NYTT OM HBT-FLYKTINGAR Nr 3/2013 (december 2013) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Fler hbt-flyktingar kommer till Sverige De senaste åren har omkring 60-70 hbt-flyktingar tagit kontakt med RFSL:s flyktingshandläggare för att får hjälp i sitt asylärende. I den siffran ingår inte den allmänna rådgivning som lämnas till ett stort antal hbt-personer som har frågor om asylprocessen. Under 2013 har dock antalet hbt-flyktingar ökat markant och i stort sett fördubblats. Under året har RFSL biträtt ca 120 hbt-flyktingar i deras asylärenden, flera av dem mycket komplicerade där det har gällt att anföra verkställighetshinder inför en planerad utvisning. En stor del av ökningen avser hbt-flyktingar som kommer från länder i Afrika. RFSL:s rättslägesanalys om Nigeria Den andra rättslägesanalysen om hbt-flyktingar har publicerats. Den handlar om migrationsdomstolarnas bedömning av hbt-flyktingar från Nigeria. Sammanlagt har 51 ärenden granskats som avgjorts av domstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under tiden 2010 till och med april 2013. Av dessa har 43 överklaganden avslagits, 5 bifallits och 3 återförvisats till Migrationsverket för förnyad behandling. Avslagen har i flertalet ärenden motiverats med att flyktingen inte har gjort sin asylberättelse sannolik. Vid en granskning av dessa sannolikhetsbedömningar menar RFSL att dessa brister i kunskap om hbt-personers situation och att besluten därmed blir rättsosäkra. Rättslägesanalysen i sin helhet finns på RFSL:s hemsida. Generaladvokaten har i sitt förslag till avgörande, avlämnat den 11 juli 2013. Yttrandet, som återfinns på EUdomstolens hemsida är omfattande (17 sidor). Av särskilt intresse är därvid punkterna 65 och 66 i generaladvokatens yttrande. På frågan ska homosexuella personer som ansöker om flyktingstatus förväntas återvända till sitt ursprungsland och där utöva återhållsamhet besvaras denna med att hon anser inte så är fallet. Efter detta svar vidareutvecklas sedan motiven för hennes ställningstaganden. EU-domstolen har därefter den 7 november 2013 avgjort den nederländska begäran om förhandsavgörande. Av EUdomstolens avgörande kan flera omständigheter åberopas men av central betydelse i detta ärende är det som EUdomstolen sammanfattningsvis anför på följande sätt: 70. Det bör i sammanhanget nämnas att ett krav på att medlemmarna av en samhällsgrupp som har samma sexuella läggning ska hemlighålla sin läggning strider mot själva erkännandet av att det är fråga om en egenskap som är så grundläggande för identiteten att de berörda personerna inte får tvingas avsvära sig den. 71. Det är således inte tillåtet att förvänta sig att en asylsökande hemlighåller sin homosexualitet i ursprungslandet för att undvika förföljelse. I en kommentar till domstolens avgörande säger Migrationsverkets presschef att Sverige redan tillämpar de principer som EU-domstolen slagit fast. Därför menar han att Sverige inte behöver vidta några ytterligare åtgärder. Ser man till avgöranden i enskilda ärenden kan dock konstateras att även Sverige behöver vidta åtgärder för att dess beslut inte ska strida mot EU-direktivet. EU-domstolens förhandsavgörande om skyddsgrundsdirektivet Den nederländska högsta förvaltningsdomstolen har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen när det gäller tolkningen av det s.k. skyddsgrundsdirektivet vid bedömningen av homosexuella asylsökande från Uganda. Migrationsverkets kortrapport om Uganda Migrationsverket har den 28 februari 2013 publicerat en s.k. kortrapport om hbt-ärenden från Uganda under 2012 och 2013.
I rapporten görs bl.a. följande bedömning av avslagsärendena: Avslagsbesluten vilar till absolut största del på trovärdighetsbedömningar av enskilda händelser som får en alltför stor vikt i den övergripande bedömningen. Endast i något fall har en trovärdighetsbedömning gjorts av sökandens tillhörighet till gruppen vilket betyder att man i de flesta fall undgår att behandla en av kärnfrågorna i ett hbt-ärende. Den kritik som i kortrapporten riktas mot avslagsbesluten från Uganda stämmer väl överens med den rättslägesanalys om hbt-flyktingar från Uganda som RFSL publicerade sommaren 2013 och som avsåg ett 50-tal ärenden som överklagats till migrationsdomstolarna. Riksdagsmotioner under allmänna motionstiden Under riksdagens allmänna motionstid har tre riksdagsmotioner lämnats in som tar upp frågor om hbtflyktingar. I motion 2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) finns flera olika förslag, bl.a. kräver motionen att en tillämpning av hbt-personers skyddsskäl ska stå i överensstämmelse med riksdagens beslut. Motionärerna vill också ha en utvärdering av hur bestämmelserna om hbtflyktingars asylskäl tillämpas. I en motion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) redovisas partiets asylpolitik i stort. Bland de olika förslagen finns också krav på utbildning av personal inom Migrationsverket och domstolar vad gäller genus-, barnoch hbtq-perspektiv i prövningsprocessen. Den tredje motionen 2013/14:Sf220 har lämnats in av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och den handlar om partiets flykting- och migrationspolitik. Bland de olika yrkandena finns också krav på att Migrationsverket ska genomföra de förändringar som krävs för att åstadkomma en likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Ryssland och att situationen inte har förvärrats tillräckligt mycket för att det ska kunna utgöra en ny omständighet att pröva ärendet. I beslutet har även deltagit en av Migrationsverkets hbt-experter. Deportationer till Afghanistan Migrationsverket har den 12 november 2013 chartrat ett flygplan för att deportera ett stort antal flyktingar till Afghanistan. Dessa flyktingar hade först omhändertagits av gränspolisen i olika norrländska städer och sedan transporterats till förvaret i Märsta (i avdelning 3 som kallas för transitförvar, dvs. för flyktingar som kan utvisas omedelbart). Bland dessa fanns åtminstone fyra hbtflyktingar. Trots att åtminstone en av dessa hade anfört verkställighetshinder, som inte avgjorts av Migrationsverket, verkställdes dennes utvisning. En annan hbt-flykting lyckades RFSL:s flyktinghandläggare få frisläppt dagen innan deporteringen skulle verkställas. En liknande deportation ägde rum i december då ett okänt antal flyktingar sändes från förvaret i Åstorp till Afghanistan. Deportation till Ghana Under hösten chartrade gränspolisen i Jönköping ett plan för att deportera två flyktingar till Ghana (varav en hbtflykting). Medföljande var två poliser. I Paris skulle flyktingarna och poliserna byta till ett ordinarie plan till Ghana, men på grund av flyktingarnas motstånd i transithallen vägrade personalen ta ombord flyktingarna. Poliserna lyckades då övertala det chartrade planet att fortsätta till Marocko, men där blev de inte insläppta varför planet, med de två flyktingarna ombord, fick återvända till Sverige. Det kan nämnas att i vart fall hbt-flyktingen saknade resedokument så det är osäkert om han hade blivit insläppt i Ghana. Hbt-flyktingen har nu JO-anmält gränspolisen då han blivit misshandlad på planet och olagligt belagd med handfängsel. Avslag för hbt-flykting från Ryssland En hbt-flykting från Ryssland har tidigare fått avslag på sin asylansökan med hänvisning till att situationen för hbtpersoner i Ryssland inte är tillräckligt allvarlig. Flyktingen har numera lämnat in en ny ansökan och åberopat den försvårade situationen för hbt-personer i Ryssland. Migrationsverket har dock avslagit även nya ansökan efter verket menar att det inte är förbjudet att vara homosexuell i Avslagsärenden som avgjorts av Migrationsverket I ett antal ärenden har Migrationsverket, med skilda motiveringar, avslagit asylansökningar från hbt-flyktingar. Samtliga har överklagats till en migrationsdomstol, som ännu inte har avgjort ärendena. Migrationsverket avslog en asylansökan från en man från Bangladesh och menade att han inte hade behov av asyl i
Sverige. Man motiverade detta bl.a. med att han hade kunnat leva tillsammans med sin pojkvän på olika platser i Bangladesh under tre års tid utan att något hänt dem. Vidare menade verket att det inte fanns stöd i landinformationen för att den kriminaliserande lagstiftningen för homosexuella handlingar aktivt skulle tillämpas från myndigheterna, exempelvis genom godtyckliga frihetsberövanden. När det gäller en homosexuell man från Kamerun anser Migrationsverket att han inte är homosexuell eftersom han inte kunnat redogöra för sin situation som homosexuell i Kamerun och inte heller har levt öppet som homosexuell i sitt hemland. En man från Turkiet fick avslag på sin asylansökan. Migrationsverket bedömde visserligen att han är homosexuell och i framtiden önskar leva öppet med sin sexuella läggning men att enbart förekomsten av trakasserier, hatbrott och hedersrelaterat brott mot homosexuella i sig inte gör det sannolikt att mannen skulle utsättas för förföljelse. Migrationsverket avslog en asylansökan från en man från Kenya eftersom han inte var trovärdig. Orsaken till denna bedömning var att bl.a. att mannen inte kände till vilka websidor som är populära för att hitta en partner och att han inte kände till en organisation vid namn GALCK. Verket bedömde därför att mannen inte är homosexuell och därför saknade skyddsbehov i Sverige. Situationen för homosexuella i Mongoliet bedöms inte vara så svår, varför Migrationsverket avslog en asylansökan för en man från landet. I redogörelsen för hbt-personers situation konstaterade därvid verket att det inte finns någon särskild hatbrottslagstiftning och att konstitutionen inte innehåller något förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Däremot är inte samkönade sexuella förbjudna i Mongoliet. Bifallsärenden som avgjorts av Migrationsverket I jämförelse med tidigare avgjorda ärenden finns det fler ärenden som bifallits av Migrationsverket i första instans. Det är dock svårt att bedöma orsaken härtill; bl.a. har ju antalet hbt-flyktingar ökat och de nya ärendena kan också ha haft starka asylskäl, utan trovärdighetsbrister, som skulle ha blivit bifallna även om de bedömts under förra året. Den enskilt största landgruppen är hbt-flyktingar från Uganda (13 ärenden), därefter finns det tre ärenden från Bangladesh, två ärenden från Ghana respektive Irak och ett ärende från följande länder: Kuba, Marocko. Nigeria. Pakistan, Sudan respektive Zimbabwe. Härutöver har Migrationsverket beviljat asyl i några ärenden som antingen återförvisats från en migrationsdomstol för förnyad behandling eller där verkställighetshinder anförts, nämligen två ärenden från Irak samt ett ärende från respektive Jordanien, Kenya, Marocko, Nigeria, Pakistan och Sudan. Avslagsmotiveringar i ärenden som avgjorts av migrationsdomstolarna Under hösten har migrationsdomstolarna avslagit ett antal överklagande med hänvisning till att den asylsökande inte har bedömts som trovärdig och därmed har hen inte bevisat att hen riskerar att förföljas på grund av sin sexuella läggning. Här kommer ett axplock av domstolarnas bedömning i sådana ärenden: I ett verkställighetsärende avseende en man från Nigeria anförde denne att en ny lagstiftning, som kraftigt försämrat situationen för homosexuella, utgjorde skäl att pröva hans ärende på nytt. Migrationsverket menade att detta inte var nya omständigheter och att hans skyddsbehov som homosexuell redan prövats varför man avslog hans nya ansökan. Migrationsdomstolen delade denna bedömning. En homosexuell kille (18 år) från Uganda berättade inte vid första asylutredningen att han är homosexuell och vid den kompletterande utredningen lämnade han bara vaga uppgifter som sina sexuella erfarenheter. En hbt-flykting från Ghana hade i asylutredningen sagt att hans familj reagerade mycket dåligt då hans familj fick veta att han är homosexuell. Vid den muntliga förhandlingen i domstolen hans mamma var den enda person som stöttade honom. Det är motstridigt. När det gäller en homosexuell man från Etiopien menar domstolen att den förföljelse som mannen utsatts för på grund av sin sexuella läggning inte motiverar asyl. Sedan gör domstolen en framåtsyftande riskbedömning på följande sätt: Huruvida klaganden har en vilja att leva som öppet homosexuell i Etiopien vid ett återvändande har dock inte närmare redogjorts för i målet. Klaganden har visserligen uppgett att han lever som öppet homosexuell i Sverige men har inte på något sätt specificerat vad detta levnadssätt innebär. Två pojkvänner som flytt från Nepal fick avslag därför att domstolen menade att uppgifterna om trakasserier m.m. kan tillskrivas ett relativt litet antal myndighetsföreträdare.
Bifallsärenden som avgjorts av migrationsdomstolarna Tre ärenden har avgjorts av migrationsdomstolarna under andra halvåret 2013 där domstolarna upphävt Migrationsverkets avslagsbeslut och beviljat asyl (ett ärende från respektive migrationsdomstol i Stockholm, Göteborg och Malmö). En lesbisk kvinna från Uganda fick avslag på sin asylansökan bl.a. därför att hennes asylberättelse inte bedömdes som trovärdig. Sedan beslutet överklagats vidareutvecklade verket sina argument och då ifrågasatte man också hennes sexuella läggning. Migrationsdomstolen godtog dock tjejens uppgifter att hon hade svårt att berätta om sin sexuella läggning med hänsyn till synen på homosexuella i Uganda. Domstolen menade att detta var en acceptabel förklaring och att hennes asylberättelse i övrigt är väl sammanhållen och fri från motstridiga uppgifter och inte heller stridande mot befintlig landinformation. Migrationsverket hade avslagit en asylansökan från en ung kille från Pakistan. Migrationsverket menade att killen inte var trovärdig och anförde bl.a. att han inte känt någon form av skam, rädsla eller känslor av utanförskap och att asylberättelsen präglades på den rent sexuella aspekten av hans homosexualitet. Vidare tyckte verket att det var anmärkningsvärt att killen inte kände till den pakistanska strafflagstiftningen. Migrationsdomstolen ansåg däremot att killen på ett sammanhängande och trovärdigt sätt har redovisat hur han under sin uppväxt kommit fram till att han är homosexuell. Även i övrigt menade domstolen att killen är trovärdig varför han beviljades uppehållstillstånd. I ett ärende avseende en man från Bangladesh ansåg Migrationsverket att mannen inte var trovärdig och noterade bl.a. att mannen uppgett att man bestraffas av samhället om man är homosexuell. Trots detta har mannen redovisat hur han fått hjälp och information av vänner i Bangladesh trots att de hade vetskap om hans sexuella läggning. Migrationsdomstolen ansåg dock att mannen hade lämnat en sammanhängande berättelse som inte i sig strider mot vad som framgår av tillgänglig landinformation och att hans asylberättelse till sina huvuddrag varit oförändrad. En homosexuell man från Nigeria hade lämnat knapphändiga uppgifter om hur han resonerat kring och upplevt sin sexuella läggning. Han kunde inte heller på ett trovärdigt sätt beskriva hur det gick till när han insåg att han inte var attraherad av kvinnor utan av män. Vidare har mannen inte kunnat berätta utförligt om pojkvännens personlighetsdrag eller vad han tyckte om i pojkvännens personlighet, även om mannen kunnat berätta utförligt om pojkvännens familj. Därför var han inte trovärdig menade Migrationsverket som avslog hans asylansökan. I ett annat ärende en lesbisk kvinna från Gambia fanns trovärdighetsbrister eftersom kvinnan bara lämnat knapphändiga uppgifter om homosexuellas situation i landet och inte kände till om någon dömts för brott mot kriminaliseringen. Hon kände inte heller till om det fanns någon organisation som stödjer homosexuella eller några ställen där homosexuella kan få kontakt med varandra. Dessutom har hon förmått att på ett trovärdigt och självupplevt sätt redogöra för sitt liv som homosexuell. Migrationsverket menade att en homosexuell man från Albanien inte hade uttömt sina möjligheter att få de inhemska myndigheternas skydd mot förföljelse. Detta trots att han försökt polisanmäla de övergrepp han utsatts för på grund av sin sexuella läggning men istället blivit misshandlad av den polis som tog emot mannen och som också vägrade att ta emot anmälan om misshandel. Denna händelse är en kriminell handling som utförts av en enskild polisman och inte är sanktionerat att myndigheterna. Slutligen kan nämnas ett ärende avseende en man från Kamerun. Han var inte heller trovärdig eftersom han lämnat motsägelsefulla uppgifter om när han kom till insikt om sin sexuella läggning (2008 eller 2009). Han har inte heller kunnat förklara, menar verket, hur han kommit till insikt om sin läggning och inte heller hur han har funderat kring sin läggning. Eftersom mannen kommer från ett land där homosexualitet är olagligt och mannen upptäckte sin läggning relativt sent i livet ansåg verket därmed att din sena insikt om din läggning bör ha föranlett tankar kring detta och du bör kunna redogöra för detta på ett bättre sätt än du har gjort. Någon källhänvisning till dessa borden finns inte. Dublinärenden En transperson från Iran, som påbörjat en könskorrigerande behandling, anförde att det fanns risk för att hen skulle utsättas för kränkande behandling om hen överfördes till Italien. Migrationsdomstolen ansåg dock att detta inte var tillräckligt starka skäl för att inte tillämpa Dublin-förordningens bestämmelser om överföring. Andra Dublin-ärenden har avsett överföring till: Belgien, Frankrike, Norge, Ungern och Schweiz. Det är alltså dessa länder som ska behandla hbt-flyktingens asylärende. Hbt-flyktingars stödförening Stödföreningen hjälper enskilda flyktingar i de fall samhället
inte kan eller vill hjälpa. Det kan exempelvis gälla att betala en resa till Stockholm för en asylsökande som behöver träffa RFSL:s flyktinghandläggare för att få hjälp i sitt ärende. Eller att bekosta vinterkläder när Migrationsverket inte gör det. Eller hjälpa till med översättning av dokument. Behoven är stora. Bland de senaste bidragen har exempelvis Hbt-liberalerna skänkt ett föreläsningsarvode. I samband med Stockholm Pride ordna Regnbågsmässan en gudstjänst där kollekten gick till stödföreningen (tredje gången som man väljer att låta kollekten tillfalla stödföreningen). Flera enskilda personer har skänkt gåvor på både små och stora belopp. En givare har skänkt pengar till stödföreningen istället för en födelsedagspresent till en god vän. Du får gärna hjälpa stödföreningen att hjälpa genom att sätta in ett bidrag på föreningens plusgirokonto 302718-2 Adress RFSL Box 350 101 26 STOCKHOLM 08-50 162 900 (tel) 08-50 162 999 (fax) forbund@rfsl.se rfsl.se