Utbildningens namn: Bergmaterialingenjör Ansvarig utbildningsanordnare: Storumans kommun, Lärcentrum Omfattning, poäng: 400 Studieort: Storuman Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: YH 2013/1951 Ansökningsnummer: 201320250
Faktauppgifter Utbildningens namn Bergmaterialingenjör Ansvarig utbildningsanordnare Storumans kommun, Lärcentrum Organisationsnummer 212000-2577 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Storumans kommun, Lärcentrum Adress: Skolgatan 23 Postnr/ort 92381 Storuman Besöksadress Adress: Skolgatan 23 Postnr/ort 92381 Storuman Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon 0951-14296 Hemsida http://www.storuman.se/utbildning--barnomsorg/vuxenutbildning-larcentrum/ E-post larcentrum@storuman.se Sida 1 (16)
Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Bergmaterialingenjör Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Yrkesroll 6: Operatör, malmförädling, stenkross Kontrollrumsoperatör, malmanrikning Arbetsledare, anläggning Kvalitetstekniker, gruva/metallurgi Processoperatör, malmanrikning Processoperatör, betongblandning Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - grunderna inom berggrundsgeologi och tektonik - de vanligaste mineralen, berg- och jordarterna i Skandinavien och deras egenskaper - malmmineral och skillnaden mellan mineralisering och malm - processer som används för att utvinna bergmaterial - processer för att rena fram och anrika värdefulla mineral - bergmaterialens användning till bl.a. betong, asfalt, vägar och järnvägar - kvalitetskrav och hur man testar bergmaterialens egenskaper - ekonomiska faktorer som påverkar produktionen - miljöaspekter på brytning av bergmaterial och malm - lagar och bestämmelser som styr gruv- och täktverksamhet och om tillståndsförfarande vid öppnande av täkter eller gruvor Sida 2 (16)
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - bedöma olika bergmaterials lämplighet för olika användningsområden - utföra provtagning, och tolka provresultat - organisera, styra och reglera produktionen av bergmaterial eller anrikat mineral - arbeta på ett säkert och miljöanpassat sätt så att skador på personal, miljö eller egendom undviks - bedöma behov av, och utföra underhåll på utrustning - bedöma risker gällande säkerhet och miljö, samt utföra ett systematiskt säkerhets- och miljöarbete - vara delaktig vid utformande av miljökonsekvensbeskrivningar och täktansökningar Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - samverka med annan personal i en komplex produktionsprocess - självständigt styra och övervaka en pågående produktionsprocess - fatta beslut om användning av ett visst bergmaterial till ett visst ändamål Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Arbetsmiljö och säkerhet 15 Bergmaterial 1 10 Bergmaterial 2 30 Examensarbete 20 Lärande i arbete, ballastproduktion 20 Lärande i arbete, mineralteknik 20 Ledarskap 10 Losshållning 25 Mät- och styrteknik 20 Mätteknik 15 Processteknik 15 Produktions och entreprenadekonomi 10 Täkt/gruva och miljö 15 Tillämpad naturvetenskap 30 Underhållsteknik 10 Summa: 265 Valbara kurser Kurs Poäng Anrikningsteknik 20 Ansökan om täkttillstånd, MKB 20 Ballastprodukter och ballastteknik 20 El-teknik 10 Lärande i arbete, anrikningsteknik 1 30 Lärande i arbete, anrikningsteknik 2 30 Lärande i arbete, produktion av bergmateri... 30 Sida 3 (16)
Lärande i arbete, produktion av bergmateri... 30 Malmgeologi 15 Mineralteknik 20 Processreglering och optimering 10 Produktion av asfalt och betong 25 Provningsmetoder och kvalitetskrav 10 Testmetoder och kvalitetskrav 10 Väg-, järnvägs- och betongkonstruktioner 30 Summa: 310 Kurser Utbildningen har 30 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Anrikningsteknik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Processerna för att anrika några industriellt viktiga metaller behandlas. Kursen ger kunskaper i anrikning och framställning av bl.a. guld, silver, koppar, järn, nickel, zink, bly, tellur, fluor och uran. Kursen förutsätter förkunskaper motsvarande kursen mineralteknik. Kursens namn: Ansökan om täkttillstånd, MKB Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger både teoretiska och praktiska kunskaper gällande prospektering, planering av täkter, framställning av täktansökan inklusive miljökonsekvens beskrivning (MKB) i enlighet med miljöbalken. Under utbildningen ska studeranden öva kontakter med tillstånds- och tillsynsmyndigheter. Kursens namn: Arbetsmiljö och säkerhet Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge den studerande kunskap om arbetsmiljöns faror och möjligheter samt hur man kan påverka egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa. Kursen skall också ge kunskap om Arbetsmiljölagen (AML) och ge förståelse av arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle. De studerande skall få träning i riskanalys och systematiskt arbetsmiljöarbete. Man skall få träning i hjärt- lungräddning och i heta arbeten. Kursens namn: Ballastprodukter och ballastteknik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger kunskap om framställning av obundna och bitumenbundna ballastprodukter i vägkonstruktioner, ballstprodukter i järnvägskonstruktioner, betong samt specialballast inom järn- och stålindustrin mm. Sida 4 (16)
Kursens namn: Bergmaterial 1 Yh-poäng: 10 Beskrivning: Introduktion med beskrivning av utbildningens syfte och mål. Inledande del av bergmaterial kursen med grundläggande geovetenskap och ämnets betydelse för denna typ av yrkesutbildning och den yrkesroll utbildningen leder till. Kursens namn: Bergmaterial 2 Yh-poäng: 30 Beskrivning: Fortsättning på Bergmaterial 1. Kursen ger nödvändig kunskap om olika typer av bergmaterial, deras mekaniska, kemiska egenskaper, teknisk användning och miljöaspekter på berg- och malmbrytning. Man tränas i att identifiera olika bergmaterial och att bedöma deras lämplighet för användning till olika ändamål. Kursens namn: El-teknik Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger grundläggande kunskaper i ellära, om elektriska utrustningar och om säkerhet i arbete med elektriska utrustningar. Man får färdighet i att underhålla eller byta ut några fundamentala komponenter i elektriska system. Kursens namn: Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 20 Beskrivning: Den studerande ska tillämpa i utbildningen förvärvade kunskaper och erfarenheter i ett examensarbete inom ett avgränsat område. Examensarbetet ska ge den studerande färdigheter i att självständigt och på ett korrekt akademiskt sätt genomföra ett projekt innefattande problemformulering, avgränsning, planering, genomförande och utvärdering samt dokumentera detta. Efter examensarbetet ska den studerande kunna: - Arbeta självständigt och målinriktat - Dokumentera och presentera sitt projektarbete/sina studier på ett metodiskt sätt - Applicera och använda sig av branschrelevanta ämneskunskaper - Värdera och kritisera val av lösning Kursens namn: Lärande i arbete, anrikningsteknik 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Studenterna får praktiska kunskaper om en anriknings- eller förädlingsprocess av något mineral från producerad malm eller bergmaterial. Kursen ger färdigheter i att hantera processen. Efter kursen klarar deltagarna att självständigt utföra några rutinmässiga arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Man har också fått kunskaper och Sida 5 (16)
insikter i hur man hanterar mer komplexa situationer. Kursens namn: Lärande i arbete, anrikningsteknik 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter att styra produktionen av någon produkt från malm eller bergmaterial. Man klarar att självständigt utföra rutinmässiga arbetsuppgifter. Kursen ger övning hur man styr och reglerar en produktionsprocess för ett optimalt utbyte av produkt. Kursens namn: Lärande i arbete, ballastproduktion Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge de studerande grundläggande praktiska erfarenheter om hur bergmaterial produceras för användning som ballast inom t.ex. väg- eller järnvägsbyggande, betong, asfalt eller annat område. Kursens namn: Lärande i arbete, mineralteknik Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge den studerande praktiska erfarenheter från en processindustri med framställning av en mineralbaserad produkt. Kursens namn: Lärande i arbete, produktion av bergmaterial 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen skall ge praktiska kunskaper i produktionsprocessen av bergmaterial eller i användningen av bergmaterial. Studenten skall ha färdigheter att Kursens namn: Lärande i arbete, produktion av bergmaterial 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Studenten ska ha färdigheter i att producera ballastmaterial och leda produktionsarbeten i en bergtäkt och vid byggande av väg-, järnvägs- och betongkonstruktioner. Kursens namn: Ledarskap Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen förmedlar kunskaper om ledarskap och dess betydelse för grupper, grupputveckling och konflikthantering och reflektera över personligt ledarskap. Man får insikter i gruppens betydelse och i gruppdynamik. Sida 6 (16)
Kursens namn: Losshållning Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen ger teoretisk och delvis praktisk kunskap om losshållningsteknologi samt demonstrerar olika behov vid losshållning av ballastmaterial och malm. Studenterna får insikter i teknik och utrustning för borrning, sprängning och krossning av berg. Kursens namn: Malmgeologi Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen förutsätter kunskaper motsvarande bergmaterial 1 och 2. Kursen ger fördjupade kunskaper om strukturgeologi och malmbildande processer. Man får kunskaper om olika typer av malm ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel. Kursen ger även regionala perspektiv på förekomsten av olika typer av malm. Studenterna får färdighet i att skilja olika typer av malm från varandra och att bedöma kvalitet. Kursens namn: Mät- och styrteknik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger kunskaper om mätning av processparametrar och om givare för mätning av olika storheter. Studenterna får kännedom om olika styrdon, regulatorer och deras funktioner i reglersystem. Kursen ger färdigheter i att använda elektroniska kontrollenheter. Kursens namn: Mätteknik Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger kunskap och delvis färdighet i frekvent använda mätmetoder och mätinstrument. Praktiska moment med volym- och lägesberäkningar. Studerande får inblick i GIS och CAD programvara och deras användning. Kursens namn: Mineralteknik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger kunskaper om olika processteg vid anrikning av olika mineral och framställning av olika koncentrat eller metaller. Enhetsoperationer typ krossning, malning, siktning, gravimetrisk separation och klassering, pumpning, flotation, elektrolys, lakning, magnetisk separation och avvattning behandlas. Studenterna får färdighet att utföra några viktiga moment i dessa processteg. Man lär sig göra beräkningar av bl.a. utfall eller utbyte i givna situationer. Kursens namn: Processreglering och optimering Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger insikter i uppbyggnaden av kontroll- och reglersystem i en processanläggning för anrikning eller behandling av mineral. Deltagarna får Sida 7 (16)
kunskaper om hur mätvärden och trendkurvor används för att anpassa och optimera processen med avseende på produktion och ekonomiskt utfall. Kursen ger färdighet att använda tillgängliga verktyg i en given situation. Kursens namn: Processteknik Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger grundläggande kunskaper om malmens och bergmaterialens väg från gruva/täkt till färdig produkt. Studenterna får insikter i vilka olika steg som ingår i framreningen av olika metaller eller olika mineral för teknisk användning i samhället. Man får kunskaper om vilka produkter processerna leder till och vad de sedan kan vidareförädlas till. Kursens namn: Produktion av asfalt och betong Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen ger kunskap i processteknik, processstyrning recept framställning, provtagning och kvalitetsprovning av asfalt- och betongprodukter. Kursens namn: Produktions och entreprenadekonomi Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger kunskap och delvis färdighet om bergmaterialföretagets ekonomi och förmågan att utveckla en affärside. Kursens namn: Provningsmetoder och kvalitetskrav Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger en grundläggande kunskap om provtagning, analys och krav som ställs på olika ballastprodukter. Vidare ge kursen kunskap om laborationsteknik och kvalitetsutvärdering. Kursens namn: Täkt/gruva och miljö Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen belyser verksamheternas miljöpåverkan och möjligheter till miljöanpassad produktionsstyrning baserad på Miljöbalken. Olika bergmaterials och brytningsmetoders miljöpåverkan belyses. Man får insikter i hur verksamhetens miljöpåverkan kan minimeras. Lagar och förordningar på miljöområdet behandlas. Kursens namn: Testmetoder och kvalitetskrav Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger en grundläggande kunskap om provtagning, analys och krav som ställs på olika ballastprodukter. Vidare ge kursen kunskap om laborationsteknik och kvalitetsutvärdering. Sida 8 (16)
Kursens namn: Tillämpad naturvetenskap Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen behandlar relevanta delar av naturvetenskapliga ämnen som behövs för förståelsen och genomförandet av utbildningen. Man får de matematiska verktyg som sedan används under kommande kurser. Kursen ger de kunskaper om grundläggande kemi som krävs för att sedan förstå bergmaterialens egenskaper. Fysikaliska begrepp, som sedan används i andra kurser under utbildningen, behandlas. Kursen skall ge träning i naturvetenskapligt och tekniskt arbetssätt. Kursens namn: Underhållsteknik Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ska ge den studerande grundläggande kunskaper och förståelse för driftsäkerhets- och underhållsfrågor av maskiner och maskinsystem. Studenterna skall få insikter i betydelsen av planerat och regelbundet underhåll. Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i viss tillståndskontroll, smörjning, dokumentation av underhålls och reparationsåtgärder. Kursens namn: Väg-, järnvägs- och betongkonstruktioner Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen skall ge både teoretisk och praktisk kunskap om projektering, konstruktion och byggande av vägar, järnvägar och betongkonstruktioner. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande När en student önskar tillgodoräkna sig en kurs, eller en del av en kurs, kontaktas utbildningsledaren som tillhandahåller en blankett med ansökan om att tillgodoräknande. Den studerande beskriver sina meriter och styrker dem med betyg från annan utbildning, arbetsgivarintyg eller liknande. Utbildningsledaren bereder ärendet och samlar vid behov in kompletterande information som kan krävas för bedömning av reell kompetens.vid avsaknad av dokumentation kan prövning av kunskaper eller färdigheter komma att krävas för att möjliggöra betygssättning. Informationen dokumenteras skriftligt och tillställs ledningsgruppen. Ledningsgruppen fattar beslut om tillgodoräknande. Beslut noteras i ledningsgruppens protokoll. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Svenska med yrkesinrikting kan erbjudas med hjälp av personal från den kommunala vuxenutbildningens svenska för invandrare. Lärare samlar information från branschföreträdare om behov av kunskaper i svenska och förmedlar kunskaperna på ett individanpassat sätt. Undervisningen i yrkessvenska bedrivs koordinerat och parallellt med den ordinarie undervisningen. Sida 9 (16)
Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Minst betyget E krävs i gymnasiekurserna matematik-1, svenska-1 och naturkunskap-1. Särskilda förkunskaper - motivering Vissa av kurserna innehåller matematiska moment och beräkningar, som ställer krav på grundläggande kunskaper i matematik. Moment som krävs, som inte ingår i gymnasiets matematik- 1, behandlas i en kurs under utbildningen. Många av utbildningens kurser kräver att man kan uttrycka sig i tal och skrift. Kommunikation är en viktig del av utbildningen och av arbetet som tekniker. Dessa moment tränas i gymnasiets svenska-1. Bergmaterial, malm och mineral är naturresurser och deras nyttjande påverkar vår miljö. Förståelse av deras egenskaper förutsätter viss grundkunskap om naturen och jorden vi lever på. Därför förutsätts kunskaper minst motsvarande gymnasiets naturkunskap-1. Sida 10 (16)
Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens I samband med ansökan till utbildningen skickar de sökande in sina betyg, intyg på arbetslivserfarenhet eller andra meriter som åberopas. Betygen bokförs i vår databas och jämförs med behörighetskraven. När ansökningstiden till utbildningen gått ut sammanställs en lista över behöriga enligt kriterierna ovan, eller som bedöms ha förutsättningar att följa utbildningen enligt Förordning om yrkeshögskolan 3 kap 4. Om antalet behöriga sökande överskrider antalet platser går de behöriga vidare till meritvärdering. Validering kan genomföras genom bedömning av tidigare genomförd utbildning, arbetslivserfarenhet och/eller på annat sätt förvärvad kompetens. Reell kompetens kan valideras muntligt eller med skriftligt eller praktiskt prov, för att värdera förutsättningarna att följa utbildningen. Validering av kunskaper motsvarande gymnasiekunskaper kan göras i samarbete med lärare och SYV från gymnasiet. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Om antalet behöriga sökanden överstiger antalet platser kommer de sökande att rangordnas enligt meriter baserade på gymnasiebetyg eller motsvarande, eftergymnasial utbildning och yrkeserfarenhet. Vid värderingen av betyg tillämpas ett liknande system som vid antagning till högskoleutbildning. Betyget F/IG ger 0p, E/G ger 10p, D ger 12,5p, C/VG ger 15p, B ger 17,5p och A/MVG ger 20p. Betygspoängen multipliceras med antalet gymnasiepoäng, poängen summeras och summan divideras med antalet genomförda gymnasiepoäng. Detta ger maximalt jämförelsetal på 20,00. Betyget E eller högre i någon av kurserna matematik 2, 3, kemi 1 eller fysik 1 eller motsvarande ger 0,5 meritpoäng vardera. Tidigare utbildning Eftergymnasial utbildning inom teknik eller naturvetenskap ger 0,5 meritpoäng per termin, maximalt 1 p. Yrkeserfarenhet Arbetslivserfarenhet inom yrkesområdet teknik och tillverkning ger 0,1 meritpoäng per månad, maximalt 2 p. Maximalt kan man då erhålla jämförelsetalet 25. Sida 11 (16)
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen De som söker till utbildningen skickar in betyg, intyg på arbetslivserfarenhet och andra dokument som åberopas för meritvärdering. Dessa sammanställs i vår databas. Meritvärdet från alla sökande räknas fram, och sammanställs. Sammanställningen redovisas för ledningsgruppen. Ledningsgruppen godkänner meritvärderingen och beslutar om antagning till utbildningen. Beslutet protokollförs och meritvärdering och protokoll arkiveras. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: 556257-4680 Organisationsnamn: Envix Nord AB Förnamn: Karel Efternamn: Miskovsky Telefon: 070-6014687 E-postadress: karel@envix.se Roll i utbildningen: Lärare. Möjlig utbildningsledare Dotterbolag: Nej Upphandlad Nej Organisationsnummer: 202100-2841 Organisationsnamn: Luleå tekniska universitet Förnamn: Eva Efternamn: Johansson Telefon: 0920-493021 E-postadress: Eva.Johansson@ltu.se Roll i utbildningen: Lärare och ledamot i ledningsgruppen Dotterbolag: Nej Upphandlad Nej Organisationsnummer: 556863-1641 Organisationsnamn: Matfors Industriservice AB Förnamn: Anders Efternamn: Sjöholm Telefon: 070-6312591 E-postadress: anders@matforsindustri.se Roll i utbildningen: Lärare Dotterbolag: Nej Upphandlad Nej Sida 12 (16)
Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation I utformningen och genomförandet av utbildningen samverkar tre kommuner, Storuman, Vilhelmina och Lycksele. Utbildningen får en utformning med tanke på att passa personer i olika faser i livet och boende i dessa kommuner eller på andra platser i landet. Stora delar av utbildningen kommer att bestå av föreläsningar och genomgångar. Många av dessa kommer att ges med distansöverbryggande teknik, främst videokonferens. Övningar i grupp och samverkan mellan studenterna kommer att vara viktigt. En typisk studiedag börjar med att studenterna samlas på ett lokalt studiecentrum och följer genomgången därifrån. Därefter löser man ett antal uppgifter, delvis med handledning via videokonferens eller annan distansöverbryggande teknik, och lämnar in lösningar via en digital lärplattform eller redovisar via videokonferens. Därför kommer vi att bilda studiegrupper dels i våra samverkande kommuner men även på andra orter i landet. Även examination av olika moment eller kurser förutsätts också i huvudsak kunna ske på det lokala studiecentrat. Vi planerar grupper i Kiruna/Gällivare, Tornedalen, Luleå, Umeå/Skellefteå och ett par platser i syd- eller mellansverige. Upplägget kommer att likna det som Luleå tekniska universitet framgångsrikt tillämpat på en tidigare utbildning vi varit delaktiga i att genomföra (ref. Karel Miskovsky 070-601 46 87). Några gånger per termin samlas alla studenterna för gemensamma övningar, laborationer, studiebesök och exkursioner. Utbildningen består av ett antal obligatoriska och ett antal valbara kurser. Genom en styrd kombination av valbara kurser får man två specialiseringar av utbildningen, antingen mot produktion av bergmaterial eller mot anrikning av mineral. Studenterna väljer en kombination av kurser som leder till någon av specialiseringarna och att man når 100 p LIA. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Många av föreläsningarna och genomgångarna kommer att spelas in och göras tillgängliga för de studerande i efterhand. Det gör det möjligt att repetera och gå igenom olika moment i undervisningen flera gånger. Lärare eller handledare kommer dagligen att vara tillgängliga via telefon, videokonferens eller via digital lärplattform. Personer med annat hemspråk än svenska eller med behov av extra pedagogiskt stöd p.g.a. till exempel dyslexi har tillgång till resurser via den kommunala vuxenutbildningen. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Ett arbetslivsanknutet lärande är en röd tråd genom hela utbildningen. Flera arbetslivsföreträdare och potentiella arbetsgivare har varit delaktiga i framtagandet av utbildningen och kommer att vara aktiva i ledningen av utbildningen som ledamöter i ledningsgruppen. I många av kurserna har personal från arbetslivet en aktiv roll som lärare i hela eller delar av kurser. I ett flertal av kurserna kommer det att genomföras studiebesök eller exkursioner till verksamheter med anknytning till utbildningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Många av de som undervisar på utbidningen är yrkesverksamma eller har varit yrkesverksamma i branschen. Det bidrar till att ge en direkt koppling mellan den skolförlagda undervisningen och LIAperioderna. Genom studiebesök tidigt i utbildningen får studenterna en uppfattning om villkoren att arbeta med de arbetsuppgifter som utbildningen förbereder inför. Regelbundna kontakter mellan utbildningsledare och arbetslivsföreträdarna i ledningsgruppen eller arbetsledare på LIA-företagen bidrar till kopplingen mellan skolförlagd undervisning och lärande i arbete. Sida 13 (16)
Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Produktion av bergmaterial för ballaständamål till vägar, järnvägar och betong sker på många ställen i landet. Gruvornas anrikningsverk är relativt stora arbetsplatser med drift dygnet runt året runt. Detta tillsammans är gynnsamt för tillgången på LIA-platser. Vi kommer främst att samverka med de större företagen, som har tillgång till flera olika arbetsplatser. De företag vi samverkat med i framtagandet av denna ansökan har uttryckt sig positiva till att ta emot studenter för LIA. En av våra medarbetare kommer tillsammans med utbildningsledaren att arbeta med organiserande av LIAplatser. Kontakter tas med LIA-handledare, som förbereds för uppdraget att handleda studenter på LIA. LIA följs upp genom kontakter med LIA-handledare och studenter ute på LIA. Studenterna redovisar sin LIA-period i en rapport och LIA-handledare samverkar med utbildningsledaren i betygssättning och utvärderar LIA-perioden enligt en i förväg utformad mall. Rapporterna granskas för att klargöra om LIA-perioden motsvarar kursmålen. Eventuella förslag till förändringar tas tillvara och tillställs ledningsgruppen, som fattar beslut om ändringar i kursplaner eller kursmål. Metoder för kunskapskontroll Metoderna för kunskapskontroll anpassas till respektive kurs och anges i respektive kursplan. Olika typer av examination kan vara skriftliga tentamina, examinerande inlämningsuppgifter, praktiska muntliga prov eller seminarieuppgifter. Flera typer av examinerande uppgifter kan förekomma i en kurs. Ett exempel kan t.ex. vara en skriftlig tentamen kombinerat med praktiskt prov eller en skriftlig rapport kombinerat med en muntlig redovisning. Studenterna garanteras möjlighet till ett omtentamenstillfälle eller möjlighet till komplettering antingen under innevarande termin eller under nästföljande termin. Omtentamen för att höja ett redan godkänt betyg medges inte. Betygskriterier och betygskrav Samtliga kurser betygssätts med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Kriterier för betygen framgår av respektive kursplan, som fastställs av ledningsgruppen. Ledningsgruppen och företrädare för arbetslivet är delaktig i framtagande av kursplaner, i uppföljningen av kursresultat och kursutvärderingar och fastställer förändringar av kursplanerna när så är påkallat. Betygssättning av kurserna med lärande i arbete sker i samverkan mellan handledare på arbetsplatsen och utbildningsledare med stöd av en skriftlig mall utgående från betygskriterierna för kursen. Entreprenörskap i utbildningen Produktionen av bergmaterial för ballaständamål karakteriseras av mindre produktionsenheter på en konkurrensutsatt marknad. I det sammanhanget blir entreprenörskap en naturlig del av verksamheten. Mineralanrikning sker oftast i större stationära anläggningar. Där är entreprenöriellt tänkande betydelsefullt i produktionen och vid service och underhåll. Utbildningen kommer att innehålla kurser inom produktions- och entreprenadekonomi och ledarskap. Där behandlas entreprenöriellt tänkande. Även LIA-perioderna ger reell stimulans att utveckla entreprenöriella kompetenser. Sida 14 (16)
Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 15 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 40 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Utbildningsledaren har regelbundna träffar med studenterna, där de olika kursernas innehåll, upplägg och pedagogiska aspekter behandlas muntligt. En samverkan mellan studenter, utbildningsledare och ledningsgrupp är viktigt i att säkra kvaliteten på utbildningen. Varje kurs utvärderas skriftligt och resultatet görs tillgängligt för studenterna. Studenterna gör skriftliga rapporter efter varje LIA-kurs. Kontakter med studenterna under LIA, med LIA-handledare och besök på LIA-platser kvalitetssäkrar LIA. Skriftliga utvärderingar av hela utbildningen genomförs också efter varje termin. Att studenterna uppnår utbildningsmålen säkerställs genom teoretiska prov eller annan typ av examinerande uppgifter, godkännande av LIA och godkänt examensarbete. Betyg och resultat från examination registreras, och utbildningledaren utvärderar utfallet vid examination. Det ger möjligheter till åtgärder både på individplanet och för hela studiegruppen. Utbildningsledaren ansvarar för att resultatet av utvärderingar, synpunkter från träffar och liknande information, tillställs ledningsgruppen. Ledningsgruppen får tillgång till resultatet av skriftliga utvärderingar, sammanställningar av studieresultat på gruppnivå och liknande information. Ledningsgruppen fattar beslut om ändringar av kursplaner eller begär ändringar av utbildningsplanen vid behov. När brister upptäcks föreslår ledningsgruppen förändringar, som utbildningsanordnaren genomför genom utbildningsledarens försorg. Ledningsgruppens beslut och rekommendationer protokollförs. Protokollen hålls tillgängliga för de studerande. Utbildningsledaren har möjlighet att snabbt genomföra mindre förändringar i utbildningen, t.ex. byte av lärare eller liknande, när så är påkallat. Arbetslivsrepresentanterna i ledningsgruppen har ett särskilt ansvar att kontrollera att utbildningen motsvarar arbetslivets krav. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen är ett samarbete mellan Storumans, Vilhelmina och Lycksele kommuner. Huvudman för utbildningen är Storumans kommun med Storumans Lärcentrum som utbildningsanordnare. De ingående kommunerna har sedan tidigare ett väl fungerande samarbete på utbildningssidan genom samverkansnätverket Lapplandsvux. Där bedrivs t.ex. gemensamma gymnasiekurser inom ramen för komvux och yrkesvux. Storumans och Vilhelmina Lärcentra har erfarenhet att anordna yrkeshögskoleutbildningar genom tidigare genomförda yh- och ky-utbildningar. Vid Lärcentra finns kansli, lärarlag, lokaler och teknisk utrustning som möjliggör fjärrundervisning. Kanslipersonalen hanterar elevregistrering, rapportering och praktiska frågor som lokalbokningar, kopiering med mera. Geoteknikföretaget Envix Nord AB har en viktig roll i utbildningen. Man erbjuder kvalificerade läraresurser inom bergmaterialområdet. Även utbildningsledare kommer sannolikt att rekryteras från Envix. Företaget har omfattande kontakter inom bergmaterial- och gruvbranscherna, och besitter ingående kunskaper inom geoteknikområdet. Utbildningsledaren ansvarar för planering av utbildningen, schemaläggning, koordinering av lärarresurser, kursutveckling och rekrytering av lärarresurser från och kontakter med arbetslivet. Sida 15 (16)
Utbildningsledaren ansvarar även för att LIA genomförs och utvärderas. Utbildningsanordnaren, Storumans lärcentrum och dess chef, har ansvar för att kvalitetsuppföljning, typ kursutvärderingar och studerandeenkäter, blir genomförda enligt ledningsgruppens anvisningar och att de sedan tillställs ledningsgrupp och studenter. Utbildningsledaren är sammankallande för ledningsgruppen. Utbildningsledaren ska även ha en relation till varje student, följa upp studieresultat och ha utvecklingssamtal. Utbildninganordnaren, Lärcentrum, ansvarar för tillgång till studie- och yrkesvägledning. Studerandeinflytande Undervisningen bedrivs på heltid, med regelbundna lärarledda lektioner. Detta ger goda möjligheter för utbildningsledningen att träffa studenterna. Utbildningsledaren har regelbundna träffar med de studerande, och tar då in synpunkter på utbildningen. Den dagliga informella kontakten med studenterna är en viktig faktor i studerandeinflytandet. En datorbaserad lärplattform används, vilket ger goda möjligheter att kommunicera med studenterna både individuellt och i grupp oberoende av tid och plats. Utbildningsplan och kursplaner är lätt tillgängliga via lärplattformen. Skriftliga kursutvärderingar genomförs i samband med varje kurs och resultatet görs tillgängligt för både ledningsgrupp och de studerande. Varje årskurs av studenter utser en representant till ledningsgruppen. Genom representationen i ledningsgruppen har de ett direkt inflytande i ledning av utbildningen. Sida 16 (16)