SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIL 2009 Hans Blix Ny vår för kärnkraften Studsvik vidgar sin marknad Sid 3 Största renoveringsprojektet någonsin Sid 10
Daniel Case och Elizabeth Reeves, Studsvik UK Ltd, kontrollerar kalibreringsinstrument Foto: Phillip Ryott
ledare av Magnus Groth, koncernchef och VD Studsvik vidgar sin marknad Den renässans som kärnkraften genomgår och som vi ägnade förra numret av Studsvik News åt, grundar sig delvis på att klimatdebatten sätter kärnkraften i nytt ljus. Utsläppen av växthusgaser är minimala inte bara vid produktion av kärnkraftsel utan genom kärnkraftverkens hela livscykel. Det råder heller inget tvivel om att klimatfrågorna är nära sammanflätade med energipolitiken i de allra flesta länder. Det har väckt ett nymornat intresse för vår bransch. IAEA spår att vi år 2030 kommer att ha nästan lika många nya reaktorer i världen som de 430 som är i drift idag. Det senaste beviset för renässansen är den svenska alliansregeringens uppgörelse om att tillåta att nya reaktorer uppförs. Det är en remarkabel utveckling efter ett kompakt kärnkraftsmotstånd inom vissa allianspartier som sträcker sig längre tillbaka än den svenska kärnkraftsomröstningen 1980. Den positiva utvecklingen till trots, vore det ett misstag att tro att kärnkraften inte längre kommer att engagera människor. Miljöfrågorna klättrar allt högre på agendan, inte bara hos politiker och myndigheter, utan också hos energiföretagen och dess kunder både bland företag och privatpersoner. Kraven att hantera de miljömässiga utmaningar som branschen har kommer att fortsätta öka. Studsvik har under mer än 60 år aktivt deltagit i kärnteknikens utveckling. Huvuddelen av vår verksamhet idag är inriktad mot att minska kärnkraftens miljöpåverkan. Ska kärnkraften långsiktigt framstå som ett attraktivt alternativ måste vi fortsätta att kontinuerligt förbättra avfallshanteringen. Ett steg i denna riktning är att Studsvik behandlar allt fler avfallstyper, de senaste tillskotten är kontaminerad olja och kabel, samtidigt som vi förbättrar våra rutiner för sortering och segmentering så att större mängder avfall kan friklassas omgående. Min ambition är att Studsvik ska fortsätta leda utvecklingen i en miljömässigt positiv riktning. Studsvik och andra kärnkraftsaktörer behöver också föra en öppen dialog med omvärlden kring de risker som faktiskt är förknippade med kärnkraften och hur vi hanterar dem. Förutom miljö är säkerhetsfrågorna särskilt viktiga. På båda dessa områden har många förbättringar gjorts de senaste decennierna. Mycket har skett i det tysta då intresset för branschen varit relativt svalt. Med ett ökande intresse och en ökad produktion stiger kraven på öppenhet, dvs att skapa och delta i olika forum för dialog och förtroendeskapande. Studsvik har på senare tid breddat dialogen med intressenter kring vilka områden de vill att vi ska fokusera vårt ansvarsarbete på. Sex områden har ansetts vara extra viktiga. Dessa är : En säker och hälsosam arbetsmiljö Efterlevnad av lagar och förordningar Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, inget barnarbete, inget tvångsarbete samt god arbetsmiljö och säkerhet hos Studsviks leverantörer Minimera effekterna på miljön med avseende på utsläpp och radioaktivt utsläpp Minimera påverkan på miljön med avseende på avfall som genereras av Studsviks egen verksamhet Cheferna ska skapa förutsättningar för öppenhet och samarbete Som en konsekvens kommer vi att fördjupa vår redovisning av dessa områden framöver. Det är ett steg på vägen att öka förtroendet för Studsvik och att stärka tilltron till kärnkraften som en långsiktig och bra energikälla. INNEHÅLL NR 1 APR 2009 Växande konsultverksamhet 4 Ny vår för kärnkraften 5 Ytterligare fem år med SCIP 9 Största renoveringsprojeket någonsin... 10 Lösningen som alla har sökt efter 11 Ökat intresse för kärnteknik...12 Sprickbildningar i styrstavar...12 Vår tekniska verkstad i Tyskland 12 På gång i Storbritannien 13 Nytt kontor i Kungstornet 13 Studsvik har fått belgisk avvecklingsorder på 7,2 M 13 Kalendarium 15 Studsvik News ges ut av Studsvikkoncernen för fortlöpande information om verksamheten. Ansvarig utgivare: Jerry Ericsson Redaktör: Eva-Lena Lindgren Telefon: 0155-22 10 00 E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556 611 10 Nyköping Layout & text: Citat Marcom & Citat Journalistgruppen Omslagsbild: Karl-Oskar Bjurenstedt Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009 3
Foto: Fredrik Ekenborg ChunHong Sheng, nyanställd konsult Växande konsultverksamhet Konsultverksamheten inom Studsvik Nuclear har organiserats i en egen avdelning. Organisationsförändringen gjordes för att Studsvik på bästa sätt ska tillgodose en ökande efterfrågan på konsulter med kompetens inom reaktorteknik, kärnavfallsfrågor och miljöteknik. Kärnkraft har under senare år verkligen hamnat i fokus efter många års tystnad, konstaterar Arne Larsson som är avdelningschef för Consultancy Services inom Studsvik Nuclear AB. Det pågår många stora projekt inom industrin med modernisering och vidareutveckling av teknik. Även det faktum att det kommer att ske stora pensionsavgångar inom de närmaste åren innebär en allt ökande efterfrågan på nytt kunnande. Många erfarna 40-talister går i pension och måste ersättas med ny kompetens. I dagsläget är vi 12 konsulter, men har redan anställt flera som är på ingång. Under våren ska vi vara 17-18 medarbetare, fortsätter Arne Larsson som menar att det både är lätt och svårt att få tag i kompetens. Det är svårt att hitta ny kompetens med erfarenhet från kärnkraftsindustrin. Däremot går det relativt bra att rekrytera nya medarbetare med god utbildning och gedigen kunskap, men med erfarenhet från andra specialområden än radioaktivitet och kärnkraft. Idag är kärnkraftindustrin en attraktiv arbetsgivare. Consultancy Services har parallella organisationer i Studsviks övriga dotterbolag. Det finns en imponerande kompetens inom Studsvik. I fjol förvärvades konsultbolaget ALARA Engineering. Organisatoriskt är de ett dotterbolag till Studsvik Nuclear och har stor samverkan med konsultavdelningen. Tillsammans bildar de ett starkt team som stöttar varandra inom de olika konsultområdena. Vår plan är att fortsätta att växa med kvalitet, säger Arne Larsson som menar att det utöver att ha nöjda kunder är viktigt att finna en balans mellan tillväxt, ekonomiskt resultat och att bygga kompetens för framtiden. 4 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009
Foto: Shutterstock Inget är så starkt som en idé vars tid är inne HaNS BlIX STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009 5
Hans Blix Ny vår för kärnkraften Inget är så starkt som en idé vars tid är inne. Så inledde Hans Blix sitt anförande vid Studsviks koncernledningsmöte som till stor del handlade om det nyväckta intresset för kärnkraften. Ur min synvinkel är den vår som nu råder inom kärnkraftsindustrin berättigad och välkommen efter en lång vinter. En viktig drivkraft är att kärnkraften kan ge väldiga mängder energi utan koldioxidutsläpp och utan att bidra till den globala uppvärmningen. En del andra faktorer verkar också för att öka användningen av kärnkraften i den globala energimixen, säger Hans Blix som var ordförande i det Internationella atomenergiorganet (IAEA) mellan 1981 och 1997 och därefter mellan åren 2000 och 2003 ledde FN:s inspektionskommission (UNMOVIC) som efterforskade om Irak hade massförstörelsevapen. Precis som många andra pekar Blix på att energikonsumtionen i världen ökar, framförallt i utvecklingsländerna. Även om konjunkturnedgången just nu dämpar efterfrågan så kommer länder som Kina och Indien långsiktigt att öka sin energikonsumtion. Det råder nästan totalt samförstånd kring att vi måste minska miljöhotet från de koldioxidutsläpp som följer av den globala användningen av fossila bränslen. Det är lätt att se att vi bör undvika att slösa energi och försöka växla över till energislag med Energianvändning Antal ton oljeekvivalenter per capita och år USA 7,84 OECD 4,67 Kina 1,10 Nigeria 0,72 Bangladesh 0,16 små eller inga koldioxidutsläpp när detta kan göras utan alltför höga kostnader, säger Hans Blix. Blix anser det angeläget att uppmuntra innovationer som bränsleceller och nya typer av batterier. Bränslecellsmotorer som använder väte producerar vatten i stället för koldioxid som avfall. Att köra bilar, lastbilar och bussar på batteridrivna elmotorer skulle Att växla till kärnkraft och förnyelsebara energikällor är bra sätt att minska koldioxidutsläppen vara en revolution som ökar efterfrågan på elektricitet. Han välkomnar också de tester som nu görs med att fånga in koldioxid från kraftverken. Även om de senare nu nått teststadiet behöver alla dessa innovationer många år på sig för att bli kommersiellt gångbara. Kärnkraften bra för klimatet Att växla till kärnkraft och förnyelsebara energikällor är bra sätt att minska koldioxidutsläppen. Idag svarar vattenkraften för den absoluta merparten av den förnyelsebara elproduktionen. Vid sidan av vattenkraft har Blix svårt att se att någon av de förnyelsebara energikällorna som vind, sol och biomassa ska kunna utvecklas till att bli ett väsentligt inslag av energimixen. Jag lärde mig för länge sedan att ett kilo ved kan generera ca 1 kwh elektricitet. Värdena för andra bränslen är 3 kwh för ett kilo kol, 4 kwh för ett kilo olja. För ett kilo uran är siffran 50,000 kwh. Kärnbränsle har en enorm energidensitet. Det påverkar både kärnkraftens funktion och ekonomi, påpekar Hans Blix. Han framhåller att kärnkraften idag är en teknologiskt mogen energikälla som kan byggas ut i stor skala. IAEA har nyligen rekommenderat att kärnkraften till år 2030 ska öka med 80 procent. Att intresset för kärnkraften skulle falna lika snabbt som det för etanol avfärdar Blix. Här vet man vad man har att göra med. Det är inget som man desperat kastat sig över. Bättre ekonomi lyfter kärnkraften Intresset för kärnkraften tycks vara grundmurat. Blix pekar också på att myndigheter, kärnkraftsindustrin och energibolagen utnyttjat tiden utanför strålkastarljuset väl för att bygga på sin kollektiva erfarenhet och förbättra regelverk och processer, säkerhet och avfallshantering. De gjorde sig redo för den dag då efterfrågan skulle komma tillbaka. Den tiden är nu, konstaterar Blix. Många regeringar, energibolag och privata företag världen över förordar kärnkraftsalternativet idag. Ett skäl är att förbättringar i effektivitet och säkerhet i driften av kärnkraftverken har gått hand i hand och förbättrat ekonomin, säger Blix. De oplanerade stoppen har minskat och kärnkraftverkens beräknade tekniska livslängd har ökat från runt 25 år på 1970- talet till 50 60 år idag. Vi får mer megawatt från anläggningarna med samma säkerhet och under längre tid. Att säkerhet och ekonomi går hand i hand på kärnkraftverken är också ett starkt argument mot att kärnkraftsoperatörerna skulle ha intresse av att tumma på säkerheten. Säkerhet och ekonomi följs åt Den förbättrade ekonomin återspeglas även i det stora intresset från näringslivet för ny kärnkraft. Ägarna till den nya finska reaktorn Olkiluoto 3, däribland elintensiva skogsföretag, anser det uppenbarligen tillräckligt attraktivt att få el till produktionspris för att genomföra storinvesteringen. Även i Sverige samverkar företag i basindustrin för att få en liknande lösning till stånd. Historiskt har kärnkraften gett upphov till ett starkt engagemang, både från förespråkare men framförallt bland dess motståndare. Under den tid kärnkraften stått utanför det politiska och mediala strålkastarljuset tycks känslorna ha svalnat. När kärnkraften nu återigen hamnar i fokus tror Blix inte att 6 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009
STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009 7
Hans Blix kritikerna kommer att vara lika många. Det finns en hård kärna som går på magkänsla, men den har minskat och den kommer att fortsätta minska, säger han och lyfter fram flera skäl till att känslorna svalnat. Oron har minskat Det främsta skälet är att oron för själva strålningen minskat. Människor har fått större kunskap om strålning och dess effekter. Dessutom har kärnkraften lagt många år av säker drift mellan dagens drift och olyckorna på Three Mile Island och i Tjernobyl. Det tycks också som att den ryska olyckan är på väg att omvärderas och att flera opinionsbildare pekar på att konsekvenserna har överskattats. Ytterligare en viktig faktor är att osäkerheten kring hur det högaktiva avfallet ska hanteras också minskat. Finland har definitivt valt väg och har börjat bygga sitt slutförvar. Blix är övertygad om att Sverige som snart valt både plats och metod för lagring inom kort följer efter. De konkreta steg länderna tagit tjänar förstås som exempel på att det går att hitta lösningar och ökar trovärdigheten för att fler länder ska göra det. Hans Blix tycker att man också måste väga detta mot det alternativa avfall som fossila bränslen ger upphov till och som sänds ut i jordens atmosfär. Hans Blix avfärdar argumentet att kärnkraften inte innebär en lösning på världens energiproblem eftersom uran är en ändlig resurs. Det finns tillräckligt med uran för att dagens kärnkraftverk med befintlig teknik ska kunna användas länge till. Därtill kommer bridreaktorer som kan utvinna 60 till 80 mer uran än dagens reaktorer. Terrorhotet har ökat sedan den förra kärnkraftsvågen, men att skydda reaktorer från sabotage har alltid varit högprioriterat och kommer så förbli, framhåller Blix. Hotet finns på alla områden, se bara på transporter och kemisk industri, men ingen bransch har tidigare eller på större sätt värjt sig mot detta. Kärnkraftsvår över hela världen Med ett svep över planerna för ny kärnkraft runt om i världen visar Blix att kärnkraften verkligen tycks gå en ny vår till mötes. Kina och Indien planerar en rad nya kärnkraftverk. Den reaktor Finland bygger är den första i en ny generation, ur vilken Frankrike bygger en andra. Flera andra länder i Europa, bland annat Italien och Schweiz, väcker liv i kärnkraftsprogram som slumrat alltsedan Tjernobylolyckan våren 1986. Storbritannien har nått bred politisk enighet om en utbyggnad. Den politiska förändring som skedde Sverige i början av 2009 och som innebär att nya reaktorer kan ersätta gamla betecknar Blix som dramatisk. Och visst har det hänt något när centerpartiet som länge varit emot kärnkraften och i folkomröstningen 1980 stred för att Sverige skulle avveckla sina reaktorer inom tio år går med på att i praktiken tillåta en utbyggnad. Kapaciteten i modernare reaktorer är mer än dubbelt så hög som i de äldre svenska reaktorerna. Vi får en antalsexercis i stället för en årtalsexercis, sammanfattar Blix. Före den finansiella krisen och konjunkturnedgången var det uppenbart att flera energibolag i USA siktade på att bygga nya kärnkraftverk. USA:s president Barack Obama stödjer säker kärnkraft, vilket Blix tolkar som att USA snart återupptar byggandet av kärnkraftverk. I Turkiet och Egypten har långvariga diskussioner fått ny fart. Blix avslutar sin exposé med de planer som flera Gulfstater nu har på att bygga kärnkraftverk. Och visst höjdes en del ögonbryn när oljerika stater ville använda kärnkraft och det finns dock en oro för att detta ska underlätta för staterna i den känsliga regionen att skaffa sig kärnvapen. Som jag förstår det har inga regeringar uttryckt oro för Gulfländernas planer att bygga kärnkraftverk. Argumentet att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för länder med mycket olja och gas att använda kärnkraft för att producera de ökande mängder av elektricitet som behövs och exportera den olja och gas som annars skulle förbränts för att producera el tycks ha vunnit gehör. Resonemanget anses giltigt även för Iran, säger Hans Blix. Det är uppförandet av anläggningar för att anrika uran eller separera plutonium som väcker oro. Kärnvapenhotet finns kvar Icke-spridningsargumentet är relevant, framhåller Blix. Vi har alla skäl att beakta detta, säger Blix. Dagens övervakning och exportkontroller är naturligtvis viktiga och bör fortsätta. Han anser dock att det första stora medlet är avspänning, eftersom det ökar staters känsla av säkerhet och därmed minskar behovet att skydda sig med kärnvapen. Det andra är att ge länder ett erkännande så att de inte behöver skjuta sig till en plats vid bordet, säger Hans Blix. Tillgång till kärnvapen kan uppfattas som ett sätt att vinna prestige och en rätt att bli hörd. Därför är det ingen god idé att isolera stater, konstaterar Blix som också pekar på att Tyskland och Japan idag uppfattas som stormakter utan att basera sin status på kärnvapentillgång. En fredlig lösning i Mellanöstern är Att predika för andra att de ska hålla sig undan från kärnvapen som du själv har är lite som att röka cigarr och säga åt dina barn att låta blir att röka önskvärd ur alla perspektiv, inte minst ur synvinkeln att det skulle minska spänningarna och eventuella uppfattningar om att det finns ett behov av att skaffa sig kärnvapen, säger Hans Blix. Irans program för att anrika uran har höjt spänningsläget, konstaterar Blix. Han föreslår att de länder i regionen som vill utnyttja kärnkraft följer Abu Dhabis exempel och tydligt deklarerar att man inte har för avsikt att anrika uran eller utvinna plutonium i egna anläggningar. Sådana deklarationer skulle stärka förtroendet. Att utveckla anläggningar för att producera bränsle för ett begränsat antal reaktorer skulle inte vara ekonomiskt och skulle ge upphov till oro, säger han. Väst kan visa vägen Han avslutar med att notera att medan stormakterna talar mycket om destabiliserande spridning, talar det tyst om de 25 000 kärnstridsspetsar de själva har. Att predika för andra att de ska hålla sig undan från kärnvapen som du själv har är lite som att röka cigarr och säga åt dina barn att låta bli att röka, noterar Blix. Med nya ledare i flera länder USA, Ryssland, Frankrike och Storbritannien, finns det hopp om att återuppväcka nedrustningen. Det skulle vara passande att matcha kärnkraftens återupplivande med en avveckling av kärnvapen. Av Lena Torlegård, Comir AB Foto: Karl-Oskar Bjurenstedt 8 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009
Foto: Studsvik Nuclear Iod-iducerad spänningskorrosion, specifik brottsyta, fluting Iod-iducerad spänningskorrosion, specific brottsyta, fluting Bestrålad Zircaloy-2 mandrel prov med en I-SCC spricka Bestrålad Zircaloy-2 mandrel prov med en I-SCC spricka Mandrelutrustning med öppen cell Ytterligare fem år med SCIP Det prestigefyllda OECD-projektet som drivits av Studsvik Nuclear sedan 2004 kommer att fortsätta ytterligare fem år. Det är det internationella bränsletestprogrammet SCIP (Studvik Cladding Integrity Program) med deltagare från Europa, Japan, USA och Korea. Anna-Maria Alvarez-Holston har varit projektledare för SCIP sedan starten. När nu projektet fortsätter som SCIP II i sommar blir det marknadschef Hans Johansson vid Studsvik Nuclear som tar över det administrativa ansvaret för projektet. Studsvik fortsätter att ha rollen som operating agent för SCIP II. Inom SCIP-projektet har studier bedrivits inom framför allt väterelaterade skademekanismer i bränsleinkapslingen. Inom projektet testas olika kapslingsmaterial främst med hjälp av mekaniska provningar och testkörningar i testreaktorer. Även modelleringar har utförts med syfte att simulera hur bränslet och kapslingen påverkas under reaktordrift. SCIP fokuserar på att öka möjligheten att förutse mekanismer som kan ge kapslingsskador. Det drivs i form av experiment, studier av grund- läggande mekanismer, utveckling av lämpliga testmetoder samt kunskapsöverföring. Resultatet används till att stödja kärnkraftsindustrin att bedöma marginalerna för att undvika sprickbildningar i kapslingen som omsluter kutsen. I sin tur leder det till ökad kärnbränslesäkerhet. Projektet syftar till att öka säkerheten under drift, bekräftar Anna-Maria Alvarez- Holston. Vi har studerat hur bränslet uppför sig vid ökad utbränning av uranet. Licensiering mot högre utbränningsnivåer samt den ständiga utvecklingen av nya kapslingsmaterial kräver kontinuerlig uppdatering av det förväntade bränslebeteendet under drift. Dessutom finns en ekonomisk aspekt på arbetet. Oplanerade driftsstopp på grund av bränsleskador resulterar i minskad produktion och ökade kostnader för underhåll. Det är ett stort intresse bland de elva länder som deltar i projektet. De representerar fyra kategorier av deltagare: de som levererar och tillverkar bränslet, kraftbolagen själva, tillsynsmyndigheter samt laboratorier som har liknande uppdrag som Studsvik. De är knutna till projektet genom kontrakt både till OECD och till Studsvik. Deltagarna bestämmer gemensamt vad som ska undersökas, rapporteras och publiceras. Nu fortsätter alltså projektet som SCIP II. Det drivs vidare utifrån medlemmarnas feedback och önskemål. Inom SCIP II ska vi fortsätta att testa bränsleinkapslingen, samtidigt som studier av olika bränslekutsar tillkommer. Bestrålningarna kommer att ske i Haldenanläggningen, berättar Hans Johansson. Där kan vi utsätta bränslestavarna för stora påfrestningar för att se hur de uppför sig i verklig drift. Undersökningarna av de bestrålade stavarna kommer sedan att göras i Studsviks Hot Cell Laboratorium och leda till en rad mekaniska tester i andra laboratorier inom Studsvik. De flesta skademekanismer som studeras är välkända sedan många år, men SCIP leder till en fördjupad kunskap om mekanismerna samtidigt som förhållandena för bränslet förändras nu och i framtiden i samband med det ökade effektuttaget ur bränslet. STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009 9
Största renoveringsprojektet i världen I år sker en omfattande modernisering av Oskarshamn 3 (O3). Bakgrunden är framför allt nya och högre reaktorsäkerhetskrav. Inom ramen för moderniseringsprojektet har Studsvik Nuclear erhållit en order på behandling av 1 400 ton metalliskt avfall. Det föranleder speciella krav. Jag tänker på utrustningens kvalitet och att se till att transportvägar spärras av. Förutom detta tillkommer de radiologiska kraven där hänsyn tas till kontamination och dosrater. Vi måste se till att förpacka komponenterna på ett speciellt sätt vid transporterna. Lyfts materialet ut, eller hur går det till rent konkret? Allt material lyfts fram till ett schakt där det sänks ner på ett transportfordon. Fordonet transporterar materialet till en uppställningsplats eller direkt på m/s Sigyn som är Svensk Kärnbränslehanterings fartyg. Hon transporterar materialet vidare till Studsvik. Hur emballeras materialet? Skiljer det sig eftersom vissa delar ska gå via båt, andra via landsvägstransport? Materialet emballeras med specialsydda presenningar. Landsvägstransporter sker endast inom OKG. Just nu är detta det största renoveringsprojektetet inom kärkraftindustrin i världen. Aldrig tidigare har så mycket delar och komponenter bytts ut på så kort tid. Vi fick ordern redan 2007 och målet var att starta arbetet i fjol, men projektet flyttades fram i tiden så vårt arbete påbörjades först den 2 mars i år, berättar Leif Andersson, chef för affärssegmentet Sverige och de operativa avfallsverksamheterna i Studsvik Nuclear. Det är ett omfattande arbete som innebär att 1 400 ton metallskrot till ett värde av 28 MSEK ska fraktas från Oskarshamn till Studsvik för att behandlas där. Volymen motsvarar ungefär hälften av en helårsproduktion för den svenska anläggningen. Det rör sig om olika typer av komponenter och systemdelar, fortsätter Leif Andersson. Delar från lågtrycksturbiner, högtrycksförvärmare och kondensortuber, för att nämna några. Merparten av metallskrotet ska transporteras till Studsvik under första halvåret i år. Dels sker det med två båttransporter, dels med specialtrailers på väg. När det anländer till Studsvik kontrolleras halten av radioaktivitet innan metallen segmenteras. Vissa delar dekontamineras varefter metallerna smälts ner för friklassning och återvinning. Andra delar som slagg och stoft skiljs ut som sekundäravfall och transporteras tillbaka till Oskarshamn. Det är mindre än fem viktprocent som går tillbaka, och då i betydligt mindre volymer än när det kom hit till oss, säger Leif Andersson Men ordern omfattar mer än omhändertagandet av metallskrotet. Projektet som går under namnet PULS, Power Uprate with Licensed Safety, innebär även att Studsvik säljer ett helhetskoncept som startar redan vid revisionen. Vi är på plats för att emballera, paketera och transportera dessa delar, berättar Bo Wirendal som är produktchef för avfallskonditionering. Några av delarna väger upp till 225 ton och då behövs noggrann planering för att få all logistik att fungera. Detta helhetskoncept introducerades redan 2004 när ett liknande arbete genomfördes på Forsmark 3. Studsvik står för omhändertagandet redan när leverantörerna är på plats i Oskarshamn för att byta komponenterna. I ett första skede är vi på plats i 20 dagar, dygnet runt och samarbetet med andra underleverantörer är helt nödvändigt för att vi ska få detta att gå i lås, säger Bo Wirendal Speciella krav klarar tunga lyft Jan-Ove Eriksson vid Oskarshamns kraftverk är miljöledare inom PULS-projektet och svarar på några frågor om arbetet som pågår just nu. Hur går det till att riva ut 1 400 ton metallskrot på en så förhållandevis kort tid? De flesta komponenter är stora och kan väga upp till flera hundra ton. Så det gäller att ha en bra logistik och planering. Vi har tillsammans med Studsvik planerat och förberett detta i cirka 1,5 år. Är det många krav som måste uppfyllas i jobbet? Det är tunga och komplicerade lyft. Hur många människor är involverade i jobbet? Jag vet inte exakt, men jag gissar på cirka 10 15 personer vid själva transporterna. Varför gick uppdraget till Studsvik? Vi har ett avtal med Studsvik när det handlar om aktivt skrot. Studsvik är ensamma i Sverige med ett tillstånd för att processa den här typen av avfall. Dessutom har vi goda erfarenheter från tidigare uppdrag som Studsvik utfört för vår räkning. Schaktet m/s Sigyn Foto: Oskarshamns Kraftgrupp AB 10 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009
Lösningen som alla sökt efter Studsvik har träffat ett avtal med Waste Control Specialists i Texas (WCS). Avfall som processas vid Studsviks anläggning i Erwin Tennessee transporteras till WCS för lagring, till dess att en anläggning för slutförvar på nytt är tillgänglig i USA. Det är en lösning som alla sökt efter. Vad som av många sågs som ett kritiskt datum för den amerikanska kraftindustrin visade sig inte alls vara det. Den 30 juli 2008 hade alla kärnkraftverk tömt sina lager av avfall av typerna B och C eftersom slutdeponin i Barnwell i South Carolina stängde då. Industrin förberedde sig på en lång period utan möjligheter att slutdeponera den sortens avfall. Så hur skulle detta gå att lösa? Studsvik insåg tidigt allvaret i situationen och presenterade ett antal alternativa lösningar för kraftindustrin. Den mest innovativa var en modell som omfattade avfallshantering men också en lösning på äganderättsfrågor och lagring av avfallet. Studsviks modell innebar att avfallet skulle kunna fortsätta att hanteras i enlighet med befintliga tillstånd, samtidigt som modellen eliminerade behovet av lagring av avfallet under längre tid på kraftverken. Vi visste att kraftindustrin, samtidigt som man lämnade ifrån sig sitt avfall, ville överlämna ansvaret för slutdeponering till mottagaren. Vår utgångspunkt var alltså att hitta en modell som tillfredsställde detta önskemål utan att det, efter Barnwells stängning, fanns tillgång till en fungerande slutdeponi, säger Lewis Johnson, chef för Studsviks segment USA. Anläggningen i Barnwell stängde efter att i många år ha fungerat som slutdeponi för radioaktivt avfall, vilket betydde att en ny lösning måste tas fram för det material som annars skulle ha förvarats där. Utan några nya permanentlösningar omedelbart tillgängliga fick Studsviks ledningsgrupp utvärdera ett antal alternativa lösningar, och tog fram ett branschledande koncept genom samarbetet med Texasbaserade Waste Control Specialists (WSC). Det finns tre huvudsakliga fördelar med Studsviks lösning. För det första att kunden inte behöver förändra sina befintliga processer och rutiner. För det andra följer avfallshanteringen etablerade rutiner i branschen, framtagna både genom lagar och offentliga kontroller, sedan över 20 år. För det tredje övergår äganderätten för avfallet till Studsvik, vilket tar bort eventu- ella framtida risker för kunden. Studsviks lösning innebär att avfall som annars skulle till Barnwell bearbetas vid Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee. Avfallet genomgår en termisk behandling, Studsviks THOR-process, där det omvandlas till en askliknande substans. Denna packas sedan och skickas till WSC:s anläggning i Texas. I samband med detta övergår ansvaret för avfallet och den framtida slutdeponeringen till Studsvik. Affärsupplägget är ett typexempel på den flexibla och kreativa inställning som Studsvik har till affärsutmaningar, och är den första i sitt slag i USA. Vi fick vår licens för förvaring i Texas i december 2008 och anläggningen började ta emot leveranser i februari 2009. Den lösning vi erbjuder tillfredsställer på ett utmärkt sätt behoven och kraven hos kraftverk, lagstiftande organ och allmänhet. Den är vad vi alla har letat efter, säger Steven Jameson, chef för sälj och marknadsföring på Studsviks segment USA. STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009 11
Ökat intresse för kärnteknik I år var det extra roligt att delta på LARM09-mässan i Linköping. Vi presenterade ett antal möjliga examensjobb som vi planerar att genomföra under året. Stefan Asp som är ansvarig för bland annat kompetenssäkringsfrågor på Studsvik Nuclear är mycket nöjd med årets deltagande på arbetsmarknadsmässan som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet. De flesta universitetsstäder har sina arbetsmarknadsmässor för att visa högskole- och universitetsstudenter på de möjligheter som finns hos arbetsgivare i närområdet. För Studsvik är LARM-mässan en mycket viktig marknadsföring. Vi brukar alltid ha med oss en yngre medarbetare som kan berätta för studenterna om vilka möjligheter till jobb och karriär som finns på Studsvik, berättar Stefan Asp. I år hade jag sällskap i vår monter av Daniel Jädernäs och Gustav Pettersson. Studenternas intresse för Studsvik var mycket stort. Han förklarar uppsvinget för kärnteknik och tillströmningen till Studsviks mässmonter på den borgerliga alliansens nyligen uttalade klimatöverenskommelse. Den innebär bland annat att nya kärnkraftverk får byggas där det finns sådana idag och när de nuvarande har tjänat ut. Dessutom står vi inför en generationsväxling och vi behöver rekrytera nya medarbetare med kemi, fysik och miljö i bagaget, fortsätter Stefan Asp. Redan två veckor efter mässan har han fått in intresseanmälningar om sommarjobb och examensarbeten. Sprickbildningar i styrstavar Med mycket kort varsel och stor insats inleddes arbetet under en helg i oktober i fjol. Då fick Studsvik Nuclear uppdraget att undersöka uppkomsten av de sprickor som upptäckts i en av Oskarshamnsverkets styrstavar. Upptäckten gjordes i samband med urladdning av bränslepatroner i Oskarshamn 3. En visuell inspektion visade att den så kallade styrstavsförlängaren lutade i reaktorn och därmed uppstod svårigheter att manövrera ut styrstaven. Ofta gör kraftverken själva egna undersökningar och analyser för att komma fram till förlopp och orsaker, berättar Lotta Nystrand. Men den här gången behövdes ytterligare kompetens och utrustning som Studsvik kunde bidra med. Redan i ett tidigt skede konstaterades att skadorna uppkommit till följd av termisk utmattning. Skadorna inträffade när ett kallare renhållningsflöde blandades med det varmare reaktorvattnet i ledrören för styrstavarna. Redan morgonen efter att styrstavsförlängaren tagits ur reaktorn levererades delar från styrstaven till oss, fortsätter Lotta Nystrand. Studsvik har analysinstrument, kaputrustning och blyceller som är en förutsättning för det komplicerade undersökningsarbetet. I det första steget gjordes visuella bedömningar av sprickorna som följdes av ett steg med djupgående analyser och kartläggning. Arbetet bedrevs i ett team där även representanter från Oskarshamn och bränsletillverkarna deltog. Det visade sig senare att liknande sprickor som i Oskarshamnsfallet även upptäcktes i Forsmark 3, fortsätter Lotta Nystrand som tillsammans med kollegan Björn Claesson sammanställde en rapport över de undersökningar av Oskarshamnsverkets styrstavar som gjordes av Studsvik. Resultatet av våra analyser är ett viktigt underlag för kraftverken och reaktortillverkarna när beslut skall tas om åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas. De båda reaktorerna i Oskarshamn 3 och Forsmark 3 ställdes av i oktober månad då skadorna upptäcktes. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som ger tillstånd innan återstart kan ske. Strax före jul fick Oskarshamn och Forsmark tillstånd att åter starta de två reaktorerna baserat på de utredningar och åtgärder som genomförts och vidtagits. Vår tekniska verkstad i Tyskland Foto: Studsvik GmbH & Co. KG Under åren har flera procedurer och system utvecklats i Studsviks tyska verkstad. Här har metoder för att kapa rör inne i arbetsmiljöer som är radioaktiva sett dagens ljus. Ett modulsystem för att dekontaminera material i byggnader har också konstruerats här. Anläggningen har nu fått en ny chef. Den första januari tog Rainer Ernst över ledningen av verkstaden som idag har 26 anställda. Rainer Ernst har en gedigen erfarenhet från tillverkning inom kärnkraftsindustrin. Han har även kunskap om dekontaminering genom fjärrstyrning. Kompetenser som han har samlat på sig under 35 år i branschen. Alla på Studsvik önskar honom lycka till och välkomnar Rainer Ernst till de nya utmaningarna. 12 STUDSVIK NEWS NR 1 april 2009
Foto: Studsvik UK Ltd Nytt kontor i Kungstornet Studsvik har öppnat ett nytt kontor i centrala Stockholm. Det är beläget på Kungsgatan och rymmer för närvarande cirka 10 arbetsplatser. På gång i Storbritannien Den 6 maj invigs i Storbritannien, Lillyhall, Workington, en ny återvinningsanläggning för lågaktiv metall, Metal Recycling Facility. Förutom metallåtervinning kommer anläggningen även att användas till den mobila enheten High Force Compaction som minskar volymen av lågaktivt avfall som behöver slutförvaras. Tanken är att vi vill skapa ett gemensamt kontor för anställda som har behov av att arbeta i Stockholm, t ex för att träffa kunder. Eller om man bor i Stockholm och kanske inte vill resa till Studsvik varje dag, berättar Hans Lindgren, som var med och valde ut den mycket centralt belägna arbetsplatsen. Redan efter ett par månader är den 130 kvm stora lokalen väl utnyttjad. Vi tror också att det är strategiskt rätt med ett Stockholmskontor för att locka nyckelkompetenser vid rekrytering till flera av våra verksamheter, bland annat vår expanderande konsultverksamhet (den kan du läsa om på sid 4 i detta nummer av Studsvik News), säger Hans Lindgren. Studsvik har fått belgisk avvecklingsorder på 7,2 M Studsvik har fått ett specialistuppdrag för avvecklingen av den belgiska bränslefabriken Belgonucleaire i Dessel. Uppdraget värderas till EUR 1,8 miljoner årligen och omfattar både arbetsledare och två operatörsteam. Belgonucleaire vill avveckla anläggningen så att byggnaderna kan användas för annan kärnteknisk verksamhet. Belgonucleaire, som själva leder och koordinerar avvecklingsprojektet, har valt att ge Studsvik en expertroll som rådgivare till hela projektet. Detta eftersom Studsvik deltog i avvecklingen av Siemens fabrik i Hanau, Tyskland, under 2001 till 2005. Precis som i Dessel var även det en MOX-anläggning. Erfarenhet från att avveckla MOX-fabriker är sällsynt och är ett av skälen att Belgonucleaire samarbetar med Studsvik i detta avvecklingsprojekt, säger Alain Vandergheynst, Decommissioning Manager of Belgonucleaire. Desselfabriken kommer att vara ett viktigt projekt för Studsvik under kommande år. Det stärker vår marknadsposition både i Belgien och på avvecklingsområdet, säger Studsviks VD och koncernchef Magnus Groth. Projektet planeras att starta under våren 2009 och förväntas pågå i fyra år. STUDSVIK NEWS NR 1 april 20098 13
Foto: Jan Lindblad Jr
Studsvik kalendarium April 22 april Årsstämma Maj 22 april delårsrapport för januari mars 2009. Juni 6 maj officiell invigning av Metal Recycling Facility i Storbritannien. Juli 21 juli halvårsrapport för januari juni 2009. Augusti nr 2 2009 av news September Oktober November December 2 november delårsrapport för januari september 2009. nr 3 2009 av news Januari Februari Mars STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 15
Studsvik AB Box 556, 611 10 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 Fax: 0155-26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com