunden. Märker du att hunden har en utpräglad jaktinstinkt och om du bor där det finns gott om vilt, så hör med din kontaktperson för ytterligare råd. Motion De första dagarna räcker det att gå till en och samma plats i närheten av hemmet. Därefter fortsätter man med kortare promenader för att er relation ska byggas upp, samt för att hunden ska lära sig att gå i koppel. I hägnen har hunden inte fått mycket motion, därför behöver hundens kondition och muskler också byggas upp. Har man en aktiv hund så kan så småningom ett riktmärke på 1,5-2,5 timmes promenad om dagen vara lämpligt. Har man en gammal eller handikappad hund, så anpassas promenaderna efter hundens förmåga.

- 5 - Möten ute med människor och andra hundar I början kan eventuellt hunden vara skygg och rädd när den möter människor och andra hundar på promenaden. Efter några dagar kan denna rädsla och osäkerhet hos hunden även resultera i att den skäller och gör utfall mot hundar. Om hunden spänner sig när den ser andra hundar, så försök att ta omvägar så att inte hundarna möts på trånga gångvägar och trottoarer. Låt inte heller andra hundar komma fram för att hälsa. Träna så här: Avled med godis så fort din hund får se en annan hund, dvs. ge godiset innan hunden stressar upp sig. Se även till att kopplet är slakt och att du själv är lugn. Börjar hunden sedan att skälla så ignorera det, hunden är ändå vid det laget så blockerad. Vid nästa hundmöte så gör du om samma procedur. Denna träning ger resultat, om man bara är konsekvent och inte ger upp fastän det tar tid. Så småningom kommer hunden att förknippa andra hundar med något trevligt. Många människor tycker om att klappa andras hundar, men det är din sak att säga nej om du tror att din hund inte uppskattar det. Rumsrenhet De flesta hundar som har levt i hägn har aldrig varit inomhus. Trots detta brukar de flesta hundar snabbt bli rumsrena. Ibland kan det ta ett par dagar innan hunden kan slappna av tillräckligt för att kunna kissa. Den kanske heller inte vill kissa på någon annans revir. Gå därför i början till en och samma trygga plats utomhus, i närheten av hemmet, och beröm hunden med lugn röst när den gör sina behov. Precis som med en liten valp bör hunden rastas efter att den har ätit och när den har sovit. Om det trots allt inträffar olyckor inomhus de första dagarna, så bestraffa aldrig hunden, utan nonchalera istället det som har hänt. Hanhundar kan ibland vilja markera revir, så var uppmärksam på om hunden börjar nosa och lyfter benet. Avbryt hunden med att säga något som får hunden att lyssna. Det kan annars vara bra att ta bort mattor den första tiden, samt att begränsa hundens yta om man har en stor bostad. Det finns s.k. kompostgaller som man kan dela av ytor med.

- 6 - Egen sovplats Hunden ska ha en egen sovplats i hemmet där den ska få vara i fred. Finns det barn i hemmet är det extra viktigt att de lär sig att inte störa hunden när den ligger och sover. Klappar man en hund som sover, så kan det hända att den blir rädd och eventuellt nafsar efter dig. Detsamma gäller om hunden ligger och tuggar på leksaker eller ett ben, då ska den också få vara ifred. En hund från ett hägn har troligtvis aldrig fått ha egna tuggsaker och kan då försvara dessa. Samspelet mellan hund och människa i familjen En före detta gatuhund har oftast dåliga erfarenheter av människor. Speciellt män och barn behandlar ofta hundar illa i Rumänien. Hunden kan därför i början vilja ty sig till matte. Husse, eller ett barn, kan också vara den som ger hunden mat, därmed ser hunden fortare positivt på personen ifråga. För att vinna hundens förtroende så är det bra att helt enkelt ignorera hunden och låta den komma fram i sin egen takt. När hunden tar kontakt, så låt denna process ta sin tid, speciellt om hunden är försiktig i sitt kontaktsökande. Ge kanske bara godis och vänta med att klappa den tills du ser att hunden tryggt vågar stanna kvar. I Sverige är vi vana att klappa hundar, speciellt när vi vill ge dem beröm. En rumänsk gatuhund är dock inte alltid van vid klappar, utan kan till och med se det som ett hot. Det är i början bättre att använda rösten när man vill ge beröm. Snart nog så kommer din hund att känna förtroende för familjen och älska att bli klappad. Skulle hunden börja vakta soffan genom att morra eller visa tänderna, så lyft lugnt ner hunden på golvet och klappa om den där. I hägnet har hunden behövt vakta sina resurser, så det är helt enkelt vad hunden är van att göra och det beror således inte på aggressivitet. Nu ska hunden, i sitt första hem, lära sig att den faktiskt får mat varje dag, att den inte längre behöver bevaka sina resurser och att det går att känna förtroende för människor. Återigen, det är viktigt att ge hunden tid för denna omställning. För de flesta hundar går det fort att anpassa sig, för en del hundar tar det längre tid. Regeln är att låta hunden få vara ifred, att ge den lugn och ro. Vaktighet och andra oönskade beteenden går alltid över om man inte gör någon större sak av det hela. Glöm inte heller de lugnande signaler som du själv kan ge hunden (se kapitlet Hundspråk). Mat och utfodring De första dagarna efter den nya hundens hemkomst så kan det vara bra att blanda ut hundmaten med kokt ris, samt kyckling eller kokt fisk, för att göra foderombytet mer skonsamt. Lämpligt är att ge hunden mat två gånger om dagen. I hägnet har hundarna fått torrfoder. Låt alltid hunden få äta i fred, vare sig det gäller mat eller tuggben etc. Morrar hunden vid matskålen och kanske till och med visar tänderna så beror det på att hunden tror att vi konkurrerar om hans mat och att den ännu inte litar på sin omgivning. Har hunden tagit något som den inte får ha, så är det bäst att idka byteshandel med något som attraherar hunden, en godbit eller liknande.

- 7 - Att lämnas ensam hemma Hundar har ett naturligt behov av sällskap eftersom de är flockdjur. Hundarna i hägnet är ju aldrig ensamma, så därför måste hunden tränas i att vara ensam. Träna korta stunder i taget så att den vänjer sig. Börja med en minut och utöka tiden successivt. Gör ingen stor affär av att du går eller kommer tillbaka, utan hälsa bara lugnt på hunden. Ensamhetsträningen underlättas om den sker när hunden har sin viloperiod, dvs när den har varvat ner efter att ha fått mat och blivit rastad. När hunden har anpassat sig till sin nya miljö och känner sig trygg så brukar det inte vara några problem med att lämna den ensam. Skulle emellertid din hund få separationsångest, dvs att den skäller eller krafsar på dörren, så kontakta din kontaktperson för råd. Att få besök i hemmet Vänta några veckor med att ta hem besök, oavsett om det är människor eller andra hundar. Är hunden skygg eller vaktig av sig, så kan det vara bra att möta besökaren utanför hemmet och att först gå en kort promenad tillsammans. Då får hunden en chans att känna lukten av besökaren och bilda sig en uppfattning, istället för att bli uppstressad av att personen bara stiger in genom dörren. När ni sedan går in, så låt gärna besökaren få gå först. Låt hunden därefter få komma fram själv och ta kontakt. Är hunden fortfarande vaktig och morrar, så kan du avdela rummet med kompostgaller. Hunden får då mer tid på sig att förstå situationen med en besökare i hemmet. Tips: Att promenera med sin hund är allmänt sett lösningen på många problem som kan uppstå, oavsett om det är svenska rashundar eller rumänska gatuhundar. Genom promenaderna får hunden utlopp för sitt behov av att vandra. Den blir också naturligt trött av alla intryck på promenaden och kan lättare koppla av i hemmet. Vid hundbesök gör man på samma sätt, men plockar dessutom bort matskålar, tuggben och leksaker. Det ska dock påpekas att hemmet är ett revir för den egna hunden, så det är inte säkert att andra hundar får komma in hur som helst även om mötet utomhus har gått bra. Genom att se till att hundarna inte möts i trånga utrymmen, t.ex. i hallen, så ger man dem större möjligheter att känna sig avslappnade inför varandra.

- 8 - Om man redan har en hund i familjen Många som adopterar en hund har redan en eller flera hundar. Det går naturligtvis bra att den andra hunden följer med i bilen när den nya hunden hämtas på Arlanda. Men låt den andra hunden få sitta kvar i bilen och när du sedan ska köra hem så låt bägge hundarna få egna och åtskilda platser. När du kommer hem, så gå gärna en liten stund med hundarna så att de får lära känna varandra litegrann. Plocka även bort tuggben och leksaker i hemmet den första tiden. Den nya hunden har inför flygresan fått lugnande medel och kommer även att vara trött de första dagarna över omställningen. Låt den få vila ut på en lugn plats där den känner sig trygg. Det tar några veckor innan hundarna i en flock kommer tillrätta med varandra och förstår att de inte behöver konkurrera över mat och närheten till matte och/eller husse. Ger man dem tid så löser sig detta så gott som alltid. Det är viktigt att man själv uppträder som ledare och bestämmer att bråk inte får förekomma. Försök att avleda med något trevligt om hundarna stelnar till och spänner sig i varandras närhet. Ibland kan det vara en lösning att sätta den nya hunden bakom ett kompostgaller eller en grind i några dagar, men fortfarande på så sätt att den kan se vad som förekommer i familjen och att den inte känner sig övergiven. Den nya hunden behöver tid att få landa. Allt är nytt och främmande. Det kan bli för mycket att dessutom ha en annan främmande hund nära inpå sig de första dagarna. Om hundarna sedan får träffas på promenader och på stunder när de är mätta och belåtna, så brukar de snart lära sig att komma överens och att bli goda vänner. Nya främmande ljud och föremål Hundens tidigare överlevnadsinstinkt är att vara försiktig inför allt som är främmande. Den nya miljö som ett svenskt hem erbjuder är verkligen något helt nytt för en hund som har levt på gatan och bott i ett hägn. TV-apparater, ringklockor, taklampor... listan kan göras lång på allt som hunden måste bekanta sig med. Skulle emellertid hunden bli rädd för något, så ömka inte hunden, eftersom det förstärker hundens rädsla. Vill hunden gå fram och undersöka föremålet, så låt den göra det. Du kan också ge hunden stöd genom att själv gå fram till föremålet, utan att göra någon större affär av det hela. Beröm inte hunden om den står och tvekar, utan ge beröm först när hunden har gått fram till föremålet. Litteraturtips: I samspråk med hunden - Lugnande signaler av Turid Rugaas Min bäste vän av Marie Hansson Hundens gyllene regler av Anders Hallgren Kontaktkontraktet av Eva Bodfält Hundens språk och flockliv av Lars Fält