Konserveringsrapport

Konserveringsrapport Rokokobyrå Helén Johansson, Möbelkonservering Projektkurs TMTR79 Carl Malmsten CTD, Linköpings universitet Stockholm 05-03-10

Innehållsförteckning 1 Presentation... 1 1.1 Föremålstyp... 1 1.2 Stilart, datering... 1 1.3 Tillverkare, tillverkningsort... 1 1.4 Ägare, proviens och historia... 2 1.5 Konserveringsrapport, utförd av... 2 1.6 Konservering, utförd av... 2 1.7 Rekommenderad hantering och underhåll... 2 2 Teknisk beskrivning... 4 2.1 Byråns mått... 4 2.2 Konstruktion... 4 2.3 Träslag... 5 2.4 Lim... 5 2.5 Ytbehandling... 5 2.6 Beslag... 6 2.7 Lås... 6 2.8 Övrigt... 6 3 Tillståndsrapport... 7 3.1 Allmänt... 7 3.2 Konstruktion... 7 3.3 Faner... 8 3.4 Saknade delar... 9 3.5 Funktioner... 10 3.6 Ytbehandling... 10 3.7 Beslag... 10 3.8 Lås... 10 3.9 Orsak till skador... 11 3.10 Tidigare ingrepp... 11

4 Utförd konservering... 12 4.1 Konserveringens syfte... 12 4.2 Konstruktion... 12 4.3 Nedlimningar... 13 4.4 Kompletteringar... 13 4.5 Funktioner... 14 4.6 Ytbehandling... 15 4.7 Beslag... 15 4.8 Lås... 16 4.9 Använda material... 16 4.10 Använda tekniker... 17 4.11 Tester och laborationer... 18 5 Dokumentation... 19 5.1 Foto... 19 5.2 Färgkod... 19 5.3 Grafisk dokumentation... 20 5.4 Träslagsbestämning... 21 5.4.1 Bestämning av lådornas hörnor...22 5.4.2 Bestämning av den tjocka ådern i lådförstycke...22 5.4.3 Bestämning av faner på lådornas och byråns friser...23 6 Källor... 24 6.1 Litteraturreferenser... 24 6.2 Uppgiftslämnare... 24

Figur- och tabellförteckning Fotografierna är tagna av Helén Johansson. Figur 1. Byrå, frontvy Sid 1. Figur 2. Byrå, sidovy Sid 1. Figur 3. Creutz signatur Sid 2. Figur 4. Kallstämpel och ämbetsstämpel Sid 2. Figur 5. Facklister Sid 4. Figur 6. Toppstycke Sid 4. Figur 7. Frontvy Sid 5. Figur 8. Sidovy Sid 5. Figur 9. Beslag Sid 6. Figur 10. Springlås Sid 6. Figur 11. Utanpåliggande springlås Sid 6. Figur 12. Bortslagen hörnfris Sid 7. Figur 13. Facklistskada Sid 7. Figur 14. Lötornas limfogar Sid 8. Figur 15. Glidlister Sid 8. Figur 16. Spricka i lådbotten Sid 8. Figur 17. Löst faner Sid 8. Figur 18. Fanerbortfall Sid 8. Figur 19. Saknat faner Sid 9. Figur 20. Sprucket faner Sid 9. Figur 21. Avsaknat hörn, nedre låda Sid 9. Figur 22. Avsaknat hörn, nedre låda Sid 9. Figur 23. Låskolv Sid 10. Figur 24. Tidigare fanerkomplettering Sid 11. Figur 25. Reducering av facklister Sid 12. Figur 26. Hyvling på facklister Sid 12. Figur 27. Nya glidlister Sid 13. Figur 28. Nytt faner och kant Sid 13. Figur 29. Nedlimning av faner Sid 13. Figur 30. Lagning av spricka i låda Sid 13. Figur 31. Ny stoppkloss Sid 14. Figur 32. Ny ytbehandling Sid 15. Figur 33. Rengörning av beslag Sid 15. Figur 34. Limning med sandsäck Sid 17. Figur 35. UV-strålad pockenholtz Sid 18. Figur 36. Rivning av faner Sid 18. Figur 37. Lådor, frontvy Sid 20. Figur 38. Stomme, frontvy Sid 20. Figur 39. Höger, sidovy Sid 21. Figur 40. Vänster, sidovy Sid 21. Figur 41. Tangentialsnitt av al Sid 22. Figur 42. Tangentialsnitt av al Sid 22. Figur 43. Tvärsnitt av pockenholtz Sid 22. Figur 44. Tangentialsnitt av pockenholtz Sid 22. Figur 45. Tvärsnitt av äppleträ Sid 23. Figur 46. Tvärsnitt av äppleträ Sid 23. Figur 47. Tangentialsnitt av äppleträ Sid 23.

1 Presentation 1.1 Föremålstyp Rokokobyrå med tre överfalsade lådor. Byrån har en svängd bukig form och är fanerad med flera olika träslag. Lådornas inläggningar består utav ett parkettmönster i ett rektangulärt fält omgivet av en åder samt en fris. Faneret på byråns sidor är lagt i ett stort rombmönster inramat av en dubbel åder och en bredare fris som följer sidans böjning, denna är i sin tur är inramad av en åder och en fris. Byråns undergehäng är profilerat och dekoreras av ett förgyllt bronsbeslag. Varje låda pryds av två förgyllda draghandtag samt en nyckelskylt. På facklisterna sitter en förgylld profilerad list. Knän och fötter är försedda med knä- samt fotbeslag och mellan dessa sitter profilerade metallister. Figur 1. Byrå, frontvy. Figur 2. Byrå, sidovy. 1.2 Stilart, datering Rokoko, 1750 1775 Byråns svängda bukiga former samt den tydliga lådindelningen med sina synliga facklister tyder på att möbeln är av tidig modell. I den övre lådan sitter en ämbetsstämpel. Den typen av stämpel kom 1768, detta tyder på att byrån inte bör vara tillverkad före detta årtal. Då jag kommit fram till att det är Bartolomeus Creutz (se avsnitt 1.3 Tillverkare, tillverkningsort ) som byggt byrån och att hans verkstad var tidvis nerlagd from 1786 tyder detta på att byrån inte är tillverkad efter detta årtal. Alltså är byrån tillverkad någon gång under åren 1768 1786. 1.3 Tillverkare, tillverkningsort Förutom ämbetsstämpeln är byrån signerad med en kallstämpel (se Figur 4) i översta lådan. Bokstäverna H, C och sista bokstaven Z syns tydligt i släpljus vilket indikerar att Bartolomeus Creutz är byråns tillverkare. Initialen H före namnet Creutz är troligtvis en missuppfattning av stämpelgravören. Byrån är tillverkad i Stockholm då Creutz var verksam där under sina år som mästare. 1

Figur 3. Creutz signatur. Figur 4. Kallstämpel och ämbetsstämpel. Bartolomeus Creutz föddes den 11 oktober 1723 i Stockholm. Han började sin lära hos Diedric Fick 30 april, 1740 och slutade fyra år senare. 1748 gjorde han sin lådgesäll och 13 september, 1754 blev han ämbetsmästare. Hans mästerstycken var ett valnötsskåp och ett hopvikbart stort skrin för spel. 1755 fick han burskap. 1.4 Ägare, proviens och historia Byrån ägs för närvarande av Skaj Konst och Antikhandel. Proveniens och historia är okänd. 1.5 Konserveringsrapport, utförd av Konserveringsrapporten är utförd av Helén Johansson, studerande vid möbelkonservatorsutbildningen på Carl Malmsten CTD, Linköpings universitet. 1.6 Konservering, utförd av Konserveringen är utförd av Helén Johansson under handledning av möbelkonservator Ulf Brunne, programansvarig vid Carl Malmsten CTD, Linköpings universitet. 1.7 Rekommenderad hantering och underhåll Optimal miljö för möbeln är ett stabilt klimat där temperaturen inte växlar alltför snabbt. Den relativa luftfuktigheten (RF) bör ligga på minst 40 % och maximalt 55 %. En temperatur runt 18 o C är att rekommendera. Undvik att placera byrån i direkt anslutning till värmekällor som element eller där möbeln kan utsättas för direkt solljus. Man bör undvika att ställa tunga föremål samt blomkrukor på möbeln då dessa kan ge upphov till tryckskador, medföra ojämn blekning eller framkalla fuktskador. Vid rengöring bör byrån varsamt dammas med dammvippa eller dammsugas med mjuk borste, undvik trasor som kan fastna i eventuellt lösa fanerbitar. Uppkomna fläckar torkas så fort som möjligt bort med en lätt fuktad trasa. Undvik alla typer av polish då dessa kan skada ytbehandlingen. För beslagen gäller samma råd. Vid eventuell transport ska byrån alltid lyftas, inte skjutas, då sprickor eller 2

brott på benen kan uppstå. Byrån lyfts säkrast av två personer som står på motsatt kortsida och greppar den i utrymmet mellan benen. 3

2 Teknisk beskrivning 2.1 Byråns mått Höjd: Bredd: Djup: 77 cm 126 cm 61 cm 2.2 Konstruktion o Lötade sidor varav den främre och bakre löten även utgör byråns ben. o Hel botten i stommen vilken är gradad in i sidorna. o Toppstycket utgörs av en ram med fyllning där sidorna är sinkade i byråsidorna. o Ryggen är stående, infalsad och fäst med tappar i byråns topp- och bottenskiva. o Den översta facklisten är sinkad i byråns sidor. o De två mellersta facklisterna är gradade med enkel gradning i sidorna. o Lådförstyckenas friser råder en bit utanför facklisterna. o Lådorna har utanpåliggande lådbottnar som är limmade och pliggade i lådsidostyckena. o Lådförstyckena har halvförtäckta sinkor. o Lådbakstyckena har öppna sinkor. Figur 5. Facklister. Figur 6. Toppstycke. 4

2.3 Träslag Figur 7. Frontvy. Figur 8. Sidovy. 1. Äppleträ, Pyrus malus. 2. Amarant, Peltogyne spp. 3. Jakaranda, Dalbergia nigra. 4. Padouk, Pterocarpus macrocarpus. 5. Pockenholtz, Guaiacum officinale. De ljusa ådrorna är av ett oidentifierat träslag. Blindträet är i furu, Pinus sylvestris och al, Alnus spp. 2.4 Lim Byrån är limmad med ett animaliskt lim, detta gäller även senare kompletteringar. 2.5 Ytbehandling Ytorna är polerade med en schellackpolityr som är sekundär. Schellackytbehandlingar var vanliga under 1800-talets andra hälft, då den nuvarande ytbehandlingen troligen är pålagd. Ytbehandlingarna under den aktuella tillverkningstiden bestod sannolikt av spritfernissor, oljelacker eller av rena vaxer. 5

2.6 Beslag Knäna och fötterna är prydda med knä- samt fotbeslag med en profilerad list däremellan. Facklisterna är dekorerade med profilerade lister. Varje låda har två draghandtag samt en nyckelskylt. Alla beslag är bronsbeslag som är sekundärt galvaniskt förgyllda. Figur 9. Beslag. 2.7 Lås Låsen är utanpåliggande springlås av svensk modell i samtliga tre lådor. Figur 10. Springlås. Figur 11. Utanpåliggande springlås. 2.8 Övrigt Skivan följde inte med byrån till verkstaden utan finns hos Skaj Konst och Antikhandel. 6

3 Tillståndsrapport 3.1 Allmänt I sort sett allt faner på byrån är mer eller mindre löst. Byrån saknar helt faner på vissa ställen. Lådförstyckenas kanter på samtliga tre lådor är delvis lösa eller helt borta, på översta lådan har dessa fungerat som lådstopp mot byrån. Byrån har många fanerkompletteringar som är retuscherade samt en mängd vaxkompletteringar på tidigare fanerbortfall. Facklisterna råder över framstolparna då sidorna krympt. Senare tillkomna slitytor är spikade vilket har medfört att lådbottnarna är starkt nedslitna. Lötarna i byråns sidor har krympt vilket medfört att det är millimeterstora glipor mellan dessa. Detta har gjort att faneret på sidorna spruckit eller inte har något att fästa mot. Ytbehandlingen vilken är sekundär är i gott skick. Beslag samt lås är i gott skick men i behov av rengörning. 3.2 Konstruktion o Lådförstyckenas hörnfriser är lösa. Den övre lådans högra nedre hörnfris är bortslagen på grund av att den fungerat som lådstopp. o Facklisterna råder över framstolparna på grund av att byråns sidor krympt. o Mittenlådan kan inte skjutas in helt och tar emot i facklisterna över och under på grund av att lådan svällt. o Byråns sidor har spruckit i lötarnas limfogar på grund av att blindträet har krympt. o Glidlisterna är fastspikade och nöter på lådornas bottnar. o Mitten- respektive nedre lådors bottnar har genomgående sprickor. Figur 12. Bortslagen hörnfris. Figur 13. Facklistskada. 7

Figur 14. Lötornas limfogar. Figur 15. Glidlister. Figur 16. Spricka i lådbotten. 3.3 Faner o Faneret är löst eller sprucket på byråns sidor, facklister, framstolpar samt lådförstycken. o Mängd fanerkompletteringar på lådförstyckenas friser samt i mötet mellan facklister och hörnstolpar. o Sprickor i lådförstyckenas parkettfaner, till följd av att blindträet har rört sig och krympt. Figur 17. Löst faner. Figur 18. Fanerbortfall. 8

Figur 19. Saknat faner. Figur 20. Sprucket faner. 3.4 Saknade delar o Översta lådans nedre, högra hörn; blindträ samt faner saknas. o Nedre lådans övre, vänstra hörn; blindträ saknas. o Nedre lådans nedre, högra hörn; blindträ saknas. Figur 21. Avslaget hörn, nedre låda. Figur 22. Avslaget hörn, nedre låda. 9

3.5 Funktioner På övre respektive nedre lådor har slitytor tillförts, förmodligen från en cigarrlåda. Dessa har spikats på glidlisterna (se figur 15). Detta har medfört att lådbottnarna har slitits. Lådgången är trög och ojämn. Den översta lådan stannar inte förrän den tar emot med överfalsen mot facklisten då stoppklossar saknas. Den mittersta lådans låskolv tar emot facklisten ovanför. Figur 23. Låskolv. 3.6 Ytbehandling o Byråns ytbehandling är sekundär och i gott skick. o Ytan är smutsig och i behov av rengöring. 3.7 Beslag o Beslagen är galvaniskt förgyllda bronser. o Beslagen är i gott skick men i behov av en lättare rengöring. o Flera mässingsspikar saknas. 3.8 Lås o Låsmekanismerna fungerar bra. o Låsen är dammiga och i behov av lättare rengöring. o Låsen sitter lite löst på grund av dålig passform i lådans blindträ. De för stora uttagen gör att det saknas material att fästa låset i. o Flera skruvhuvuden är för stora för låsens skruvhålsförsänkningar. o Mittenlådans lås sitter för högt och tar emot i facklisten ovanför. 10

3.9 Orsak till skador Skadorna som byrån har är orsakade av flera faktorer. o På grund av klimatförändringar och därmed följande förändringar i byråns fuktkvot har träet både svällt och krympt. Utstickande facklister, spruckna lådbottnar, samt löst faner är alla typiskt klimatrelaterade skador. De uppstår när träet som är ett hygroskopiskt material vill krympa eller svälla men är låst av underliggande blindträ eller annan fast konstruktion. Följden blir sprickor och limsläpp i anslutning till de svagaste punkterna. o De löst sittande friserna på lådförstyckena beror delvis på brister i konstruktionen, dvs. avsaknaden av stoppklossar samt också ett ovarsamt användande av möbeln. o De starkt slitna glidlisterna i fackverket är en ren bruksskada som är svår att undvika men beror delvis på tidigare felaktig restaurering då nya glidytor spikats på de befintliga slitytorna. Spikhuvudena har starkt bidragit till lådbottnarnas urgröpningar. 3.10 Tidigare ingrepp Byrån bär spår efter ett flertal tidigare renoveringsingrepp. o På de övre respektive nedre lådorna har glidlister tillförts, dessa har spikats fast. o Mängd fanerkompletteringar som sedan retuscherats in för att överensstämma med resten av byrån (se figur 24). o Byråns nuvarande ytbehandling är sekundär. Figur 24. Tidigare fanerkomplettering. 11

4 Utförd konservering 4.1 Konserveringens syfte Syftet med konserveringen har varit att få byrån i ett funktionsdugligt skick med fungerande lådgång. Syftet har också varit att laga befintliga skador och komplettera med nytt material där det har saknats. Då byrån för närvarande tillhör Skaj Konst och Antikhandel är kravet också att höja byråns estetiska värde då den sannolikt ska auktioneras ut. Arbetet omfattade följande punkter: o Konsolidering och stabilisering av byråns olika lösa delar. o Komplettering av saknade delar. o Åtgärdande av slitna delar i byråns konstruktion. o Justering av lådgång och slitytor. o Rengöring av lås och beslag. o Rengöring och försiktig regenerering av ytan. 4.2 Konstruktion o Byråns facklister har reducerats vid mötet med framstolparna så dessa kommit i samma nivå. o Facklisterna över och under mittenlådan har reducerats aningens i tjocklek då lådan svällt. o Lådornas friser har limmats där dessa varit lösa. o Nya glidlister i bok har tillförts. o Löst faner har limmats. o Avsaknat faner har kompletterats. o Retuschering av nya fris- samt fanerkompletteringar. o Lagning av sprickor i de två spruckna lådbottnarna med furu. Figur 26. Hyvling på facklist. Figur 25. Reducering av facklist. 12

Figur 27. Nya glidlister. Figur 28. Nytt faner och kant. Figur 29. Nedlämning av faner. Figur 30. Lagning av spricka i låda. 4.3 Nedlimningar Samtliga lösa faner på stomme och lådförstycken har limmats med harlim, tekniskt gelatin. Se punkt 5.2 Grafiskt dokumentation för en mer utförlig lokalisering av nedlimningarna. 4.4 Kompletteringar o Sprickorna mellan sidornas lötar har kompletterats med balsaträ för att faneret ska få något att fästa mot. Då balsaträ är ett mycket mjukt träslag kan lötarna krympa och svälla utan problem. o Övre lådans högra, nedre fris har kompletterats med al (se Figur 28). o Nedre lådans övre, vänster hörn och nedre, höger hörn har kompletterats med al. o Översta lådans åder har kompletterats på höger sida med pockenholtz (se Figur 28). 13

o Fanerbortfall har kompletterats med nytt faner. Se punkt 5.2 Grafisk dokumentation för en mer utförlig lokalisering av fanerkompletteringarna och punkt 2.3 Träslag för vilka träslag som kompletterats. o Vaxkompletteringar har tillförts där tidigare vaxkompletteringar suttit. o Låsen har kompletterats med nya skruvar. o Beslagen har kompletterats med saknade skruvar och spik i mässing. 4.5 Funktioner De gamla glidlisterna togs bort och ersattes med nya i bok (se Figur 26). Dessa hyvlades ner till önskad tjocklek och putsades sedan tills de fick en fin glatt yta. De nya glidlisterna punktlimmades på tre ställen med harlim. Stoppklossar i furu och kork limmades fast på den övre lådans bakstycke då friserna gick emot byrån. Detta gjordes för att minska påfrestningen på friserna vid användning av byrån och motverka kommande bortfall av dessa. Figur 31. Ny stoppkloss. 14

4.6 Ytbehandling Ytbehandlingen är som tidigare nämnts sekundär och i relativt gott skick. Ytan rengjordes först efter alla fanernedlimningar med ljummet vatten och tvål. Därefter tillfördes ett par tunna lager ytbehandling i olika styrka av schellackpolityr som sedan polerades upp i glans. Figur 32. Ny ytbehandling. 4.7 Beslag Beslagen som är galvaniskt förgyllda var smutsiga men i gott skick. Byråns samtliga beslag monterades av och rengjordes i ett bad med destillerat vatten och diskmedel. Därefter borstades beslagen i ett bad bestående av en del destillerat vatten och en del etanol. Beslagen sköljdes noggrant i destillerat vatten efter båda rengörningarna och torkades därefter i varmluftsugn. Allt på rekommendation av metallkonservator Ann-Marie Christensson på RAÄ. Figur 33. Rengöring av beslag. 15

4.8 Lås Låsen som är i gott skick fungerar förhållandevis bra. o Samtliga lås har monterats av och borstats rena från smuts och rost. o Låskolvarna som var något tröga har gjorts lättrörliga bara genom att trycka kolven upp och ner några gånger. o Mittenlådans lås flyttades ner en liten bit då den satt för högt och tog emot i facklisten ovanför (se Figur 23). o Nytt blindträ i furu limmades i uttagen för att få material för skruvarna att fästa i. Därefter borrades nya hål för skruvarna. o Nya mindre skruvar ersattes då flera skruvhuvuden var för stora för låsens försänkningar (se Figur 11). o På de två skruvhålen på låsens ovansida limmades spikhuvuden fast med fisklim. Spikarna är tapetserarspikar som passar i färg och form till låsen. o De nya skruvarna retuscherades in med Mussinifärg. 4.9 Använda material Rengöring: o Destillerat vatten, Apoteket. o Flytande mild tvål, Aco. o Etanol, Industrisprit A 99,5%, Kemetyl. Limning: o Harlim, (fett tekniskt gelatin), Kremer Pigmente, Aichstetten, Tyskland. o Fisklim, Ernst P. Göteborg. Komplettering: o Al, Alnus spp. o Amarant, Peltogyne spp. o Balsa, Ochroma lagopus. o Björk, Betula spp. o Bok, Fagus sylvatica. o Furu, Pinus sylvestris. o Jakaranda, Dalbergia nigra. o Padouk, Pterocarpus macrocarpus. o Pockenholtz, Guaiacum officinale o Äpple, Pyrus malus. o Spackel, Rubinol träspackel, P-10 Furu. o Vax, Baohartwachs, Tyskland. Retuschering: o Windsor & Newton Designers Gouache, England. o Windsor & Newton - Artists Water Colour, England. o Mussini oljehartsfärg, H Schmincke & Co, Tyskland. 16

Ytbehandling: o Schellack (Recto Lemon), Ernst P. Göteborg. o Schellack (Rekto Mörk), Ernst P. Göteborg. o Etanol, Industrisprit A 99,5 %, Kemetyl. o Flytande Paraffin, Alfort & Cronholm Grosshandel AB. Övrigt: o Tidsmaskinen. En sluten låda i MDF där man utsätter den aktuella biten för UV-ljus. 4.10 Använda tekniker För limning av löst faner använde jag tekniker som rivning samt spänning med sandsäckar, formpassade klossar och tvingar. Med rivning av faner menar man att man först stryker på eller injicerar varmt harlim mellan fanerbiten och blindträet. Därefter gnider eller gnuggar man på fanerbiten med en penhammare eller liknande tills limmet svalnar och stelnar. Denna metod är ett bra alternativ istället för att sätta spänn med tving. När man sätter spänn använder man sig antingen av sandsäck eller av en formad kloss. Det viktiga är att man har ett horisontellt anhåll till det man spänner emot. Jag använde både sandsäckar klossar av Treetex och MDF. Figur 34. Limning med sandsäck. Figur 35. Rivning av faner. 17

4.11 Tester och laborationer o För att bedöma vart på de tidigare fanerkompletteringarnas retuscheringar låg gnuggade jag med en tops med etanol. Då detta inte gav något resultat skrapade jag lite med en skalpell. Det visade sig att retuscheringarna låg direkt på faneret. o För fastställning av de olika träslagen togs tvär-, radial- samt tangentialsnitt för analysering i mikroskop. På detta sätt kan man genom att titta på olika celler m.m. fastställa ett oidentifierat träslag. o Då åldrat trä har en annan färg än färskt var jag tvungen att åldra det på konstgjord väg. Genom att utsätta träet för UV-ljus i ett slutet utrymme sker detta mycket snabbt. Träet läggs ner i en sluten låda i MDF med endast ventileringshål i botten. Locket är klätt med Stanniolpapper för att reflektera UV-strålarna. På botten står ett fat med vatten för att överhettning inte ska ske. Därefter får man laborera med tiden och testa sig fram hur länge träet ska utsättas för UVljuset. Jag kom fram till att ca 30-45 minuter gav önskat resultat. Detta gjordes med alla kompletterade träslagen. Figur 36. UV-strålad pockenholtz. 18

5 Dokumentation 5.1 Foto Bilder togs med en Olympus Digitalkamera C5000. 5.2 Färgkod 19

5.3 Grafisk dokumentation Figur 37. Lådor, frontvy. Figur 38. Stomme, frontvy. 20

Figur 39. Höger, sidovy. Figur 40. Vänster, sidovy. 5.4 Träslagsbestämning Träslagsbestämningen rörde alla förekommande träslag på möbeln. Framför allt var tre träslag av värde att analysera. Lådornas lösa hörnor, faneret i den tjocka ådern på lådornas fronter och faneret på alla friser. Dessa träslag och faner saknades och skulle kompletteras. Träslagsbestämningen utfördes med ett mikroskåp Olympus CH-2 med 40x, 100x och 400x förstoring. Med hjälp av en skalpell, fint stämjärn eller liknande tar man ett snitt på några tusendels millimeter. Om möjlighet ges tas tre olika snitt; tvär-, tangentiell- och radiellsnitt. Upp till ca 70 olika särdrag kan matas in i ett dataprogram som i sin tur innehåller närmare 3100 olika träslag. 21

5.4.1 Bestämning av lådornas hörnor Tre bitar av lådornas hörnor saknades, en större bit på översta lådans nedre högra hörn och två mindre bitar på den undre lådans övre, vänstra respektive nedre, högra hörn. När jag skar i träet tyckte jag det kändes som al men p.g.a. den blekta färgen i träet kunde träslaget inte fastställas. Därför togs ett radialsnitt och för sökning efter encelliga märgstrålar som är kännetecknet för al. Efter att jag hittat encelliga märgstrålar kunde träslaget al, Alnus spp fastställas. Figur 41. Tangentialsnitt av al, Alnus spp i 100x förstoring. Figur 42. Tangentialsnitt av al, Alnus spp i 400x förstoring. 5.4.2 Bestämning av den tjocka ådern i lådförstycke På den översta lådan saknades en bit av den tjocka ådern som ramar in parkettläggningen. Träslaget hade ändrat färg till brunt och kändes inte igen genom några speciella kännetecken. Tvärsnitt och tangentialsnitt togs och genom mikroskopet kunde träslaget fastställas till pockenholtz, Guaiacum officinale. Figur 43. Tvärsnitt av pockenholtz, Guaiacum officinale i 40x förstoring. Figur 44. Tangentialsnitt av pockenholtz, Guaiacum officinale i 400x förstoring. 22

5.4.3 Bestämning av faner på lådornas och byråns friser En stor del av byrån var fanerad med ett faner som jag först trodde var plommonträ, Prunus domestica. Byrån var kompletterad på många ställen med ett faner som var hårt retuscherat bl.a. där facklisterna möter framstolparna och på översta lådans nedre, högra hörn. Efter att ha tagit tangentialoch tvärsnitt kunde träslaget plommon avfärdas och i stället fastställdes träslaget till äpple, Pyrus malus. Figur 45. Tvärsnitt av äppleträ, Pyrus malus i 40x förstoring. Figur 46. Tvärsnitt av äppleträ, Pyrus malus i 100x förstoring. Figur 47. Tangentialsnitt av äpple, Pyrus malus i 100x förstoring. 23

6 Källor 6.1 Litteraturreferenser Sylvén, Torsten (1996), Mästarnas Möbler. Norstedts Förlag AB, Stockholm. Andrén, Erik (1965), Möbelstilarna. Saxon & Lindströms Förlag, Stockholm. Risør, Villy E (1993), Træhåndbogen. Borgenbogforlaget. Saarman, Endel (1992), Träkunskap. Sveriges Skogsindustriförbund, Markaryd. 6.2 Uppgiftslämnare o Ulf Brunne, möbelkonservator Ulf Brunne, programansvarig vid Carl Malmsten CTD, Linköpings universitet. o Lassi Koivunen, möbelkonservator på Kungliga Husgerådskammaren. o Per Kortebäck, möbelkonservator på Kungliga Husgerådskammaren. o Johan Ekström, möbelkonservator. o Dennis Crona, möbelkonservator på Örebros Länsmuseum. o Ann-Marie Christensson, metallkonservator på RAÄ. 24