Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt
Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med integrationsperspektiv inom nuvarande Landsbygdsprogram. Peka på sådant vi kan ha nytta av när vi skriver de nya regionala handlingsplanerna. Hur kan vi anlägga ett integrationsperspektiv inom landsbygdsprogrammet mer systematiskt?
Projektgrupp: Ulrika Geber, Claes Johansson, Sofia Ståhle, lantbruk Stockholms län Christian Foster, Arbetsmarknad och mänskliga rättigheter Stockholms län Bo Ljung, utvecklingsavdelningen Jönköpings län Nils Lagerroth, Urban Laurin, Landsbygdsnätverket Tidsplan: Klara till jul.
Bakgrund: Landsbygden står inför stora utmaningar kommande decennier. Många olika typer av människor behövs på landsbygden för att den ska blomstra: barn, unga, vuxna. Kvinnor och män. Många olika typer av företagare och företag behövs. Personer med utrikes bakgrund står för hela tillväxten av nyföretagande på nationell nivå i Sverige. Andelen företagande är större bland utrikes födda än inrikes födda. Detta företagande sker idag framför allt i städer och tätorter.
Detta ska vi göra: Statistik har köpts in gemensamt länen och Jordbruksverket Enkät till lantbruksdirektörerna om hur länen arbetat med integrationsperspektiv i nuvarande Landsbygdsprogram Sammanställa erfarenheter ur de publikationer som kommit om integrationsperspektiv inom landsbygdsutvecklingsarbete Aktörsanalys vilken roll har, eller kan Länsstyrelsen och lantbruksenheten ha En bild av nuläget och en plattform att utgå ifrån vid skrivningen av den regionala handlingsplanen.
Statistik: Förenklat finns det skillnader i länen. Men en allmän tendens är att andelen personer med utrikes bakgrund är betydligt lägre på landsbygden än i tätorter. Bland personer med utrikes bakgrund på landsbygden finns det fler vuxna kvinnor och färre barn. Arbetslösheten är mycket högre relativt sett bland personer med utrikes bakgrund på landsbygden än bland personer med inrikes bakgrund. Andelen kvinnor är högre bland dem som är arbetslösa än andelen män. Det är väldigt tydligt att utrikes födda på landsbygden främst kommer från Norden. Antalet män och kvinnor från EU15 ökar mest. Även kvinnor från Mellanöstern och Asien ökar. Samtidigt har högre andel utrikes födda kvinnor på landsbygden en eftergymnasial utbildning. Både jämfört med inrikes födda män och befolkningen i hela Sverige
Slutsatser att dra 1. Att etablera sig i landsbygd kräver större ekonomiskt och socialt kapital än etablering i tätort. Framför allt på grund av egna hem, transporter samt att undvika isolering. 2. Barnfamiljer har större behov av socialt kapital än ensamhushåll 3. Arbetsmarknaden är generellt svagare på landsbygden och rekryteringar sker i högre grad genom kontakter och etablerade nätverk. 4. Det är svårare att få adekvata arbetsmarknadsinsatser på landsbygden. Nyanlända invandrare har behov av insatser som SFI, samhällsorientering, yrkesutbildning med mera. Tillgången till dessa samt möjligheten att få dem individuellt anpassade är lägre på landsbygden.
Frågor att ställa sig när man har bilden klar för sig hur det ser ut på vår landsbygd: Hur jobbar vi klokt med de här grupperna? Utifrån vilket syfte vill vi på landsbygdssidan jobba med integrationsperspektivet? Om det handlar om arbetskraftsbrist på landsbygden - hur hjälper vi näringslivet? - hur kan det utvecklas så att det kan ta del av de här grupperna? - Hur jobbar företagen med rekrytering, att behålla sina anställda? - Hur får det del av nätverken? I Stockholm har Länsstyrelsen tidigare jobbat med ett synsätt att individen ska stärkas för att närma sig arbetsmarknaden. Ett synsätt som vi håller på att lämna. Istället: Se på förutsättningarna på landsbygden, och se på näringslivets behov. Lägga dem brevid varandra och utifrån det formulera vad vi behöver göra.
Enkät till Lantbruksdirektörerna (15 av 21 svarade): En handfull företagsstöd till utomeuropeiska företagare i varje län. Men Gävleborg 10 st.. Ett tiotal företagsstöd till inomeuropeiska företagare i varje län. Dock: Skåne: ca 90 st, Värmland: ca 50 st, Jönköping, Västra Götaland, Stockholm: ca 30. Hur gör de?? Minst ett projekt med integrationsperspektiv i varje län Framgångsrika projektägare: Ideella föreningar, bl a Leader (5 län) Kommun (4 län) HS (4 län) Lokala privata aktörer (4 län) Coompanion (1 län) Bildningsförbund (1 län) Svenska fotbollsförbundet (1 län) Länsbygderådet (1 län)
Framgångsfaktorer i projekt med integrationsperspektiv: Starkt engagerad projektledning Kontakter med näringen Koppling mellan invandrare och landsbygdsbor/blandade målgrupper God fackkunskap Nätverk och kontakter Efterfrågan från deltagarna Matchning mellan arbetssökande och anställningsplatser på landsbygden Hinder för lyckade projekt med integrationsperspektiv Arbetsförmedlingen har låg kunskap och prioriterar inte gröna näringarna (4 län) Kulturkrockar (4 län) Svårigheter att nå målgruppen (3 län) Projektformen med begränsad tid och finansiering (2 län) Kräver en stabil projektledning (1 län) Projekttrötthet (1 län) Hitta rätt aktörer och personer som kan driva den här typen av projekt (1 län)
Länen arbetar i varierande grad i nätverk. Det regionala partnerskapet Sociala enheten eller motsvarande. Regionalt näringslivsråd Söker samarbete med Arbetsförmedlingen. Skåne och Värmland är de som, enligt vad som syns i enkäten, har utvecklat detta samarbete längst. Västra Götaland arbetar med fokusgrupper med etniska föreningar inför kommande period.
Vår reflektion: det lyckade arbete som genomförs bygger mycket på eldsjälar i form av individer och organisationer och deras starka engagemang, fackkunskap och envishet. Det är ett fantastiskt pionjärarbete. Men sårbart. Hur kan vi jobba mer systematiskt?? Tack för mig! sofia.stahle@lansstyrelsen.se