Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i Sverige i ett internationellt perspektiv. Det förklaras av såväl pensionssystemet som andra delar av det svenska välfärdssystemet. Enligt en jämförande studie av 15 europeiska länder (van Vliet m.fl. 2011) har Sverige lägst andel fattiga bland de äldre tillsammans med Luxemburg och Nederländerna. Många pensionärer har dock en utsatt situation med en ekonomisk standard strax över riktlinjerna för när ekonomiskt bidrag (socialbidrag) kan beviljas. Inkomsten för den nedre kvantilen ligger strax över normen för ekonomiskt bidrag. Det är framförallt äldre pensionärer (75 år och äldre) som finns i denna grupp. Även om fattigdom bland pensionärer inte är vanligt förekommande finns det starka skäl att undersöka i vilka grupper de fattiga pensionärerna finns och hur utvecklingen har varit och kan förväntas bli i framtiden. Den framtida utvecklingen av pensionerna beror i mycket på den övergång vi i likhet med många andra länder har haft från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner inom såväl socialförsäkringssystemet som de avtalsbestämda pensionerna. Det gör att pensionerna i högre grad än tidigare kommer att bero på anknytningen till arbetslivet. Oron för pensionerna i framtiden beror också på att den ekonomiska utvecklingen på olika sätt påverkar de avgiftsbaserade pensionerna. I andra länder har detta lett till betydande minskningar av de utbetalade pensionerna och till att personer som lämnat arbetskraften för pensionering har kommit tillbaka till arbetsmarknaden av ekonomiskt nödtvång. 2. Pensionsinkomster Den viktigaste inkomstkällan för pensionärerna är pensionen. De som lämnar arbetslivet får pension från det allmänna pensionssystemet, oftast också avtalspension och i många fall en pension från en privat pensionsförsäkring. Pensionerna är i mycket hög grad baserade på 1 Baserad på vår tidigare studie Inkomstfördelningen bland pensionärer (Sjögren Lindquist och Wadensjö, 2012). 1

arbetsinkomster. Skillnaderna mellan olika grupper och individer är betydande främst beroende på var de varit verksamma på arbetsmarknaden och vilka inkomster de har haft. Kvinnor hade framför allt tidigare men även nu en svagare anknytning till arbetsmarknaden med fler förvärvsavbrott och deltidsarbete än män. De får ofta garantipension, som till skillnad från inkomstpensionen inte är indexerad till inkomstutvecklingen utan till prisutvecklingen. Detta leder till en gradvis sänkning av den genomsnittliga relativa inkomststandarden jämfört med män. Utrikes födda har i många fall en svag anknytning till arbetsmarknaden och färre avgiftsår till inkomstpensionen. De som kommer efter 25 års ålder kan inte heller få de 40 års vistelse i Sverige före 65 års ålder som krävs för att kunna få en full garantipension. Det är viktigt att understryka att de utrikesfödda är en heterogen grupp. De som kommer från länder i Västeuropa har haft en betydligt bättre situation på arbetsmarknaden än de som kommer från länder utanför Europa. Reglerna vad gäller pensioner skiljer sig åt beroende på vilket land man kommer ifrån. Det finns också betydande skillnader mellan olika kohorter, även mellan individer som har haft liknande inkomstutveckling genom att pensionssystemen gradvis har förändrats över tiden; från förmånsbestämd folkpension och ATP till avgiftsbestämd inkomstpension, från förmåns- till avgiftsbestämda avtalspensioner samt att en ökande andel har avtals- och privata pensioner. 2.1 Inkomst från allmän pension I början av 1980-talet var skillnaden i inkomster från allmän pension mellan äldre och yngre pensionärer mycket stor, framförallt bland männen. Över tiden har gapet mellan olika åldersgrupper minskat. Orsaken är huvudsakligen att de äldstas pensioner har kommit ikapp dem som precis blivit pensionärer. De yngre pensionärerna kommer i framtiden att få lägre pensioner än de äldre, då det nya pensionssystemet ger lägre pensioner än det gamla ATP-systemet, allt annat lika. Männens genomsnittliga inkomst från den allmänna pensionen var 2007 ca 155 000 kronor per år. Kvinnornas var betydligt lägre och motsvarade knappt 75 procent av männens pensioner. Gapet kommer troligtvis att minska då andelen förvärvsarbetande kvinnor gradvis har ökat. Dock arbetar många kvinnor fortfarande deltid, tar ut större delen av föräldraledigheten samt har lägre löner än männen. Prognoser visar att kvinnor födda i mitten av 1970-talet kommer att få en allmän pension som motsvara knappt 80 procent av männens (Flood och Mitrut, 2010). 2

2.2 Inkomst från tjänstepension Andelen med inkomst från tjänstepension har stigit de senaste 30 åren. Särskilt kraftig har ökningen varit för kvinnor där endast 20-40 procent fick tjänstepension i början av 1980-talet jämfört med 75-90 procent år 2007 (de lägre procentsatserna är för de äldre). För män har andelen ökat mer modest, från 65-75 procent till 80-90 procent. Sedan slutet av 1990-talet har inkomsterna från tjänstepension fördubblats för männen mellan 66 och 70 år men ökat med knappt en tiondel för dem över 70 år. Bland kvinnorna är ökningen under samma tidsperiod en tiondel för samtliga kohorter. Kvinnornas inkomster från tjänstepension är mycket lägre än männens. I genomsnitt har kvinnorna en årlig tjänstepension på 20 000-30 000 kronor (det lägre beloppet för de äldre pensionärerna). Männen i åldrarna 66-70 år har i genomsnitt en årlig tjänstepension på 55 000 till 75 000 kronor medan de äldre männens tjänstepensioner är ca 40 000 kronor om året. Många tjänstepensioner har en sådan konstruktion att de ger ett högre pensionsbelopp de fem första åren med pension. 2.3 Inkomst från privat pension Bland männen hade ca 40 procent av dem mellan 66 och 70 år inkomst från privat pension år 2007 vilket kan jämföras med 45 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp. Andelen med inkomst från privat pension har fördubblats bland män och tredubblats bland kvinnor de senaste 20 åren. En förklaring till att kvinnor i större utsträckning än män väljer att teckna privata pensionsförsäkringar kan vara att de vill motverka att de får lägre allmän och avtalspension. 2.4 Den totala pensionen Andelen av den totala pensionen som kommer från den allmänna pensionen har minskat under den senaste 15-årsperioden (Figur 1). För männen är det framförallt tjänstepensionen som har fått ökad betydelse medan det för kvinnor framförallt är det privat pensionssparandet som har ökat. 3

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 1. Andel av pensionen som kommer från allmän, tjänste- respektive privat pension för 66- åringar som har inkomst från allmän pension. 3. Inkomstojämlikhet i pensionerna I det här avsnittet studerar vi skillnaderna i sammanlagd allmän- och tjänstepension mellan olika grupper. Databegränsningar gör att vi inte har möjlighet att inkludera privat pensionssparande i analysen. Figur 2 visar kvinnors medianinkomst från allmän- och tjänstepension som en andel av mäns medianpension, dels för åldersgruppen 65 till 74 år, dels för dem som har fyllt 75 år. 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0 Kvinnors/mäns medianpension 65-74 år 75 år + Källa: LINDA. Figur 2. Kvinnors medianpensionsinkomst (allmän- och tjänstepension) som andel av mäns medianpensionsinkomst. Beräknat för dem med allmän pension. 4

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Pensionsgapet mellan män och kvinnor i åldrarna 65 till 74 år har minskat sedan andra hälften av 1980-talet. Då motsvarade kvinnors medianpensioner drygt 40 procent av männens men har nu ökat till att motsvara ca 70 procent av männens. I början av 1980-talet var medianpensionen lika stor för män och kvinnor som fyllt 75 år. Detta berodde på att en stor del av både männen och kvinnorna endast fick folkpension. När en allt större andel av männen fick högre inkomstrelaterade pensioner minskade kvinnornas medianpensioner som en andel av männens och låg under hela 1990-talet kring hälften av männens. Under 2000-talet har gapet mellan de äldsta kvinnornas och männens medianpensioner krympt. Framförallt förklaras detta av förändringar i statistiken. Före 2003 inkluderas inte pensionstillskottet i pensionsinkomsten. Folkpension och pensionstillskott ersattes av garantipension år 2003 och garantipensionen ligger således på en högre nivå än folkpensionen. I början av 1980-talet hade utrikes födda män högre pensioner än inrikes födda män (se figur 3). Sedan början av 2000-talet finns det knappt några skillnader i medianpensioner mellan män födda i Sverige, andra nordiska länder, EU15-länderna tillsammans med Schweiz, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan. Däremot har de som är födda i länder utanför EU15 m.fl. kraftigt halkat efter. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Män 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Kvinnor Sverige EU15 mfl Norden Övriga världen Sverige EU15 mfl Norden Övriga världen Källa: LINDA. Notera: EU15 m.fl. består av Australien, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Figur 3. Utrikes föddas medianpensionsinkomster (allmän- och tjänstepension) som andel av inrikes föddas medianpensionsinkomster. 5

Även utrikesfödda kvinnor har historiskt haft högre pensioner än inrikes födda kvinnor, och kvinnor födda i Norden och EU15-länderna tillsammans med Schweiz, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan har fortfarande något högre medianpensioner än inrikes födda kvinnor. Kvinnor som är födda utanför EU15 m.fl. har dock sedan slutet av 1990-talet lägre medianpension än inrikes födda kvinnor och skillnaderna fortsätter att öka. 4. Arbetsinkomster Pensionerna är den viktigaste inkomsten för dem över 65 år. Många har emellertid även inkomst från arbete. Andelen ökade fram till 1990-talskrisen, minskade under 1990-talet för att börja öka igen från slutet av 1990-talet. Andelen med arbetsinkomst sjunker med åldern. Nästan hälften av alla 66-åriga män, en tredjedel av alla 68-åriga män och en fjärdedel av alla 70-73-åriga män har inkomst från arbete. Hela 20 procent av de 75-åriga männen och 15 procent av de 78-åriga männen har inkomst från arbete. Bland kvinnorna är andelen som har arbetsinkomst lägre: En tredjedel av de 66-åriga kvinnorna, en femtedel av de 68-åriga kvinnorna och 15 procent av de 70-åriga kvinnorna har inkomst från arbete. Bland kvinnorna över 70 år har ca 10 procent inkomst från arbete. Av dem över 65 år med arbetsinkomst har 75 80 procent inkomst från tjänst. Arbetsinkomstens andel av den totala disponibla inkomsten för dem 65 år och äldre har sjunkit under de senaste 30 åren för männen men varit i det närmaste konstant för kvinnorna. År 2004 utgjorde arbetsinkomsten fyra procent av den disponibla inkomsten (Gustafsson m.fl. 2007). 5. Kapitalinkomster Kapitalinkomsterna har blivit en allt viktigare del av pensionärernas disponibla inkomster och utgör nu en femtedel av inkomsterna för dem som är 65 år och äldre. Kapitalinkomsterna är ojämnt fördelade mellan pensionärerna och är framförallt koncentrerade till dem som har högst inkomster (Gustafsson m.fl. 2007). De som har fyllt 65 år har i genomsnitt stora finansiella tillgångar, låga skulder och höga reala tillgångar jämfört med de yngre. I genomsnitt är nettoförmögenheten 1,2 miljoner kronor i denna åldersgrupp och männen har i genomsnitt en halv miljon större nettoförmögenhet än kvinnorna. 6

6. Framtida grupper med risk för låga pensioner Vi har ovan visat att kvinnor och utrikes födda från länder utanför EU15 har mycket lägre pensioner än inrikes födda män, samt att äldre kohorter av pensionärer har lägre pensionsinkomster än yngre. Hur de framtida pensionärernas pensionsinkomster kommer att utvecklas beror på pensionssystemens utformning och hur utvecklingen varit för de karakteristika som används för beräkning av pensionen, dvs. främst arbetsinkomster. Vi tar här upp några grupper av framtida pensionärer med risk för låga pensioner. 6.1 Egenföretagare Egenföretagare är en grupp som uppvisar en mycket stor inkomstspridning. Många egenföretagare har låga inkomster och många tecknar inte en kompletterande pension av samma slag som anställda i regel har. En fjärdedel av egenföretagarna saknar pensionssparande, dvs. de sparar varken privat eller via företaget (Svärdman, 2011). Gruppen egenföretagare är stor och växer, vilket gör det angeläget att speciellt studera denna grupp. Många egenföretagare är utrikesfödda. De anställda som blir egenföretagare kommer från många olika grupper. Det finns en överrepresentation dels av dem som givet utbildning mm har relativt låga arbetsinkomster som anställda, dels av dem som givet utbildning mm har relativt höga arbetsinkomster som anställda (Andersson Joona och Wadensjö, under utgivning). Den senare gruppen klarar sig betydligt bättre som egenföretagare. Det pekar på att villkoren för egenföretagare varierar mycket och därmed också möjligheterna och kunskaperna om hur man bäst ska förbereda sig ekonomiskt för ett liv som pensionär. Figur 7 visar hur stor den genomsnittliga allmänna, tjänste- och privata pensionen är för dem som varit anställda respektive egenföretagare. Egenföretagarnas allmänna pension motsvarar 80 85 procent av de anställdas allmänna pension. För de manliga egenföretagarna motsvarar tjänsteoch privatpensioner tillsammans ca 50 60 procent av de anställda männens tjänstepensioner. För de egenföretagande kvinnorna är den sammanlagda privata och tjänstepensionen ungefär lika stor som de anställda kvinnornas tjänstepensioner. 7

Män Källa: LINDA. Figur 7. Pensionsinkomst för egenföretagare 2007. Anställda resp. företagare definieras som dem som hade huvudsaklig arbetsinkomst från anställning resp. företagande vid 60 års ålder. 6.2 Garantipensionärer En annan utsatt grupp består av dem som har haft mycket låga inkomster och därför får garantipension. Garantipensionen är endast prisindexerad. Gruppen kan därför komma att släpa efter i inkomstutvecklingen jämfört med dem som får den inkomstindexerad inkomstpensionen. Under de närmast kommande åren bedöms ungefär 25 procent av de nya pensionärerna få en garantipension. År 2008 var det 778 000 personer som fick garantipension varav 15 procent fick fullt belopp. Nästan hälften av de kvinnliga pensionärerna i åldern 65-70 år fick garantipension. Bland äldre är det än vanligare att få garantipension. Till exempel får drygt 80 procent av kvinnorna mellan 80-85 år och över 90 procent i åldern 90 år och äldre garantipension. Andelen 8

män som får garantipension är mycket lägre. I åldersgruppen 65-70 år fick drygt 10 procent av männen garantipension. En fjärdedel av män mellan 80-85 år och hälften av männen i åldersgruppen 90 år och äldre får garantipension. (Olsson, 2011). 6.3 De utan tjänstepension En annan grupp med risk för låga pensioner är anställda som inte är täckta av tjänstepensioner. Tjänstepensionen är viktig främst för dem som har haft inkomst över taket i allmänna pensionen, men inte bara för dem. Drygt 90 procent av de anställda arbetar på företag som är täckta av kollektivavtal och har därigenom tjänstepension. De som saknar en tjänstepension är främst de som arbetar i företag med få anställda, de med de högsta och lägsta lönerna och egenföretagare. Av de kollektivavtalslösa företagen erbjuder drygt 40 procent tjänstepension (Svärdman, 2011). 6.4 Utrikes födda En fjärde grupp är de utrikes födda, en grupp med mycket stor inkomstspridning, där många har relativt låga inkomster. Låga inkomster och få års vistelse i Sverige leder till låga pensioner som troligen endast i få fall uppvägs av pensioner från hemlandet. Floods och Mitruts (2010) prognoser visar att utrikes födda från icke-oecd-länder kommer att ha betydligt lägre allmänna pensioner än inrikes födda i framtiden. De utrikes födda männen resp. kvinnorna (födda 1946 1970) kommer att få ca 60 65 procent resp. ca 55 procent av de infödda männens allmänna pension. De visar även att det privata pensionssparandet är mycket lågt bland utrikes födda från icke-oecd-länder och att skillnaderna ökar för yngre kohorter. För kohorten 1960 64 är de utrikes föddas privata pensionsförmögenhet 18 procent av de infödda männens i samma kohort och för kohorten 1970 1974 är den 11 procent. 7. Avslutande kommentarer I den här artikeln har vi pekat på olika grupper med låga pensioner idag och grupper med stor risk för att få låga pensioner i framtiden. Det är viktigt att utreda möjligheterna att på olika sätt förbättra inkomsterna för dessa grupper och det kan krävas olika typer av lösningar. 9

Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster och lägre pensioner än män. Lösningar är att finna dels i en jämnare arbetsfördelning i hushållet mellan män och kvinnor, men det tar lång tid innan en sådan förändring slår igenom. Pensioner är baserade på inkomster under hela livstiden eller under många år (avtalspensionerna). Anledning finns att se över reglerna inom pensionssystemen. Förklaringarna för de utrikes föddas låga pensioner är att söka i en för många svag arbetsmarknadsanknytning och att många av de utrikesfödda har färre än de fyrtio år i Sverige som krävs för en full garantipension. Långsiktigt är de viktigaste medlen de som leder till en starkare arbetsmarknadsanknytning, med det kan finnas anledning att också se över olika regler i pensionssystemen, bl.a. reglerna för hur många års vistelse som krävs för en full garantipension. Förklaringar till att många egenföretagare har låga pensioner är att många egenföretagare har låga inkomster och att de inte har tecknat pensionsförsäkringar som svarar mot avtalspensionerna för anställda. Ett medel är ökad information om olika avtalspensionslösningar för egenföretagare. Referenser Andersson Joona, Pernilla och Eskil Wadensjö (under utgivning), The Best and the Brightest or the Least Successful? Self-Employment Entry among Male Wage-Earners in Sweden, Small Business Economics. Gustafsson, Björn, Asghar Zaid och Eva Franzén (2007), Financial Poverty, International Journal of Social Welfare, Vol. 16 (suppl. 1), s. 67-90. Flood, Lennart och Andreea Mitrut (2010), Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD-området, SOU 2010:105. Olsson, Hans (2011), Pensionsåldern, Pensionsmyndigheten, Statistik och utvärdering. Sjögren Lindquist, Gabriella och Eskil Wadensjö (2012), Inkomstfördelningen bland pensionärer, Studier i Finanspolitik 2012/5. Svärdman, Håkan (2011), Småföretagande = små pensioner? Folksam, Stockholm. van Vliet, Olaf, Jim Been, Koen Caminada och Kees Goudswaard (2011), Pension reform and income inequality among the elderly in 15 European countries, Department of Economics Research Memorandum 2011.3, Leiden University. 10