Utbildningar 2014 Domstolsakademin
Omslagsbild: Domstolsakademins lokaler i Stockholm. Foto Gunnar Krantz. Bilderna i katalogen är tagna av Lars Lydig, Gunnar Krantz och Per Carlsson. Diarienummer 797-2013 Tryckt hos Edita Västra Aros, Västerås, oktober 2013.
Innehåll Innehåll Förord... 5 Kontaktuppgifter... 6 Anvisningar för anmälan... 8 Förklaringar... 9 Allmänna utbildningar...11 Allmän civilrätt...11 Arbetsrätt...15 Barnet i rättsprocessen...17 Domarrollen...19 Entreprenadrätt...25 Europarätt...27 Familjerätt...33 Fastighetstaxering...41 Företagsekonomi...43 Förvaltningsprocessrätt...45 Hedersproblematik...53 Hyres- och arrenderätt...55 Immaterialrätt...59 Internationell privat- och processrätt...61 Kommunalrätt...63 Mark- och miljörätt...65 Medicinen i rätten...77 Migrationsrätt...79 Obeståndsrätt...85 Offentlig upphandling...89 Offentlighet och sekretess...97 Processrätt... 101 Psykisk sjukdom m.m.... 115 Skatterätt... 117 Socialförsäkringsrätt... 129 Straffrätt... 139 Tvångsmål... 151 Fiskalsutbildningen... 157 Utbildning för föredragande m.fl.... 189 Övrigt... 195 Kronologiskt schema... 200 Alfabetiskt register... 202 3
Innehåll 4
F Ö rord FÖrord Domstolsakademin har som ambition att tillhandahålla ett bra utbud av kompetensutveckling för domare och andra yrkeskategorier i Sveriges Domstolar. Den här katalogen innehåller en rad nyheter som förhoppningsvis ska bidra till detta, men också göra det lättare för domstolarna och deltagarna att planera nödvändig kompetensutveckling. Vi har t.ex. nu gått över till helårsvis planering, vilket innebär att vår katalog kommer att publiceras en gång per år. FÖrord Huvuddelen av våra utbildningar är öppna för alla domare, föredragande och beredningsjurister. För att underlätta att avgöra vilken kunskapsnivå en viss utbildning motsvarar har kurserna sedan några år delats in i tre slag, märkta med symbolerna B för baskurs, F för fördjupningskurs och S för specialistkurs. Utbildningar som har inslag av europarätt har dessutom försetts med en särskild flagga. Vi har nu tagit ett ytterligare steg i riktningen att tydliggöra våra kursers syfte och mål, och vad man som deltagare förväntas kunna tillgodogöra sig under utbildningen. I detta ligger också att vi tydligare klargör till vem en utbildning riktar sig. Vi har flera nya kurser som vi hoppas ska locka många deltagare. Kursen om Hedersproblematik fyller ett behov som vi sett under en längre tid. Jag vill i det här sammanhanget också lyfta fram att vi nu för ordinarie domare kan erbjuda en helt ny kurs i fyra steg om Domarrollen. Det avslutande fjärde steget kommer att bestå av en europaresa. Denna europaresa kommer att ges första gången under 2015. Välkomna till våra kurser under 2014! Lennart Johansson Rektor 5
KontAKt U ppgifter KontAKtUppgIFter KontAKtUppgIFter rektor Lennart Johansson Tfn 040-35 40 06 Mobil 0708-35 11 52 BItrÄdAnde rektor Märit Bergendahl Tfn 031-701 14 93 Mobil 0703-60 26 55 ÄMneSAnSVArIgA Familjerätt Ylva Myhrberg, rådman, Norrtälje tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Vakant Processrätt Magdalena Hägg Bergvall, chefsrådman, Nacka tingsrätt Skatterätt Johan Sanner, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Mark- och miljörätt Gunnar Bergelin, rådman, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Vakant Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Annika Rojas Wiberg, rådman, Jönköpings tingsrätt 6
KontAKt U ppgifter KoMpetenSUtVeCKlAre Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn 08-561 669 13 Mobil 070-835 96 84 Jennifer Moore Peterson, Göteborg Tfn 031-701 14 70 Mobil 070-635 96 20 Anders Olofsson, Göteborg Tfn 031-701 14 92 Mobil 073-461 19 39 Vilhelm Patrikson, Malmö Tfn 040-35 40 07 Mobil 070-835 96 88 UtBIldnIngSAdMInIStrAtÖrer Cecilia Almgren Tfn 036-15 55 81 Marie Frenzel Tfn 036-15 56 02 Janita Frödén Tfn 036-15 53 95 Inger Malmsjö Tfn 036-15 54 71 7
AnVISn I nga r FÖr A n MÄl A n AnVISnIngAr FÖr AnMÄlAn AnVISnIngAr FÖr AnMÄlAn Anmälan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen. För varje kurs finns en sista anmälningsdag. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning. För det fall antalet anmälda är alltför stort erbjuds därför den som blir utan plats vid ett utbildningstillfälle förtur till plats vid ett kommande tillfälle. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen under innevarande termin. Deltagares resor bokas av domstolen men ska belasta Domstolsakademin. Närmare anvisningar finns på intranätet. Ekonomisk kompensation kan vidare utgå för den faktiska merkostnad som uppstår om domstolen tar in ersättare för en domare som deltar i en av Domstolsakademins kurser. Närmare anvisningar även om detta och blankett för ändamålet finns på intranätet. Beträffande fiskalers utbildning gäller ett särskilt anmälningsförfarande som varje domstol känner till. Också här ska anmälan göras i Kompetensportalen. 8
F Ö r K l A r I nga r FÖrKlArIngAr Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Också fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men har särskilt sikte inställt på erfarna juristers behov av kompetensutveckling. FÖrKlArIngAr Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa domare. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta att alla domare har. Utbildningen är utformad som s.k. stegkurser. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. 9
BILDSIDA Foto FÖrKlArIngAr
AllMÄnna utbildningar AllMÄn CIVIlrätt
AllMÄn CIVIlrÄ tt CIVIlrÄttSdAgAr Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är därför viktigt för att kunna handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrättsdagarna syftar till att belysa den senaste rättsutvecklingen och att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom utvalda delar av civilrätten. Kursen riktar sig till domare i allmän domstol som vid handläggning av tvistemål eller brottmål kommer i kontakt med olika delar av civilrätten. Civilrätten är ett relativt omfattande område och det kan därför vara svårt att hålla sina kunskaper uppdaterade på egen hand. Domstolsakademin anordnar återkommande civilrättsdagar för att ge domare möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom området och utbyta erfarenheter med andra. Olika delar av civilrätten behandlas vid olika utbildningstillfällen. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen i god tid för sista anmälningsdag. Kursavsnitten är utformade med utgångspunkt i att deltagarna har grundläggande kunskaper inom respektive område. Undervisningen sker i form av föreläsningar med gruppdiskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper i de civilrättsliga frågor som behandlas på kursen för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt i det dagliga arbetet med mål och ärenden. KUr SledAre Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Meddelas senare 24 25 november 2014 Stockholm 20 september 2014 12
AllMÄn CIVIlrÄ tt KÖprÄtt och AnnAn KontrAKtSrÄtt Inom köprätten och den övriga kontraktsrätten finns ett antal centrala rättsfall där domstolarna har tolkat gällande regler. Denna kurs syftar till att ge en praktiskt inriktad genomgång av och diskussion kring gällande regler och aktuell praxis på området. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare i allmän domstol. Kursen innehåller en genomgång med diskussion avseende senare års praxis inom köprätt och annan kontraktsrätt med fokus på hur domstolarna har tillämpat och tolkat gällande regler. Genomgången avser främst praxis från Högsta domstolen. Under kursen behandlas köp av lös och fast egendom, internationella köp, kommission, återförsäljning, handelsagentur, fastighetsmäkling, entreprenad, konsumenttjänster, konsumentkrediter, leasing samt krav mot bakre led. Undervisningen genomförs huvudsakligen i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna ska få ingående kännedom om och kunna tillämpa gällande rätt inom köprätt och annan kontraktsrätt. lär Are Justitierådet Johnny Herre, Högsta domstolen F.d. justitierådet, professorn Torgny Håstad, Uppsala universitet 20 21 januari 2014 Stockholm 20 november 2013 13
BILDSIDA Foto AllMÄn CIVIlrÄtt
Arbetsrätt
ArB ets r Ä tt ArBetSrÄtt Arbetsrättsliga tvister är ofta speciella. Syftet med denna kurs är att belysa en del av de regler som blir aktuella i tingsrätt. Kursen riktar sig till domare och andra jurister och syftar till att fördjupa kunskaperna i arbetsrätt. Deltagande förutsätter tidigare praktiska erfarenheter av arbetsrättsliga tvister. En stor del av kursen ägnas åt de materiella reglerna i LAS. Därutöver sker en genomgång av lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler. I kursen behandlas också processrättsliga frågor såsom forumregler, rättegångskostnadsregler och interimistiska beslut. Särskilt intresse ägnas den europarättsliga påverkan på arbetsrätten. Målet med kursen är att deltagare ska få kännedom om och kunna tillämpa gällande rätt inom arbetsrätten samt handlägga målen på ett rättssäkert sätt. KUr SledAre Rådmannen Anna Flodin, Attunda tingsrätt ÖVrIg A lär Are Doktoranden Carolina Johansson, Uppsala universitet Advokaten Anders Nordström, Linklaters Advokatbyrå Vice ordföranden Sören Öman, Arbetsdomstolen. 23 24 september 2014 Stockholm 20 juli 2014 16
BArnet I rättsprocessen
B A rnet I rä tts proc e SSen BArnet I rättsprocessen Rättsprocesser rörande barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. Syftet med kursen är att lyfta fram de problem som kan uppkomma vid parallella processer samt fördjupa kunskaperna om barns villkor i en rättsprocess. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol med intresse för familje- och brottmål samt domare och föredragande vid förvaltningsdomstol med viss erfarenhet av tvångsmål. Kursen tar ett samlat grepp om de intressekonflikter som kan uppstå när parallella processer gällande barn pågår. Kursen inleds med en genomgång av några i förväg utskickade frågeställningar som berör familje-, brott- och tvångsmål. Observera att kursen inte går in särskilt på de problem som kan uppkomma i migrationsmål eftersom detta behandlas i en separat kurs. Barnkonventionen och annan internationell rätt behandlas liksom vilka riskbedömningar som bör göras i de olika processerna. Den första dagen avslutas med ett avsnitt om socialtjänsten och familjerätten samt hur olika utredningar kan kollidera. Under den andra dagen ges en föreläsning om hur barns minne fungerar samt hur barn berättar om övergrepp och hur deras utsagor kan säkras. Kursen avslutas med ett pass om hur behandlingen går till på barnpsykiatrisk klinik samt därefter en sammanfattande diskussion rörande de olika frågeställningarna som behandlats under kursen. Målet med kursen är att deltagarna ska få en ökad förståelse för och kunskap om vad som sker i de olika processerna för att med bibehållet fokus på barnets bästa kunna hantera de problem som uppstår. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm. ÖVrIg A lär Are Professorn Sven Å Christianson, Stockholms universitet Jur. dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Socialsekreteraren Jennie Kihlström, Stockholms stad Socialsekreteraren Sarah Lundeholm, Stockholms stad, Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, Ericastiftelsen, Stockholm Jur. dr Rebecca Stern, Uppsala universitet 12 13 mars 2014 Stockholm 20 januari 2014 18
domarrollen
d o MArrollen domarrollen en KUrS I FYrA Steg Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Yrket medför även maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. Förhandlingssituationen ställer krav på en förtroendeingivande ordförande som kan hålla ordning i rättssalen. På senare år har tal om effektivitet, avverkning och målbalanser dominerat diskussionerna, kanske delvis på bekostnad av mer principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning. Det är av yttersta vikt att ständigt hålla liv i diskussionen om den gode domaren och skapa förutsättningar för att sådana diskussioner kan ske. Under vårterminen 2014 inleder Domstolsakademin en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i sin roll som maktutövare och många gånger som ordförande. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. När det gäller nyutnämnda domare bör kursen genomföras under de inledande två-tre åren av tjänstgöringen. Det sista steget består av en Europaresa. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A domarrollen och domstolens FUnK tion domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B ordför Anderollen, professionellt Be MÖtAnde Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, bemötande av förhörspersoner, säkerhets- och ordningsfrågor. C domskr IVnIng och MedIeKUnSKAp Med MedIetrÄnIng Språket i domar och beslut, praktiska domskrivningsfrågor, mediekunskap, medieträning. d domare I en global VÄrld Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 20
d o MArrollen domarrollen delkurs A - domarrollen och domstolens FUnKtIon Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen, som inte kräver några förkunskaper, vänder sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Genomgången kurs är en förutsättning för deltagande i efterföljande delkurser. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättsskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Målet med kursen är att ge deltagarna tillfälle att reflektera över och diskutera sådana frågeställningar. Undervisningen sker genom föreläsningar och en hel del utrymme ges till diskussioner. Under kursen görs ett studiebesök vid Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen. KUr SledAre Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen l Är Are Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Biträdande rektorn Märit Bergendahl, Domstolsakademin Justitierådet Anders Eka, Högsta domstolen Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall 1 3 april 2014 Stockholm 10 februari 2014 21
d o MArrollen domarrollen delkurs B - ordföranderollen Att parter och bevispersoner som kommer till domstolen får ett gott bemötande är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka domare i sin roll som ordförande vid muntliga förhandlingar genom att ge deltagarna kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande i rättssalen samt hur detta kan omsättas i den praktiska domarrollen. Kursen vänder sig till såväl nyutnämnda som erfarna domare och förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande tidigare kursen Domarrollen och domstolens funktion. Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna har ett berättigat krav att bli bemötta med respekt och värdighet. Att skapa de bästa förutsättningarna för att de personer som hörs i domstolen känner sig trygga och lyssnade på i förhandlingssalen är ytterst en rättssäkerhetsfråga som handlar om att säkerställa att domstolen får bästa möjliga underlag för sin bedömning i målet. För att parterna ska uppleva att rättegången i domstol är rättvis och att de får komma till tals behövs ett gott bemötande och en tydlig och aktiv processledning från ordförandens sida. En god kommunikation vid en muntlig förhandling leder dessutom till en allmänt effektivare målhantering genom att aktörerna blir mer samarbetsvilliga (kommer till förhandling, lämnar yttranden, låter sig delges etc.). I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid muntlig förhandling liksom vissa etiska frågor av betydelse för rollen som ordförande. Exempel på vad parterna önskar i form av information och bemötande från ordförande under rättegången hämtas från de numera tusentals brukarintervjuer som har genomförts i Sveriges domstolar. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom vilka mekanismer som styr särskilt utsatta människor. En del av kursen ägnas likabehandlings- och diskrimineringsfrågor, medvetna och omedvetna fördomar samt utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Slutligen tas även frågor om ordning och säkerhet i rättssalen upp. Målet med kursen är att deltagarna ska känna vilken betydelse ett gott bemötande har samt få verktyg för att hantera rollen som ordförande på ett sätt som gynnar 22
d o MArrollen en säker och effektiv hantering av mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska få kunskap om hur man kan motverka att människor av osakliga skäl hanteras olika i rättegången. KUr SledAre Lagmannen Dag Stegeland, Förvaltningsrätten i Göteborg Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVrIg A lär Are Doktoranden Moa Bladini, Juridiska institutionen, Lunds universitet Psykologen Gunnar Bohman, Stockholms universitet Säkerhetsspecialisten Carina Brzezinska, Domstolsverket Doktoranden Hanna Cinthio, Högskolan i Malmö Kvalitetskonsulten Marie Hagsgård Professorn i psykiatri, verksamhetschefen Marianne Kristiansson, Rättsmedicinalverket Enhetsrådet David Shannon, Brå Företrädare för Diskrimineringsombudsmannen 10 12 september 2014 Stockholm 20 juni 2014 23
BILDSIDA Foto domarrollen
Entreprenadrätt
e ntreprena drä tt entreprenadrätt Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis diskutera och problematisera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare i allmän domstol. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på frågor om avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering och användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Genomgångarna i föreläsningsform varvas med grupparbeten och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna ska ha kännedom om de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna på området och kunna tillämpa dem vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. lär Are Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB 13 14 maj 2014 Stockholm 10 mars 2014 26
europarätt
europa r Ä tt europarätt A I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter som förutsätter grundläggande kunskaper om EU. Syftet med kursen är att ge deltagarna baskunskap om EU och EU-rätten. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare och beredningsjurister vid allmän domstol. Kursen behandlar den europeiska integrationens utveckling och teori, Europeiska unionens institutionella struktur och EU-rättens rättsliga ställning inom medlemsstaternas rättsordningar. Vidare behandlas marknadsintegrationens rättsliga ramar. Slutligen diskuteras unionens utmaningar inför framtiden. Undervisningen sker i form av föreläsningar. Målet med kursen är deltagarna ska känna till grunderna inom EU-rätten och ha verktyg för att uppmärksamma förekomsten av europarättsliga aspekter i mål. lär Are Professorn Per Cramér, Göteborgs universitet 20 mars 2014 Stockholm 30 januari 2014 28
europa r Ä tt europarätt B I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper i europarätten. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare och beredningsjurister vid allmän domstol. Deltagarna bör ha förkunskaper motsvarande Europarätt A. Kursen behandlar europarättsliga och rättskulturella frågor samt rättighetsstadgan och nyheter inom rättsområdet. Europarättens metod och genomslag i den nationella rätten diskuteras liksom rättighetsstadgan och dess förhållande till Europakonventionen och svenskt rättighetsskydd. Undervisningen sker genom föreläsningar och övningsexempel. Målet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att kunna uppmärksamma europarättsliga aspekter och tillämpa europarätten i mål och ärenden. lär Are Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen 21 mars 2014 Stockholm 30 januari 2014 29
europa r Ä tt europarätt C I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att med utgångspunkt i Europakonventionen belysa rättigheternas genomslag i svensk lagstiftning och rättspraxis samt betydelsen av att tolka svensk rätt i ljuset av Europadomstolens avgöranden. Kursen riktar sig till domare och beredningsjurister vid allmän domstol samt domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Deltagarna förutsätts ha grundläggande kunskaper om europarätt, motsvarande Domstolsakademins kurser Europarätt A och B, och viss erfarenhet av mål med europarättsliga inslag. Under den första dagen ges en allmän bild av EKMR och den svenska rättsutvecklingen på området. Såväl svenska mål i Europadomstolen som svensk rättspraxis gås igenom. Ett särskilt avsnitt ägnas åt skadeståndsfrågor vid brott mot Europakonventionen och de förslag som lämnats i betänkandet Skadestånd och Europakonventionen (SOU 2010:87). Förslaget diskuteras i ljuset av den senaste tidens rättspraxis från allmän domstol och förvaltningsdomstol i fråga om effektiva rättsmedel mot konventionskränkningar samt möjligheten att få skadestånd av stat och kommun. En del av tiden ägnas åt metodfrågor, bl.a. genom diskussion och genomgång av praktiska exempel. Den andra dagen behandlar frågor om Europakonventionens genomslag i svensk rättspraxis. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, erfarenhetsutbyte, diskussioner och grupparbete. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om när och hur Europakonventionen ska inverka på det dagliga dömandet. KUr SledAre Rådmannen Anna Erman, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Rådmannen Hanna Werth, Förvaltningsrätten i Malmö 25 26 september 2014 Stockholm 10 augusti 2014 30
europa r Ä tt europarätt d I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna praktiskt användbara kunskaper om EU-rättslig metod. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare vid allmän domstol. Viss kännedom om europarätt underlättar för att kunna tillgodogöra sig kursinnehållet. Kursens första dag behandlar EU-rättslig metod och process avseende båda domstolslagen. Den efterföljande dagen är uppdelad mellan de båda domstolslagen i olika anpassade ämnen om EU-rätt och svensk rättstillämpning. EU:s rättssystem, rättskällelära och EU-domstolens arbets- och tolkningsmetoder gås igenom jämte principerna om direkt effekt och företräde. Dag två för förvaltningsdomstol behandlar EU-rättslig metod i praktiken, bl.a. ur ett folkrättsligt och konstitutionellt perspektiv, den inre marknadens förvaltningsrättsliga dimension och unionsmedborgarskapet. Den motsvarande dagen för allmän domstol handlar om EU-rättens tillämplighet, processuell autonomi, principerna om effektivitet och likvärdighet och förhandsavgörande. Även Europakonventionen i svensk rättstillämpning behandlas, exempelvis hur EKMR kommer in i domstolarnas dömande och om tillämpningsmetoder och påföljder. Undervisningen sker genom föreläsningar och gruppdiskussioner. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska vara väl förtrogna med EU-rättslig metod och kunna tillämpa kunskaperna i den dömande verksamheten. KUr SledAre Rådmannen Anna Erman, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Kammarrättsrådet och docenten i offentlig rätt Eva Edwardsson, Kammarrätten i Stockholm Jur. dr Jörgen Hettne, Sieps Justitierådet Stefan Lindskog, Högsta domstolen 20 21 maj 2014 Stockholm 30 mars 2014 31
europa r Ä tt europarättsdag 2014 En mängd europeiska regler är en del av det svenska rättssystemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är månfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med Europarättsdagen är att belysa den senaste rättsutvecklingen och ge deltagarna fördjupade kunskaper i olika delar av europarätten. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol som kommer i kontakt med europarättsliga frågor och som har grundläggande kunskaper i ämnet. Domstolsakademin planerar att årligen anordna Europarättsdagar för domare med särskilt intresse för europarätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Årets upplaga av kursen kommer bland annat att innehålla en paneldebatt mellan aktörer från domstolarna och samhällslivet över något aktuellt ämne på det europarättsliga området. Även ny praxis från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Europadomstolen och EU-domstolen kommer att diskuteras. Kursen ges huvudsakligen i form av föreläsningar. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom europarätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. lär Are Meddelas senare 13 juni 2014 Stockholm 20 april 2014 32
FAMIljerÄtt
F AMIljerÄ tt FAMIljerÄtt I Domare i allmän domstol som ska eller just har börjat handlägga familjemål eller domare som vill friska upp sina kunskaper inom området behöver en gedigen genomgång av handläggningen av dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskap om bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge. Kursen syftar också till att ge kunskaper om hur handläggningen går till inte bara i domstol utan även hos socialtjänsternas familjerätter och hos ombuden. Representanter från de olika aktörerna domaren, familjerättssekreteraren och ombudet lotsar deltagarna genom de olika stegen i handläggningen. Kursen ger deltagarna en bred bild av hur handläggningen av mål och ärenden om vårdnad m.m. går till från det att en part söker juridiskt biträde till dess att domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Stor vikt läggs vid medling, konflikthantering och överenskommelser. Frågor om riskbedömningar, umgängesstöd och verkställighet tas också upp. En betydande del av undervisningen sker i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha fått de kunskaper och verktyg som behövs för att kunna handlägga mål och ärenden på ett ändamålsenligt sätt och därmed kunna göra relevanta riskbedömningar och aktivt verka för en samförståndslösning när detta bedöms som lämpligt. Dessa kunskaper behövs också för att genom dom eller beslut avgöra tvistefrågorna på bästa sätt. KUr SledAre Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt ÖVrIg A lär Are Advokaten Melka Kjellberg, Advokathuset Kristianstad, Kristianstad Familjerättssekreteraren Bernt Wahlsten, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad 4 6 mars 2014 Göteborg 10 januari 2014 34
F AMIljerÄ tt FAMIljerÄtt II Enligt föräldrabalken är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. För att kunna tillgodose detta krav behöver domare i allmän domstol lära sig mer om barnets situation i dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att förmedla ett tydligt barnperspektiv och kunskap om vad som kan vara till ett barns bästa i en vårdnadstvist. Deltagarna ges även inblick i socialnämndens arbete med vårdnadsutredningar, barnavårdsutredningar och yttranden samt umgängesstöd. Kursen är på grundläggande nivå och riktar sig till domare som handlägger och beslutar i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Kursen har särskilt fokus på barnet i rättsprocessen. Särskild vikt läggs vid vad som kan anses vara barnets bästa. Aktuell forskning och pågående projekt inom området presenteras och en barnläkare ger sin syn på vad som kan vara ett barns bästa i olika situationer i samband med en tvist om vårdnad, boende och umgänge. Socialnämndens arbete med vårdnads-, boende- och umgängesutredningar samt yttranden av olika slag tas upp liksom socialnämndens ansvar för umgängesstöd. Socialnämndens utredningar enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen och dessa utredningars inverkan och betydelse i vårdnadsmålen diskuteras också. Kursen avslutas med en diskussion med utgångspunkt i frågor som deltagarna anmält i förväg. Undervisningen sker i form av föreläsningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att ge deltagarna en större förståelse för barnets situation i en vårdnadstvist och hållpunkter för vad som kan utgöra barnets bästa i en sådan situation. Genom att få kunskap om socialnämndens arbete underlättas också kontakterna mellan domstolen och socialnämnden och underlagen för dom eller beslut blir bättre. KUr SledAre Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt ÖVrIg A lär Are Jur. dr Annika Rejmer, Lunds universitet Enhetschefen Roger Söderstrand, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad Barnläkare 25 26 mars 2014 Göteborg 20 januari 2014 35
F AMIljerÄ tt domarens ArBete Med SAMFÖrStåndSlÖSnIngAr I FAMIljeMål Lagstiftarens målsättning med domstolarnas hantering av familjemål är att så många tvister som möjligt ska lösas i samförstånd mellan parterna. Syftet med denna fördjupningskurs är att ge deltagarna redskap för att nå hållbara samförståndslösningar i mål om vårdnad, boende och umgänge när det bedöms som lämpligt. Kursen riktar sig i första hand till domare med några års erfarenhet av dömande i familjemål. Kursen behandlar frågan hur hållbara samförståndslösningar som är till barnets bästa kan nås i mål om vårdnad, boende och umgänge. Även frågan när en sådan lösning inte kan anses vara till barnets bästa tas upp. Grundläggande och fördjupade kunskaper i bl.a. konfliktlösning och samtalsmetodik förmedlas till deltagarna genom på området erfarna lärare. Psykologiska aspekter på bemötandet av föräldrar i kris liksom kulturellt betingade svårigheter i arbetet tas också upp. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha kännedom om metoder för medling samt ha en fördjupad förståelse för hur föräldrar i kris kan agera och hur man kan nå dessa i samtal. Deltagarna ska kunna tillämpa de nyvunna kunskaperna i sitt arbete vid sammanträden för muntlig förberedelse i familjemål. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Socionomen Seroj Ghazarian, chef för gruppen Jämställdhet och mångfald, Göteborgs Stad Universitetsadjunkten Jan Norman, Luleå tekniska universitet Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Pia Risholm Mothander, Stockholms universitet Familjerättssekreteraren Bernt Wahlsten, Göteborgs Stad 2 4 december 2014 Internat i Stockholmstrakten 30 oktober 2014 36
F AMIljerÄ tt FAMIljerÄttSdAgAr 2014 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom familjerätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Kursen riktar sig till såväl erfarna som mer oerfarna domare med särskilt intresse för familjerätt. Domstolsakademin ordnar årligen speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom familjerätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Meddelas senare 22 23 oktober 2014 Stockholm 20 augusti 2014 37
F AMIljerÄ tt InternAtIonell FAMIljerÄtt De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Det är därför viktigt att domare som handlägger denna typ av mål har god kännedom om de lagar och förordningar som gäller på området samt även har andra kunskaper som krävs för handläggning av de aktuella målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna goda kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål och om olika mångkulturella faktorer av betydelse inom familjerätten. Kursen riktar sig till domare som handlägger mål och ärenden med internationell anknytning. Deltagarna bör ha gått Familjerätt I och II eller ha minst motsvarande kunskaper. Kursen behandlar inledningsvis frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål (mål om äktenskapsskillnad, bodelning, arv, vårdnad, boende och umgänge) med internationell anknytning. Den avslutande delen av kursen tar upp de mångkulturella faktorer som påverkar de familjerättsliga målen och ärendena i våra domstolar; t.ex. vad avser imamernas betydelse i olika sammanhang och islams brudpenning (mahr). Även vad s.k. hedersrelationer innebär belyses. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska känna till och kunna tillämpa de lagar och förordningar som gäller på området och ha en större förståelse för de mångkulturella inslagen. l Är Are Verksamhetsledaren Dilek Baladiz, Origo/Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Advokaten Fredric Renström, Lindskog Malmström Advokatbyrå KB, Stockholm 8 9 april 2014 Stockholm 10 februari 2014 38
F AMIljerÄ tt BArn I SÄrSKIlt SVårA VårdnAdStVISter Det är känt att barn i svåra i vårdnadstvister ofta far väldigt illa. Många insatser görs för dessa barn i olika instanser, t.ex. inom vården och socialtjänsten. Syftet med denna kurs är att ge domaren kunskap och redskap för att under domstolsprocessen kunna underlätta för barn som kommit i kläm i anledning av föräldrarnas konflikt. Kursen riktar sig i första hand till domare med många års erfarenhet från dömande i familjemål. Kursen behandlar frågan vad som kan göras för barn i de allra svåraste tvisterna om vårdnad, boende och umgänge. En erfaren psykolog och psykoterapeut leder diskussionen i seminarieform utifrån egna erfarenheter och av deltagarna inlämnade fallbeskrivningar. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha kännedom om möjligheter som finns för att underlätta för barn som far illa av föräldrarnas konflikt. Deltagarna ska kunna tillämpa de nyvunna kunskaperna i sitt arbete under handläggningen och vid sammanträden för muntlig förberedelse i familjemål. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, Ericastiftelsen, Stockholm 21 maj 2014 Stockholm 20 mars 2014 39
BILDSIDA Foto FAMIljerÄtt
FAStighetstaxering
F ASt I ghets ta xeri ng FAStIghetStAxerIng Under 2013 genomförs allmän fastighetstaxering för landets samtliga hyreshus, industrier, specialenheter och elproduktionsenheter. Det kan därför antas att antalet fastighetstaxeringsmål ökar i anslutning till genomförandet. Syftet med specialistkursen är att ge verktyg för att kunna hantera dessa mål. Kursen riktar sig till erfarna domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den allmänna fastighetstaxeringen (AFT13) omfattar bl.a. industri-, special- och elproduktionsenheter som inte har varit föremål för allmän fastighetstaxering sedan 2007. Det kan på goda grunder antas att AFT13 kommer att leda till att antalet fastighetstaxeringsmål ökar i anslutning till genomförandet. Mot denna bakgrund behandlar kursen huvudsakligen materiella frågor av betydelse för AFT13 och de enheter som då berörs, vilket innebär att lantbruk inte berörs alls och att småhus endast berörs kort. Elproduktionsenheter behandlas inte heller eftersom dessa regler är så speciella att rätten oftast kompletteras med en värderingsteknisk ledamot utöver lagfaren domare när målen ska avgöras. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och grupparbeten. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska kunna handlägga och avgöra även svåra mål om fastighetstaxering. l Är Are Skattejuristen Andreas Adolphsson, Grant Thornton Tekniska rådet Monica Haapaniemi, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt 18 19 februari 2014 Stockholm 30 december 2013 42
FÖretAgSeKonoMI
F Ö reta g S e K onomi grundläggande BoKFÖrIng och redovisning I allmän domstol och förvaltningsdomstol behövs insikter i grundläggande bokföring och redovisning vid handläggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och eko-brottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företagsekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol samt till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den första dagen ägnas inledningsvis åt företagsekonomins begrepp och metoder. Därefter följer en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen och begreppen god redovisningssed för att ge deltagarna insikt i hur den löpande bokföringen upprättas. Den andra dagen ägnas åt genomgång av bokslutsprocessen samt upprättandet av årsredovisningar. Den tredje dagen slutligen ägnas åt räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisningar. Undervisningen sker i form av föreläsningar och övningar. Målet är att deltagarna utifrån regelverken ska förstå hur en korrekt bokföring och redovisning blir till, från affärshändelse till årsredovisning. KUr SledAre F.d. hovrättsrådet Staffan Anderberg ÖVrIg A lär Are Ek. dr Susanne Arvidsson, Lunds universitet Revisorn Sigurd Elofsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers 28 30 januari 2014 Lund 10 december 2013 14 16 oktober 2014 Lund 30 augusti 2014 44
FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt BeVISnIng I FÖrVAltnIngSproCeSSen Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels används i tillämpningen inom förvaltningsprocessen. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Efter det inledande avsnittet följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussioner i mindre grupper och helgruppsdiskussioner. Målet med kursen är att deltagarna dels ska känna till hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och förstå hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål, dels förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB 19 20 november 2014 Stockholm 30 september 2014 46
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt grundläggande FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt Handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns dock också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläggande och centrala delar av förvaltningsprocessen för att därigenom ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål fatta korrekta processuella beslut och vidta lämpliga handläggningsåtgärder. Kursen riktar sig till nyutnämnda domare och föredragande. Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i förvaltningsprocessen, nämligen besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunikation, bevisning och processramen. I ett introducerande avsnitt i kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och dess karaktär i förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska känna till de grundläggande och centrala delarna inom förvaltningsprocessen och förstå hur bestämmelserna på området tillämpas. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 11 12 februari 2014 Stockholm 20 december 2013 21 22 oktober 2014 Stockholm 10 september 2014 47
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt MUntlIg BeVISnIng I FÖrVAltnIngSproCeSSen Den muntliga handläggningsformen har successivt ökat i betydelse i förvaltningsprocessen. I konsekvens härmed har också betydelsen av muntlig bevisning ökat. En förutsebar hantering av muntlig bevisning förutsätter kunskaper om de särskilda förvaltningsprocessuella reglerna i ämnet. Värderingen av de muntliga utsagorna förutsätter vidare kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om muntlig bevisning på ett enhetligt och förutsebart sätt, dels relatera värderingen av en muntlig utsaga till modern rättspsykologisk forskning för att därmed stärka objektiviteten i värderingen. Kursen riktar sig till domare. Den första delen av kursen behandlar reglerna som gäller för förhör med vittne enligt 25 förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 36 kap. rättegångsbalken. I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att förhöret hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till eventuella regler om tystnadsplikt som kan gälla för vittnet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussionsövningar. I den andra delen av kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Centrala delar i detta avsnitt är människans minne, tillförlitlighet och trovärdighet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska känna till reglerna om muntlig bevisning i förvaltningsprocessen och kunna tillämpa de viktigaste av dessa samt känna till de centrala momenten i modern rättspsykologisk forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. KUr SledAre Hovrättslagmannen Göran Lundahl, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVrIg A lär Are Professorn Pär-Anders Granhag, Göteborgs universitet 1 2 april 2014 Stockholm 10 februari 2014 48
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt ramen FÖr processen I FÖrVAltnIngSMål Gränsen för vad som kan prövas i varje enskilt mål bestäms av ramen för processen i målet. För att kunna bestämma denna ram närmare i förvaltningsprocessen behöver man ta ställning till vissa komplexa processuella frågeställningar som bl.a. sambandet mellan möjligheten att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt kunna bestämma ramen för processen i varje enskilt mål. Kursen riktar sig till domare. Kursens fokus ligger på i vilken omfattning parterna kan ändra sin talan och i vilken utsträckning rätten kan påverka ramen för prövningen. I kursen diskuteras således möjligheterna att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. Vidare behandlas möjligheterna att föra in omständigheter under processens gång och huruvida rätten kan beakta sådana nytillkomna omständigheter. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med rättsfallsdiskussioner i mindre grupper och storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska förstå sambanden mellan de förvaltningsprocessrättsliga frågor som har betydelse för hur ramen för processen ska bestämmas och i varje enskilt kunna tillämpa reglerna som styr hur processens ram ska bestämmas i förvaltningsprocessen. KUr SledAre Rådmannen Peder Liljeqvist, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 3 4 juni 2014 Stockholm 10 april 2014 49
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt processledning och UtrednIngSplIKt Hur rätten utövar sin processledning och uppfyller sin utredningsplikt är av avgörande betydelse för processmaterialets innehåll och därmed också för utgången i målet Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att ta enhetliga och förutsebara ställningstaganden när det gäller i vilken omfattning rätten dels aktivt ska verka för att processmaterialet preciseras och berikas av parterna, dels själv ska inhämta utredning. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar frågeställningar som rör processledning och utredningsplikt i förvaltningsdomstol. När det gäller omfattningen av processledningen, sätter kursen avhjälpandet av rättsliga brister i fokus. Därvid berörs de olika intressen som påverkar processledningens omfattning. Kursen tar vidare upp formerna för hur brister, såväl språkliga som rättsliga, bör avhjälpas av rätten. Formerna för processledningen sätts dessutom in i ett bemötandeperspektiv varvid rättens åtgärder berörs med utgångspunkt från berörda parters förväntningar, behov och förhållningssätt. Beträffande utredningsplikt tar kursen upp vilka faktorer som motiverar att rätten själv för in omständigheter i målet och vilka begränsningar som kan finnas i det avseendet. Förutom en inledande föreläsning sker undervisningen i seminarieform, med gruppövningar som varvas med diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna om processledning och utredningsplikt på ett effektivt sätt som samtidigt förbättrar bemötandet gentemot parterna. KUr SledAre Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 26 27 augusti 2014 Stockholm 20 juni 2014 50
F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt ÖVerKlAgBArhet och KlAgorÄtt Bestämmelserna om överklagbarhet och klagorätt är av grundläggande och central betydelse för frågorna om vad som motiverar dels att ett beslut efter överklagandet över huvud taget ska få överprövas, dels vem som genom överklagande ska tillåtas föra talan mot ett beslut. En förutsebar tillämpning av reglerna om överklagbarhet och klagorätt förutsätter en god överblick över rättspraxis på området och en förmåga att avgöra när generella slutsatser kan dras utifrån nämnda praxis. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt i varje enskilt mål kunna avgöra om beslutet i fråga är överklagbart och om den som överklagar har klagorätt. Kursen riktar sig till domare. I kursens inledande avsnitt behandlas överklagbarhetens och klagorättens allmänna funktion i förvaltningsprocessrätten. Efter det inledande avsnittet behandlar kursen överklagbarheten. Intresset riktas därvid mot frågeställningen vilka verkningar ett beslut ska ha för att det ska kunna överklagas. Kursen avslutas med avsnittet om klagorätten. I avsnittet behandlas bl.a. innebörden av den som det angår och gått honom emot i den förvaltningsprocessuella klagorättsregeln (33 FPL och 22 FL). Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med rättsfallsdiskussioner i mindre grupper och storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna i varje enskilt mål ska kunna tillämpa regelverket kring överklagbarhet och klagorätt. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 4 5 november 2014 Stockholm 10 september 2014 51
BILDSIDA Foto FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt
HedersprobleMAtIK
h eders prob lemat IK hedersproblematik I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer mål med hedersrelaterad problematik. Syftet med utbildningen är att ge kunskap och en ökad förståelse av hederskulturen och hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att på ett bra sätt hantera mål med hedersproblematik. Kursen vänder sig till domare i allmän domstol och förvaltningsdomstol. Den första dagen ägnas åt grunderna i hedersrelaterad problematik, medan den andra dagen är inriktad på konkreta frågor som uppstår i domstolarna vid mål med hedersproblematik. Särskilt uppmärksammas domarens agerande och andra bemötandefrågor i olika måltyper. På förmiddagen behandlas frågor om ungas utsatthet och behov av och tillgång till skydd och stöd i familjemål och mål om omhändertagande enligt LVU. Vidare diskuterar en panel bestående av domare, advokat och åklagare bland annat bemötande i domstol i hedersrelaterade frågor. Därefter har allmän domstol ett pass om hur kulturella försvar kan och i vissa fall bör aktualiseras i det svenska straffrättsliga regelsystemet. Samtidigt diskuterar deltagarna från migrationsdomstol i ett annat spår hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige utifrån risken att bli utsatt i hemlandet eller i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch, vilket då bör anmälas i förväg. Kursdeltagarna får gärna till kursen tänka över i vilka fall hedersrelaterade faktorer aktualiserats i deras verksamhet, samt gärna ta med rättsfall av intresse. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till mekanismerna bakom hederskulturen och förstå hur man identifierar ett ärende med hedersinslag. Deltagarna ska få med sig en ökad förståelse för vad hederskultur kan innebära samt en större kunskap om hur sådana frågor kan hanteras. Deltagarna ska också i domskrivningen kunna argumentera på ett bättre sätt i mål med hedersrelaterade faktorer. KUr SledAre Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Annika Rojas Wiberg, Jönköpings tingsrätt ÖVrIg A lär Are Utvecklingsledaren Juno Blom, Länsstyrelsen Östergötland Advokaten Anna Dahlbom, Lewis & partners advokatbyrå AB Vice chefsåklagaren Ingrid Isgren, Åklagarkammaren Söderort Doktoranden Lisa Kerker, Lunds universitet Professorn Claes Lernestedt, Uppsala universitet Doktoranden Hanna Linell, Stockholms universitet Doktoranden Devin Rexvid, Umeå universitet Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet 13 14 maj 2014 Stockholm 20 mars 2014 54