1921 FÖRBUNDET 2001 Iår är det 80 år sedan Koloniträdgårdsförbundet bildades. Då, 1921 hade det funnits koloniträdgårdar i Sverige i närmare 30 år. De första koloniområdena anlades i Skåne med inspiration från Danmark. I början av seklet anlades många koloniområden och när första världskriget bröt ut fanns det redan ca 10.000 lotter i Sverige. Ännu fler blev det under krigsåren då det fanns sammanlagt Prisbelönad koloniträdgård i Helsingborg. 130.000 lotter. När Koloniträdgårdsförbundet bildades 1921, tog det även över utgivningen av Koloniträdgården, vars första nummer kom ut redan 1918. Stora kampanjer om odling och trädgårdsskötsel blev inledningen på denna tidningsutgivning. Denna gamla upplysningsverksamhet består och har under de senaste åren, liksom intresset för trädgård i allmänhet, fått ett uppsving i koloniträdgårdsverksamheten. I den här jubileumsskriften presenteras en historik i stora drag över de 80 gångna åren. Vi publicerar också några äldre bilder från koloniområden som kolonister landet runt har hjälpt oss att identifiera. Här finns också flera riktigt gamla bilder och bilder som speglar glädjen med att odla även på 2000-talet bilder som flera läsare/kolonister har försett tidningen med de senaste åren. Tack! Men en historik över förbundets 80-åriga existens låter sig inte göras utan en redogörelse för åren innan förbundet bildades nöden, potatislotterna, kampanjerna för trädgårdsskötsel i första hand potatisodling och så småningom behovet av att bilda ett förbund. Koloniträdgårdarna odling och koloniträdgårdsverksamhet som en del av det svenska kulturarvet finns numera också på Skansen där ett litet koloniområde sedan 1997 varje sommar lockar många intresserade besökare.
Det var Anna Lindhagen som tog initiativet till att anlägga koloniträdgårdar i Stockholm. Hon växte upp på Söder i Stockholm och tillbringade somrarna i Ångermanland. Hon älskade vacker natur och det skulle sedan bli en av anledningarna till att hon ansåg koloniträdgårdsvistelsen så viktig för de människor som hela dagarna vistades i en osund miljö i staden. I koloniträdgården skulle de njuta av vacker och rofylld natur. Anna Lindhagen såg samhällets orättvisor och kom att engagera sig djupt för att förbättra villkoren för dem som var sämre lottade. Hon blev mycket aktiv inom arbetarrörelsen och satt en tid i stadsfullmäktige. Hon var dessutom med i Stockholms Skönhetsråd och i Rädda Barnens styrelse, vars ordförande hon också var under några år. Anna Lindhagen var anställd som inspektris vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå. Hon var dotter till riksdagsmannen Albert Lindhagen och syster till Carl Lindhagen som sedermera blev borgmästare i Stockholm. Efter ett besök i bl a Danmark 1903 där det då redan fanns tiostusentals lotter, blev Anna helt begeistrad och drev koloniträdgårdsfrågan hårt. För Anna Lindhagen var det vackra lika viktigt som glädjen och nyttan med att odla. Och även om nöden dominerade under många år så gäller hennes ord i allra högsta grad även nu, nästan hundra år senare. Kolonistuga i Malmö. Aldrig kan jag glömma när jag för första gången såg ett stycke mark sönderdelad i små lotter så gott som inom en storstads hank och stör. Det var ju storstadsmänniskor som gingo omkring och ansade och skötte de små jordområden. Det var som om man varit på riktiga landet, där var och en har sin lilla bit att se till. På min förvånade och entusiastiska fråga: Vad är det här svarades med en ton som då man talar om den vanligaste sak i världen: Det er kolonihaver, Köpenhamnarna var vana för där fanns 1903 redan 10.000 kolonilotter. Anna Lindhagen om sitt första möte med koloniträdgårdar, i Köpenhamn 1903
1895 anläggs de allra första koloniträdgårdarna i Pildammskolonin i Malmö. 1901 anläggs koloniträdgårdar på fästningsvallarna i Citadellområdet i Landskrona. 1903 besöker Anna Lindhagen, initiativtagare till koloniträdgårdar i Stockholm, koloniträdgårdar i Köpenhamn och börjar verka för att koloniområden ska anläggas i Stockholm. 1904 1914 anläggs koloniområden på många orter i landet; 1904 bildas Göteborgs koloniträdgårdar. 1905 anläggs Gävle Södra, Söderbrunn (Stockholm), 1906 Eriksdalslunden i Stockholm och Landskrona Koloniträdgårdsförening m fl. 1914 när första världskriget bryter ut, finns det närmare 10.000 koloniträdgårdslotter i tjugosex städer från Malmö i söder till Sundsvalloch Falun i norr som mest en lott på var 16:e invånare i Landskrona. Bergshamra koloniområde i Solna, anlagt 1919. Bilden troligen från 20- talet. Drömmen om den egna potatisen var ibland så stark att folk ibland inte tänkte på vilket arbete som krävdes. Tanken väcktes om att hyra ut marken till kolonieller odlingsorganisationer som sedan i sin tur hyrde ut till medlemmar och andra intresserade. Det skulle underlätta kontroll av skötseln. Gemensamhetskänslan skulle stärkas. Antagandet visar sig vara helt riktigt. 1915 engagerar sig Stockholms stad mer i koloniträdgårdsrörelsen och inrättar Stockholms Koloniträdgårdsförbund som 1918 börjar ge ut tidskriften Koloniträdgården. För att få mer kapital för gemensamma inköp av fröer, gödsel m m bildas en ekonomisk förening av Stockholmsförbundet med föreningarna som andelsägande medlemmar. En annan uppgift är att se till att nya områden anläggs och slå vakt om befintliga områden. Stor upplysningskampanj om trädgårdsskötsel. 1917 anläggs många koloniområden i Stockholm, där kolonisterna skördar 870.000 kg potatis på 5.800 lotter. 1919 minskar intresset för koloniträdgårdar när det tillfälliga intresset för potatis försvinner och arrendeavgifterna höjs. Så här skriver Koloniträdgårdens redaktör Bengt Eriksson: 1921 tar Stockholms stad över verksamheten och försöker få bort 4.000 av drygt 5.000 kolonilotter. Så länge jorden är uthyrd till privata arrendatorer hålls priset på en rimlig nivå, men så snart det gäller styckning till smålotter blir priset ett annat, ända upp till det femdubbla... Nu sägs det att stan köpt sina egendomar dyrt och de måste förräntas men kan staden stå ut med att låta arrendatorer betala låga arrenden kan den även stå ut med att lämna ut jorden för samma pris till koloniändamål. I synnerhet som staden får igen det förlorade mångfaldigt, dels i form av bättre tillgång till sunda födoämnen, dels i form av minskad sjuklighet och slutligen i form av ökad trevnad för sina inbyggare.
Från ett besök på koloniträdgårdsutställningen i Köpenhamn samma år skriver fastighetsnämndens tjänsteman agronom C.W. Nisbeth en rapport till nämnden. Rapporten uppmärksammas i tidningen Socialdemokraten och därefter i en rad andra tidningar. Agronom Nisbeth, senare också Koloniträdgårdens redaktör, skriver bl a att kommunen bör göra koloniträdgårdsrörelsen till sin egen angelägenhet och lämna pekuniert understöd, helst i form av förlagslån för nödvändiga anläggningar, tillhandahållande av arkitekter, konsulenter o dyl samt genom upplåtande av lämplig jord mot biligt arrende under längsta möjliga tid. Staten å sin sida bör understödja rörelsen genom bidrag till administrationskostnaderna. Förutsättningen härför är dock att en sammanslutning mellan landets olika trädgårdsorganisationer kommer till stånd. Allteftersom ett sådant förbund sedan utvecklas torde antingen detta eller staten bör anställa en eller fler konsulenter och arkitekter med uppgift att leda rörelsen i rätt riktning å de många områden där sådana icke förut finnas. Härigenom skulle åstadkommas en enhetligare och mera systematisk utveckling av denna såväl för folkhälsan som för kulturoch hembygdskärlek knappast överskattade rörelse. Agronom Nisbeths besök leder till att frågan diskuteras och beslut fattas. Till 52 föreningar skickas en skrivelse för att undersöka möjligheterna att bilda ett förbund. Malmös kolonister uttrycker intresse, Örebro ansluter sig och Linköping undersöker. 1921 den 20 augusti 1921 bildas Koloniträdgårdsförbundet för att sammansluta alla kolonister och för att öka förståelsen för verksamheten hos myndigheterna. Inträdesavgift 10 öre, årsavgift 25 öre. 1922 tar Sveriges Koloniträdgårdsförbund över utgivningen av tidskriften Koloniträdgården. 1922 Åretruntboende i kolonistugor blir ett problem. Den första uppsägningen av ett område äger rum. Mellan 1924 och 1934 skriver borgmästare Carl Lindhagen (Anna Lindhagens bror) fem motioner till fullmäktige om kolonisternas svåra dilemma. Myndigheterna i Stockholm är kallsinniga. 1923 3.702 medlemmar fler områden avvecklas för att ge plats för bebyggelse. I hela landet finns det 30.000 kolonister. Ett omfattande upplysningsarbete om trädgårdsskötsel påbörjas och förbundet inrättar ett bibliotek med trädgårdslitteratur. 1926 blir Koloniträdgårdsförbundet medlem i internationella förbundet, bildat samma år. 1929 års kongress ställer krav på koloniernas inläggande i stadsplanen. 1930 bildas det Nordiska Koloniträdgårdsförbundet av de nationella förbunden i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Under kriget avbryts detta samarbete som återupprättas 1947. 1936 anläggs Skarpnäck i Stockholm Sveriges då största koloniområde. 1939 45 uppstår de tillfälliga odlingslanden igen för potatisodling. Under krigsåren finns det i hela landet sammanlagt 130.000 potatislotter till ett värde av 17
miljoner kr i inbringade produkter. Före kriget fanns det ca 30.000 lotter. Områden läggs ner. Många nya kommer till under 40-talet. 1944 ansluter sig Malmös kolonister till förbundet. 1953 anläggs den första fjärrkolonin i Stockholm. 1959 uppvaktas statsminister Tage Erlander av Nordiska Koloniträdgårdsförbundet med begäran om att få koloniträdgårdarna inlagda i stadsplanen. 1961 blir svaret att det är så självklart att mark skulle upplåtas till koloniträdgårdsverksamhet att det inte behövde lagstadgas. 1970 Från detta år kan Stockholms kolonister teckna 25-åriga avtal med kommunen. 1973 väljs för första gången på närmare 50 år den första kvinnan in i förbundsstyrelsen. 1974 har förbundet 11.874 medlemmar. 1974 boken Koloniträdgårdar ges ut en bild av koloniträdgårdsrörelsens framväxt och utveckling 1975 Planer på att lägga ner Citadellområdet i Landskrona. Under 70- och 80-talen anläggs många nya koloniområden med eller utan stugor. 1981 firar Koloniträdgårdsförbundet sitt 60-årsjubileum med bl a en utställning på Skansen. 1984 anställer förbundet en ombudsman på heltid. Över 20.000 medlemmar. 1985 Förbundet börjar få bidrag från Lantbruksstyrelsen, som mest i början av 90-talet med ca 3 miljoner kronor per år. Uppbyggnaden av odlingsrådgivning och regional verksamhet tar fart. Förbundet anställer en professionell trädgårdskonsulent. 1986 ökar förbundets medlemsantal snabbt. 1986 har förbundet 25.000 medlemmar. 1987 invigs de första Hulthbyarna på Stockholms Stads mark i kranskommunerna. Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation bildas. Koloniträdgårdsförbundet är en av stiftarna. Det sociala livet har alltid spelat en stor roll i kolonilivet. Här tar Gustav Bergfeldt i Bromma en svängom här på höstfesten? 1976 Riksdagsman Lennart Andersson väljs till förbundsordförande. Regioner bildas för att skapa en mer decentraliserad förbundsverksamhet. Förbundets medlemsantal ökar snabbt. 1977 Statens Planverk ger ut en rapport om att anlägga koloniträdgårdar. 1979 byter Sveriges Koloniträdgårdsförbund namn och blir Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar. 1980 ökar intresset för skolträdgårdar som under en rad år undan för undan lagts ned. Erik Andersson, ordförande i Bergshamra koloniförening på 50-talet. Bilden från 1983 eller 1984 sedan delar av föreningen hade flyttats till ett nytt område, Tivoliområdet, i närheten. 1988 Förbundskongress i Göteborg. Gunnar Halldén väljs till förbundsordförande. 1989 bildas Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, på initiativ av Koloniträdgårdsförbundet. 1990 Koloniträdgårdsförbundet organiserar Internationella Koloniträdgårdsförbundets kongress, som hålls i Stockholm. Antalet medlemmar nästan 29.000. 1991 antar förbundskongressen ett program för praktiskt miljöarbete i föreningarna. Fler och fler föreningar inkluderar miljörekommendationer i sina stadgar.
Bilderna på det här uppslaget får spegla all den variation och rikedom på 1990- och 2000-talets koloniträdgårdar. Här trivs unga människor, här frodas köksväxter och tävlar blomningen i skönhet. Överst från vänster: barn i koloniområdet Lövsta, Bromma, Johanna Sundqvist, Hudiksvall, kopplar av på en bänk under fruktträden. Mitten: Björn Qvarfort på sin koloni på Hertsön i Luleå. Nedersta raden från vänster: Pia Forslöf Nilsson och Anders Nilsson i sin koloniträdgård i Hudiksvall. Självsådda mariaklockor med 193 klockor vid första blomningen hos Edith Zwerner i Åkersberga. I koloniområdena byggs också nya stugor, många med inspiration från gamla tiders kolonistugor, som på den översta bilden. Miljöerna i koloniområdena förenar som förr nytta med nöje och skönhet! Översta bilden på höger sida är från Stora Mossen i Stockholm, mittenbilderna visar en vacker grind i koloniföreningen Zenit i Malmö och Koloniföreningen Södra Årstalundens medlemmar på föreningens 80-årsjubileum. Nederst en klassisk kolonistuga, Stora Mossen, Stockholm.
1991 När bidragen från Lantbruksstyrelsen/Jordbruksverket upphör lyckas FOR få fram alternativ finansiering av delar av förbundsverksamheten. FOR inledes samarbetet med Sollentunamässan AB om arrangemanget av vårens stora trädgårdsmässa. 1995 firas koloniträdgårdsrörelsen hundraårsjubileum i Malmö där förbundet också håller sin 25:e kongress. Alf Gunnar Svahn väljs till ny förbundsordförande. Förbundskongressen kräver att gamla koloniområden ska bevaras och ställer krav på växtkvalitet och frösortiment. Agenda 21 gör sitt intåg. 1995 har ca 20 procent av medlemsföreningarna kvinnliga ordförande. 1995 Landskronabor, kolonister och många andra protesterar mot planerna på att flytta kolonistugor för att återställa de ursprungliga fästningsvallarna. 1995 tas de första spadtagen till ett koloniområde på Skansen. 1997 invigs koloniområdet på Skansen- en spegling av kolonirörelsen på 1920- och 1940-talet som lockar många besökare under sommarhalvåret. 1998 Kulturhuvudstadsåret. Trädgårdskultur i Stadens Parker med Framtidens ekologiska trädgård och kolonistuga i Vinterviken. Utställning om koloniträdgårdar i Stockholm på Skansen. Planeringen påbörjas av ett nytt koloniområde med 80 stugor på Årstafältet i Stockholm. Ritningsförslag till bl a dessa och 2000-talets kolonistugor stugor på utställningen Kolonistugan en internationell utmaning på Arkitekturmuseet i Stockholm. 1999 antar förbundskongressen i Västerås ett program för miljöarbetet i koloniföreningarna, där miljömedvetenheten kommit långt sedan 1991. Till ny förbundsordförande väljs Björn Fransson, Stockholm. 2000 Projektet Kolonikultur i Skarpnäck, Stockholm. Ett lokalt investeringsprojekt för att stärka miljöarbetet och uppmärksamma kulturvärdena i 14 koloniföreningar. 2001 firar Koloniträdgårdsförbundet 80-årsjubileum en organisation med anor och en högst levande organisation som lockar till sig många odlings- och naturintresserade både unga och gamla människor. Skarpnäcks koloniområde i Stockholm tar emot Internationella Koloniträdgårdsförbundets diplom för ekologisk trädgårdsodling. Inte bara koloniodlarna själva sätter idag värde på koloniträdgårdarna, utan också andra som har upptäckt att koloniområdena är trevliga att promenera i. Och ingen parkförvaltning har resurser att som kolonister skapa blomsterprakt och biologisk mångfald på stadens mark. Drygt 40 procent av alla medlemsföreningar har kvinnliga ordförande. 2001 Kampen för fler koloniområden, bra kontrakt och garantier för framtiden fortsätter. Ditt tryckeri mitt i stan när du behöver professionell hjälp med tidskrifter, böcker, broschyrer, affischer och årsredovisningar. Miljö- och kvalitetsmärkt! Ring oss i dag! Sveavägen 98, T-Rådmansgatan Box 6507, 113 83 Stockholm Tel: 08-16 08 80, Fax: 08-673 65 79 info@federativ.se, www.federativ.se