9. Miljökonsekvenser Kapitlet beskriver miljökonsekvenserna för gruvbrytningen, järnväg i öster, de föreslagna järnvägssträckningarna i väster samt väg E10. Varje delområde undersöks med avseende på aktuella kriterier, som beskrivits i kap 3 5. En bedömning om miljöaspekten kan anses som betydande eller inte görs och hur påverkan är på kort och lång sikt. brytningen inte utgår från ett dagbrott utan kommer att ha en stor ovanliggande takskiva. Helt klart är att bostäder inte får finns ovanför gruvbrytning. Det värsta scenariot är att förbindelsen mellan befintlig bebyggelse och eventuell tillkommande bebyggelse väster om Luossavaara blir avklippt och människor tvingas köra runt Luossavaara för att nå målpunkter i de västra delarna. Ett troligare scenario är att deformationerna från Norra sjömalmen når fram till Luossavaara, när deformationszonen från KUJ nått fram till de östliga delarna av Kiruna och kvarvarande bebyggelse i öster består av delar av Lombolo och Tuolluvaara. 9.1 Gruvbrytning Beskrivning av påverkan av planerad gruvbrytning LKAB fortsatta brytning i Kiirunavaara under jord, KUJ, kommer med nuvarande brytningstakt att påverka bostadsbebyggelsen i Bolagsområdet och viktiga samhällsfunktioner som gymnasieskolan, stadshuset, järnvägen, väg E10 och räddningstjänsten. Fortsatt brytning och nya huvudnivåer gör att deformationsriskerna fortskrider så att området fram till kyrkan och Kiruna sjukhus påverkas 2033. Deformationerna hotar även Vattenfalls ställverk och Banverkets omformarstation redan inom några år. Nytt ställverk och omformarstation byggs redan. LKAB hävdar att deformationerna kommer att fortsätta och att man kan nå flygfältet om 100 år. SGU, Sveriges geologiska undersökningar, har avsatt hela området kring Kiruna inklusive bebyggelsen som riksintresse avseende ämnen och material som är viktiga för landets materialförsörjning. Malmkroppen lutar in under Kiruna stad. LKAB har tömt delar av Luossajärvi för att möjliggöra brytning av den så kallade sjömalmen. Tillstånd för undersökning av fortsättningen av sjömalmen kallad Norra sjömalmen har beviljats år 2004 av Bergsstaten och provborrningar görs under Järnvägen och Nedre Norrmalmsområdet. Provborrningarna har visat på intressanta förekomster, men beslut om brytning ligger längre fram i tiden och gruvverksamhet under den delen av Kiruna påbörjas enligt LKAB tidigast år 2025. En framtida gruvbrytnings konsekvenser för omgivningen är inte känd eftersom Bild 9.1.1 Kiirunavaaragruvan i genomskärning, Illustration av Mats Nilsson, Kiruna kommun 63
Bild 9.1.2 Undersökningsområde Norra sjömalmen LKAB s bild Beskrivning av riksintressen Mineralfyndigheten Kirunagruvan: Gruvbrytningen ligger inom det område som SGU avsatt som riksintresse avseende ämnen och material som är viktiga för landets materialförsörjning. Karta 9.1.1 Riksintressen som berörs av brytning i Kiirunavaaragruvan Rennäring: Själva gruvbrytningen kommer inte att bedrivas inom område som är av riksintresse för rennäringen, men en konsekvens av LKAB s utökade malmförädling kan bli en utökning av gruvavfallsdammarna. Markanvisning för LKAB s gruvverksamhet sträcker sig över flyttleder, rastbeten och svåra passager inom Laevas sameby. Kulturmiljö: All bebyggelse i Kiruna ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Stora delar av den äldre bebyggelsen inklusive alla byggnadsminnen ligger inom område där gruvbrytning planeras eller deformationer uppstår. Kommunikationer: Delar av Väg E10 ligger inom deformationsområdet liksom befintlig. Fortsatt gruvbrytning innebär att väg och järnväg inte kan ligga kvar i nuvarande lägen och att förändringarna sker redan på kort sikt. 64
Identifiering och beskrivning av miljökonsekvenser vid planerad gruvbrytning Gruvbrytningens miljökonsekvenser är lika för alla alternativ utom 0 alternativet. Natur- och friluftsområden Inga närrekreationsområden (kap 5.5) och riksintresseområden för naturvård eller friluftsliv (kap 5.4) berörs. Våtmarken Kiirunavuoma kan komma att beröras av framtida utvidgade gruvavfallsdammar. Utvidgningen kan ske genom dammhöjning eller utökning av dammarnas yta. Forskning om annan deponeringsteknik pågår och kan minska behovet av att ta Kiirunavuoma i anspråk. Miljöpåverkade områden Ala Lombolo och Luossajoki Gruvans expansion påverkar Luossajokisystemet och sjön Ala Lombolo som har förorenade sediment. Ala Lombolo innehåller bl a stora mängder kvicksilver, som är giftiga för människor och miljö. Risk för utläckage av vatten från kulverten mellan Luossajärvi och Luossajoki finns. Detsamma gäller dagvatten från de centrala delarna. Vattnet rinner ner i gruvan i stället för att tillföras bäcken Luossajoki. Det har till följd att vattentillförseln till sjöarna Yli och Ala Lombolo kan minska. Konsekvensen blir att syreförhållandet i sjön försämras särskilt vår och vintertid med risk för svavelvätebildning och tidvis stank av ruttna ägg i bebyggelsen. för liv i bäcken och ökar olägenheterna för människorna, som bor i närheten av bäcken i Tuolluvaara, Kauppinen och Laxforsen. Det blir ett mer koncentrerat avloppsvatten, som når Torneälven med risk för lokala effekter vid Luossajokis mynning. På kort sikt kan pumpning av sjövatten från Luossajärvi lösa vattentillförseln. På lång sikt, när deformationsområdet breder ut sig, blir det svårare och mer energikrävande, eftersom nivåskillnaden ökar. Luossajärvi Luossajärvi är en damm där krav på förhöjd säkerhet ställs. Fram till idag har nya dammen Sjöbangården tillsammans med dammen gamla Gruvvägen varit tillräcklig säker men då deformationerna nu påverkar Gruvvägen måste säkerheten höjas, vilket innebär att vatten från Luossajärvi ska ha ett alternativt utlopp. En förändring av utloppet från Luossajärvi mot Rautasälven innebär att ett påverkat vatten (kap 5.7) avleds mot Natura 2000 områdena Rautas fjällurskogsreservat och Torneälven. Om utloppet från Luossajärvi i stället går via Nukutusjärvi/jokisystemet, Tuollujärvi, Tuollujoki till Luossajoki innebär att konsekvenserna för nedre delen av Luossajoki blir som nu, men konsekvenserna för området mellan Luossajärvi och Tuollujoki samt Tuollujärvi måste utredas vidare i kommande miljöprövning. Vattenkvaliteten i Luossajärvi bedöms inte påverkas. Se karta 9.1.3 med avbördningsalternativ. Vattenfalls ställverk och Banverkets omformarstation vid Ön kan vara förorenade områden pga. PCB haltig olja. En allvarligare konsekvens är att strandnära sediment kan friläggas med risk för spridning av kvicksilverföroreningar i omgivningen. Den dumpade militära ammunitionen kan friläggas och risk finns för att den kan detonera. En annan allvarlig konsekvens är att flödet i bäcken Luossajoki blir lågt och att utsläppet från Kirunas avloppsreningsverk och Värmeverket kommer att bli det dominerande vattenflödet längre ner i systemet. Det försämrar förutsättningarna 65
Miljöpåverkande verksamhet Gruvbrytningens utveckling mot delar av Kiruna C innebär att områdena införlivas i LKAB s industriområde. I och med att det är ett deformationsområde bedöms att ingen verksamhet kommer att tillåtas på området. Vid återställning av områden kan mark som inte har vegetation ge upphov till dammspridning. Luftföroreningar från gruvan kommer liksom nu att ske från pelletsverken och andra befintliga utsläppspunkter. Vattenutsläpp sker i dammarna väster om gruvan. Större förändringar är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Gruvans utvidgning in i bebyggelsen bedöms inte påverka andra tillståndspliktiga verksamheter än de som nämnts under riksintressen. Buller och vibrationer Karta 9.1.2 Luossajokisystemet Då gruvverksamheten kommer närmare bebyggelsen kan buller och vibrationer vid sprängningar beröra fler människor än idag. Nivåerna kan också bli högre än nu. Vatten, avlopp och dagvatten Vatten och avlopp Den stora avskärande ledningen som samlar upp avloppsvatten från Kirunas västra och centrala delar samt LKAB påverkas genom sprickor och utläckage av orenat avloppsvatten. Risk finns för att det rinner ner i Kiirunavaaragruvan. Avloppsvattnet kommer att behöva pumpas till en annan del av nätet och nya ledningar kan behövas. Om Norra sjömalmen bryts och på mycket lång sikt delar Kiruna i två delar kommer den västra delen av Luossavaara och även LKAB att behöva antingen en ny vattentäkt och nytt avloppsreningsverk eller så måste ledningar dras runt Luossavaara. Ett nytt reningsverk kräver en ny recipient. Miljökonsekvenserna beskrivs i kapitel 12. Bild 9.1.3 Ala Lombolo sett från västra stranden Foto Malin Berglundh Kiruna kommun Dagvatten Dagvatten från västra och centrala Kiruna C avleds nu till kulverten mellan sjön Luossajärvi och bäcken Luossajoki. Dagvattnet är ett bidrag till vattenmängden i Luossajoki/Ala Lombolosystemtet. Ett lokalt omhändertagande av dagvatten i 66
stället för uppsamling och utsläpp i Luossajoki innebär att vattennivån längre ner i systemet sjunker. Att bygga nya ledningar för dagvatten innebär att pumpning kan bli nödvändig. Pumpning av dagvatten kräver energi och kan av samma anledning som pumpning av sjövatten inte fortsätta långsiktigt. Energi Fjärrvärme Fjärrvärmeledningar påverkas och behöver läggas om och på lång sikt 30 40 år når deformationerna fram till Värmeverket. Framtida fjärrvärme måste produceras i en ny anläggning på en annan plats. Miljökonsekvenserna beror på vilket system och vilken plats som väljs. Val av spillvärme från LKAB, bergvärme, oljeeldade/fliseldade pannor eller elvärme ger olika typer av positiva och negativa miljökonsekvenser. Spillvärme Spillvärme från LKAB tas idag emot i Värmeverket. Den befintliga ledningen måste flyttas, men på mycket lång sikt kan leveransen av spillvärme försvåras vid en eventuell delning av staden vid brytningen av Norra sjömalmen. Se vidare under rubriken Fjärrvärme. El Gruvbrytningen påverkar elförsörjningen till Kiruna C. Vattenfall har ansökt om koncession för nybyggnation av två ställverk samt ny ledningsdragning. Miljökonsekvenserna beskrivs i kapitlen för de olika alternativen. Radon Rennäring Utvidgning av gruvavfallsdammarna väster om befintliga dammar ger mycket stora konsekvenser för Laevas sameby. Två av samebyns huvudsakliga flyttleder (en av riksintresse) går inte längre att använda och delar av rastbete av riksintresse och annat rastbete förlorar sin funktion. Stora risker finns för omläggning av rendriften och flyttning till fots kan upphöra. Avsevärd försämring av den fria strövningen framför allt norrut uppstår. Landskapsbild, lokalklimat, kulturmiljö, stadsplanen och byggnadsminnen Gruvbrytningen påverkar inom 30 år alla utpekade byggnadsminnen, Kiruna stadshus, Hjalmar Lundbohmsgården, bostadshuset Jerusalem, Stationshuset i Kiruna samt Kiruna kyrka. Områden som omfattas av bevarandeplaner påverkas också inom 30 år. Det gäller Bolagsområdet med sina s.k. bläckhorn och andra kulturhistoriskt intressanta bostäder och miljön runt omkring. Den samlade SJbebyggelsen, som är landets största, påverkas i samband med brytning av Norra sjömalmen. Delar av Hallmans stadsplan övergår till industriområde för gruvbrytning och blir obebyggt. Centrum kommer att påverkas på lång sikt mer än 30 år. Landskapsbilden påverkas av att bebyggelsen försvinner först i delar av Bolagsområdet och senare i bostadsområdena Järnvägen och Nedre Norrmalm. Brytning av Norra sjömalmen kan medföra att staden på mycket lång sikt delas upp i två delar. De områden, som avvecklas kommer att vara synliga från stora delar av staden och återställningsarbeten måste vidtas för att undvika förslumning. I framtiden om kanske 100 år kan största delen av dagens Kiruna C ha utplånats av den planerade gruvbrytningens konsekvenser. Gruvbrytningens utbredning kan påverka förutsättningarna för radonhalterna i befintlig bebyggelse. Tillräckliga sprickor i grunderna kan också uppstå. Se karta 5.14.1 67
Risker Den verkliga deformationen kan avvika från den teoretiska. Deformationer påverkar områden tidigare än beräknat eller påverkar infrastrukturen så att boendekvaliteten försämras. Deformationerna kan utebli när redan åtgärder för förändring vidtagits. Påverkan på kulverten mellan Luossajärvi och Luossajoki sker betydligt tidigare än beräknat. Järnvägen blir omöjlig att använda innan den nya järnvägen är klar. Trafik Bild 9.1.4 Hjalmar Lundbohmsgården ett av kulturminnena i Kiruna var den första disponentens bostad Foto Thomas Nylund Kiruna Kommun Återvinning och återanvändning Persontrafiken och viss tung trafik går som tidigare längs Gruvvägen från korsningen med Hjalmar Lundbohmsvägen vidare via den nya Gruvvägen till LKAB. Delar av den tunga trafiken följer väg E10 till Viscariainfarten norr om Kiruna. Väg E10 kommer att påverkas inom 15 år och då kommer trafiken inklusive tung trafik och farligt gods till LKAB och Norge efter väg E10 under en kort period ledas in i bebyggelsen utmed delar av Hjalmar Lundbohmsvägen mellan Silfwerbrandsgatan och Stationsvägen med ökade bullerstörningar och risker. Ny anslutning till LKAB söder om Kiirunavaara planeras. Vid rivning av bostäder uppstår stora mängder brännbart och icke brännbart byggavfall. Kapaciteten för förbränning av avfallet kan vara för liten även om det uppkommer under en lång period. Det icke brännbara avfallet kräver tillgång till en tillräckligt stor deponi om inte återanvändning eller materialåtervinning kan ske. Inom 30 40 år kommer Värmeverket att påverkas av deformationer och det är mycket osäkert hur framtidens avfallshantering kommer att se ut. Det innebär att även det brännbara avfallet kan behöva en annan hantering än dagens. De ledningar som finns i banvallen och andra delar av deformationsområdet måste ersättas på ny plats. De gamla ledningarna kan innehålla metaller och bör tas bort. Gruvbrytningen och miljömålen Giftfri miljö: Utvecklingen av gruvverksamheten påverkar de förorenade sjöarna Yli och Ala Lombolo och bäcken Luossajoki om vattenflödet minskar och risken för spridning av framför allt kvicksilver i omgivningen ökar om åtgärder inte vidtas. På lång sikt kan deformationerna nå sjöarna med risk för friläggning av sediment och även läckage av förorenat vatten till gruvan. Levande sjöar och vattendrag: När vattenföringen i Luossajokisystemet minskar på grund av gruvverksamheten minskar även förutsättningarna för normalt liv i vattendraget. I målets generationsperspektiv står bland annat I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. 68
Påverkan på Rautasälven som idag är opåverkad om Luossajärvi ska avbördas åt det hållet. God bebyggd miljö: Kulturhistoriskt värdefulla miljöer bevaras och utvecklas. Vid gruvbrytningen kommer i stället stora delar av den gamla kulturmiljön att övergå till gruvområde. Avfallsmängderna ökar. Risk finns för högre radonhalter i bostäder. Begränsad klimatpåverkan/frisk luft: Utvecklingen av gruvverksamheten innebär att ytterligare ett pelletsverk samt anrikningsverk byggs på LKAB s industriområde. Detta innebär ökade utsläpp av framförallt kväveoxider och en viss ökning av stoft kan uppkomma. De stadsdelar som främst drabbas av sämre luftkvalitet är Järnvägsområdet och Centrum. Något som måste beaktas vid andra åtgärder i området. Ingen övergödning: En ökad gruvbrytning och pelletstillverkning ökar processvattenutsläppen till klarningsdammarna väster om Kiirunavaara, som på något sätt måste få ökad kapacitet. Detta medför ökad mängd bräddat vatten till recipienten Rakkurisystemet, med ökad näringsbelastning och försämrade förutsättningar för biologisk mångfald som följd. Sammanfattning Fördelar + Värdefull järnmalm som klassats som riksintresse bryts. + Sociala och ekonomiska fördelar för befolkningen Nackdelar Kulturmiljön påverkas genom att alla byggnadsminnen, alla äldre bostadshus måste flyttas eller rivas vilket är fallet i alla alternativ utom 0 alternativet. Hela Kiruna är ett riksintresse för kulturmiljövården. Rennäring påverkas indirekt, eftersom gruvbrytningen påverkar befintliga vägar och järnvägen, som måste flyttas till ny plats utanför Kiruna. Inom detta område finns rastbeten, svåra passager och flyttleder, som är av riksintresse. Utbyggnad av dammarna påverkar rennäringen väster om befintliga dammar Trafiken inklusive tung trafik och farligt gods till LKAB och Norge efter väg E10 leds under en kort period in i bebyggelsen utmed delar av Hjalmar Lundbohmsvägen mellan Silfwerbrandsgatan och Stationsvägen med ökade störningar och risker Gruvverksamhetens närmande till bebyggelsen kan öka påverkan av buller och vibrationer Det föreligger risk för att Ala Lombolos föroreningar kan spridas. Kvicksilverföreningarna i bottensedimenten är giftiga för människor och miljön. Gruvverksamheten påverkar vattenmängderna i Luossajokisystemet Risk för stora byggavfallsmängder uppkommer i alla alternativ utom 0 alternativet Gruvbrytningen kan påverka radonhalten i befintliga bostäder Utsläpp av vatten från Luossajärvi till Rautasälven Möjligheter + Gruvverksamheten kommer att finnas kvar som basen för Kirunas näringsliv under mycket lång tid framöver Hot Om gruvverksamheten fortsätter i oförminskad takt kommer större delar av samhället att påverkas och på mycket lång sikt (100 år?) kanske hela Kiruna måste flyttas. Framtida brytning av norra sjömalmen hotar på mycket lång sikt att dela Kiruna i en västlig och en östlig del. 69
Betydande miljökonsekvenser vid planerad gruvbrytning I föregående avsnitt presenterades miljökonsekvenser och påverkan på miljömålen. Vid bedömning av de miljökonsekvenser som kan uppkomma bedöms följande vara av så stor vikt att de är betydande. Ala Lombolo: Den mest betydande miljökonsekvensen för alternativet är att vattentillförseln till sjön Ala Lombolo minskar så att de förorenade sedimenten i sjön friläggs och risk för att det giftiga kvicksilvret sprids i omgivningarna samt att den dumpade ammunitionen kan detonera. Luossajoki: Bristen på vatten i Luossajokisystemet påverkar vattenkvaliteten nedströms Värmeverket och kommunens reningsverk, eftersom utspädningseffekten minskar. Vattenkvaliteten i Luossajoki blir betydligt sämre och risk för att växter och djur får försämrade möjligheter att överleva. Laxöring vandrar upp via Luossajoki till bäcken Tuollujoki som är ett reproduktionsområde. Förändringar i vattenkvaliteten medför risk för att öringen inte går upp och brist på vatten kan medföra vandringshinder då fallhöjden bitvis är hög. Ett betydligt mer förorenat vatten når Torneälven och kan lokalt påverka andra Natura 2000 värdena vid mynningen. Avbördning Luossajärvi: Utsläpp av Luossajärvis vatten till Rautasälven, vilket innebär att ett vatten med höga kvävehalter och höga kopparhalter leds ut i ett opåverkat vattenområde, med risk för gödning. Koppar är giftigt för växter och djur. Alternativet att återföra vattnet till Luossajoki via Nukutusjärvi ger också betydande miljökonsekvenser. Kulturmiljön: Påverkan på kulturmiljön som medför att bebyggelsen måste flyttas eller rivas och att alla byggnadsminnen hotas är en betydande miljökonsekvens. Avfall: De stora byggavfallsmängderna bedöms som betydande miljöpåverkan dels genom kraven på bortskaffande men också på de resurser som går förlorade. Rennäringen: Framtida utbyggnad av Kiirunavaaradammarna ger betydande miljökonsekvenser rennäringen på Kiirunavuoma om ytan ökar. Naturmiljön: Utbyggnad av dammarna påverkar Kiirunavuoma som har höga naturvärden. På kort sikt blir konsekvenserna hanterbara och befintliga system kan successivt flyttas, men på lång sikt kommer miljökonsekvenserna blir betydligt större. Åtgärder för att mildra betydande miljökonsekvenser Ala Lombolo: Vattentillförseln till Ala Lombolo bör säkerställas så att friläggning av sediment inte uppkommer tills sanering av sjön gjorts. Utredning pågår. Luossajoki: Utloppet från reningsverket kan komma att flyttas nedströms Tuollujokis inflöde i Luossajoki. Utsläpp av renat vatten från Värmeverket upphör när deformationerna påverkar området. Utredning pågår. Avbördning Luossajärvi: Miljökonsekvenserna utreds i detaljerad miljökonsekvensbeskrivning inför kommande tillståndsprövning. Kulturmiljön: Delar av värdefull bebyggelse flyttas till annat läge. Utredning pågår. Avfall: En plan för en långsiktigt hållbar hantering av rivningsavfallet bör upprättas. Uppföljning och övervakning Uppföljning av vattenkvalitet och vattenföring i Luossajärvi/Luossajokisystemet bör ingå i framtida kontrollprogram. Ansvarig är verksamhetsutövaren. Radongashalten i bostäder följs upp när gruvbrytningen närmar sig bebyggelsen. En stor del av bostadsbeståndet i centrala Kiruna har mätts sedan 1990 och många bostadshus har åtgärdats. Radon: Förhöjning av radonhalten utgör ett hot mot människors hälsa. 70
9.2 Ny Järnväg öster om Kiruna Beskrivning av järnväg i öster I denna miljökonsekvensbeskrivning utgörs det östra järnvägskorridoren av Banverkets förslag Jägarskolan Tuolluvaara JT från Råtsitriangeln till öster om Luossavaara. Korridoren fortsätter med varianterna JT1 som går genom Luossavaara i tunnel till området mellan Prästgårdsbacken och västra Luossavaara och varianten JT3 som sträcker sig norr om Luossavaara förbi Nukutusjärvi och ansluter till befintlig järnväg väster om Prästgårdsbacken. Korridoren omfattar också rundslinga runt Luossajärvi. För att ansluta till befintlig järnväg kan triangelspår behövas. Banverket kommer senare att beskriva miljökonsekvenserna för korridorerna och några principiella sträckningar i pågående järnvägsutredning. I detta kapitel beskrivs miljökonsekvenserna för östra järnvägskorridoren. En uppskattning av miljökonsekvenser för tänkbara sträckningar inom bebyggelseområdena i alternativ 1 3 finns i kapitlen 11 13. Korridorerna överlappar planerad bebyggelseutveckling i nordväst. Alternativa lägen för resecentra finns i Tuolluvaara industriområde, Varggropen och sydväst om Luossavaara. Hållplats kan anordnas vid flygplatsen. Det bör även nämnas att alternativet järnvägsstation kan bli aktuellt, d v s en knutpunkt (resecentrum) kan hamna mer centralt, dock med fungerande kommunikationer till järnvägen. I den fördjupade översiktsplanen anges ett alternativ för bebyggelseutbredning som innebär att det kan byggas både i öst och i väst även vid en östlig järnvägssträckning. Bebyggelsen ska kunna uppföras oavsett vilket järnvägsalternativ som senare väljs. Karta 9.2.1 Banverkets förslag till korridor för Jägarskolan Tuolluvaara JT Beskrivning av riksintressen Kiirunavaaragruvan: Den föreslagna järnvägskorridoren ligger inom det område som SGU avsatt som riksintresse avseende ämnen och material som är viktiga för landets materialförsörjning. Rennäringen: Sträckningen från Råtsitriangeln förbi flygfältet och norr om Kiruna C påverkar riksintresset rennäring genom att flyttleder korsas och svåra passager och rastbetesområden passeras igenom. Kulturmiljö: Järnvägen ligger innanför riksintresse för kulturmiljön. 71
Kommunikationer: Befintlig järnväg är ett riksintresse, vilket också den nya sträckningen kommer att vara. Järnvägen utgörs i detta skede av en bred korridor. Inom riksintresset flygfältet finns höga järnvägsbankar och högspänningsledningar kommer i närheten av flygplatsen. Väg E10 och väg 878 är riksintressen. Militär verksamhet: Järnvägskorridoren från triangelspåret i Råtsidalen till flygplatsen ligger liksom befintlig järnväg inom riksintresseområdet för militär verksamhet. Försvarsmaktens övriga riksintressen är redovisade på separata samrådskartor och samråd om sträckningen ska ske med försvarsmakten. Karta 9.2.2 Riksintressen rennäringen och naturvård, Natura 2000 vid järnväg i öster Identifiering och beskrivning av miljökonsekvenser för järnväg i öster Natur- och friluftsområden Karta 9.2.2a Riksintressen kommunikationer, försvaret, kulturmiljön och Kiirunavaaragruvan för järnväg i öster Järnvägskorridoren går igenom närrekreationsområdet Yb1 i Kiruna kommuns översiktsplan ÖP 2002 och korsar motionsspåren i Varggropen, skoterleder samt golfbanan. Området är också ett orienteringsområde. Vid flygplatsen finns ett slädhundspår. Riskerna kring skjutbanorna bör utredas i kommande järnvägsutredning/järnvägsplan och detaljplaner. 72
Myren Tuolluvuoma ligger nedströms deponin och tangeras av korridoren. Ingrepp i myren eller ändring av vattenflöden kan ge förändringar som påverkar myrens funktion som ett biologiskt filter för deponin. Metaller och andra föroreningar fastnar i torven och sprids inte ner till Tuollujärvi och vidare till Torneälven. Myren har dessutom höga naturvärden, klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Järnvägen kommer att passera myrmarken mellan flygfältet och Lombolo. Anläggandet innebär dikning och torrläggning av marken med förändrade förutsättningar för växt och djurliv i området närmast järnvägen. Utbredningen blir begränsad men är permanent. Miljöpåverkade områden I järnvägskorridoren finns en gammal bensinstation, kvarteret Harven 1, som sanerats enligt kriterierna för mindre känslig markanvändning. I samma område finns Tuolluvaaragruvans avfallsdammar, en betongstation, asfaltverk med upplag av asfaltrester. Längre bort ligger Kiruna Återvinningscentral och deponi med det biologiska filtret myren Tuolluvuoma. Befintliga skjutbanor ligger i korridoren. Området med gruvavfall i Tuolluvaara är inte stabilt och innehållet är okänt. All markbearbetning i området innebär risker för att bl a metaller frigörs. Vid planering av järnvägen måste ingrepp i gruvavfall även inom Luossavaara gruvområde särskilt beaktas. Även om LKAB ska återställa marken och en efterbehandlingsplan ska tas fram under 2006 så kvarstår riskerna med markbearbetning i området. Karta 9.2.3 Natur friluftsområden och Tuolluvuoma Karta 9.2.4 Miljöpåverkade områden 73
Bild 9.2.1 Tuolluvaara gruvområde, golfbanan och övriga verksamheter Foto Thomas Nylund Miljöpåverkande verksamhet Järnvägen i sig påverkar omgivningen genom buller, risker och sin barriäreffekt. Malmtransporterna kan medföra viss damning i området nära järnvägen. Verksamheter som prövats enligt miljöbalken och bedömts med avseende på lokalisering är gocartbanan (Tuolluvaara 1:1) och övriga anmälningspliktiga verksamheter inom industriområdet, Kiruna deponi och skjutbanorna (Jägarskolan 8:1). Den enda verksamhet som troligen inte kan vara kvar på grund av järnvägen är skjutbanorna ur risksynpunkt och intrång. De andra påverkas vid direkt intrång eller om risk för säkerhet på grund av järnvägen föreligger. Karta 9.2.5 Miljöpåverkande verksamhet Rennäringen Den östliga sträckningen berör både Laevas och Gabna sameby. Laevas sameby Järnvägskorridoren JT startar strax söder om Råtsitriangeln. Där finns en av samebyns viktigaste flyttled (riksintresse) med anslutande viktiga rastbetesområden (delvis riksintresse), som järnvägskorridoren skär igenom. Svåra passager finns idag vid järnvägen och väg 870, Nikkaluoktavägen. Flyttning av järnvägsspåret ger en barriär på annan plats. Befintlig järnväg rivs och marken återställs. Järnvägssträckningen JT får stora konsekvenser för Laevas, eftersom flyttleden blockeras och viktiga rastbeten vid flygplatsen kan slås ut. Risk för tågdödade renar bedöms öka eftersom järnvägen kommer att passera genom 74
rastbetesområdet. Flytt av renar kan inte längre ske samlat över väg och järnväg. En västlig placering av järnvägen i korridoren påverkar Laevas mindre än en placering närmare flygfältet. Mer detaljerade utredningar och förslag på skadelindrande åtgärder i form av renpassager eller andra åtgärder görs i Banverkets miljökonsekvensutredningar för järnvägsutredningen och i kommande järnvägsplan. Gabna sameby Järnvägssträckningen JT korsar Gabna samebys flyttled (riksintresse) väster om flygfältet på två ställen, vilket riskerar att slå ut den västra flyttleden. Viktigt rastbete (riksintresse) mellan flygplatsen och Lombolo fragmenteras. Järnvägssträckningen JT får stora konsekvenser för Gabna sameby. Järnvägssträckningen JT1 går i tunnel genom Luossavaara. Beroende på detaljutförandet kring tunneln kan påverkan minimeras i detta avsnitt av korridoren. Varianten JT3 korsar flyttleden med tillhörande rastbeten på två platser. Svåra passager finns idag där väg E10 och flygplatsen passeras. Risken för att antalet tågdödade renar kommer att öka bedöms som stor. Järnvägssträckningen JT med JT1 ger stora konsekvenser för Gabna sameby. Järnvägssträckningen JT med JT3 ger mycket stora konsekvenser. Flyttleden kan norr om Kiruna kan slås ut, med behov av ny flyttled eller transport av renar förbi Kiruna. Mer detaljerade utredningar och förslag till åtgärder görs i Banverkets miljökonsekvensutredningar för järnvägsutredningen och i kommande järnvägsplan. Karta 9.2.6 Järnväg i öster och rennäringens verksamhetsområde Buller och vibrationer Enligt banverkets förstudie kan riktvärden för buller vid nyproduktion klaras utan åtgärder om avståndet till själva järnvägen är tillräckligt stort. Det är emellertid svårt att ange avstånd då höjdskillnader, trafikmängd, skyddsanordningar mm påverkar bullerutbredningen. Bullerpåverkan från järnvägen ska uppfylla riksdagens riktvärden och miljömålet god bebyggd miljö. JT1 påverkar bebyggelseområdet i nordväst. Storleken på störningarna är beroende på var järnvägsspåret slutligen placeras. Plats för anslutning till befintlig järnväg betyder mycket för bullerutbredningen i området. Triangelspår ökar det bullerutsatta området. Kommer befintlig järnväg längs med Luossajärvis strand att finnas kvar eller inte? Det finns risk för att bebyggelsen kan bli begränsad på grund 75
av järnvägen. En bullerutredning och lämpliga åtgärder krävs dels i järnvägsutredningens miljökonsekvensbeskrivning och i kommande detaljplaner. den så kallade Lappmalmen som omfattar en stor del av området mellan Luossavaara Kurravaaravägen samt Nukutusjoki. Järnvägskorridoren passerar även andra områden som omfattas av undersökningstillstånd. Risker Transport av farligt gods kräver tillräckliga skyddsavstånd. I området finns många friluftsaktiviteter, som ställer krav på välplacerade säkra passager. Det gäller även för djur. Risker för renar beskrivs under avsnittet rennäring. Detta kommer att vidareutvecklas i Banverkets järnvägsutredning. Luftföroreningar Tågtrafik är en verksamhet med minimala luftföroreningar, men i och med att malm transporteras i öppna vagnar sprids en del stoft i närheten av järnvägen. Landskapsbild, stadsplanen, byggnadsminnen Särskild analys av landskapsbilden krävs eftersom korridoren går igenom ett område med stora höjdskillnader norr om nuvarande bebyggelse, men även ner mot flygfältet. Höga järnvägsbankar (10 15m) kan bli störande. Stadsplanen och byggnadsminnen berörs inte av järnvägen. Järnvägens barriäreffekt kan inte bortses ifrån. Dagens situation, där det är lätt att gå ut i Kirunas omgivningar, kommer att förändras vid den östliga sträckningen och ställer krav på välplacerade genomgångar. Mer detaljerade utredningar och förslag till åtgärder görs i Banverkets miljökonsekvensutredningar för järnvägsutredningen och i kommande järnvägsplan. Mineralförekomster Järnvägskorridoren går igenom Luossavaara gruvområde där LKAB har gällande brytningstillstånd fram till 2025. Det finns möjlighet att passera längre norrut utanför LKAB området. LKAB har våren 2006 beviljats undersökningstillstånd för Karta 9.2.7 Beviljade undersökningstillstånd och marksanvisningar enligt minerallagen Järnväg i öster och miljömålen God bebyggd miljö: Valet av resecentrum kan ge möjlighet till att nå ett resecentrum på gångavstånd eller bidra till ökade transporter. Hänsyn till att Kiruna kan delas av Norra sjömalmen på mycket lång sikt tas inte i denna bedömning, eftersom det är troligt att deformationsområdet som härrör sig från Kiirunavaara under jord vid den tidpunkten påverkat allt utom delar av Lombolo och Tuolluvaara. 76
De tänkta placeringarna av resecentrum i Varggropen eller Tuolluvaara blir perifera under överskådlig framtid och ställer krav på bil/busstransport för tågresenärer. Avståndet till resecentrum i Varggropen blir dock inte längre än dagens avstånd till järnvägsstationen för Lomboloborna. En ny förbifart för väg E10 med anslutningar till befintliga huvudgator kan innebära att avståndet inte blir mer än högst 5 km för stora delar av befolkningen. På lång sikt kan bebyggelsen ansluta sig till Varggropen. Alternativet Tuolluvaara ger ett resecentrum som ett fåtal kan promenera till nu och även i framtiden. Tuolluvaara ligger närmare flygfältet och där finns sämre möjligheter för anslutande bebyggelse på grund av flygfältets bullerutbredning. Ett resecentrum sydväst om Luossavaara ökar avståndet för de flesta redan på kort sikt och under de närmaste 40 50 åren. En hållplats vid flygplatsen ökar möjligheten för effektiva persontransporter för resanden från Riksgränsen, Narvik och i framtiden kanske Tromsö samt Gällivare. En välplacerad järnväg med strategiskt valt resecentrum, som ger resenärerna en snabb förbindelse mellan Narvik Kiruna Gällivare Luleå, ökar möjligheten till miljövänligt resande. Oavsett var resecentrum placeras innebär det fortsatta goda möjligheter för Kirunaborna att resa med tåg. Järnvägen kommer att utgöra en barriär för det rörliga friluftslivet mot norr samt nordöst. Buller från järnvägen kan dessutom minska naturupplevelsen. Sammanfattning + Järnväg i öster ger möjlighet till alla tänkbara placeringar av resecentrum. Resecentrum i Varggropen, Tuolluvaara eller i Luossavaaraområdet är möjliga. Hållplatser kan anordnas på flygplatsen. + Ett resecentrum kan placeras med god tillgänglighet för större delen av befolkningen, vilket ökar benägenheten att välja tåget framför bilen. Nackdelar Riksintresset Kiirunavaaragruvan värdefull järnmalm tillgodoses inte på mycket lång sikt mer än 60 80 år. Konsekvenserna för rennäringen (riksintresse) blir mycket stora vid en östlig sträckning av järnvägen. Järnvägen passerar igenom närrekreationsområdet i Varggropen Järnvägen påverkar gruvavfallsområdet i Tuolluvaara Järnvägen kan begränsa utbyggnad i nordväst på grund av buller och vibrationer. Risk höga järnvägsbankar och barriäreffekt Möjligheter + Placering av resecentrum kan väljas så att samhällets behov tillgodoses oavsett utbyggnadsriktning Hot Om deformationsområdet fortsätter kan järnvägen på mycket lång sikt hotas på nytt. Framtida brytning av Norra sjömalmen hotar att dela Kiruna i en västlig och en östlig del på mycket lång sikt. Fördelar + Riksintresset Kiirunavaaragruvan värdefull järnmalm tillgodoses i minst 60 80 års tid + Ett resecentrum med möjligt gångavstånd minskar transportbehovet. 77
Betydande miljökonsekvenser för järnväg i öster Rennäringen: Påverkan på rennäringen bedöms som en betydande miljökonsekvens, eftersom JT och JT1 eller JT3 ger mycket stora konsekvenser på Gabna samebys möjligheter att bedriva renskötsel i området om de funktionella sambanden bryts. En av de två flyttlederna förbi flygfältet kan slås ut. JT3 innebär att samebyns enda flyttled norr om Kiruna kan slås ut. Att flytta leden innebär att det tar längre tid att passera Kiruna och att ny rastbetesområden behövs eller så måste foder köras ut. Närmare älven uppkommer konflikter med andra intressen inom turism och friluftsliv, samt kan kräva mer bevakning. Flyttning till fots kan komma att upphöra. Att transportera renar med lastbil förbi Kiruna innebär luftutsläpp och försvårar strövrenarnas möjlighet att hitta tillbaka till fjället. Påverkan på Laevas sameby utgör också en betydande miljökonsekvens på grund av att JT ger stora konsekvenser på en viktig flyttled och rastbete, som i aktuellt område begränsas av skjutfältet, nya omformarstationen, nya ställverket, fritidshusområden, motorbana, rörligt friluftsliv kring Kalixälven och flygplatsen. Flyttleder kan slås ut och transport med lastbil bli nödvändig. Natur och friluftsliv: Förändring av myrmarker innebär ändrade livsbetingelser för växt och djurliv i närområdet för järnvägen och utgör risk för en betydande miljökonsekvens. Miljöpåverkade områden: Järnvägens påverkan på de gamla avfallsdammarna för gruvavfall i Tuolluvaara är en betydande miljökonsekvens. Buller och vibrationer: Järnvägssträckningen i det nordvästra området kan påverka kommande bebyggelse kring Luossavaara genom buller och vibrationer. Åtgärder för att mildra betydande miljökonsekvenser Rennäringen: Ny järnväg bör utgå från befintlig järnväg vid nuvarande triangelspår vid Råtsi och ligga så långt västerut i södra delen av korridoren som möjligt. Renoch viltpassage bör anordnas liksom fångstarmar av stängsel. Befintlig järnväg bör rivas och marken återställas. Miljöpåverkade områden: Konsekvenserna av ingrepp i Tuolluvaara gruvavfall ska ingå i Banverkets miljökonsekvensbeskrivning. Sanering av gruvavfallsdammen. Buller och vibrationer: Bebyggelsen anpassas så att riktvärdena för god bebyggd miljö uppfylls och där man inte kan lösa bullret genom avståndet till järnvägen blir det aktuellt med bullerdämpande åtgärder. Ny tunnel genom Luossavaara innan järnvägen går ut på sjöbangården. Landskapsbild: Särskild hänsyn till terrängen måste tas och anpassade lösning är en förutsättning för det östra alternativet. Lämpliga genomgångar anordnas så att möjligheten att ta sig ut i naturen underlättas. Frågan hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen i Banverkets järnvägsutredning och järnvägsplan. Uppföljning och övervakning Kommunen följer upp att Banverket i sin hantering av gruvavfallet undersöker innehållet genom mätningar och andra analyser, tar hänsyn till detta under byggtiden och följer upp ingreppets konsekvenser efter byggtiden. Buller för befintlig och planerad bebyggelse kommer att beräknas och beaktas i kommande detaljplaner och järnvägsplan. Vissa mätningar kan bli aktuella. Landskapsbild: Höga järnvägsbankar och dess barriäreffekt för människor och djur bedöms som betydande miljökonsekvens. 78
9.3 Ny järnväg väster om Kiruna Beskrivning av järnväg väster om Kiirunavaara En västlig järnvägskorridor finns kvar i Banverkets järnvägsutredning Kiirunavaara, K. Kiirunavaaraalternativet är numera ett ovanjordsalternativ vars huvudsakliga sträckning ligger inom LKAB s industriområde. Korridoren börjar i anslutning till Råtsitriangeln och avslutas med en rundslinga runt Luossajärvi. Ett tunnelalternativ för järnvägen i Luossavaaraområdet kommer att utredas. En tunnel skulle frilägga Luossajärvis strand. I detta kapitel beskrivs miljökonsekvenserna för västra järnvägskorridoren. En uppskattning av miljökonsekvenser för tänkbara sträckningar inom bebyggelseområdena i alternativ 1 3 finns i kapitlen 11 13. Korridorerna överlappar planerad bebyggelseutveckling i nordväst. Alternativa resecentra finns sydväst om Luossavaara. Det bör även nämnas att alternativet järnvägsstation kan bli aktuellt, d v s en knutpunkt (resecentrum) kan hamna mer centralt med fungerande kommunikationer till järnvägen. I den fördjupade översiktsplanen anges ett alternativ för bebyggelseutbredning som innebär att det kan byggas både i öst och i väst även vid en östlig järnvägssträckning. Bebyggelsen ska kunna uppföras oavsett vilket järnvägsalternativ som senare väljs. Karta 9.3.1 Banverkets förslag till västlig korridor, Kiirunavaara 79
Beskrivning av riksintressen Kiirunavaaragruvan: Den föreslagna järnvägskorridoren ligger inom det område som SGU avsatt som riksintresse avseende ämnen och material som är viktiga för landets materialförsörjning. Rennäringen: Kiirunavaarakorridoren K söder om Kiirunavaara påverkar riksintresset rennäring genom att flyttleder korsas och trånga passager och rastområden passeras igenom. Kulturmiljö: Järnvägen ligger inom område för kulturmiljön. Kommunikationer: Befintlig järnväg är ett riksintresse, vilket också den nya sträckningen kommer att vara. Järnvägen utgörs i detta skede av en bred korridor. Väg E10 är ett riksintresse. Militär verksamhet: Järnvägskorridoren berör det militära riksintresset i dess västligaste del huvudsakligen beroende på att befintlig järnväg ligger i området. Försvarsmaktens övriga riksintressen är redovisade på separata samrådskartor och samråd om sträckningen ska ske med försvarsmakten. Karta 9.3.2 Riksintressen vid västlig järnvägssträckning 80
Identifiering och beskrivning av miljökonsekvenser för järnväg väster om Kiirunavaara Natur- och friluftsområden Skid och skoterleden mot Eatnamvárri påverkas närmast befintlig järnväg av föreslagen korridor. Miljöpåverkade områden Kiirunavaarakorridoren berör LKAB s industriområde. Korridoren passerar mellan Viscarias avfallsmagasin och Luossajärvi. Det är mycket viktigt att de återställda områdena kring Viscariagruvan inte påverkas negativt av järnvägen. I avfallsdammarna finns stora mängder metaller och framför allt koppar. Risk för utläckage till Luossajärvi finns. Koppar är giftigt för många organismer såväl i vatten som på land. Särskilda restriktioner för hanteringen kring Viscariadammen krävs. Inom LKAB s område finns en deponi för industriavfall som kan beröras av Kiirunavaarakorridoren. Förorenade områden inom Kiirunavaara industriområde har kartlagts av LKAB. Karta 9.3.3 Natur och friluftsområden, skidled Eatnamvárri och Kiirunavuoma Karta 9.3.4 Miljöpåverkade områden 81
Miljöpåverkande verksamhet Järnvägen i sig påverkar omgivningen genom buller och genom sin barriäreffekt. Verksamheter som prövats enligt miljöbalken och bedömts med avseende på lokalisering är Kiirunavaaragruvan och dess anrikningsverk och pelletsverken, sprängämnesfabriken Kimit AB samt vindkraftverken på Viscaria. Verksamheten inom industriområdet är nedsmutsande. Bild 9.3.1 Kiirunavaaradammarna, pelletsverken och gråbergupplag Foto Thomas Nylund Kiruna Kommun Karta 9.3.5 Miljöpåverkande verksamhet kring järnväg i väster Bild 9.3.2 Viscariadammen Foto Thomas Nylund Kiruna Kommun 82
Rennäringen Den västliga sträckningen berör både Laevas och Gabna sameby. Laevas sameby Järnvägskorridoren K startar strax söder om Råtsitriangeln. Där finns en av samebyns viktigaste flyttled (riksintresse) med anslutande viktiga rastbetesområde (riksintresse), som järnvägskorridoren skär igenom. Svåra passager finns idag vid järnvägen och väg 870, Nikkaluoktavägen. Flyttning av järnvägsspåret ger en barriär på annan plats och marken för befintlig järnväg som rivs återställs. Järnvägssträckningen K får stora konsekvenser för Laevas, eftersom flyttleden får en ny barriär. Mer detaljerade utredningar och förslag på skadelindrande åtgärder i form av renpassager görs i Banverkets miljökonsekvensutredningar för järnvägsutredningen och järnvägsplanen. Gabna sameby Påverkan på Gabnas område uppkommer om en tunnel anläggs genom Luossavaara och järnvägen passerar norr om Prästgårdsbacken. Järnvägen kommer närmare Gabnas enda flyttled och rastbeten nordväst om Luossavaara. Karta 9.3.6 Järnväg i väster och rennäringsverksamhet Buller och vibrationer Enligt banverkets förstudie kan riktvärden för buller vid nyproduktion klaras utan åtgärder om avståndet till själva järnvägen är tillräckligt stort. Järnvägskorridoren Kiirunavaara går huvudsakligen inne på ett industriområde, där kraven inte är så höga. Efter anslutningen till befintlig järnväg utmed Luossajärvis strand påverkas den planerade bebyggelsen vid Luossavaara och Prästgårdsbacken. Bullerproblemen kan begränsa utbyggnaden i nordväst. En tunnel genom Luossavaara skulle minska bullerproblemen och möjliggöra mer omfattande bebyggelse. Bullerpåverkan från järnvägen ska uppfylla riksdagens riktvärden och miljömålet god bebyggd miljö. 83
Risker Risk för olyckor finns inne i industriområdet. Dammarna och sprängämnesfabriken Kimit AB har särskilt utpekats som risker enligt förordningen om skydd av olyckor. Den tunga industri som finns inne i området innebär också större risker än en sträckning utanför. Riskerna för passagerare inom detta område måste utredas i samband med järnvägsutredningen. Transport av farligt gods kräver tillräckliga skyddsavstånd. Riskerna bör särskilt beaktas i de delar som ligger nära befintlig och planerad bebyggelse. I området finns många friluftsaktiviteter, som ställer krav på välplacerade säkra passager. Det gäller även för renar och andra djur. Banverket utreder riskerna i sin järnvägsutredning och järnvägsplan. Luftföroreningar Tågtrafik är en verksamhet med minimala luftföroreningar, men i och med att malm transporteras i öppna vagnar sprids en del stoft i närheten av järnvägen. Landskapsbild, stadsplanen och byggnadsminnen Förändringar i landskapsbilden bedöms inte bli särskilt omfattande då korridorerna till största delen går inne i LKAB s industriområde. Däremot är järnvägssträckan längs sjöstranden negativ ur landskapsbildssynpunkt. Att förlägga den delen av järnvägen i tunnel genom Luossavaara skulle minska påverkan på landskapsbilden. Stadsplanen eller byggnadsminnen berörs inte av järnvägen. Mineralförekomster Järnvägen är inne i riksintresset Kiirunavaaragruvan, men utanför deformationsområdet. Korridorerna passerar genom områden, där andra gruvbolag bedriver undersökningsverksamhet. Det är kopparmineral som undersöks. Se karta 9.2.7 Järnväg i väster och miljömålen God bebyggd miljö: Vid en västlig järnvägssträckning byggs resecentrum sydväst om Luossavaara. Det innebär att större delen av befolkningen i Kiruna C får längre väg till resecentrum. Möjligheten att promenera minskar betydligt, istället blir det bil/busstransporter till resecentrum. Boende i Luossavaaraområdet får kortast avstånd till resecentrum. Västlig placering av resecentrum ger Kirunaborna fortsatta möjligheter att resa med tåg. Vid en västlig järnvägsdragning byggs ingen hållplats vid flygplatsen. Västlig järnvägssträckning ger ingen påverkan av buller eller vibrationer på befintlig bebyggelse. Frisk luft: Bil/busstransporterna till resecentrum ökar på både kort och lång sikt, vilket kan leda till något försämrad luftkvalitet och buller längs de mest trafikerade vägarna i Kiruna C. Sammanfattning Fördelar + Järnvägen ligger utanför deformationsområdet + Järnvägen går inne i ett gruvindustriområde + Järnvägen är inte störande för befintliga bostäder + Barriäreffekten blir liten + Järnvägsbankarna blir inte störande. Nackdelar Ökade olycksrisker inom industriområdet på grund av den tunga industriverksamheten i Kiirunavaaraalternativet. Närheten till sprängämnesfabriken är en riskfaktor. Dammarna är en riskfaktor. 84
Järnvägen kan komma att begränsa bebyggelseutveckling åt nordväst på grund av buller. Järnvägens anslutning till bebyggelsen kan bli dålig på kort sikt men även på lång sikt om man inte kraftfullt utvecklar bebyggelsen i nordväst. Kiirunavaarakorridoren påverkar flyttleder (riksintresse) och rastbetesområden (riksintresse). Möjligheter + Järnvägens lokalisering är långsiktig eftersom den är placerad utanför all risk för deformationer från gruvan Hot Järnvägen kan vid en delning av staden vid brytning av Norra sjömalmen bli svårtillgänglig för huvuddelen av befolkningen med ökad bilkörning som följd. Stor osäkerhet i bedömningen. Betydande miljökonsekvenser för järnväg väster om Kiirunavaara Rennäringen: Påverkan på Laevas samebys flyttleder och rastbetesområden är en betydande miljökonsekvens eftersom en barriär i nytt läge som ändrar förutsättningarna för att nyttja befintliga anläggningar innebär stora konsekvenser. Invanda mönster för flyttning måste förändras med risk för spridning av hjordar som strövar fritt. Påverkan på Gabna samebys flyttled och rastbeten nordväst om Luossavaara vid en tunnel genom Luossavaara är en betydande miljökonsekvens, eftersom en ny sträckning av järnväg via tunnel genom Luossavaara kan ge stora konsekvenser genom att nyttjandet av rastbete (riksintresse) renflyttled norr om Prästgårdsbacken kan försvåras. Miljöpåverkade områden: Påverkan på Viscariadammen är en betydande miljöpåverkan liksom påverkan på avfallsdeponier inom LKAB s industriområde. Buller: En västlig järnväg utan tunnel genom Luossavaara bedöms ge betydande bullerstörningar i planerad bebyggelse i nordväst. Åtgärder för att mildra betydande miljökonsekvenser Rennäringen: Ny järnväg bör utgå från befintlig järnväg vid eller norr om nuvarande triangelspår vid Råtsidalen. Lämplig ren och viltpassage bör anordnas. Befintlig järnväg bör rivas och marken återställas. Frågan hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen i Banverkets järnvägsutredning och järnvägsplan. Miljöpåverkade områden: Konsekvenserna av ingrepp i Viscarias gruvavfall ska ingå i Banverkets miljökonsekvensbeskrivningar enligt ovan. Buller och vibrationer: Bebyggelsen anpassas så att riktvärdena för god bebyggd miljö uppfylls och där man inte kan lösa bullret genom avståndet till järnvägen blir det aktuellt med bullerdämpande åtgärder. Begränsning av bebyggelsen är en åtgärd som kan bli aktuell. Frågan hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen i Banverkets järnvägsutredning och järnvägsplan och kommande detaljplaner. Uppföljning och övervakning Kommunen följer upp att Banverket i sin hantering av gruvavfallet undersöker innehållet genom mätningar och andra analyser, tar hänsyn till detta under byggtiden och följer upp ingreppets konsekvenser efter byggtiden. Buller för befintlig och planerad bebyggelse kommer att beräknas och beaktas i kommande detaljplaner. Vissa mätningar kan bli aktuella. Risker: Sprängämnesfabriken, tunneln, dammarna och den tunga industrin är en risk för människor och bedöms som en betydande miljökonsekvens. 85
9.4 Vägar Beskrivning av vägar Beskrivning av väg E 10 Vägverket har i sin förstudie utrett flera alternativ för nya sträckningar för väg E10 och väg 870. I förslaget fanns för väg E10 två västliga sträckningar (Mettäjärvi Viscaria och Kiirunavaara) och två nordliga förbifarter (Luossavaara syd och nord med varianten mitt). I den kommande vägutredningen finns väg E10 norr om Kiruna med en alternativ sträckning söder om Luossavaara och på lång sikt norr om Luossavaara. Vägverket har också förslag på ombyggnad av befintliga gator i Kiruna C som ny sträckning av väg E10. Etapperna innebär att väg E10 flyttar allteftersom deformationerna breder ut sig. Etapp 1 utgörs av sträckningen E10 Silfwerbrandsgatan Hjalmar Lundbohmsvägen Stationsvägen E10. Etapp 2 utgörs av E10 cirkulationsplats Österleden/Lombololeden Österleden Hjalmar Lundbohmsvägen Stationsvägen. Etapp 3 utgörs av E10 cirkulationsplats Österleden/Lombololeden Österleden Kyrkogatan Stationsvägen E10. Etapp 4 utgörs av E10 cirkulationsplats Österleden/Lombololeden Österleden Adolf Hedinsvägen E10. Kvarvarande västlig sträckning är Kiirunavaara alternativet. Vägen går igenom LKAB s industriområde från väg 870 parallellt med västlig järnväg, mellan Viscariadammen och Luossajärvi och ansluter till befintlig väg E10 nordväst om Luossajärvi vid Viscariainfarten. Förslaget innebär att anslutningen till Kiruna C blir väldigt perifer. Kiruna kommun har i samband med Vägverkets samråd tagit ställning för en östlig/nordlig förbifart som passerar söder om Luossavaara och godtagit etapp 1 under en övergångstid. Beskrivning av väg 870, Nikkaluoktavägen och LKAB s södra infart Väg 870 föreslås gå via flygfältet (Lombolo öst) eller strax öster om Lombolo (Lombolo mitt). Vägverket har beslutat att inte gå vidare med Lombolo väst mellan Ala Lombolo och Lombolo området. Vid ett västligt alternativ för väg E10 ersätts väg 870 öster om Kiruna C och Kiirunavaara. Väg 870/västlig E10 kan antingen gå nära bebyggelsen i Lombolo området och ansluta till befintlig väg 870 eller från flygplatsen rakt sydväst mot väg 870. LKAB utreder en ny anslutning till sitt industriområde med infart från väg 870 söder om Kiirunavaara. Vägen kommer att huvudsakligen följa järnvägskorridoren inom industriområdet, men anslutningen till väg 870 är inte bestämd. Detaljplanearbete pågår. Beskrivning av vägar i Kiruna C Befintlig bebyggelse Förändringarna av väg E10, väg 870 och ny järnväg samt nya bebyggelseområden ställer krav på nya anslutningar till befintliga vägar i Kiruna C. För att en förbifart norr om Kiruna ska nyttjas av annan trafik än genomfartstrafiken krävs välplacerade anslutningsvägar till huvudvägarna i centrum och andra målpunkter. Anslutningar bör göras från Luossavaara/Luossavaara syd till triangeln Hjalmar Lundbohmsvägen Adolf Hedinsvägen Gruvvägen runt centrum. En annan anslutningsmöjlighet kan vara Jägaregatan från Hjalmar Lundbohmsvägen genom Vasallenområdet/gamla Jägarskolan till ny förbifart med en anslutning till ett eventuellt resecentrum vid Varggropen. Anslutningar till huvudvägnätet skulle också kunna vara tänkbara vid Campingplatsen/Gruvvägen och från Hjalmar Lundbohmsvägens norra ände. Planerad bebyggelse Trafiken till framtida bebyggelseområden påverkar befintlig bebyggelse. 86