Utbildningsinspektion i Mariestads kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Skolområde Norr Högelidsskolan, Lindsberg Lyrestads skola och Hasslerörs skola Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen Österåsens skola Skolområde Väster Flitiga Lisans skola och Kronoparksskolan Leksbergs skola och Lockerudsskolan Tunaholmsskolan Skolområde Öster Grangärdets skola Kvarnstenen Tidavads skola och Mariaskolan Ullervads skola Vadsbogymnasiet Vuxenutbildningen

Beslut Mariestads kommun Kyrkogatan 2 542 86 MARIESTAD 2008-01-11 1 (5) Dnr 53-2006:3234 Genomförd utbildningsinspektion i Mariestads kommun Skolverket har genomfört inspektion i Mariestads kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 mars 2007 till och med den 20 september 2007. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 april 2008 ska Mariestads kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut 2008-01-11 2 (5) Dnr 53-2006:3234 Skolverket bedömer att skolorna i Mariestads kommun i huvudsak har goda förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Mot bakgrund av kommunens goda förutsättningar bedömer Skolverket att måluppfyllelsen borde kunna öka, bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete där analys och utvärdering av verksamheten i högre grad får ligga till grund för det fortsatta arbetet och genom att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen så att de kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kommunens elever når, både inom grundskolan och inom gymnasieskolan, kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Officiell statistik visar att meritvärdet i grundskolan försämrades läsåret 2005/06 samt att det finns en variation i kunskapsresultat mellan de betygsättande grundskolorna i kommunen. Kommunen måste utveckla system och rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i grundskolans samtliga ämnen i årskurs 5, samt låta denna uppföljning bilda underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Överlag görs i kommunens verksamheter ingen tydlig uppföljning och analys av måluppfyllelsen och generellt behöver kvalitetsarbetet förbättras. Kommunens kvalitetsredovisning där bland annat det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras uppfyller inte förordningens krav. Kvalitetsredovisningarna måste förbättras även på skolnivå. Vidare bör verksamheten i exempelvis fritidshemmen och den obligatoriska särskolan tydligare synas i såväl skolornas som kommunens kvalitetsredovisningar. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Mariestads kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshemsverksamheten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och därmed saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen. Intervjuer med barn, elever, vuxenstuderande och personal ger en tydlig bild av att det stora flertalet trivs bra i respektive verksamhet och att kommunens skolor präglas av en lugn och trygg miljö. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskurser. Dock måste kommunen ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna. Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning. Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan begränsat inflytande över sitt eget lärande, vilket kommunen måste arbeta för att förändra. Kommunens vuxenutbildning är enligt Skolverkets bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupplägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

Beslut 2008-01-11 3 (5) Dnr 53-2006:3234 Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barnen, eleverna och de vuxenstuderande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Kommunen bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever med behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta, samt försäkra sig om att grundskolorna så långt det är möjligt arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande synsätt. I Mariestad finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i grundskolan. I dessa verksamheter finns ett flertal brister som måste rättas till. Kommunen måste också se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolverksamheten i Mariestads kommun ingår i rektorernas ansvar. Kommunen behöver därför tillse att alla rektorer ges förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 för samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap 8, 4 kap. 1 skollagen och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte tillsett att elevers placering i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna följer kraven i författningarna (1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 2 skollagen, 5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Lokala kurser i den gymnasiala vuxenutbildningen och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 5 och 8 och 4 kap. 6 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a skollagen samt 1 kap. 5 och 2 kap. 9 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Beslut 2008-01-11 4 (5) Dnr 53-2006:3234 Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera verksamheten i fritidshemmen för att säkerställa att skolbarnsomsorgen genomförs i enlighet med styrdokumenten. - Kommunen bör analysera resultaten i grundskolan bland annat avseende den försämrade måluppfyllelsen i kommunen 2006 och skillnader i betygsresultat mellan grundskolorna. - Kommunen bör arbeta för att ge rektorerna förutsättningar att ta ansvar för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. - Kommunen bör arbeta för att kvalitetsredovisningarna vid kommunens skolor utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. - Kommunen bör säkerställa att grundskoleeleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. - Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för deras utbildning i grundskola och gymnasieskola. - Kommunen bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning i grundskolan och vuxenutbildningen. - Kommunen bör se till att personalen i Mariestads skolor får tillgång till den kompetensutveckling som krävs för att professionellt utföra sina uppgifter. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Mats Aronsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg, Mats Lindström, enhetschefen Hans Larson samt juristen Ulrika Lindmark.

Beslut 2008-01-11 5 (5) Dnr 53-2006:3234 Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen - Verksamheterna saknar likabehandlingsplaner (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). Skolområde Väster Leksbergs skola och Lockerudsskolan - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Lockerudsskolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Lockerudsskolan erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Lockerudsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Flitiga Lisan och Kronoparksskolan - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Flitiga Lisan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen).

Bilaga 2 (6) - Skolorna anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Flitiga Lisan erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds vid skolorna som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Tunaholmsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Tunaholmsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan erbjuder aktiviteter i elevens val som strider mot grundskoleförordningen och läroplanen (1 kap. 2 och 2 kap. 19-20 grundskoleförordningen samt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Tunaholmsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Skolområde Norr Österåsens skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsniten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Bilaga 3 (6) - Alla elever i behov av särskilt stöd vid skolan får inte detta (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för eleverna vid Eken (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som är i behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Svenska som andraspråk erbjuds som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Lyrestads skola och Hasslerörs skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - I Lyrestads skola förekommer att betyg sätts på elevarbeten i årskurs 5 och 6 (7 kap. grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Samtliga elever på skolorna erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga 4 (6) - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Högelidsskolan, Lindsberg - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Högelidsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Skolområde Öster Grangärdets skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Kvarnstenen - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

Bilaga 5 (6) - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Ullervads skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Tidavads skola och Mariaskolan - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Vadsbogymnasiet - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen). - Rektors beslut för elever med utökat program saknas (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Vuxenutbildningen - Vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Bilaga 6 (6) - Studerande inom sfi som har svårigheter med utbildningen ges inte särskilt stöd (10 förordning om svenskundervisning för invandrare). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...19 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Mariestads kommun. Skolverket sände den 27 november år 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 mars till den 20 september 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Mariestads kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, ledningen för barn- och utbildningsför-

valtningen, samt med ytterligare några centrala tjänstemän inom förvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt några fritidshem har besökts. Dock har inga besök gjorts i förskoleverksamheten. Inspektionen av de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1 182 Skolbarnsomsorg 893 Förskoleklass 213 Grundskola 2 583 Obligatorisk särskola 42 Gymnasieskola 1 099 Gymnasiesärskola 24 Kommunal vuxenutbildning 256 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 85 Källa: Mariestads kommun. Mariestads kommun är belägen sydost om Vänern i Västergötland. Kommunen ingår i Västra Götalands län och består till stor del av landsbygd. Förutom Mariestad finns inom kommunen flera mindre orter, som exempelvis Lyrestad, Hasslerör, Lugnås, Ullervad, Tidavad, Sjötorp och Torsö. Folkmängden i Mariestads kommun uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) i augusti 2007 till 23 898 invånare, varav cirka två tredjedelar bor i centralorten. Sett över en tioårsperiod har befolkningen minskat med cirka 350 invånare. Statistik för 2006 visar att 23 procent av Mariestads befolkning var barn och ungdomar i åldern 0-16 år, motsvarande siffra för riket var 24 procent. Kommunen är tillsammans med två företag inom tillverkningsindustrin de största arbetsgivarna. Många kommuninvånare arbetar också inom handel- och serviceyrken. I Mariestads kommun har 25 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent. Barn- och utbildningsnämnden i Mariestad har ansvar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och vuxenutbildning. Förvaltningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har en utvecklingsledare och en barnomsorgschef. Under inspektionstiden har utvecklingsledaren tjänstgjort som tillförordnad förvaltningschef, någon tillförordnad utvecklingsledare har inte funnits. I Mariestads kommun finns det 24 kommunala förskolor med 61 avdelningar, samt 24 familjedaghem. Skolbarnsomsorgen omfattar 14 fritidshem, huvudsakligen belägna i samma lokaler som kommunens grundskolor. 2

Grundskoleverksamheten är geografiskt indelad i tre skolområden som benämns Väster, Norr och Öster. I samtliga områden finns några skolor med förskoleklass och årskurserna 1 6, samt en skola för årskurserna 7 9. Den nuvarande rektorsorganisationen inom grundskolan trädde i kraft i november 2006. Innan dess var de rektorer som ansvarade för kommunens tre betygsättande grundskolor även rektorer för övriga skolor i respektive skolområde. Till sin hjälp hade de biträdande rektorer som var fördelade inom området. Vid inspektionstillfället var rektorerna vid de tre betygsättande grundskolorna samordnande för rektorsgruppen i respektive skolområde. Flera av rektorerna i kommunen var tidigare biträdande rektorer vid sina nuvarande skolor. Det finns en kommunal gymnasieskola, Vadsbogymnasiet, belägen i centralorten Mariestad. Utbildningen vid Vadsbogymnasiet omfattar de tio nationella programmen, Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapliga programmet (NV), Samhällsvetenskapliga programmet (SP) och Teknikprogrammet (TE) samt tre specialutformade program, Idrotts- och ledarskapsprogrammet, Marinteknikprogrammet samt Omvårdnads och samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan har ett omfattande utbud av specialidrott som läses i inom ramen för något av de nationella gymnasieprogrammen. Skolan har också gymnasieskolans individuella program (IV) som även inkluderar det så kallade Ungdomsprogrammet samt gymnasiesärskola med de två 4-åriga programmen Industriprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. Gymnasiesärskolan har även individuella program. Den kommunala vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Sedan år 2007 finns all verksamhet samlad i vuxenutbildningens lokaler vid Marieholmsskolan. I kommunen finns också en fristående gymnasieskola, Vänergymnasiet, som inte omfattas av denna inspektionsrapport. Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att skolorna i Mariestads kommun i huvudsak har goda förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Mot bakgrund av kommunens goda förutsättningar bedömer Skolverket att måluppfyllelsen borde kunna öka, bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete där analys och utvärdering av verksamheten i högre grad får ligga till grund för det fortsatta arbetet och genom att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen så att de kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kommunens elever når, både inom grundskolan och inom gymnasieskolan, kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Officiell statistik visar att meritvärdet i grundskolan försämrades läsåret 2005/06 samt att det finns en variation i kunskapsresultat mellan de betygsättande grundskolorna i kommunen. Kommunen måste utveckla system och rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i grundskolans samtliga ämnen i årskurs 5, samt låta denna uppföljning bilda underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Överlag görs i kom- 3

munens verksamheter ingen tydlig uppföljning och analys av måluppfyllelsen och generellt behöver kvalitetsarbetet förbättras. Kommunens kvalitetsredovisning där bland annat det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras uppfyller inte förordningens krav. Kvalitetsredovisningarna måste förbättras även på skolnivå. Vidare bör verksamheten i exempelvis fritidshemmen och den obligatoriska särskolan tydligare synliggöras i kommunens kvalitetsredovisning. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Mariestads kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshemsverksamheten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och därmed saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen. Intervjuer med barn, elever, vuxenstuderande och personal ger en tydlig bild av att trivseln är hög i respektive verksamhet och att kommunens skolor präglas av en lugn och trygg miljö. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskurser. Dock måste kommunen ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna. Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning. Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan begränsat inflytande över sitt eget lärande, vilket kommunen måste arbeta för att förändra. Kommunens vuxenutbildning är enligt Skolverkets bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupplägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barnen, eleverna och de vuxenstuderande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Kommunen bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever med behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta, samt försäkra sig om att grundskolorna så långt det är möjligt arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande synsätt. I Mariestad finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i grundskolan. I dessa verksamheter finns ett flertal brister som måste rättas till. Kommunen måste också se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolverksamheten i Mariestads kommun ingår i rektors ansvar. Kommunen behöver därför tillse att alla rektorer ges förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utveck- 4

lingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen visar att barnen i Mariestads kommun, i enlighet med läroplanen för förskolan, erbjuds en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Av intervjuer med såväl personal som vårdnadshavare, framgår att förskolorna i samverkan med hemmen arbetar aktivt för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar, samt sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Personalen framhåller lekens stora betydelse för lärandet och för den sociala utvecklingen, samt att det är viktigt att anpassa verksamheten efter barnens behov, både individuellt och i grupp. Intervjuade vårdnadshavare anser att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor och familjedaghem. Av kommunens kvalitetsredovisning, Vägvisaren, framgår att de föräldraenkäter som genomförts bekräftar bilden av att barnen är trygga i sina förskolor. Även beträffande föräldrarnas möjlighet till delaktighet och inflytande över verksamheten visar kvalitetsredovisningen att föräldrarna huvudsakligen är nöjda. Inspektörerna bedömer att arbetet i förskoleverksamheten bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument och stödjer barnens allsidiga utveckling, samt att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten. Skolbarnsomsorgens uppgift är enligt skollagen att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmen i Mariestads kommun är huvudsakligen belägna i eller i direkt anslutning till grundskolornas lokaler. Vid verksamhetsbesök i olika delar av kommunen är inspektörernas övergripande uppfattning att barnen är trygga och att de trivs i sina fritidshem. Personalen berättar vid intervjuer att mycket fokus läggs på att få barnen att trivas. Det har framgått av möten med personal inom skolbarnsomsorgen att de anser att en rad nedskärningar inom verksamheten, färre personal och fler barn, påverkat det dagliga arbetet negativt. Bland annat framkommer vid intervjuer med personal att de upplever att det blivit allt mindre utrymme till planerad verksamhet, vilket fått till följd att barnen ofta får välja fritt vad de vill göra och att man i fritidshemmen tvingats sträva efter att köpa in lekmaterial som barnen själva kan aktivera sig med. Vidare poängteras från personalens sida att det vid vissa fritidshem inte finns möjligheter att genomföra dagliga samlingar, vilket 5

negativt påverkar arbetet med att skapa gruppkänsla och trygghet vid avdelningarna. Några i personalgruppen menar att det i deras fritidshem mer handlar om tillsyn än pedagogisk verksamhet. Vid några fritidshem har enligt personalen också möjligheterna till samverkan med skolan försämrats. Även de rektorer som ansvarar för fritidshemmen bekräftar den bild som personalen lyfter fram. Att planeringsförutsättningarna försämrats innebär enligt dem mindre samverkan med skolan och en annan kvalitet i fritidsverksamheten än tidigare. I skolornas och kommunens kvalitetsredovisning finns mycket lite angivet om fritidshemmen och deras verksamhet. Det finns ingen uppföljning och utvärdering av verksamheten varken i skolornas kvalitetsredovisningar, som också inkluderar fritidshemmen, eller i kommunens. Detta innebär att det saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen och att kommunen inte gjort några bedömningar om huruvida besparingarna fått några konsekvenser för verksamheten. Av intervjuer framgår att det finns variation inom kommunen beträffande kvaliteten inom skolbarnsomsorgen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera verksamheten för att säkerställa att skolbarnsomsorgen genomförs i enlighet med styrdokumenten. Grundskola och obligatorisk särskola I kommunens kvalitetsredovisning finns varje år en sammanställning av måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska, för elever i årskurs 5. Till sin hjälp i bedömningen har respektive skola använt de nationella ämnesproven (se tabell 1). Tabell 1. Andelen elever (procent) i årskurs 5 som 2006 bedömdes nått uppnåendemålen i de nationella kursplanerna för ämnena svenska, matematik och engelska. Tabellen redovisar resultaten för de tre skolområdena samt ett genomsnitt för kommunen. Ämne Norr Öster Väster Kommunen Svenska 88 85 89 87 Matematik 88 84 81 85 Engelska 87 86 91 88 Källa: Mariestads kommun, Vägvisaren kvalitetsredovisning 2006. Av tabellen framgår att resultaten huvudsakligen är likvärdiga för de olika skolområdena. I kommunens kvalitetsredovisning går att utläsa att resultaten förbättrats i jämförelse med 2005, men att de fortfarande inte är i nivå med resultaten från 2002 2004. Skolorna i Mariestads kommun har system för att diagnostisera och följa eleverna kunskapsutveckling i framförallt svenska och matematik. Bland annat görs olika tester i dessa ämnen för alla kommunens elever i årskurs 2, så kallad screening. Som framgår ovan används också de nationella ämnesproven i årskurs 5 som ett hjälpmedel i uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Däremot redovisas i skolorna överlag inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Detta bedömer inspektörerna som en brist på flertalet skolor och även i kommunen som helhet. I kommunens kvalitetsredovisning görs heller ingen redo- 6

visning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen (se vidare i avsnittet Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete). Enligt Skolverkets officiella statistik var meritvärdet 1 för elever i Mariestads kommun 2006 i nivå med riksgenomsnittet. Tabell 2. Jämförelse mellan betygsresultat för åren 2004 2006 för elever i årskurs 9 i Mariestads kommun i förhållande till riket. Betygsresultat för elever i årskurs 9 Kommunen Riket 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 214 213 207 207 206 207 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg 86 82 76 76 76 76 Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan 96 96 92 90 89 90 Källa. Skolverkets officiella statistik Även andelen elever med fullständigt slutbetyg var 2006 i paritet med genomsnittet i övriga riket, medan andelen behöriga till studier vid nationellt gymnasieprogram var högre för eleverna i Mariestad. Av tabellen framgår att elevernas resultat läsåret 2005/06 försämrades i jämförelse med tidigare år. Vid Skolverkets besök i skolorna har bland annat besparingar och elevernas sociala situation nämnts som tänkbara anledningar till den försämrade måluppfyllelsen, men någon djupare analys av orsakerna har inte gjorts på vare sig skol- eller kommunnivå. Officiell statistik visar på variationer i resultat mellan de tre betygsättande grundskolorna i Mariestad. Exempelvis hade Högelidsskolan lägst meritvärde 2006 (197), men samtidigt högst andel behöriga till nationellt program vid gymnasiet (96 procent). Andelen elever med betyg i alla ämnen var i stort sett likvärdig vid en jämförelse skolorna emellan. Detta tyder bland annat på att det är färre elever vid Högelidsskolan som når betyget mycket väl godkänt än vid de andra skolorna (se tabell 3). Tabell 3: Andelen elever i procent som 2006 fick betyget mycket väl godkänt (MVG) i slutbetyg i ämnena bild, engelska och fysik (siffrorna är avrundade till närmsta heltal). Ämne Högelidsskolan Mariaskolan Tunaholmsskolan Bild 8 34 20 Engelska 10 20 23 Fysik 5 20 17 Källa: Skolverkets officiella statistik 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 7

Samma tendenser som redovisas i tabellen ovan finns även i exempelvis ämnena moderna språk, kemi, geografi och historia. Det finns dock även undantag som i exempelvis ämnet idrott och hälsa där andelen elever som når högsta betyget är större vid Högelidsskolan än vid övriga skolor i kommunen. Frågan behandlas vidare i denna rapport i stycket Bedömning av verksamheten under rubriken Bedömning och betygsättning. Inspektörerna bedömer att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i grundskolan, inte minst med tanke på den försämrade måluppfyllelsen 2006. Vid en sådan analys är det viktigt att belysa hela grundskolans verksamhet och inte bara fokusera på de skolor som är betygsättande. Som tidigare avhandlats i denna rapport görs det i grundskolans tidigare år ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket försvårar detta analysarbete. Vidare bör kommunens analys av resultaten belysa de skillnader i betygsresultat som föreligger mellan grundskolorna. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Som underlag för kvalitetsredovisningen Vägvisaren genomförs årligen en stor enkätundersökning bland samtliga grundskolelever i Mariestads kommun. Ett av de områden som berörs är elevernas trygghet i skolan. I övrigt får eleverna också ge sin syn på inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning. Resultatet av enkäten visar att eleverna ger högre genomsnittligt poäng beträffande trygghet i skolan än för övriga områden. De barn och elever som inspektörerna träffar i kommunens skolor uppger i mycket hög utsträckning att de trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö. Bilden av en god arbetsmiljö bekräftas i intervjuer med bland annat föräldrar, lärare, skolledare och övrig personal. Intervjuer, samtal och iakttagelser i den obligatoriska särskolan visar att uppföljningen av eleverna är systematisk och att elevernas studier dokumenteras på ett tydligt sätt, exempelvis genom journaler och digitala portfolier. Inspektörerna bedömer att uppföljningen för de elever som återfinns i den obligatoriska särskolan är god. Dock saknas i kommunens kvalitetsredovisning en samlad bild av måluppfyllelsen i den obligatoriska särskolan. Enligt inspektörernas bedömning är eleverna i den obligatoriska särskolan huvudsakligen trygga i skolmiljön och har tillit till sina lärare och sin skola. Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Skolverkets officiella statistik finns bland annat följande resultatmått avseende kommunens gymnasieskola, Vadsbogymnasiet (se tabell 4). 8

Tabell 4. Jämförelse mellan betygsstatistik m.m. för åren 2005 2006 för gymnasieelever i Mariestads kommun i förhållande till riket. Betygsstatistik för elever i gymnasieskolan Kommunen Riket År 2005 2006 2005 2006 Behörighet till universitet och 2 93 95 89 89 högskola (%) Elever som avslutar sin utbildning inom fyra år (%) 80 86 76 76 Genomsnittlig betygspoäng 3 14,3 14,8 14,1 14,1 Källa: Skolverkets officiella statistik. Tabellen ovan visar att Vadsbogymnasiet når resultat som överstiger resultaten i riket. Även vid en jämförelse av resultaten per program ligger skolan över eller för några program i nivå med riket. Några uppföljningar av kunskapsresultaten i övriga kurser än i svenska, matematik och engelska, för elever i gymnasieskola, redovisas varken på skol- eller på kommunnivå och följaktligen görs ingen samlad analys av måluppfyllelsen vid Vadsbogymnasiet. Gymnasiesärskolans resultat syns inte i varken skolans eller kommunens kvalitetsredovisning och därmed är det svårt att göra en bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten. Se vidare i denna rapport i stycket Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Liksom i grundskolorna genomförs i gymnasieskolan en omfattande elevenkät som bland annat handlar om elevernas trygghet i skolan. Att döma av resultaten från 2006 känner sig eleverna trygga i sin skola. Det är inspektörernas uppfattning efter gjorda intervjuer och verksamhetsbesök att det råder en mycket god stämning vid Vadsbogymnasiet, såväl elever emellan som mellan elever och personal. Vuxenutbildning 68 procent av de studerande vid grundläggande vuxenutbildning i Mariestads kommun slutförde under läsåret 2005/06 sina kurser som planerat. Enligt Skolverkets statistik var genomsnittet för hela landet 72 procent. I gymnasial vuxenutbildning slutförde 86 procent av de studerande sina kurser, motsvarande siffra för riket var 79 procent. Bland de sfi-studerande låg andelen som fullföljer sina studier i nivå med riket i övrigt. Av uppgifter från rektor och personal samt av inskickade dokument framgår att det är mycket ovanligt att någon studerande i särvux avslutat en kurs efter att ha uppnått samtliga mål i kursplanen. Skolan har heller inte utfärdat något betyg i 2 För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat program och minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Måttet anger andelen elever som uppnått denna behörighet av alla elever med slutbetyg respektive år. 3 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 9

särvux de senaste tre åren. Se vidare i rapporten över vuxenutbildningen i Mariestad. Av vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för 2006 framgår inte vilka kunskapsresultat verksamheten som helhet uppnått inom vare sig grundläggande eller gymnasial utbildning, sfi eller särvux. Statistik över studieavbrott och genomströmning behandlas inte för de olika utbildningarna. Se vidare i denna rapport i stycket Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. I kvalitetsredovisningen för år 2006 redovisas den enkätundersökning som genomförts bland de studerande. Denna visar att de är nöjda med trygghet och trivsel inom vuxenutbildningen. Intervjuer med studerande och verksamhetsbesök bekräftar att studiemiljön uppfattas som trygg och lugn och med ett respektfullt bemötande såväl studerande emellan som mellan personal och studerande, vilket också är inspektörernas bedömning. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning, ledning och intern kommunikation I Mariestads kommun har nationella mål konkretiserats i den verksamhetsplan som kommunen upprättade 2006 och som gäller för åren 2006 2009. Av intervjuer med den politiska ledningen framgår att denna plan är ett instrument för att styra skolverksamheten i kommunen. Genom delårsrapporter och den årliga kvalitetsredovisningen får kommunledning och kommunfullmäktige information om måluppfyllelse och resursbehov inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Genomförda intervjuer visar dock att de i verksamhetsplanen angivna målen samt de nationella målen endast i begränsad omfattning följs upp och utvärderas av nämnden. Som tidigare nämnts i denna rapport finns det brister i skolornas systematiska uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat vilket också påverkar redovisningar och beslutsunderlag. Intervjuer med kommunstyrelsens presidium, barn och utbildningsnämndens arbetsutskott samt kommunchefen och förvaltningsledningen visar att såväl politiker som förvaltning i huvudsak är förtrogna med verksamheten. Inspektörerna vill dock i sammanhanget påpeka vikten av att beslutsunderlagen förbättras så att man i Mariestads kommun kan säkerställa att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende tas med god kännedom om verksamheten. Se vidare under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Vid inspektionstillfället leds barn- och utbildningsförvaltningen av förvaltningens utvecklingsledare som är tillförordnad förvaltningschef. Mariestads kommun arbetar med att rekrytera en chef för förvaltningen. Enligt tillförordnade förvaltningschefen har det sedan några år tillbaka i större utsträckning delegerats ansvar till rektorerna. Avsikten är att besluten ska fattas i verksamheten, nära elever och föräldrar. 10

I förvaltningen fanns vid inspektionstillfället 25 rektorer direkt underställda förvaltningschefen. Sex av rektorerna ansvarar för barnomsorg i olika geografiska distrikt. För grundskolan fanns tolv rektorer varav fyra även ansvarar för förskola och skolbarnsomsorg i sin skolas upptagningsområde. Förskola, grundskola och fritidshem är indelade i tre skolområden Norr, Öster och Väster. Rektorerna bildar tre ledningsgrupper - en i varje skolområde. Rektorerna för 7 9 skolorna är också utsedda att vara samordnade rektorer och bland annat fungera som sammankallande i respektive ledningsgrupp. I ledningen av gymnasieskolan finns fem rektorer med ett uppdelat programansvar för elever och utbildningar. Rektorerna i gymnasieskolan bildar en ledningsgrupp och också där har en av rektorerna uppdraget att vara samordnande rektor. För vuxenutbildningen och finns en rektor. Förvaltningschefen träffar rektorerna förutom i medarbetarsamtal också månadsvis i förvaltningens chefsmöte. Enligt tillförordnade förvaltningschefen fungerar chefsmötet i huvudsak som ett diskussionsforum även om det i viss utsträckning också innehåller dialog i utvecklingsfrågor och information från förvaltning och nämnd. I förvaltningen finns också en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som består av förvaltningsledningen och representanter för rektorerna. PUG arbetar med utvecklingsfrågor som exempelvis utformningen av Vägvisaren och fortbildningsaktiviteter men gruppens arbete har enligt tillförordnade förvaltningschefen inte direkt koppling till kommunens verksamhetsplan. Det finns i Mariestads kommun skillnader i hur långt skolorna kommit i arbetet för att nå de nationella målen för utbildningen. Detta visar sig genom kvalitetsbrister när det gäller elevernas inflytande och ansvarstagande samt innehåll och arbetssätt i undervisningen. Vidare kan uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Enligt intervjuer med rektorer och personal i skolorna har omorganisationer, det ekonomiska läget och byte av rektorer medför att kontinuiteten i utvecklingsarbetet vid skolorna påverkas. Inspektionen visar dock att rektorerna i huvudsak är väl förtrogna med sina verksamheter. I kommunens skolor och förskolor finns också exempel där rektorer genom ett tydligt pedagogiskt ledarskap utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Inspektionen visar att i flertalet av kommunens skolor tar rektorerna inte i tillräcklig utsträckning ansvaret för den pedagogiska utvecklingen. Det finns bland annat brister i uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Likaså saknas det vid flera skolor arbetsplaner och ett tydligt kvalitetsarbete, vilket också faller under rektors ansvar. Se vidare i respektive skolrapport. Några av kommunens rektorer ansvarar för flera olika verksamheter som i vissa fall är belägna med stor geografisk spridning. De rektorer som är samordnande för respektive skolområde ansvarar samtidigt för de tre till elevantalet största grundskolorna i kommunen och tvingas enligt personal vid dessa skolor prioritera bland sina arbetsuppgifter för att hinna med bland annat de utredningsuppdrag som de fått på uppdrag av kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunen som huvudman bör säkerställa att rektorerna i samtliga skolor ges förutsättningar att som pedagogiska ledare och 11

chefer för lärarna ta ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen har en viktig roll i det kvalitets- och förbättringsarbete som behöver bedrivas för att barn, elever och vuxenstuderande ska nå de kunskaper, den utveckling och det lärande som finns fastlagt i måldokumenten. I huvudmannens genomförandeansvar ingår att följa upp och utvärdera resultaten i verksamheterna samt att vidta åtgärder för att rätta till fel och brister. En nödvändighet i arbetet med att eleverna ska nå kunskapsmålen är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Inspektionen visar att kommunen och de flesta skolor inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat i övriga ämnen än svenska, engelska och matematik. Vidare framgår ovan i avsnittet Bedömning av resultaten under rubriken kunskaper att kommunen inte analyserar resultaten i grund- och gymnasieskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt inspektörernas bedömning brister det i Mariestads kommun i kännedomen om elevernas samlade kunskapsresultat. Detta leder bland annat till att förutsättningarna att utifrån resultaten bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete begränsas samt som tidigare nämnts i denna rapport, att information saknas i beslutsunderlagen. Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar följer en gemensam mall, vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten på elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger information i olika avseenden om hur verksamheten uppfattas av elever och föräldrar. Dock är det mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen har förverkligats eller vilka åtgärder skolorna och kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I intervjuer med rektorer och personal framförs ofta synpunkten att kvalitetsredovisningen i större utsträckning borde bygga på lokala förhållanden. Inspektörerna kan konstatera att vid flertalet skolor i kommunen uppfattas inte kvalitetsredovisningen som ett instrument för det lokala kvalitetsarbetet. Av intervjuer med personal i skolorna framgår också att det finns exempel på utvecklingsarbete av god kvalitet i skolorna, som endast marginellt är dokumenterat i kvalitetsredovisningarna. Följden blir att bedömningar av måluppfyllelse, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar saknas för dessa områden. 12

I kvalitetsredovisningen för Mariestads kommun är förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens verksamhet omnämnd genom att enkätresultat om föräldrars uppfattning av trygghet och inflytande redovisas. Måluppfyllelse i övrigt och åtgärder för utveckling redovisas inte. Fritidshemmen har inga egna kvalitetsredovisningar. I skolornas kvalitetsredovisningar, som även omfattar fritidshemmen, finns heller ingen redovisning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling inom skolbarnsomsorgen. I kommunens kvalitetsredovisning finns för grund- och gymnasieskolan ingen samlad bild av resultaten och därmed inte heller någon bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats. I kvalitetsredovisning påvisas skillnader i genomsnittliga resultat mellan kommunens skolor och mellan olika år. Någon djupare analys av samband och bakomliggande orsaker till skillnader och förändringar i måluppfyllelsen görs inte. Inte heller redovisas förslag till åtgärder för att förbättra resultaten. Kommunen bör som ansvarig för verksamheten i sin kvalitetsredovisning bedöma skolornas resultat utifrån kraven på en likvärdig utbildning. Detta är särskilt viktigt då måluppfyllelsen i grundskolan försämrats det senaste året. Det finns således anledning för kommunen att diskutera hur enheternas kvalitetsredovisningar ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet samt kunna utgöra underlag för kommunens kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att det finns brister både i verksamheternas och i kommunens kvalitetsredovisningar som snarast behöver rättas till så att de lever upp till kraven i förordningen. Inspektörerna bedömer vidare att kommunen bör arbeta för att kvalitetsredovisningarna vid kommunens skolor utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. Se vidare i respektive skolrapport. Arbetsmiljö och delaktighet Skolan ska, enligt läroplanen, sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Vidare ska skolan eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Undervisningen ska bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Skolan är också skyldig att bedriva ett kontinuerligt, målinriktat värdegrundsarbete. Inspektionen visar att arbetet med exempelvis klassråd och elevråd är aktivt vid de allra flesta grundskolorna i Mariestads kommun vilket är ett exempel på att eleverna ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Dock ser inspektörerna få exempel på att eleverna i skolorna ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet i klassrummen. Av intervjuer med såväl elever som personal bekräftas bilden av en lärarstyrd verksamhet där lärarna utifrån sin egen planering berättar för eleverna vad de ska arbeta med. Elevernas inflytande begränsas ofta till att handla om på vilket sätt ett arbete ska redovisas eller i vilken ordning redan förutbestämda uppgifter ska genomföras. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. 13

I läroplanerna anges att skolan ska klargöra utbildningsmålen för eleverna. Vid flera grundskolor i Mariestads kommun är eleverna inte medvetna om att det finns nationella mål för deras utbildning. Även inspektionen av kommunens gymnasieskola visar att eleverna har varierande kännedom om målen i kursplanerna, läroplanen samt programmålen. Om elever inte har vetskap om målen för utbildningen är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för deras utbildning. Inspektörernas bedömning efter gjorda intervjuer och verksamhetsbesök är att de studerande vid vuxenutbildningen i hög utsträckning känner till vilka mål de arbetar mot i de olika kurserna. Vidare bedömer inspektörerna att de studerande har stort inflytande över utbildningens utformning. Skolorna i Mariestads kommun arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågor och strävar efter att utveckla en trygg miljö för elever och personal. Klassråd och elevråd uppges vara viktiga forum där eleverna får möjlighet att ventilera stämningen i skolorna. Det bedrivs också regelbundna diskussioner om etik och moral som ett naturligt inslag i verksamheten. Vid de skolor som omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6 använder sig personalen av materialet Livsviktigt som utgångspunkt för arbetet med normer och värden. Inspektörerna bedömer värdegrundsarbetet som bra vid de flesta skolorna i kommunen, dock finns det skolor där det kan förbättras (se vidare i respektive skolrapport). Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever bland annat kräver att ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling bedrivs i alla verksamheter. Enligt samma lag ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Inspektörerna har tagit del av ett dokument där kommunen ger skolorna riktlinjer för arbetet med att utforma en likabehandlingsplan. Vid inspektionstillfället har alla grundskolor, gymnasieskolan, samt vuxenutbildningen dokument med titeln likabehandlingsplan. Inspektörernas bedömning är att inga av nyss nämnda dokument till fullo motsvarar kraven i lagen (se vidare i respektive skolrapport). Fritidshemmen har inga egna likabehandlingsplaner. I grundskolornas likabehandlingsplaner saknas en kartläggning av verksamheten i fritidshemmen, samt en tydlig presentation av hur det förebyggande arbetet ska bedrivas inom skolbarnsomsorgen. Vid inspektionstillfället hade alla förskolor ännu inte upprättat en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste upprätta likabehandlingsplaner för alla verksamheter och säkerställa att de uppfyller lagens krav. Individanpassning och stöd Inom barnomsorgen i Mariestads kommun finns en resursgrupp med ansvar för stödverksamheten i förskola, familjedaghem, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Gruppen består bland annat av specialpedagoger och en språk- och talpedagog. Intervjuer med barnomsorgschefen, rektorer och personal inom förskolan visar att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin ut- 14

veckling, ges detta och att det i hög utsträckning sker inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det finns huvudsakligen fungerande rutiner vid grundskolorna och vid gymnasieskolan i Mariestads kommun beträffande arbetet med att identifiera elever i behov av särskilt stöd. På samma sätt finns det huvudsakligen fungerande rutiner för hur och när åtgärdsprogram ska upprättas, vem som ansvarar för uppföljning av dem, samt hur formerna för övriga elevvårdande insatser ser ut. Vid flera skolor är de åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av välskrivna och tydliga. Dock finns även åtgärdsprogram av mindre god kvalitet och exempel på elever som inte får det stöd de är berättigade till (se vidare i skolrapporterna för Österåsens skola och Vadsbogymnasiet). Verksamheten i grundskolan ska enligt bestämmelserna organiseras så att eleverna i huvudsak har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar och bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlighet att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Inspektörerna kan utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med elever, personal och rektorer konstatera att stödinsatser i Mariestads kommuns skolor i mycket stor utsträckning sker utanför den ordinarie undervisningsgruppen. De speciallärare som inspektörerna träffat vid verksamhetsbesök arbetar i huvudsak med att ta emot elever enskilt eller i små grupper i särskilda arbetsrum och deltar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. Så gott som samtliga grundskolor i kommunen har tillgång till en eller flera speciallärare. I samtalen med personal och rektorer kring individanpassning och stöd framkommer att det är vanligt att skolans utgångspunkt i att stödja elever som har svårigheter inte utgår från ett inkluderande synsätt. Vid flera skolor i Mariestads kommun finns särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd inrättade. Tre av dessa har alla kommunens skolor som upptagningsområde. Rektorer och personal vid dessa särskilda undervisningsgrupper upplever att det finns behov och ett tryck från skolorna att man ska ta emot fler elever än vad det finns platser för. Detta förstärker bilden av att det i stora delar av verksamheten inte i första hand är ett inkluderande synsätt kring elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att Mariestads kommun som huvudman bör försäkra sig om att grundskolorna så långt det är möjligt arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande synsätt. Inom grundskolan i Mariestads kommun finns, som ovan nämnts, tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. En av dem benämns Ekens skola, lokaliserad i Österåsens skola, och vänder sig i första hand till elever i årskurserna 1 3 och har plats för cirka tolv elever. I Pyramiden, som är lokaliserad i Lockerudsskolan och vänder sig till elever i årskurserna 4 6, finns sex platser. Den tredje särskilda undervisningsgruppen Rondellen är ett samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Rondellen tar emot cirka sex elever i årskurserna 7 9 som av olika anledningar behöver skolgång i särskild undervisningsgrupp. Rektorn för Tunaholmsskolan ansvarar för gruppen som är placerad i lokaler som inte ligger i anslutning till någon skola. 15

Det finns enligt inspektörernas bedömning ett flertal kvalitetsbrister kring verksamheten vid Eken, bland annat beträffande rutiner vid beslut om elevs placering. Intervjuer visar att det råder osäkerhet bland några av rektorerna i kommunen beträffande vem det är som fattar det formella beslutet om elevs placering i särskild undervisningsgrupp samt vem som är rektor för eleven under tiden som eleven finns i den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen. Inspektionen visar att eleverna vid Eken och Rondellen har begränsningar i undervisningstid och även begränsningar avseende vilka ämnen de får undervisning i utan att formella beslut om anpassad studiegång fattats. Se vidare i respektive skolrapport. I Mariestads kommun är besluten om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång delegerade till rektorn. Vid intervjuer med tf förvaltningschef och politiker i nämnden framgår att det i kommunen saknas kunskap om verksamheten vid de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna. Det har också framkommit att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång inte alltid återrapporteras. Vidare saknar dessa undervisningsgrupper tydliga riktlinjer och målsättningar. Det görs inte heller någon systematisk uppföljning av vidtagna åtgärder för elever vid de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna och inte heller någon uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Enligt en av lärarna vid Rondellen hade det under de senaste åren inte förekommit att någon elev som skrivits in i verksamheten återgått till sin ordinarie skola under grundskoletiden. Vid inspektionen framkommer också att det förekommer att elever börjar i Ekens skola vid fem års ålder och finns kvar i verksamheten ännu efter fem år. Vid intervju uttryckte rektorn på Österåsen viss oro inför hösten då det enligt rektorn ska komma barn direkt från förskolan till Ekens skola. I skollagen föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt grundskoleförordningen ska en elev ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Elever med behov av specialpedagogiska insatser ska få sådant stöd och det ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får specialpedagogiskt stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. Det är först när andra lösningar för en elev är uttömda som placering i särskild undervisningsgrupp ska övervägas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas av styrelsen. Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven vilket också kan innebära avvikelser från timplanen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för utbildningsväsendet i Mariestads kommun och därmed också för de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Nämnden ansvarar även för de beslut som fattas av rektorerna efter delegation från nämnden. Inspektörerna bedömer att nämnden måste införa rutiner för återrapportering av delegerade beslut så att nämndens ledamöter håller sig informerade om verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden måste också följa upp elevernas kunskapsutveckling och effekterna av vidtagna åtgärder för att kunna fatta beslut om verksamheten. Se vidare i avsnitten Styrning, ledning, intern kommunikation samt Systematiskt kvalitetsarbete. 16

Inspektörerna bedömer vidare att kommunen snarast måste se över rutinerna för elevs placering i de särskilda undervisningsgrupperna för att säkerställa elevernas rättssäkerhet. Därvid ska nämnden se till att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och beslut om anpassad studiegång fattas på ett korrekt sätt. Det är också nödvändigt att det är tydligt för alla vilken rektor som har ansvaret för eleverna och att varje elev har en rektor som ansvarar för elevens skolgång och fattar de beslut som behövs. Inspektörerna vill också erinra om att placering av en elev i särskild undervisningsgrupp endast är ett alternativ när andra former av stöd inom den ordinarie klassen eller gruppen prövats. Det är inspektörernas bedömning att elever i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan som behöver särskilt stöd får det och att individanpassningen är väl fungerande. Inom vuxenutbildningen är det inspektörernas bedömning att undervisningen i mycket hög grad anpassas efter de studerandes behov och förutsättningar i enlighet med förordningen om kommunal vuxenutbildning. Dock får sfi-studerande i behov av särskilt stöd inte det stöd de enligt bestämmelserna ska få (se vidare i rapporten över Vuxenutbildningen i Mariestads kommun). Enligt grundskole- och gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Av inspektionen framgår att det i kommunen saknas rutiner för kartläggning av vilka elever som är i behov studiehandledning på modersmål. Frågan har behandlats i berörda skolrapporter. Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och för att säkra att betygen är likvärdiga. Rektorn och lärarna ansvarar för det arbetet och ska säkerställa att betygsättningen följer nationella bestämmelser. Av de intervjuer som gjorts i kommunens betygsättande grundskolor framkommer att de allra flesta eleverna upplever betygsättningen som rättvis. Dock är det också ett flertal elever som tydligt uttrycker att det är svårt att veta om man blir rättvist bedömd eftersom betygskriterierna inte är lätta att förstå. Av intervjuer med lärarna vid de tre betygsättande grundskolorna framgår att de diskuterar prov, bedömning och betygssättning. Detta arbete bedrivs dock huvudsakligen inom personalgruppen för respektive ämne och inom den egna skolan. Inspektionen visar som tidigare behandlats i denna rapport att det finns skillnader i elevernas genomsnittliga meritvärde mellan de olika grundskolorna. Bland annat är förekomsten av betyget mycket väl godkänt mycket vanligare vid två av skolorna. Sammanställningar och övergripande analyser av betygsresultaten görs inte, varken vid skolorna eller på övergripande nivå i kommunen. Intervjuer med rektorer och personal visar att samarbete mellan skolor såväl inom som utom kommunen i bedömnings och betygsättningsfrågor inte har förekommit på många år. För att säkerställa att bedömningar och betygsättningar inom grundskolan är rättvisa och likvärdiga är enligt inspektörernas bedömning de diskussioner som sker mellan lärare i olika ämnen på den egna skolan inte tillräckliga. Som tidigare framkommit i denna rapport finns det stora variationer mellan skolor i kommunen beträffande andelen elever som når betyget MVG. Inspektörerna vill betona vikten av att bedömning och betygsättning är likvärdig, inte minst med tanke på elevernas möjligheter att konkurrera om utbildningsplatser. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Enlig intervjuade elever vid gymnasieskolan utgår betygssättningen ofta från de nationella proven och andra skriftliga tester. Vidare framgår att elevernas uppfattning är att det varierar från lärare till lärare vad som vägs in i betygsättning- 17 SKOLVERKET

en. De intervjuade lärarna anser att betygssättningen sker på ett rättssäkert sätt, vilket även är skolledningens uppfattning. Skolan har genomfört kompetensutvecklingsinsatser kring bedömning och betygsättning. Inspektörerna konstaterar att det pågår ett arbete med att säkerställa att bedömning och betygsättning vid Vadsbogymnasiet är rättvis och likvärdig. Studerande inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen samt sfi uppger att de anser sig ha god kännedom om vilka underlag som ligger till grund för betygssättningen. De uppger även att betygssättningen känns rättvis och likvärdig. En förutsättning för att betygen ska vara rättvisa är att betygssättningen kvalitetssäkras så att lärares bedömningar är likvärdiga mellan skolor och kurser. De flesta av lärarna inom vuxenutbildningen i Mariestad har ingen kollega i samma ämne inom verksamheten och kan därför inte i vardagen samverka kring bedömning och betygssättning i ämnet. Lärare som är ensamma i sitt ämne behöver ha ett systematiskt samarbete kring bedömning och betygssättning med en eller flera kollegor som undervisar i samma kurs vid gymnasieskolan i kommunen eller i en annan kommuns vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har anordnat träffar för lärarpersonalen med andra vuxenutbildningsenheter men detta har inte lett till ett kontinuerligt samarbete i betygs och bedömningsfrågor. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetssäkringen av betygssättningen vid Vuxenutbildningen behöver förbättras. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna Alla grundskoleelever i kommunen har vid inspektionstillfället en IUP. Dock är det inspektörernas uppfattning att de är av skiftande kvalitet vilket framgår av skolrapporterna. De tre betygsättande grundskolorna har gemensamt arbetat med att konkretisera de olika målen i kursplanerna som ett led i arbetet med att ta fram ett digitalt kommungemensamt underlag för IUP. Detta är enligt inspektörerna en god intention. Dock visar inspektionen att skolorna behöver säkerställa att de lokala bearbetningar av målen som görs är förenliga med de nationella mål som uttrycks i kursplanerna. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet vid skolorna i Mariestads kommun. Både föräldrar, personal och elever ser utvecklingssamtalet som en viktig informations- och samrådskanal när det gäller den enskilda elevens kunskapsutveckling och kunskapsbehov. Föräldrar till elever i grundskolan uppger vid intervjuer att de överlag är nöjda med den information de får från sina barns skolor. Merparten av föräldrarna menar att kommunikationen med skolpersonalen för det allra mesta är positiv och givande. I gymnasieskolan finns behov av förbättringsinsatser kring elevernas utvecklingssamtal så att alla elever får tydlig information och återkoppling om sin kunskapsutveckling. Eleverna vid gymnasiesärskolan har individuella studieplaner. Elevernas individuella mål har där formulerats vid utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare och följs upp vid utvecklingssamtal varje termin, ibland oftare. De vuxenstuderande upprättar en individuell studieplan i samråd med studievägledaren. Därefter upprättas kursstudieplaner i varje ämne tillsammans med respektive lärare, vilket inspektörerna bedömer som bra. 18

Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. I Mariestads kommun är 88 procent av barnen inskrivna i förskola eller familjedaghem. Totalt har 1 182 barn plats i förskoleverksamheten, varav 1 057 i förskola och 125 i familjedaghem. Barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten i förskolor och familjedaghem. Vistelsetiden kan utökas med kort varsel. Vid inspektörernas besök uppges att inga barn står i kö längre än fyra månader. Efterfrågan på platser är dock stor i kommunen. För att kunna erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål erbjuds familjedaghem. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera kommunens skyldighet att ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten. Enligt personal och föräldrar har barnantalet inom avdelningarna ökat och i en del områden har nya förskoleavdelningar öppnats. Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamhet inom fyra månader när vårdnadshavare anmält behov av detta. För att bedriva förskoleverksamhet ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik visar att andelen med pedagogisk utbildning inom förskoleverksamheten 2007 är 60 procent, vilket är högre än genomsnittet i riket, 51 procent. Antalet inskrivna barn i förskolan per årsarbetare är 5,3 vilket är något högre än riksgenomsnittet, 5,1. Det genomsnittliga antalet barn i förskolegrupperna per avdelning är 17 barn vilket är likvärdigt med riksgenomsnittet. Skolbarnsomsorg erbjuds i Mariestads kommun barn till och med tolv års ålder. Kommunen har god tillgång till utbildad personal inom skolbarnsomsorgen. Av den årsarbetande personalen inom skolbarnsomsorgen har 76 procent pedagogisk högskoleexamen, medan motsvarande siffra för övriga landet ligger på 58 procent. Antal inskrivna barn per årsarbetare är 19,1 vilket är i nivå med riksgenomsnittet som är 18,9 inskrivna barn per årsarbetare. Inspektörernas bedömning är att tillgången till skolbarnsomsorg är god i Mariestads kommun. Inspektörernas samlade bedömning är att elever och studerande inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Mariestads kommun huvudsakligen har tillgång till utbildning i enlighet med författningarna. Det finns dock behov av att vidta åtgärder inom vissa områden enligt följande. Svenska som andraspråk ska enligt bestämmelserna anordnas som alternativ till undervisning i svenska. Undervisningen ska ges enligt kursplanen för ämnet och inte som stöd i ämnet svenska. De elever i Mariestads kommun som undervisas i svenska som andraspråk får i huvudsak denna undervisning som en stödinsats vilket inspektörerna bedömt som en brist vilket behandlats i respektive skolrapport. Skolorna har valt olika sätt att organisera elevens val. Vid några skolor organiseras inte elevens val i enlighet med bestämmelserna vilket också framgår i skolrapporterna. Inspektionen visar att eleverna och de studerande har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och som 19

ger förutsättningar för att nå målen. Likaså är lokalerna vid kommunens grundskolor, gymnasieskola och vuxenutbildning enligt inspektörernas bedömning ändamålsenliga. Flera av skolorna erbjuder dessutom stimulerande utemiljöer. Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen är i Mariestad 82 procent, vilket är lägre än riksgenomsnittet (86 procent). Lärartätheten vid grundskolorna är 8,1 lärare per 100 elever, att jämföra med rikets 8,4 lärare på 100 elever. I gymnasieskolan har 82 procent av lärarna i Mariestad pedagogisk högskoleexamen, att jämföra med 78 procent som är riksgenomsnittet. I komvux har 100 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen, att jämföra med rikets 78 procent. Inom sfi saknar flera av lärarna utbildning i svenska som andraspråk och läraren i särvux saknar specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Enligt skollagen ska kommunen se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Enligt läroplanerna ska rektor sörja för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att professionellt kunna utföra sina uppgifter. I Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan som omfattar åren 2006 2009 finns kompetensutveckling av personalen inom grundskolan med som ett prioriterat mål. Vidare framgår att kompetensutveckling av hela arbetslag eller enheter ska prioriteras. Inspektionen visar dock att personalen vid merparten av grundskolorna i kommunen anser att de inte har tillgång till fortbildning i den omfattning som de önskar. Även rektorerna lyfter fram att kompetensutvecklingen varit bristfällig på senare tid. Ekonomiska åtstramningar under löpande budgetår anses vara en av orsakerna till detta. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se till att personalen i Mariestads skolor får tillgång till den kompetensutveckling som krävs för att professionellt utföra sina uppgifter. Kommunen måste vara observant på att utbildningen ska vara avgiftsfri och att det i grundskolan endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. I gymnasieskolan begränsas skolans rätt att ta ut avgifter till enstaka egna hjälpmedel. Inspektionen av Mariestad kommun visar att det i vissa grundskolor har förekommit icke obetydliga avgifter, för exempelvis skidresor i samband med friluftsdagar, som elevernas föräldrar fått betala. Det kan inte uteslutas att det förekommer andra avgifter eller kostnader som inte framkommit i inspektionen. Kommunen måste därför se över de avgifter som förekommer och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning ska lokala kurser inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje lokal kurs ska finnas en kursplan där det framgår kursens mål och den kunskapsnivå som alla deltagare minst ska ha uppnått vid kursens slut. För lokala kurser ska styrelsen för utbildningen fastställa betygskriterier där det preciseras vilka kunskaper som krävs för att deltagaren ska få respektive betyg. Skolan använder sig av lokala kurser inom gymnasial vuxenutbildning. Inspektörerna har granskat några av dessa och bedömer att det finns brister i de lokala kursplanerna. Det finns lokala kurser där varken innehåll eller betygskriterier uppfyller de krav som ställs enligt författningarna. Exempel på detta är den lokala kursen Dynamisk HTML (DTR 511) som svarar mot behov som tillgodoses i nationellt fastställda kursplaner. Samma kurs brister också i utformningen av målbeskrivning och betygskriterier. 20

Inspektörerna bedömer att kommunen måste göra en översyn av de lokala kurserna när det gäller likhet med nationella kurser, målbeskrivningar samt betygskriterier. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att lokala kurser som inte längre används bör återkallas av styrelsen. Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med Länsarbetsnämnden (från och med1 januari 2008 Arbetsförmedlingen) verka för att den studerande i sfi ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Sfi-studerande i Mariestads kommun har tillgång till praktik om de är flyktingar. Praktiken anordnas genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Sfi-studerande som inte är flyktingar har inte tillgång till praktik. Detta innebär att sfistuderande som inte är flyktingar inte har tillgång till likvärdiga möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Vuxenutbildningens rektor och personal anser att ansvaret för att ge studerande i sfi möjligheter till praktik ligger på annan förvaltning i Mariestads kommun. Inspektörerna vill påpeka att samtliga sfi-studerande bör få samma möjligheter till praktik enligt författningarna och att huvudmannen måste se till att förtydliga var ansvaret ligger för att verka för detta. I särvux fanns vid inspektionstillfället 20 studerande. Av dessa har tre studerande 4,25 timmar lektionstid i veckan, åtta studerande har 2,75 veckotimmar och nio studerande har en lektionstid som är mindre än två timmar per vecka. Flera studerande som har mindre än två timmar schemalagd tid i veckan deltar i båda kurserna Matematik (Ma125) och Svenska (Sv125) inom särvux motsvarande grundsärskola. Dessa kurser omfattar 555 timmar respektive 795 timmar i kursplanen och skulle med en studietid på två timmar per vecka innebära en total studietid på omkring 20 år för en kursdeltagare som behöver studera hela kurserna. Givetvis innebär den korta undervisningstiden per vecka att det är svårt för kursdeltagarna att nå kursplanens mål oavsett vilken kurs man studerar. Inspektörerna bedömer därför att de studerande i grundläggande särvux inte ges förutsättningar att nå kursplanernas mål och att kommunen därmed brister i sitt ansvar att de som har rätt till utbildning inom särvux får det i tillräcklig omfattning. Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har, enligt skollagen, rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för en elev ska dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg. Styrelsen för utbildningen beslutar om utbildningen för en elev ska upphöra. Styrelsens beslut om att utbildningen för en elev ska upphöra får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven. I Mariestads kommun är beslut om mottagande av elev till särvux delegerade till rektor däremot fattar styrelsen beslut om utbildningen för en elev ska upphöra. Enligt intervjuer med rektorn och läraren i särvux finns studerande som inte gör framsteg och inte heller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. SKOLVERKET 21

Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att Mariestads kommun som huvudman tydliggör sina rutiner kring uppföljning av verksamheten i särvux så att beslut som de ovan kan fattas. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Aronsson Mats Lindström 22

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Högelidsskolan Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Högelidsskolan, Lindsberg, grundskola årskurserna 7 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Högelidsskolan, Lindsberg...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Högelidsskolan, Lindsberg den 10-11 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Högelidsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Högelidsskolan intervjuades elever, lärare, elevhälsopersonal, rektor samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 7 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Högelidsskolan Beskrivning av Högelidsskolan, Lindsberg Antal elever Grundskola 262 Högelidsskolan, Lindsberg har elever i årskurserna 7 9. I delvis samma byggnader finns också Högelidsskolan, Lövhagen med förskoleklass, årskurserna 1 6 samt träningsskola. Denna rapport kommer endast att behandla verksamheten i Lindsberg. Högelidsskolan är belägen i den norra delen av Mariestads tätort. Högelidsskolan bildar tillsammans med Torsö skola, Hasslerörs skola, Lyrestads skola och Österåsens skola det norra skolområdet i Mariestads kommun. Till Högelidsskolan kommer merparten av områdets elever i årskurs 7. Vid skolan finns en särskild undervisningsgrupp med cirka 10 elever. Verksamheten är organiserad i tre arbetslag och omfattar läsåret 2006/07 tio klasser. Vid skolan finns mycket få elever med utländsk bakgrund. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Högelidsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Vid inspektörernas besök i Högelidsskolan råder mycket god stämning bland eleverna, såväl i klassrummen som i korridorerna. Eleverna trivs och känner sig trygga i sin skola. I direkt anslutning till skolan finns en idrottsplats som används i undervisningen i ämnet idrott- och hälsa. Flera av de elever inspektörerna möter nämner denna idrottsplats som en av de saker de uppskattar mest med sin skola. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Högelidsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. 2

- Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Skolan bör utveckla arbetet med att skapa ett gemensamt synsätt och arbete kring normer och värden. - Skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. - Skolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram. - Skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. - Skolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling utgår från kursplanernas mål i samtliga ämnen. - Skolans rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. - Skolan bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper År 2006 lämnade 83 elever årskurs 9 vid Högelidsskolan. Skolans resultat i jämförelse med Mariestads kommun och riket framgår av tabell 1. Tabell 1. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2005 2006 för elever i årskurs 9. Resultatmått för elever i årskurs 9 Högelidsskolan Kommunen Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde 206 197 213 207 206 206 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa. Skolverkets officiella statistik 82 77 82 76 75 76 96 95 96 92 89 89 Inspektörerna noterar att det genomsnittliga meritvärdet för Högelidsskolans elever läsåret 2005/06 sjönk kraftigt i förhållande till de andra betygsättande skolorna i kommunen och riket i övrigt. Skolans personal och rektor tror att nedgången kan bero på att det finns en slumpvis variation mellan årskurserna men också att besparingar och minskade resurser i längden påverkar resultaten negativt. Inspektörerna noterar att av de 83 elever som slutade årskurs 9 vid Högelidsskolan våren 2006 var antalet pojkar 51 stycken (61 procent). Med 3

tanke på att pojkars genomsnittliga meritvärde sett i hela riket är betydligt lägre än jämnåriga flickors kan också detta vara en bidragande orsak till det lägre meritvärdet läsåret 2005/06. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten och söker finna orsaker till den försämrade måluppfyllelsen. Högelidsskolans egen statistik som presenteras i skolan kvalitetsredovisning visar delvis annorlunda siffror än Skolverkets officiella statistik. I kvalitetsredovisningen uppges det genomsnittliga meritvärde vara 203,5 för läsåret 2005/06. Skolans rektor har av inspektörerna ombetts att om möjligt finna orsaker till vad som kan ligga bakom att skolans redovisade resultat och Skolverkets officiella statistik skiljer sig så markant. Inspektörerna väljer att utgå från Skolverkets statistik i det fortsatta resonemanget i denna rapport. Trots att meritvärdet sjönk påtagligt läsåret 2005/06 var andelen elever som lämnade grundskolan med fullständigt slutbetyg, samt andelen med behörighet till nationellt gymnasieprogram högre bland elever vid Högelidsskolan än i jämförelse med övriga skolor i kommunen och riksgenomsnittet. Detta tyder på att eleverna vid Högelidsskolan inte når betygen väl godkänd och mycket väl godkänd i samma utsträckning som elever vid andra betygsättande grundskolor i Mariestads kommun. Mer om detta finns att läsa i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Resultaten vid de nationella proven i årskurs 9 för år 2005 i ämnena svenska, engelska och matematik visar vid en jämförelse med slutbetygen i årskurs 9 en marginell avvikelse mellan resultaten. Vid intervjuer med rektor och lärare framkom att betygsresultaten för år 2006 inte gemensamt hade sammanställts eller diskuterats. Vidare visar inspektionen att skolan inte har rutiner för att analysera elevernas resultat. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken Kvalitetssäkring och förbättringsinsatser. Normer och värden Vid besöket i Högelidsskolan får inspektörerna uppfattningen att eleverna i hög utsträckning känner sig trygga i sin skolmiljö. Det stora flertalet av de elever inspektörerna kommer i kontakt med uttrycker att de upplever skolmiljön som mycket trygg. Bland annat berättar några av dem att eftersom alla känner alla så finns det ingen som behöver vara orolig eller rädd för någon. Relationen såväl elever emellan som mellan elever och vuxna framstår huvudsakligen som positiv och vänlig. Personal och föräldrar framhåller skolans storlek som en bidragande orsak till hög trivsel. Mobbning eller annan kränkande behandling är enligt elever, personal och föräldrar ovanligt förekommande vid Högelidsskolan. Dock berättar rektorn, delar av personalen och några av skolans elever att det tidigare funnits problem med exempelvis rasistiska inslag och andra kränkningar vid skolan. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken arbetsmiljö och delaktighet. En enkät som genomförs varje år behandlar bland annat frågan om hur trygga eleverna känner sig i sin skola. Resultatet av enkäten redovisas i skolas kvalitetsredovisning och visar att eleverna ger 7,9 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan. Inspektörerna bedömer att det huvudsakligen råder en trygg och god stämning vid Högelidsskolan. 4

Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Arbetsmiljö och delaktighet De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna vid Högelidsskolan är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Enligt intervjuade elever är klassråd och elevråd exempel på tillfällen då de får möjlighet att bli delaktiga i beslut som rör exempelvis skolans inomhusmiljö. Dock framgår vid samtal med eleverna att hur regelbundet klassråd genomförs varierar beroende på vilken lärare som är klassföreståndare och hur mycket tid de vill ägna åt detta arbete. I schemat för varje klass finns varje vecka så kallad K-tid, då klassföreståndaren och klassen får tillfälle att träffas. Vidare berättar representanter för elevrådet att det inte alltid är lätt att sprida information till klasskamraterna vid dessa tillfällen beroende på att eleverna ibland får sluta lektionen tidigare om ingen har något att ta upp. Detta gör enligt några av de intervjuade att det kan kännas att man hindrar klasskamraterna om man tar upp frågor på K-tid. Elever som inspektörerna talar med ger några exempel på frågor som elevrådet drivit och genomfört på skolan. Dock beskriver eleverna i samband med intervjuer och verksamhetsbesök att kommunikationen mellan elevråd och klassråd kan bli bättre och att de inte alltid får återkoppling från skolan på sina förslag och synpunkter. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. En förutsättning för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sitt lärande i en målstyrd skola är att de också känner till vilka målen för utbildningen är. Intervjuer och lektionsbesök vid Högelidsskolan visar att det finns skillnader i elevernas kunskap om såväl läroplanens som kursplanernas mål beroende på ämne och lärare. För många elever är läroplanen helt obekant och de kan inte dra sig till minnes att de diskuterat innehållet i den vid något tillfälle. Kursplanerna är heller inte föremål för några omfattande diskussioner. Flera av eleverna som säger sig kommit i kontakt med kursplanerna berättar att lärarna visat dem i början av terminen i årskurs 7 och kanske vid ytterligare något tillfälle. Eleverna kan dock inte redogöra för varför kursplanerna uppmärksammats och vad syftet med dem är. Vid intervjuer med delar av personalen framkommer att det finns skillnader mellan olika lärare beträffande hur stor vikt som läggs vid att presentera målen för eleverna. Några av lärarna berättar att de framförallt talar om betygskriterier med sina klasser och att målen i kursplanerna inte intresserar eleverna. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. 5

Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan kring elevernas kunskap om läroplanens och kursplanernas mål. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Intervjuer med personal och elever visar att det till stor del är lärarna som själva planerar undervisningen och att det finns skillnader mellan olika ämnen och lärare beträffande hur mycket inflytande eleverna har över sin utbildning. Att eleverna med utgångspunkt i respektive ämnes kursplan får tillfälle att tillsammans med läraren planera hur arbetet ska läggas upp är enligt de intervjuade ovanligt. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre och mer systematiskt bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning oberoende av lärare och ämne. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Vid inspektörernas besök i skolan berättar rektorn, delar av personalen och några av skolans elever att det tidigare funnits problem med rasistiska inslag vid Högelidsskolan. Vidare framgår av intervjuer med delar av personalen att bland annat rektorn då tog en aktiv roll i arbetet med att stoppa dessa händelser och förebygga att de uppstod igen. Samtliga intervjuade var överens om att detta arbete gett ett gott resultat. Som tidigare beskrivits i denna rapport uppger elever, lärare och skolledning att mobbning eller annan kränkande behandling är ovanligt vid skolan och eleverna uttrycker att de trivs och känner sig trygga i sin skolvardag. Som ett inslag i värdegrundsarbetet finns vid skolan en antimobbningsgrupp där elever från olika klasser finns representerade. Dock framkommer vid intervjuer att det i hög utsträckning saknas en gemensam utgångspunkt i arbetet med värdegrundsfrågor vid Högelidsskolan. Det är upp till respektive lärare att på K-tid i schemat genomföra värdegrundsarbetet i den klass där de är klassföreståndare. Det är personalens uppfattning att upplägget ser väldigt olika ut i olika klasser och det efterfrågas ett gemensamt arbete och synsätt kring normer och värden på skolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har skolan ett dokument med titeln likabehandlingsplan. Denna plan motsvarar inte en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Exempelvis framgår inte om skolan utifrån en kartläggning av Högelidsskolans behov kommit fram till vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 6

Denna kartläggning ska vara utgångspunkt för vilka insatser som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året. Inspektörerna bedömer vidare att skolan i planen inte heller ger uttryck för ett vuxen elevperspektiv i det förebyggande arbetet eller i sina rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Mot bakgrund av att det, som tidigare nämnts i rapporten, framkommit signaler om att det vid Högelidsskolan till stor del saknas en gemensam utgångspunkt i värdegrundsarbetet vill inspektörerna också poängtera att likabehandlingsplanen ska arbetas fram i samverkan mellan rektor, personal, elever, samt representanter för elevernas vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Inspektörerna bedömer vidare att Högelidsskolan bör utveckla arbetet med att skapa ett gemensamt synsätt och arbete kring normer och värden. Innehåll, organisering och arbetssätt Elever och personal vid skolan är organiserade i tre arbetslag. Varje arbetslag omfattar klasser från olika årskurser. Förutom arbetslagsmöten finns också träffar för de lärare som undervisar i samma ämnen men ingår i olika arbetslag. Enligt grundskoleförordningen ska det finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal och ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. Högelidsskolan räknar samtliga de dokument som beskriver arbetet inom olika ämnen men också andra måldokument som sin arbetsplan. Enligt rektorn bildar dessa dokument tillsammans en arbetsplan för skolan. Insänd dokumentation från skolan och diskussioner med personal och rektor visar på ett behov av att skolan utformar en arbetsplan med syfte att säkerställa exempelvis att arbetssätt och arbetsformer i undervisningen främjar utvecklingen av de mål som uttrycks i läroplanen. Inspektörerna bedömer att Högelidsskolan saknar arbetsplan. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas och även får möjlighet till överblick och sammanhang. När elever i intervjuer och vid verksamhetsbesök beskriver skolarbetet och hur man arbetar så är utgångspunkten ofta lärarens instruktioner och handledning, enskilt arbete med uppgifter i läroboken och prov. Ämnesövergripande teman som syftar till att skapa överblick och sammanhang för eleverna förekommer sällan eller aldrig enligt intervjuer med rektor, personal och elever. Som tidigare konstaterats är kunskapen hos eleverna om läroplanens och kursplanernas mål varierande och skolan bedriver inget gemensamt systematiskt arbete för att öka elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning. Vidare är det förebyggande värdegrundsarbetet sporadiskt och beroende av den enskilde lärarens initiativ. Skolan följer heller inte upp och utvärderar de planer och måldokument som anses vara skolans arbetsplan. 7

Vid lektionsbesök finner inspektörerna exempel på att lärare i vissa ämnen utgår från planeringar där kursplanernas mål inte går att känna igen. Inspektörerna ser dock också exempel på lektioner där kursplanens mål konkretiseras för eleverna och där de har möjligheter att påverka undervisningen. Se vidare under rubriken Utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. Individanpassning och stöd Vid Högelidsskolan finns ett elevhälsoteam, bestående av kurator, speciallärare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska samt rektor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Lärarna kan inför elevhälsoteamets möten informera om elevärenden som de vill att teamet ska diskutera. Via klasskonferenser uppmärksammas också de elever som personalen vill att elevhälsoteamet ska arbeta vidare med. Personalen i elevhälsoteamet tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolan. Lärarna lyfter fram skolans storlek och det faktum att det bara går drygt 250 elever där som en bidragande orsak till att man snabbt kan identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att Högelidsskolan har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Av intervjuer med personal i elevhälsoteamet och lärare framgår att det framförallt är i svenska, matematik och engelska som eleverna erbjuds stödundervisning och att det endast i begränsad omfattning är möjligt att få stöd i andra ämnen. Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 visar att eleverna vid Högelidsskolan har god måluppfyllelse i ämnena svenska, matematik och engelska. Däremot är måluppfyllelsen betydligt lägre i ämnen som fysik, kemi, historia och religion. Samma mönster återfinns i kommunens samtliga betygsättande skolor. En av anledningarna till dessa resultat kan enligt inspektörerna vara att stödundervisningen i grundskolan huvudsakligen är fokuserad till de ämnen som ger behörighet till studier vid något av de nationella gymnasieprogrammen. Se vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid Högelidsskolan som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsoteamet arbetar med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av skiftande kvalitet. Några av dem omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de är ett 8

hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Däremot finns också exempel på åtgärdsprogram av mindre god kvalitet, där fokus helt och hållet läggs på elevens egna insatser och skolan inte på ett tydligt sätt tar ansvar för att hjälpa eleven. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Vid Högelidsskolan finns mycket få elever med annat modersmål än svenska och enligt skolans rektor är det troligtvis ingen elev som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål. Inspektörerna vill dock i sammanhanget poängtera vikten av att skolan arbetar fram rutiner för att kartlägga i vilken utsträckning behovet av studiehandledning på modersmålet finns. Vid skolan finns en särskild undervisningsgrupp där cirka 10 elever får en stor del av sin skolgång. Samtal med elevhälsoteamet och personal i den särskilda undervisningsgruppen visar att eleverna placeras där först efter en omfattande utredning. Vid elevs placering i särskild undervisningsgrupp ska enligt delegationsordningen beslut fattas av skolans rektor och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Vid Högelidsskolan finns endast dokumentation i form av protokoll från elevvårdskonferenser där frågan om placering i särskild undervisningsgrupp behandlats. Ingen återkoppling av beslutet till nämnden görs. Enligt delegationsordningen ska beslut om anpassad studiegång fattas av rektorn. Rektorn måste fatta beslut om anpassad studiegång för de elever som inte följer timplanen för grundskolan. Av de dokument som inspektörerna tagit del av framgår inte vilket eller vilka ämnen som reducerats bort för elever med anpassad studiegång. Inspektörerna bedömer att det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Högelidsskolan. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Utbildningen ska vara likvärdig var helst den anordnas i landet. Betygssättning är formellt sett myndighetsutövning. Lärarens bedömning av kunskaperna kan ha avgörande betydelse för den enskilda eleven och betygen kan inte överklagas. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Bedömning och betygsättningsfrågor diskuteras i ämnesgrupper vid skolan. Lärarna gör där jämförelser i bedömning och betygsättningsfrågor inom det egna ämnet. Sammanställningar och övergripande analyser av betygsresultat görs inte på skolan, vilket tidigare beskrivits i denna rapport. Intervjuer med rektor och lärare visar att organiserat samarbete med andra skolor såväl inom som utom kommunen i bedömnings och betygsättningsfrågor inte förkommer. För att säkerställa att bedömningar och betygsättningar på Högelidsskolan är rättvisa och likvärdiga med andra skolors är enligt inspektörernas bedömning de diskussioner som sker mellan lärare i olika ämnen på den egna skolan inte tillräckliga. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats och när ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats. Vid Högelidsskolan läser eleverna ämnet teknik endast i årskurs 7. Elever i årskurs 7 som inspektörerna talat med berättar att de redan under våren får reda på sitt betyg i ämnet teknik, ett betyg som därmed 9

också är elevens blivande slutbetyg i ämnet. I kursplanen för ämnet teknik finns mål att uppnå för årskurs 9. Eleverna vid Högelidsskolan förväntas med nuvarande utlägg av undervisningstiden redan i årskurs 7 leva upp till de kunskapskrav som där uttrycks. Enligt officiell statistik fick 2,7 procent av eleverna vid Högelidsskolan betyget Mycket väl godkänd (MVG) i slutbetyg i ämnet teknik läsåret 2003/04, 0 procent slutbetyget MVG läsåret 2004/05 och 4,8 procent betyget MVG läsåret 2005/06. I jämförelse med riket som helhet är andelen elever vid Högelidsskolan med betyget MVG lägre eller mycket lägre vid samtliga ovan redovisade läsår. Vidare visar statistiken att andelen elever vid Högelidsskolan som ej når målen i ämnet teknik är lägre än riksgenomsnittet. Skolan har frihet att organisera undervisningen och fördela tiden över skolåren. Inspektörerna vill dock påpeka att även om skolan har denna frihet, upphör inte skyldigheten att ge stöd till elever med svårigheter, exempelvis de som inte når målen, under hela skoltiden. Inspektörerna vill vidare påpeka att det är viktigt att skolan organiserar undervisningen så att elevens möjlighet till kunskapsutveckling tillåts pågå under hela skoltiden. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Istället ska ett skriftligt omdöme ges. Skriftliga omdömen är en del av slutbetyget och ska hanteras enligt samma rutiner som detta. Både betyg och skriftliga omdömen ska finnas samlade överskådligt och åtkomligt. Vid Högelidsskolan saknas för vissa elever dessa skriftliga omdömen i skolans arkiv. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolan ser över sina rutiner för förvaring av elevernas slutbetyg och skriftliga omdömen. Högelidsskolan har i sitt arbete med att ta fram en modell för individuella utvecklingsplaner på skolan, tillsammans med övriga betygsättande grundskolor i kommunen, gjort en revidering av sina lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Syftet är bland annat att underlätta kunskapsuppföljningen i alla ämnen, vilket inspektörerna bedömer som bra. Tanken är att eleverna och deras vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet med utgångspunkt i de lokala bearbetningarna ska få en bild av elevernas kunskapsutveckling. Vid genomgång av de aktuella dokumenten, vid verksamhetsbesök och i intervjuer med lärare kan inspektörerna konstatera att det finns ämnen där skolans lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna knappast alls återspeglar mål att sträva mot eller mål att uppnå i respektive kursplan. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utgår från kursplanernas mål. Kvalitetssäkring och förbättringsinsatser Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Högelidsskolans kvalitetsredovisning följer en gemensam mall, vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten på elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. I 10

intervjuer med lärare och rektor får inspektörerna dock flera exempel på utvecklingsarbete av god kvalitet som inte redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Det är mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid skolan har förverkligats eller vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen finns endast andelen godkända i ämnena svenska, engelska och matematik, andelen behöriga till nationella program samt genomsnittligt meritvärde redovisat. Skolans resultat på nationella ämnesprov samt måluppfyllelsen i form av betygsresultat i olika ämnen redovisas inte. Skolan gör inga sammanställningar eller analyser i kvalitetsredovisningen av de samlade kunskapsresultaten. Inspektörerna bedömer att Högelidsskolans kvalitetsredovisning måste förbättras så att den motsvarar kraven i förordningen. Frågan behandlas vidare i den sammanfattande kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Ledning och intern kommunikation Rektorerna inom det norra skolområdet utgör en ledningsgrupp för området och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis gemensamma utvecklingsfrågor. Vid Högelidsskolan finns en rektor som tjänstgör heltid vid skolan. Rektorn har också uppdraget att vara den samordnande rektorn i norra skolområdet. Enligt bestämmelserna ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Rektorn tillträdde sin nuvarande tjänst som rektor för Högelidsskolan år 2004 och har arbetet i kommunen sedan mitten av 1990-talet. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Av intervjuer med personal framgår att rektorn lägger stor vikt vid arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Personalen anser vidare att rektorn, på grund av ständigt återkommande utredningsuppdrag för förvaltningens räkning, tvingas prioritera bort vissa arbetsuppgifter. Bland annat framgår att personalen inte ser rektorn som en pedagogisk ledare som driver utvecklingsfrågor vid skolan. Som tidigare beskrivits i avsnitten Bedömning av resultaten och Bedömning av genomförandet visar inspektionen på flera brister och förbättringsområden där den pedagogiska ledningen har avgörande betydelse för hur långt skolan kommit och hur den utvecklas vidare. I intervjuerna menar såväl rektorn som lärarna att rektorn bland annat på grund av ständigt nya uppdrag från förvaltning och nämnd inte kan vara den ledande och samlande kraften i det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Inspektörerna bedömer att skolans rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Frågan behandlas vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, per- 11

sonalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Enligt grundskoleförordningen ska om det behövs undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever faller under de kriterier som anges i grundskoleförordningen. Det är rektorn som bestämmer om svenska som andra språk ska anordnas för en elev. Svenska som andra språk ska anordnas som eget ämne och följa kursplanen för detta ämne. En mycket liten andel av eleverna vid Högelidsskolan har utländsk bakgrund. Intervjuer med rektorn visar att det i dagsläget inte finns elever vid skolan som är i behov av svenska som andra språk. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten att det trots den låga andelen elever med annat modersmål vid skolan finns rutiner för att kartlägga behovet av svenska som andraspråk. Utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Inspektörerna har uppmärksammat att Högelidsskolan på friluftsdagar anordnar skidresor som för eleverna kan kosta upp till 1500 kr. På friluftsdagarna finns också kostnadsfria alternativ på hemorten. Se vidare i den övergripande rapporten för Mariestads kommun där Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunens skolor görs. Inspektörerna bedömer vidare att eleverna för övrigt har tillgång till utbildning i den omfattning som ska erbjudas enligt de nationella bestämmelserna. Personal Det stora flertalet av lärarna är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 har Högelidsskolan en lärartäthet på 7,7 lärare per 100 elever vilket kan jämföras med 8,0 i Mariestads kommun och 8,3 lärare per 100 elever i riket. Kompetensutveckling ska anordnas för den personal som har hand om utbildningen och rektorn har ett särskilt ansvarar för att de får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Intervjuer med rektorn och personalen visar att det vid Högelidsskolan saknas en plan för personalens kompetensutveckling utifrån skolans behov. Enligt rektorn och personalen saknas det också pengar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Se vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Materiella resurser Inspektörerna bedömer att eleverna i Högelidsskolan har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. 12

Bland annat finns naturen och en fin friidrottsarena i direkt anslutning till skolan. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Aronsson Mats Lindström 13

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Lyrestads skola och Hasslerörs skola Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Lyrestads skola och Hasslerörs skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolorna...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt skolorna den 8 och 9 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Lyrestads och Hasslerörs skola intervjuades elever, lärare, elevhälsopersonal, rektor samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1 6. Även andra iakttagelser i 1

skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Lyrestads skola Beskrivning av skolorna Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 26 Förskoleklass 16 Grundskola 117 Lyrestads skola har förskoleklass och årskurserna 1 6. Skolan är belägen vid Göta Kanal i den nordostliga delen av Mariestads kommun cirka två mil från centralorten. Huvudbyggnaden är 54 år gammal och byggdes ut med fritidshem 1996. Skolan genomgick en renovering 2005 och i samband med denna flyttade förskolan in i skolbyggnaden. Skolan har närhet till skog och motionsspår som regelbundet används i undervisningen. Lyrestads skola är av stiftelsen Håll Sverige Rent certifierad med grön flagg för sitt miljövårdsarbete. I skolans upptagningsområde ingår tätorterna Lyrestad och Sjötorp samt omkringliggande landsbygd. En stor del av skolans elever åker skolskjuts. Hasslerörs skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 48 Förskoleklass 14 Grundskola 98 Hasslerörs skola har förskoleklass och årskurserna 1 6. Skolan är belägen i Hasslerörs samhälle som ligger cirka 1 mil nordost om centralorten Mariestad. Skolan som är drygt 50 år gammal, genomgick en om- och tillbyggnad 2004 för att göra plats för en förskoleavdelning. Skolan har för undervisning och andra aktiviteter tillgång till en fullstor idrottshall som tack vare frivilliga insatser från bygdens innevånare har förverkligats i det lilla samhället. I skolans upptagningsområde ingår huvudsakligen landsbygd och nära 90 procent av skolans elever åker skolskjuts. Lyrestads skola och Hasslerörs skola tillhör skolområde Norr. När eleverna börjar årskurs 7 flyttar de allra flesta eleverna från Lyrestads skola till Högelidsskolan 7 9 och eleverna från Hasslerörs skola flyttar till Tunaholmsskolan som är en annan av kommunens 7 9 skolor. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolorna och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Lyrestads och Hasslerörs skolor erbjuder undervisning som i huvudsak ger eleverna möjligheter att nå målen för sin utbildning. I båda skolorna finns en social gemenskap och ett vänligt klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Mobbning eller annan kränkande behandling är ovanligt och eleverna uttrycker att de trivs och känner sig trygga. Det bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete vid såväl Lyrestads som Hasslerörs 2

skola. Båda skolorna har också rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödåtgärder. I Hasslerörs skola noterar inspektörerna att skolan och vårdnadshavarna har ett mycket gott samarbete. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav på barns och elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - I Lyrestads skola förekommer att betyg sätts på elevarbeten i årskurs 5 och 6 (7 kap. grundskoleförordningen) - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Samtliga elever på skolorna erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolorna bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolorna bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Skolorna bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot samt i kursplanerna oavsett årskurs, lärare och ämne. - Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. - Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. - Rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan och rektorns pedagogiska ledning bör förbättras. - Skolorna bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 3

Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning är att barnen i förskoleklasserna ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. I skolornas kvalitetsredovisningar, kallad vägvisaren, redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. För vägledning vid bedömningen av måluppfyllelsen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) Tabell 1. Andel elever vid skolorna, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik, läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Lyrestads skola 86 93 82 Hasslerörs skola 79 100 79 Kommunen 87 85 88 Källa: Skolornas kvalitetsredovisningar kallade Vägvisaren När man jämför resultaten i tabellen ovan med skolornas statistik över måluppfyllelsen för läsåret 2004/05 visar Lyrestads skola en markant förbättring i alla ämnen medan Hasslerörs måluppfyllelse är ungefär likvärdig. Med tanke på att antalet elever i årskurs 5 vid skolorna är få och varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen i något ämne. Inspektörerna noterar dock att måluppfyllelsen i matematik är högre i jämförelse med kommunens genomsnitt och betydligt högre än måluppfyllelsen i ämnena svenska och engelska. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten varje år för att kunna sätta in rätt åtgärder och nå en ännu högre måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att det i Lyrestads skola och Hasslerörs skola finns ett väl utvecklat system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Däremot redovisas inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvidgas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare om Systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Normer och värden Vid tillfället för inspektionen noterar inspektörerna att det råder ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Detta är 4

också vad samtliga intervjuade framhåller. I skolans kvalitetsredovisningar för år 2005 och 2006 redovisas resultat av elevenkäter där båda skolorna visar höga värden för elevernas upplevda trygghet. Enligt elever, lärare och skolledning är mobbning eller annan kränkande behandling ovanligt vid skolan. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolorna Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Arbetsmiljö och delaktighet Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. I läroplanen anges att skolan ska klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Lärare och elever ger exempel på hur man som elev kan påverka det egna lärandet genom att till vissa uppgifter välja redovisningsform, om man vill jobba ensam eller i par eller vad man vill göra när man blivit klar med det som alla i klassen jobbar med. Verksamhetsbesök och intervjuer med elever visar att eleverna inte på någon av skolorna efterfrågar inflytande över lärandet eller hur undervisningen läggs upp. Personalintervjuer visar att skolan inte heller har någon gemensam plan för hur elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet successivt ska öka. Vidare visar verksamhetsbesök och intervjuer att det finns brister i elevernas kunskap om målen för utbildningen. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål blir det mycket svårt för dem att utöva ett inflytande eller ta ansvar för de viktiga frågorna kring lärandet och undervisningens planerande. Inspektörerna bedömer att båda skolorna bör förbättra arbetet med att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Likaså bör skolorna förbättra arbetet med att utveckla elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Inspektionen visar att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av värdegrundsarbete. Personalen påtalar att olika insatser görs såväl i undervisningen, som på raster och under andra aktiviteter. Vid båda skolorna används ett undervisningsmaterial som kallas Livsviktigt. Enligt både elever och personal är det överlag en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner vid de båda skolorna. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vid såväl Lyrestads skola som Hasslerörs skola. Det råder numera ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen/huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhind- 5

ra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7) Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Hasslerörs skola har till Skolverket i förväg insänt en likabehandlingsplan. Vid Lyrestads skola berättar personalen att man arbetat fram en likabehandlingsplan men att denna ännu inte sammanställts, tryckts upp och distribuerats. Några dagar efter inspektionstillfället lämnar rektorn in en likabehandlingsplan för Lyrestads skola daterad 2007-01-08 till Skolverket. Inspektörerna bedömer att skolornas likabehandlingsplaner inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Exempelvis finner inspektörerna att planerna inte utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för vilka insatser skolorna avser att vidta under det kommande året. Vidare framgår av intervjuer med elever och personal att eleverna vid de båda skolorna inte har medverkat i arbetet med att upprätta respektive likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta likabehandlingsplaner som uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan och att eleverna måste medverka i framtagandet av likabehandlingsplanerna. I intervjuer med rektorn, personal, elever och vårdnadshavare vid Hasslerörs skola noterar inspektörerna ett mycket gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavarna. Genom Rådslaget där rektorn och representanter för personalen, eleverna och vårdnadshavarna regelbundet träffas, upplever vårdnadshavarna att de både blir informerade och kan påverka skolans verksamhet i stort. Innehåll, organisering och arbetssätt Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas och även får möjlighet till överblick och sammanhang. Enligt grundskoleförordningen ska det vid varje skola finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. När elever vid båda skolorna i intervjuer och vid verksamhetsbesök beskriver skolarbetet och hur man arbetar så är utgångspunkten ofta lärarens instruktioner och handledning, enskilt arbete med uppgifter i läroboken och prov. I elevernas beskrivningar är exempel på variation i innehåll och arbetsformer relativt få. Vidare är för många av eleverna ämnesövergripande teman som syftar till att skapa överblick och sammanhang sällan eller aldrig förekommande. I skolans schema på Hasslerörs skola finns ämnet Oä i flera årskurser. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skolan i sina dokument och planeringar utgår från de ämnen som finns i de nationella kursplanerna. I Lyrestads skola ser dock in- 6

spektörerna några goda exempel där lärare organiserar undervisningen efter aktuella övergripande teman där varierande arbetsformer används och eleverna kan påverka skolarbetet utifrån sina egna utgångspunkter. Inspektionen visar att Lyrestads skola och Hasslerörs skola saknar en arbetsplan. Intervjuer och besök i verksamheten ger inspektörerna bilden av att skolorna inte bedriver ett arbete för att följa upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Av verksamhetsbesök och intervjuer med lärare kan inspektörerna konstatera att det också finns variationer i vilken utsträckning lärarna tydliggör målen för undervisningen. Skolan gör inga uppföljningar om undervisningen ligger i linje med kursplanernas mål att sträva mot och mål att uppnå i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta en arbetsplan i enlighet med grundskoleförordningen. Vidare bedömer inspektörerna att skolorna bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot samt i kursplanerna oavsett årskurs, lärare och ämne. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Vid Lyrestads skola och Hasslerörs skola finns elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Elevgenomgångar och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns vid skolorna. Personalen i elevvårdsteamen tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid skolorna som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsoteamet arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de är ett hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Enligt bestämmelserna ska styrelsen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare fatta beslut om elev ska placeras i särskild undervisningsgrupp. I Mariestads kommun har styrelsen delegerat dessa beslut till rektorn. Vid båda skolorna finns elever som får sin undervisning i de särskilda undervisningsgrupperna Eken och Pyramiden som har hela Mariestads kommun som upptagningsområde. Av intervju med rektorn framgår att inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattats av rektorn för dessa elever. Rektorn har 7

uppfattningen att när eleven är placerad i en särskild undervisningsgrupp så övergår rektorsansvaret för eleven till rektorn vid skolan där den särskilda undervisningsgruppen finns. Därför har rektorn vid Lyrestads och Hasslerörs skolor heller inte tagit ställning eller fattat beslut om anpassad studiegång för eleverna. Se vidare i den övergripande inspektionsrapporten för Mariestads kommun. Utvärdering av lärandet Systematik i kunskapsuppföljningen är en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Lyrestads skola och Hasslerörs skola har väl utvecklade system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Alla grundskolor i kommunen använder sig av gemensamma mätpunkter till hjälp vid utvärdering av elevernas lärande i dessa ämnen. Tester genomförs i årskurs två och resultaten redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. De nationella proven i årskurs 5 används som en hjälp i utvärderingen av lärandet i svenska, engelska och matematik. Som tidigare nämnts visar inspektionen att skolorna inte systematiskt analyserar och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i kursplanernas övriga ämnen. Skolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Detta sker i samband med utvecklingssamtalen och utvecklingsplanerna följs upp efter en termin vid nästa utvecklingssamtal. Den dokumentation som bildar underlag för utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner behandlar i huvudsak läroplanens mål att sträva mot och kunskapsutvecklingen inom ämnena matematik, svenska och engelska. För övriga ämnen finns enbart kommentarer noterade av typ jobbar bra, intresserad och aktiv eller duktig som inte på något sätt kopplar till kursplanernas mål. Inspektörerna vill poängtera att kunskapsuppföljningen i andra ämnen än engelska, matematik och svenska också bör vara tydlig och utgå från mål i kursplanerna. Detta är en förutsättning för att elever och vårdnadshavare ska kunna få återkoppling på hur elevernas kunskapsutveckling och lärande förhåller sig till kursplanernas mål i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. I Lyrestads skola ser inspektörerna exempel på att vissa av elevernas arbeten och prov i årskurs 5 och 6 bedöms i en betygsskala motsvarande den som används för terminsbetyg och slutbetyg i årskurserna 8 och 9. När det gäller de årskurser i grundskolan där betyg inte ges är det inte i enlighet med läroplanen och grundskoleförordningen att betyg tillämpas i något sammanhang. Inspektörerna bedömer att Lyrestads skola använder sig av betyg i strid med författningarna. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt bestämmelserna ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredo- 8

visningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningarna vid Lyrestads skola och Hasslerörs skola följer en gemensam mall kallad Vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningarna upptas av en redovisning av resultaten på elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att resultaten av dessa enkäter är intressanta och ger skolorna information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. I intervjuer med lärare och rektor får inspektörerna dock flera exempel på utvecklingsarbete av god kvalitet som inte redovisas i skolornas kvalitetsredovisning. Vidare är det är mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid skolorna har förverkligats eller vilka åtgärder skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna redovisas resultaten av screening i årskurs 2 i matematik och svenska. En bedömning görs också av måluppfyllelsen i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Inga bedömningar av måluppfyllelsen i andra ämnen eller i andra årskurser redovisas. Skolan gör inga sammanställningar eller analyser i kvalitetsredovisningen av de samlade kunskapsresultaten. Av intervjuer med rektorn och personalen framgår att skolan inte arbetar systematiskt med att utifrån analyser av kunskapsresultaten och andra bedömningar av måluppfyllelse föreslå och genomföra kvalitetsarbete som sedan utvärderas och redovisas i en ständigt pågående process. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Inspektörerna bedömer vidare att skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten över skolverksamheten. Ledning och intern kommunikation För skolorna i Lyrestad och Hasslerör finns det en rektor som också ansvarar för förskoleverksamheten i området. Rektorn har sin expedition vid Högelidskolan där områdesexpeditionen finns. Till sin hjälp har rektorn en utbildningsledare på varje skola. Utbildningsledarna har i sitt uppdrag inget personalansvar eller ansvar för den pedagogiska utvecklingen vid skolan. Enligt bestämmelserna ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Rektorn vid Lyrestads skola och Hasslerörs skola är utbildad fritidsledare och har innan han blev rektor arbetat som föreståndare i förskolan i 20 år. Rektorn har också arbetat som personalsekreterare vid barn- och utbildningsförvaltningen under några år. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen och tillträdde sin tjänst vid skolorna år 2001. Rektorn delar sin tjänstgöringstid mellan de båda skolorna, två förskolor och områdesexpeditionen. Geografiskt är det milslånga resor mellan de olika enheterna. I intervju med inspektörerna berättar rektorn att arbetssituationen inte medger att han kan vara närvarande på skolorna i den utsträckning han skulle vilja och behöver. Rektorn menar att utbildningsledarna på skolorna får sköta de dagliga ledningsuppgifterna och att rektorn istället har nära kontakt med utbildningsledarna. Av intervjuer med personalgrupper vid de båda skolorna framgår att rektorn inte betraktas som förtrogen med den dagliga verksamheten i skolan. Rektorn har inga fasta tider 9

på skolorna utan kommer när det är något som kräver hans närvaro eller när det finns tid över. Av intervjuer och verksamhetsbesök framgår att den pedagogiska utvecklingen på skolan i stor utsträckning drivs av lärarna själva och att rektorn inte är den ledande och samlande kraften i detta arbete Som tidigare nämnts i denna rapport visar inspektionen att skolorna bland annat har brister i kvalitetsarbetet och den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling samt att respektive skola saknar arbetsplan och likabehandlingsplan som uppfyller kraven. Det är rektorn som har det övergripande ansvaret för dessa frågor. I samtal med inspektörerna bekräftar rektorn också att hans och personalens förtrogenhet med de nationella styrdokumenten måste bli bättre. Inspektörerna bedömer att rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolorna bör förbättras och att rektorn måste ta sitt ansvar som pedagogisk ledare så att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Vidare ska undervisningen syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Intervjuer och verksamhetsbesök visar att elevens val organiseras olika på skolorna beroende på lärare och årskurs. På båda skolorna finns elever som i elevens val inte gör något val av ämne att bredda eller fördjupa sina kunskaper i. Exempelvis har lärarna på Lyrestads skola i några klasser gjort valet att eleverna under läsåret ska arbeta med friskvård och hälsa och att eleverna sedan kan vara med att påverka vilka aktiviteter man genomför under den rubriken. Inspektörerna bedömer att samtliga elever vid Lyrestads och Hasslerörs skolor inte erbjuds elevens val som motsvarar grundskoleförordningens föreskrifter om att eleverna ska erbjuds valmöjligheter utifrån ett allsidigt urval av ämnen. Personal Samtliga lärare är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 hade Lyrestads skola en lärartäthet på 6,7 lärare per 100 elever och Hasslerörs skola hade 8,0 vilket kan jämföras med genomsnittet 8,0 i Mariestads kommun och 8,3 lärare per 100 elever i riket. Intervjuer med rektorn och personalen visar att det vid Lyrestads och Hasslerörs skolor saknas en plan för personalens kompetensutveckling utifrån skolans behov. Enligt rektorn och personalen saknas det också pengar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. 10

Materiella resurser Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid de båda skolorna tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler och skolgårdarna samt omgivningarna erbjuder en rad olika möjligheter till såväl undervisning som rastaktiviteter. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Lindström Thomas Nilsson 11

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen, förskoleklass, grundskolor årskurserna 1-6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolorna...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen den 8-9 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I skolorna intervjuades rektorn, ett urval av lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i 1

samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Torsö skola Beskrivning av skolorna Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 17 Förskoleklass 2 Grundskola 31 Källa: uppgifter från rektorn Torsö skola ligger på Torsö cirka 15 kilometer från Mariestad. Den lilla skolan möjliggör ett åldersblandat arbetssätt och personalen i skolan arbetar för att ha en daglig samverkan och möten mellan olika åldrar där även förskolebarnen kan delta som en naturlig del av vardagen. Verksamheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. Skolans huvudsakliga upptagningsområde är elever från öarna Torsö, Dillö och Brommö i Mariestads skärgård. Eleverna från Torsö fortsätter sin skolgång i årskurserna 7 9 i Högelidsskolan, Lindsberg. Rektorn i Torsö skola är även rektor i Högelidsskolan, Lövhagen. Högelidsskolan, Lövhagen Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 83 Förskoleklass 20 Grundskola 139 Obligatorisk särskola 13 Källa:: uppgifter från rektorn Högelidsskolan, Lövhagen omfattar förskoleklass, årskurserna 1 6 samt träningsskola. Eleverna i Högelidsskolan, Lövhagen kommer huvudsakligen från Krontorp och Högelid i tätorten och fortsätter sin skolgång i Högelidsskolan, Lindsberg. Eleverna och skolans personal är organiserade i fyra arbetslag. I två av dem finns förskoleklass, årskurserna 1 3 och skolbarnsomsorg. De två övriga omfattar årskurserna 4 6 och träningsskolan med elever från grundskole- till gymnasiesärskola. I träningsskolan finns också ett fritidshem. Eleverna i Lövhagen har tillgång till en friidrottsanläggning och en skolskog som utgör viktiga delar av skolans lärandemiljö. Eleverna från Högelidsskolan, Lövhagen fortsätter sin skolgång i årskurserna 7 9 i Högelidsskolan, Lindsberg. Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola är belägna i norra delen av Mariestad och ingår i rektorsområde Norr. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen huvudsakligen erbjuder undervisning som ger eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i enlighet med de nationella målen. I båda skolorna finns en social gemenskap och ett vänligt klimat såväl emellan elever som mellan lärare och elever. Eleverna uppger att de känner sig trygga i sina skolor och att mobbning och andra trakasserier sällan förekommer. Båda skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete och personalen i Torsö skola ser som en viktig uppgift att rusta eleverna 2

med en empatisk förmåga att förstå egna och andras känslor och behov. Det finns rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödinsatser i båda skolorna. Vårdnadshavarna deltar i en positiv samverkan med såväl den yttre miljön som den inre. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser i skolorna inom följande områden. - Skolorna bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolorna bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Elevernas individuella utvecklingssamtal kan utvecklas avseende elevens kunskapsutveckling kopplat till kursplanemålen i samtliga ämnen. - Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning är att barnen i förskoleklasserna ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. I skolornas kvalitetsredovisningar, kallad Vägvisaren, redovisas bland annat måluppfyllelse i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. För vägledning vid bedömningen av måluppfyllelsen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) 3

Tabell 1. Andel elever vid skolorna, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik, läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Torsö skola 100 88 88 Högelidsskolan, Lövhagen 100 97 100 Kommunen 87 85 88 Källa: Skolornas kvalitetsredovisningar kallad Vägvisaren Med tanke på att antalet elever i årskurs 5 vid skolorna är få och varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen i något ämne. Av tabellen framgår dock att måluppfyllelsen i de redovisade ämnena är högre i jämförelse med kommunens genomsnitt. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten varje år för att kunna sätta in rätt åtgärder och nå en ännu högre måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att det i båda skolorna finns ett väl utvecklat system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Däremot redovisas inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare om Systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Normer och värden Inspektörerna möter, i båda skolorna, öppna och glada barn och elever. De berättar att de trivs i sina respektive skolor och känner sig trygga och omhändertagna. Kränkningar och mobbning är sällsynt. Eleverna vet vart och till vilka de ska vända sig om något händer och känner sig förvissade om att de vuxna vidtar åtgärder omgående. Detta är också vad som samstämmigt uppges i samtliga intervjuer. I skolorna råder vid inspektionstillfället ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. I skolornas kvalitetsredovisningar för år 2005 och 2006 redovisas resultat av elevenkäter där båda skolorna visar höga värden för elevernas upplevda trygghet. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning i skolorna. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. 4

Arbetsmiljö och delaktighet I enlighet med läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. I båda skolorna finns klassråd och elevråd. Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genomförs regelbundet. Eleverna får stöd av personalen i mötesform och mötesteknik. Inspektörernas bedömning är att skolorna arbetar med att främja elevernas förmåga och vilja att arbeta i demokratiska former. I skollagen och i läroplanen betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller undervisningens utformning och innehåll samt förhållandena i skolan. Enligt läroplanen ska alla elever ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll i takt med stigande ålder och mognad. Enligt lärarna i de båda skolorna ges eleverna inflytande över sitt lärande. Detta sker främst genom elevernas planering av sitt arbete. I takt med stigande ålder och mognad ges eleverna möjlighet till olika val av stoff och arbetsformer med utgångspunkt i målbeskrivningar från kursplanerna. Dock beskriver de elever som inspektörerna träffar att det i hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. Det bestående intrycket från verksamhetsbesöken är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten och om sitt lärande är begränsat. Eleverna efterfrågar inte heller i någon av skolorna att få inflytande över lärandet eller hur undervisningen läggs upp. Samtal med personal och rektorn bekräftar detta. Verksamhetsbesök och intervjuer visar att respektive skola inte har någon plan för hur elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet successivt ska öka. Vidare framkommer brister i elevernas kunskap om målen för utbildningen. Dock har lärarna i olika grad bearbetat kursplanemålen men vid inspektionstillfället inte tydliggjort dem för eleverna. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål blir det svårt för dem att utöva ett inflytande eller ta ansvar för de viktiga frågorna kring lärandet och undervisningens planerande. Inspektörerna bedömer att båda skolorna bör förbättra arbetet med att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Likaså bör skolorna förbättra arbetet med att utveckla elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Inspektionen visar, som tidigare framkommit i denna rapport, att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av värdegrundsarbete. Personalen påtalar att olika insatser görs såväl i undervisningen, som på raster och under andra aktiviteter. Vid båda skolorna används undervisningsmaterial, såsom Livsviktigt eller EQ-samtal. Enligt elever och personal är det överlag en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner i de båda skolorna. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågor. Det råder numera ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen/huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det 5

målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7) I de båda skolorna berättar personalen att man arbetat fram en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att skolornas likabehandlingsplaner inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Exempelvis finner inspektörerna att planerna inte utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för vilka insatser skolorna avser att vidta under det kommande året. Vidare framgår av intervjuer med elever och personal att eleverna vid de båda skolorna inte har medverkat i arbetet med att upprätta respektive likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta likabehandlingsplaner som uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan. I intervjuer med rektorn, personal, elever och vårdnadshavare i skolorna noterar inspektörerna en mycket god samverkan mellan skolan och vårdnadshavarna. Genom föräldraföreningar där rektorn och representanter för personalen och vårdnadshavarna regelbundet träffas, upplever vårdnadshavarna att de både blir informerade och kan påverka skolans verksamhet i stort. Eleverna medverkar inte i dessa möten men ingår som en tydlig länk via elevråden. Innehåll, organisering och arbetssätt Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas och även får möjlighet till överblick och sammanhang. Enligt grundskoleförordningen ska det vid varje skola finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. När elever vid de båda skolorna i intervjuer och vid verksamhetsbesök beskriver skolarbetet och hur man arbetar så är utgångspunkten ofta lärarens instruktioner och handledning, enskilt arbete med uppgifter i läroboken och prov. I elevernas beskrivningar är exempel på variation i innehåll och arbetsformer relativt få. Eleverna i flera årskurser i skolorna talar om ämnet Oä. Inspektörerna vill framhålla vikten av att lärarna utgår från de ämnen som finns i de nationella kursplanerna. I Torsö skola ser inspektörerna några goda exempel där lärare organiserar undervisningen efter aktuella övergripande teman där varierande arbetsformer används och eleverna kan påverka skolarbetet utifrån sina egna utgångspunkter. Detta gäller även inom träningsskolan där undervisningen inriktas på arbetssätt och arbetsformer som speglar lärandet och ger eleverna förutsättningar att efter sina individuella förutsättningar nå uppnåendemålen i särskolan. 6

Inspektionen visar att Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola har vad skolorna kallar lokala arbetsplaner som skolorna tar utgångspunkt i vid planering av utbildningen på olika sätt. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. I båda skolorna finns elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Elevgenomgångar och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns i skolorna. Personalen i elevvårdsteamen tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevvårdsgruppen arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de är ett hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utvärdering av lärandet Systematik i kunskapsuppföljningen är en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola har väl utvecklade system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Alla grundskolor i kommunen använder sig av gemensamma mätpunkter till hjälp vid utvärdering av elevernas lärande i dessa ämnen. Tester genomförs i årskurs 2 och resultaten redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. De nationella proven i årskurs 5 används som en hjälp i utvärderingen av lärandet i svenska, engelska och matematik. Som tidigare nämnts visar inspektionen att skolorna inte systematiskt analyserar och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i kursplanernas övriga ämnen. Skolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Detta sker i samband med utvecklingssamtalen och utvecklingsplanerna följs upp efter en termin vid nästa utvecklingssamtal. Den dokumentation som bildar underlag för utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner behandlar i huvudsak läroplanens mål att sträva mot och kunskapsutvecklingen inom ämnena matematik, svenska och engelska. För övriga ämnen finns kommentarer noterade av typ jobbar bra, intresserad och aktiv eller duktig som inte på något sätt kopplar till kursplanernas mål. Inspektörerna vill poängtera att kunskapsuppföljningen i andra ämnen än engelska, matematik och svenska också bör vara tydlig och utgå från mål i kursplanerna. Detta är en förutsättning för att elever 7

och vårdnadshavare ska kunna få återkoppling på hur elevernas kunskapsutveckling och lärande förhåller sig till kursplanernas mål i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna kan utvecklas avseende elevens kunskapsutveckling kopplat till kursplanemålen i samtliga ämnen. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt bestämmelserna ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningarna vid Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola följer en gemensam mall kallad Vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningarna upptas av en redovisning av resultaten på elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att resultaten av dessa enkäter är intressanta och ger skolorna information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. I kvalitetsredovisningarna redovisas resultaten av screening i årskurs 2 i matematik och svenska. En bedömning görs också av måluppfyllelsen i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Inga bedömningar av måluppfyllelsen i andra ämnen eller i andra årskurser redovisas. Skolorna gör inga sammanställningar eller analyser i kvalitetsredovisningen av de samlade kunskapsresultaten. Det är svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen i skolorna har förverkligats eller vilka åtgärder skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Av intervjuer med rektorn och personalen framgår att skolorna till viss del arbetar med att utifrån analyser av kunskapsresultaten och andra bedömningar av måluppfyllelse genomföra kvalitetsarbete som utvärderas i en pågående process. Inspektörerna ges flera exempel på utvecklingsarbete av god kvalitet som inte redovisas i skolornas kvalitetsredovisning exempelvis att förbättra och utveckla den röda tråden för barn och elever vid övergångar mellan förskola/förskoleklass och inom skolorna. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsarbete kan förbättras så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer vidare att skolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten över skolverksamheten. Ledning och intern kommunikation För skolorna i Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö finns det en rektor som också ansvarar för en del av förskoleverksamheten i området. Rektorn har sin expedition vid Högelidsskolan där områdesexpeditionen finns. Till sin hjälp har rektorn i Högelidsskolan, Lövhagen ett ledningsteam och rektorn uppger att ett liknande team är under uppbyggnad i Torsö skola. 8

Enligt bestämmelserna ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Rektorn vid Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola har lärarutbildning och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Hon tillträdde sin tjänst vid skolorna år 2003 respektive 2005. Rektorn delar sin tjänstgöringstid mellan de båda skolorna och en förskola. Geografiskt är det milslånga resor mellan de olika enheterna. I intervju med inspektörerna berättar rektorn att arbetssituationen inte medger att hon kan vara närvarande i skolorna så som hon skulle vilja. Av intervjuer med personalgrupper i de båda skolorna framgår dock att rektorn upplevs som mycket närvarande och förtrogen med den dagliga verksamheten i skolorna. Rektorn har fasta tider i skolorna och upplevs vara nåbar. Detta är också elevernas och deras vårdnadshavares uppfattning. Av intervjuer och verksamhetsbesök framgår att den pedagogiska utvecklingen i skolorna i stor utsträckning drivs av rektorn. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolorna och att rektorn tar ansvar som pedagogisk ledare för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Vidare ska undervisningen syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Intervjuer och verksamhetsbesök visar att elevens val organiseras olika i skolorna beroende på lärare och årskurs. I båda skolorna finns elever som i ämnet, elevens val inte gör något val av ämne att bredda eller fördjupa sina kunskaper i. Exempelvis har lärarna i Torsö skola gjort valet att alla elever under läsåret ska arbeta med idrott och hälsa och att eleverna sedan kan vara med att påverka vilka aktiviteter man genomför under den rubriken. Inspektörerna bedömer att samtliga elever vid Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö skola inte erbjuds elevens val som motsvarar grundskoleförordningens föreskrifter om att eleverna ska erbjuds valmöjligheter utifrån ett allsidigt urval av ämnen. Personal Samtliga lärare är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 hade Högelidsskolan en lärartäthet på 7,7 lärare per 100 elever och Torsö skola hade 10,2 vilket kan jämföras med genomsnittet 8,0 i Mariestads kommun och 8,2 lärare per 100 elever i riket. Kompetensutveckling ska anordnas för den personal som har hand om utbildningen och rektorn har ett särskilt ansvarar för att de får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Intervjuer med rektorn och personalen i Högelidsskolan, Lövhagen och Torsö sko- 9

lor visar att rektorn i medarbetarsamtal gör en plan för personalens kompetensutveckling utifrån skolans behov. Enligt rektorn och personalen saknas det dock medel för att genomföra nöjaktiga kompetensutvecklingsinsatser. Materiella resurser Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid de båda skolorna tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler. Skolgårdarna med omgivningar erbjuder en rad olika möjligheter till såväl undervisning som rastaktiviteter. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Marie Karlsson Mats Aronsson 10

Utbildningsinspektion i Mariestad Österåsens skola Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Österåsens skola förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Österåsens skola...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Österåsens skola den 30 och 31 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Österåsens skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Österåsens skola intervjuades rektorn, personal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser samt förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolan Beskrivning av Österåsens skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 73 Förskoleklass 21 Grundskola 127 Obligatorisk särskola 16 Österåsens skola är en av Mariestads äldre skolor. Upptagningsområdet utgörs av stadens nordvästra delar med blandad bebyggelse. Rektorsområdet utgörs av förskoleklass och årskurserna 1 6 samt obligatorisk särskola årskurserna 1 6. Rektorn för Österåsens skola är även ansvarig för en särskild undervisningsgrupp benämnd Eken som är gemensam för kommunen och har sina lokaler i en annan del av staden. I Eken finns två grupper av elever; sex elever med koncentrationssvårigheter samt sex elever med språksvårigheter. Österåsens skola tillhör skolområde Norr och eleverna går vidare till Högelidsskolan i årskurs 7 9. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Österåsens skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Österåsens skola bedriver ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vilket bland annat leder till att det råder en god stämning i skolan och att eleverna känner sig trygga. Skolan har rutiner för att identifiera elevers behov av stöd. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan motsvarar inte kraven i lagen (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Alla elever i behov av särskilt stöd vid skolan får inte detta (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för eleverna vid Eken (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som är i behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte de krav som uppställs i förordningen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). 2

- Svenska som andraspråk erbjuds som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör analysera kunskapsresultaten samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. - Skolan bör arbeta för att ge eleverna ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen. - Skolornas bör arbeta för att förbättra elevernas individuella utvecklingsplaner avseende innehåll och kvalitet. - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. - Skolans rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning att barnen i förskoleklasserna ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. I skolans kvalitetsredovisning (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete) redovisas måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) Tabell 1. Andel elever vid skolan, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått målen i kursplanerna för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik, läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Österåsens skola 79 68 82 Kommunen 87 85 88 Källa: Vägvisaren Av tabellen framgår att det läsåret 2005/06 var låg måluppfyllelse främst i svenska och matematik. En jämförelse med läsåret 2004/05 uppvisar att en försämring skett i ämnet svenska som då var 92 procent och i matematik där värdet var 88 procent. I ämnet engelska hade måluppfyllelsen ökat med 3 procent. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolorna varierar från år till år är det svårt att dra några säkra slutsatser av ovan redovisade 3

resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör analysera kunskapsresultaten samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Se vidare avsnitt Individanpassning och stöd. Enligt läroplanen ska skolans lärare utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmet. Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen, utöver svenska, matematik och engelska, har skolorna ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Personalen uppger vid intervjuer att de fortlöpande gör bedömningar av elevernas arbete och anser sig därmed ha en god bild av elevernas kunskapsutveckling. Denna bedömning ligger sedan till grund för den information som lämnas till föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Inspektionen visar att det saknas systematiska utvärderingar av elevernas kunskaper i förhållande till målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektörerna kan därför inte uttala sig om huruvida eleverna vid de båda skolorna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Vid intervjuer och samtal med elever och andra iakttagelser i verksamheten framgår vidare att eleverna inte har kännedom om målen för respektive ämne. För eleverna vid Eken finns ingen systematisk uppföljning av eventuellt vidtagna åtgärder och inte heller någon kunskapsuppföljning. Personal uppger vid intervju att magkänslan får avgöra när en elev kan gå tillbaka till sin hemskola. Det saknas även en uppföljning av hur elever som varit placerade vid Eken klarar sina studier när de är tillbaka och studerar vid sin hemskola. Se vidare avsnitt Individanpassning och stöd. Det är inspektörernas bedömning att Österåsens skola måste utveckla arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling till att omfatta samtliga ämnen. I årskurserna 1 6 i den obligatoriska särskolan bekräftar intervjuer, samtal och iakttagelser i verksamheten att uppföljningen av elevernas kunskaper är systematisk och att elevernas studier dokumenteras på ett tydligt sätt genom journaler och digitala portfolier. Inspektörerna bedömer att uppföljningen för dessa elever är mycket god. Normer och värden Enligt intentionerna i läroplanen ska elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Undervisningen ska bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Eleverna i Österåsens skola har enligt inspektörernas bedömning begränsade möjligheter att vara delaktiga i planering av undervisningen och dess innehåll. Inspektörerna ser vid inspektionen få exempel på att eleverna varit med och planerat undervisningen. Eleverna berättar att de ibland får bestämma i vilken ordning de olika arbetsuppgifterna, som läraren gett dem, ska genomföras. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över sin utbildning är begränsat. Se vidare avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet. De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sina skolor och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande. Även personalen ger bilden av en trygg miljö där åtgärder sätts in när 4

det finns tendenser till problem av olika slag. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I enlighet med läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Vid Österåsens skola finns klassråd och elevråd. Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genomförs regelbundet och det är inspektörernas uppfattning att eleverna därmed ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läroplanen fastställer vidare att eleverna ska kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat inflytande över sin skolgång. Vidare säger läroplanen att skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. De elever inspektörerna träffar berättar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. I samband med verksamhetsbesök ser inspektörerna få exempel på att eleverna ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet och det bestående intrycket är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten och sitt lärande är mycket begränsad. Samtal med personalen och skolornas rektor förstärker denna bild. Inspektionen visar att skolans elever i allmänhet inte är medvetna om målen för sin utbildning. Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. En förutsättning för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över och kunna ta ansvar för sitt lärande i en målstyrd skola är att de också känner till vilka målen för utbildningen är. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Vidare bör skolan arbeta för att ge eleverna ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen. Inspektionen visar att det vid skolan fortlöpande pågår olika former av värdegrundsarbete. Personalen påtalar att olika insatser görs såväl i undervisningen, som på raster och under andra aktiviteter. Vid skolan används ett undervisningsmaterial som kallas Livsviktigt. Enligt både elever och personal är det överlag en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner. Inspektörerna bedömer att det bedrivs ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vid skolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) 5

ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som man avser göra under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7). Den 15 oktober 2006 trädde bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Likabehandlingsplanen ska bland annat beskriva hur barn, elever och personal ska medverka i arbetet med planen, samt hur vårdnadshavare görs delaktiga i arbetet. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället har skolan en plan för likabehandling. Inspektörerna bedömer att dokumentet inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid respektive verksamhet, samt en uppräkning av vilka insatser skolan avser att vidta under innevarande läsår. Skolans likabehandlingsplan är inte anpassad för förskoleklassen, Eken eller särskolan, aspekten att vuxna kan kränka barn och elever tas inte upp och barn och elever deltar inte i arbetet med att upprätta planen. Vidare är den kartläggning som skolan gjort bristfällig och handlar mest om fysiska risker. Skolan måste därför snarast upprätta likabehandlingsplaner som motsvarar kraven i lagen. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen för Österåsens skola inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Skolan har enligt inspektörernas bedömning rutiner för att identifiera elevers behov av särskilt stöd. Av skolans kvalitetsredovisning framgår att det var en stor grupp som genomförde ämnesproven läsåret 2005/06 och att det i denna grupp finns ett flertal elever som behöver ett extra stöd för att nå målen. Skolan framför där att det saknas resurser för att ge eleverna det stöd de har rätt till. Vid intervjuer anger vidare några lärare att det finns elever som inte får det stöd de ska ha. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilt stöd vid skolan inte får det stöd de har rätt till. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven 6

och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Österåsens skola upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilda stödåtgärder. Dock är de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av i vissa fall mycket torftiga och anger inte tydligt för eleven vilka nationella mål som ska uppnås och vilka åtgärder som ska vidtas. Eleverna som finns på Eken saknar helt åtgärdsprogram. Personalen anger att en placering på Eken är den enda åtgärd som dessa elever behöver. Inspektörerna bedömer att skolan inte upprättar åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder. Den särskilda undervisningsgruppen benämnd Eken är till för elever med koncentrationsproblematik eller språksvårigheter. Eken tar emot elever från hela kommunen. Det finns plats för två grupper på vardera sex elever. När en elev bedöms vara i behov av en plats vid Eken skickar rektorn vid elevens hemskola en ansökan till Österåsens rektor som är den som avgör om eleven kan tas emot och fattar beslut om placering. Personal vid Eken och rektorn anger att det är mycket hårda krav från lärare och rektorer i kommunen att Eken snabbt måste ta hand om elever med särskilda behov, vilket försvårar planeringen för verksamheten. Lärare hotar säga upp sig om inte de blir av med en viss elev. Det förekommer även att elever börjar på Eken vid 5 års ålder och finns kvar i verksamheten ännu efter 5 år. Vid intervju uttryckte rektorn viss oro inför hösten då det enligt rektorn ska komma barn direkt från förskolan till Eken. Skolverkets bedömning om bland annat beslut om mottagning av elever till särskilda undervisningsgrupper som tar emot elever från flera skolor görs i kommunrapporten. Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Eleverna vid Eken har begränsningar i undervisningstid och även begränsningar avseende vilka ämnen de undervisas i. Beslut om anpassad studiegång har inte kunnat uppvisas vid inspektionen. Inspektörerna bedömer att beslut om anpassad studiegång saknas för eleverna vid Eken, vilket måste åtgärdas. Enligt förordningen ska elever som behöver det ges studiehandledning på modersmål. Vid skolan finns elever med annat modersmål än svenska och som enligt personalen inte får studiehandledning på sitt modersmål, men som skulle behöva det. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste anordna studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov av detta. Utvärdering av lärandet och bedömning Intervjuer med föräldrar som har barn vid Österåsens skola visar att de är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, minst en gång per termin, och föräldrarna anser att de via samtalen får en god inblick i såväl barnens sociala situation som deras kunskapsutveckling. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, samt elevernas utveckling i förhållande till läroplanens strävansmål. Detta kan ytterligare förbättra föräldrarnas möjlighet att få kunskap om sina barns färdigheter och utvecklingsbehov. 7

Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Inspektörerna konstaterar att skolorna har upprättat individuella utvecklingsplaner, IUP, för samtliga elever. Dock framgår att de är av skiftande kvalitet, bland annat avseende dokumentationens innehåll och omfattning. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att personalen ges tid att såväl inom arbetslaget som tillsammans med hela lärargruppen utveckla arbetet med elevernas IUP, exempelvis genom att enas om ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen av elevens utveckling och lärande. Dokumentationen ska skapa synlighet och struktur för elever, vårdnadshavare och lärare, vilket även underlättar vid byten av lärare, grupp och skola. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Inspektionen visar att personalen i särskolan samverkar om grunderna för en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper på ett mycket bra sätt. Eleverna inom särskolan har även IUP av god kvalitet något som kan vara lärande exempel för hela Österåsens skola inklusive Eken. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet med mera ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Mariestads kommun samlas skolornas kvalitetsredovisningar i den så kallade Vägvisaren. Skolans kvalitetsredovisningar tar sin utgångspunkt i en gemensam mall som kommunen beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen används till att redovisa resultaten av elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolan en indikation på hur arbetet vid skolan uppfattas av elever och föräldrar. Dock saknas i kvalitetsredovisningens nuvarande utformning en tydlig bild av vilket kvalitetsarbete som pågår i skolan. Vidare går det inte att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid skolan har förverkligats eller vilka åtgärder man avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Exempelvis finns inte kunskapsresultaten i andra ämnen än engelska, matematik och svenska redovisade för årskurs 5. Kunskapsresultat i andra årskurser redovisas inte alls. Inspektörerna bedömer att Österåsens skolas kvalitetsredovisning måste förbättras så att den motsvarar kraven i förordningen. Se vidare i kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Med tanke på vad som skrivits ovan om avsaknaden av en arbetsplan vid skolan och bristerna i den nuvarande kvalitetsredovisningen är det svårt att få en bild av vilket kvalitetsarbete som bedrivs. Skolan redovisar inget systematiskt fortlö- 8

pande utvecklingsarbete. Inspektörerna bedömer därför att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. Ledning och intern kommunikation Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn vid Österåsens skola tillträdde sin tjänst vid skolan 2005 och genomgår vid tillfället för inspektionen den statliga rektorsutbildningen. Rektorn ansvarar även för verksamheten i Eken som är en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurserna 1 3. I Eken finns barn som börjat där vid fem års ålder. Av intervjuer med personalen vid skolan samt vid Eken framkommer att merparten av dem anser att rektorns förtrogenhet med den dagliga verksamheten är begränsad. Det efterfrågas mer tid till pedagogiska diskussioner och ett tydligare pedagogiskt ledarskap. Personalen anger att rektorn deltar i så många olika grupper att hon inte kan följa arbetet på skolan. Rektorn har vidare delegerat ansvaret för personalkonferenserna som hålls varje vecka till skolans utvecklingsledare. Inspektionen visar att skolan har brister i kvalitetsarbetet, att den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas samt att skolan saknar likabehandlingsplan. Då det är rektorn som har det övergripande ansvaret för bland annat dessa frågor bedömer inspektörerna att rektorn i högre utsträckning bör ta ansvar för den pedagogiska utvecklingen vid skolan och följa upp skolans resultat och att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till likvärdig utbildning Svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas som alternativ till undervisning i svenska. Vid skolan erbjuds svenska som andraspråk enligt rektorn och personalen, som stöd och inte som eget ämne. Inspektörerna bedömer att svenska som andraspråk inte erbjuds som eget ämne vilket måste åtgärdas. Vid Österåsens skola arbetar läsåret 2006/07 14 lärare, fördelat på nio tjänster. Lärartätheten per 100 elever är 7,1, att jämföra med riksgenomsnittet 8,3. Vid Eken är det tre elever per lärare. Enligt rektorn har det stora flertalet lärare utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Vid verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen Eken finns två specialpedagoger, två grundskollärare samt en fritidspedagog. 9

Enligt inspektörernas bedömning har eleverna tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. Skolan har i huvudsak ändamålsenliga lokaler med undantag av Eken. Eken är placerad i egna lokaler som inte ligger i nära anslutning till skolan. Enligt personalen är det problem med mögel i dessa lokaler. Till hösten 2007 kommer eleverna med språksvårigheter att flytta till Österåsens skola medan de elever som har koncentrationssvårigheter placeras på annat håll i kommunen. Se vidare i kommunrapporten. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Monica Gillenius Marie Karlsson 10

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Flitiga Lisan och Kronoparksskolan Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Flitiga Lisan och Kronoparksskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Flitiga Lisan och Kronoparksskolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Flitiga Lisan den 24 april och Kronoparksskolan den 25 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun, Flitiga Lisan och Kronoparksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I skolorna intervjuades rektorn, delar av personalen, elever, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Flitiga Lisan Beskrivning av Flitiga Lisan och Kronoparksskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 76 Förskoleklass 17 Grundskola 124 Flitiga Lisan är belägen cirka en kilometer utanför centrum av Mariestad. De flesta eleverna bor i närområdet och har bara några minuters promenad till sin skola. Verksamheten omfattar fritidshem med två avdelningar, förskoleklass, årskurserna 1 6, samt en språkgrupp med elever som nyligen kommit till Sverige och därför behöver mycket språkträning. Undervisningen är huvudsakligen organiserad i åldershomogena klasser. Skolan har inga slöjdsalar vilket gör att eleverna får undervisning i ämnet vid Kronoparksskolan. Kronoparksskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 23 Grundskola 134 Kronoparksskolan ligger i de västra delarna av Mariestad, cirka en och en halv kilometer från stadens centrum. Delar av skolan renoverades i slutet av 1990- talet. Vid skolan finns två fritidshemsavdelningar, en förskoleklass, samt åldershomogena klasser i årskurserna 1 6. De båda skolorna ingår i skolområde Väster. När eleverna börjar årskurs 7 flyttar de allra flesta till Tunaholmsskolan som är en av kommunens tre skolor för elever i årskurserna 7 9. I årskurs 5 får eleverna vid både Flitiga Lisan och Kronoparkskolan sin hemkunskapsundervisning i Tunaholmskolan. Vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan finns många barn med annat modersmål än svenska. Skolområde Väster tilldelas därför en extra summa pengar som bland annat ska finansiera modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolorna och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Besök gjorda i verksamheten och intervjuer visar att eleverna vid de båda skolorna i huvudsak ges förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det bestående intrycket av besöken i Flitiga Lisan och Kronoparksskolan är att eleverna känner sig trygga och att det råder ett gott arbetsklimat vid skolorna. 2

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Flitiga Lisan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolorna anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Flitiga Lisan erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges vid skolorna som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolorna bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. - Skolorna bör arbeta vidare med att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. - Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. - Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. - Skolornas rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Enligt personal i förskoleklasserna har leken en viktig roll i verksamheten. Fokus läggs bland annat på social träning och språkutveckling. Inspektörerna bedömer, utifrån gjorda intervjuer och verksamhetsbesök, att eleverna i de båda 3

skolornas förskoleklass ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. I skolornas kvalitetsredovisningar (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete) redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) Tabell 1. Andel elever vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska, läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Flitiga Lisan 86 83 86 Kronoparksskolan 86 86 95 Kommunen 88 85 87 Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06 Av tabellen framgår att det läsåret 2005/06 förelåg små skillnader i måluppfyllelse skolorna emellan i ämnena svenska, matematik och engelska, samt att resultaten är i nivå med genomsnittet för kommunen som helhet. Skolornas egen statistik för läsåret 2004/05 visar på resultat som är i stort sett likvärdiga med dem som redovisats i tabellen ovan. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolorna varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att skolorna fortsätter arbetet för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen har skolorna ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Vid samtal med personalen i Flitiga Lisan framkommer att de tycker att det är svårt att göra en uppföljning i samtliga ämnen, men att elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) på sikt förväntas kunna bli ett bra hjälpmedel i arbetet med att bredda kunskapsuppföljningen. Inspektionen visar att det vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan i hög utsträckning saknas systematiska utvärderingar av elevernas kunskaper i förhållande till målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektörerna kan därför inte uttala sig om huruvida eleverna vid de båda skolorna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare om systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Inspektörerna vill även poängtera vikten av att personalen vid skolan regelbundet uppmärksammar läroplanens och kursplanernas strävansmål och att det fortlöpande arbetet med planering och utvärdering tar sin utgångspunkt i dessa. Normer och värden Vid besöken i Flitiga Lisan och Kronoparksskolan får inspektörerna uppfattningen att eleverna i hög utsträckning känner sig trygga i sina skolor. Relationen såväl elever emellan som mellan elever och vuxna framstår som positiv och vänlig. Personal och föräldrar vid Flitiga Lisan framhåller skolans storlek som 4

en bidragande orsak till hög trivsel och det faktum att personalen i stort sett kan namnen på alla elever i skolan anses lägga grunden för en trygg miljö. Vid Kronoparksskolan lyfter personalen fram rektorns sociala engagemang som en viktig del i arbetet med att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö för eleverna. Mobbning eller annan kränkande behandling är enligt elever, personal och föräldrar ovanligt förekommande i de båda skolorna. En enkät som genomförs varje år behandlar bland annat frågan om hur trygga eleverna känner sig i olika verksamheter. Resultatet av enkäten redovisas i respektive skolas kvalitetsredovisning och visar att de lite yngre barnen (F 3) vid Flitiga Lisan ger sin skola 8,7 poäng och de äldre 8,3 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan. För Kronoparksskolan är resultaten från motsvarande enkät 8,6 bland de yngre och 8,2 för eleverna i årskurs 4 6. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I enlighet med läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genomförs regelbundet vid både Flitiga Lisan och Kronoparksskolan. Eleverna vid Flitiga Lisan berättar ingående om sitt arbete och det framgår tydligt att de upplever att klassråd och elevråd är viktiga inslag i skolarbetet. Även i Kronoparksskolan beskriver eleverna arbetet i elevrådet som viktigt, dock framkommer att de ibland tycker det är svårt att veta varför vissa förslag som elevrådet lägger fram inte får genomslag vid skolan. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolan på ett tydligt sätt ger eleverna återkoppling på de förslag som klass- och elevråd presenterar, vare sig det handlar om att genomföra förslagen eller inte. Det är inspektörernas uppfattning att eleverna vid de båda skolorna, i enlighet med intentionerna i läroplanen, ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läroplanen fastställer vidare att skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Vid Flitiga Lisan finns ett dokument med titeln Arbetsplan Barn och elevers inflytande. Dokumentet innehåller bland annat diverse exempel på hur eleverna kan ges tillfälle till inflytande i olika ämnen, samt en målformulering beträffande vart skolan vill nå i arbetet med elevernas inflytande. Kronoparksskolan har ett liknande dokument som ska vägleda personalen i arbetet med att få eleverna delaktiga i utformningen av utbildningen. De elever inspektörerna träffar berät- 5

tar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. I samband med verksamhetsbesök ser inspektörerna exempel på att eleverna i viss mån ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet, men det bestående intrycket är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten är mycket begränsad. Samtal med personal vid de båda skolorna bekräftar denna bild. Inspektörerna bedömer därför att skolorna, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är enligt läroplanen en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Inspektionen visar att läroplanen och de nationella kursplanerna är okända begrepp för det stora flertalet av eleverna vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan. Vid intervjuer med personal från Flitiga Lisan och Kronoparksskolan ges exempel på hur enskilda lärare arbetar med att presentera exempelvis kursplaner och de nationella mål som finns för elevernas utbildning. Dock framgår också att det inom personalgrupperna finns stora skillnader beträffande hur aktivt detta arbete genomförs. Inspektörerna bedömer därför att skolorna i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen så att eleverna bland annat kan få ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen. Inspektionen visar att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av värdegrundsarbete. Vid båda skolorna används ett undervisningsmaterial som kallas Livsviktigt. Klassövergripande temadagar och fadderverksamhet är exempel på andra förebyggande inslag i arbetet med att skapa en god stämning i skolorna. Vid Flitiga Lisan genomförs vid behov tjej- och killsnack med eleverna i årskurserna 4-6. Enligt både elever och intervjuade föräldrar är det överlag en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner vid de båda skolorna. Såväl skolornas personal som rektorn berättar engagerat om värdegrundsarbetet och ger åtskilliga exempel på insatser som görs i syfte att skapa en trygg miljö och öka elevernas förståelse för varandra. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett bra och aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vid såväl Flitiga Lisan som vid Kronoparksskolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som avses att göras under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska arbetas fram i samverkan mellan barn, elever och personal, samt företrädare för vårdnadshavare. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och 6

elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har skolorna arbetsplaner mot mobbing och en gemensam arbetsplan för likabehandling. I dessa arbetsplaner ges goda exempel på hur skolan arbetar för att främja likabehandling. Det är dock inspektörernas bedömning att dessa dokument inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid respektive skola, samt en uppräkning av vilka insatser skolorna avser att vidta under innevarande läsår. Skolorna måste därför snarast upprätta likabehandlingsplaner som motsvarar kraven i lagen. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. För de båda skolornas elevvårdsarbete finns ett elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid respektive skola, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Klasskonferenser och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns vid skolorna. Personalen i elevvårdsteamet tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna till stora delar har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Dock vill inspektörerna i sammanhanget åter poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, utvecklar arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling till att omfatta samtliga ämnen. Om den systematiska kunskapsuppföljningen bara omfattar ämnena svenska, matematik och engelska, riskerar de elever som är i behov av stödundervisning i andra ämnen att gå miste om den hjälp de är berättigade till. Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid skolorna som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. I sammanhanget vill inspektörerna påpeka att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevvårdsgruppen arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. Enligt elevhälsoteamet läses alla åtgärdsprogram igenom av skolornas rektor. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas bedömning att de kan vara ett hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen ska de elever som behöver det ges studiehandledning på modersmål. Vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan finns en hög andel elever med annat modersmål än svenska. Ingen elev erbjuds dock studiehandledning på modersmål och det saknas rutiner vid skolan för att kartlägga om behovet finns. Enligt personal vid skolorna finns det elever som är i 7

behov av detta stöd, vilket också rektorn kan bekräfta. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studiehandledning på modersmålet, samt säkerställa att de elever som är i behov av studiehandlening också erbjuds detta. Vid Flitiga Lisan finns det elever som större delen av skoldagen får sin undervisning i den så kallade språkgruppen som är en förberedelseklass för elever som relativt nyss anlänt till Sverige. Därutöver är det framförallt i de praktiskestetiska ämnena som eleverna följer undervisningen i respektive klass och årskurs. Skolans mål är att eleverna i förberedelseklassen så snart som möjligt ska få hela sin undervisning i sin klass. För eleverna i förberedelseklassen saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Då dessa elevers undervisning avviker från timplanen, ska beslut om anpassad studiegång också finnas. Så är i dagsläget inte fallet. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste fatta beslut om dels placering i särskild undervisningsgrupp, dels om anpassad studiegång för eleverna i förberedelseklassen. Utvärdering av lärandet och bedömning Intervjuer med föräldrar som har barn vid Flitiga Lisan eller Kronoparksskolan visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Föräldrarna framhåller att de när som helst kan kontakta sitt barns skola om det är något de undrar över, de flesta intervjuade upplever också att lärarna tar kontakt med föräldrarna vid behov. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, minst en gång per termin, och föräldrarna anser att de via samtalen får en god inblick i såväl barnens sociala situation som deras kunskapsutveckling. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, samt elevernas utveckling i förhållande till läroplanens strävansmål. Detta kan ytterligare förbättra föräldrarnas möjlighet att få kunskap om sina barns färdigheter och utvecklingsbehov. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Inspektörerna konstaterar att skolorna har upprättat individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Dock framgår att de är av skiftande kvalitet, bland annat avseende dokumentationens innehåll och omfattning. Tänk på att vara tyst när fröken pratar, prata mindre och de vuxna bestämmer, är exempel på några av de IUP-formuleringar som inspektörerna tagit del av och som visar behovet av att personalen ges tid att såväl inom arbetslaget som tillsammans med hela lärargruppen utveckla arbetet med elevernas IUP. Exempelvis behöver diskussioner om ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen av elevens utveckling och lärande föras. Dokumentationen ska skapa synlighet och struktur för elever, vårdnadshavare och lärare, vilket även underlättar vid byten av lärare, grupp och skola. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med 8

elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Alla grundskolor i kommunen använder sig av gemensamma mätpunkter till hjälp vid utvärdering av elevernas lärande i ämnena svenska och matematik. Dessa tester genomförs i årskurs 2 och resultaten redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. De nationella proven i årskurs 5 används som en utvärdering av lärandet i svenska, engelska och matematik. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt grundskoleförordningen ska det vid varje skola finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. Insänd dokumentation från de båda skolorna och diskussioner med personal och rektor visar på ett behov av att respektive skola utformar en arbetsplan med syfte att säkerställa exempelvis att arbetssätt och arbetsformer i undervisningen främjar utvecklingen av de mål att sträva mot som uttrycks i läroplanen. Enligt rektorn förs regelbundet diskussioner vid skolorna kring dessa frågor, dock har inget samlat dokument som sammanfattar detta arbete upprättats. Inspektörerna bedömer därför att Flitiga Lisan och Kronoparksskolan saknar arbetsplan vilket strider mot grundskoleförordningen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Mariestads kommun samlas skolornas kvalitetsredovisningar i den så kallade Vägvisaren. Skolornas kvalitetsredovisningar tar sin utgångspunkt i en gemensam mall som kommunen beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten från en elev- och föräldraenkät. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna en indikation på hur arbetet vid respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. Dock saknas i kvalitetsredovisningarnas nuvarande utformning en tydlig bild av vilket kvalitetsarbete som pågår i skolorna. Vidare går det inte att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid de båda skolorna har förverkligats eller vilka åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Det finns heller ingen samlad bild av kunskapsresultaten vid skolorna. Med tanke på vad som skrivits ovan om avsaknaden av en arbetsplan vid skolorna och bristerna i de nuvarande kvalitetsredovisningarna är det svårt att få en bild av vilket kvalitetsarbete som bedrivs vid de båda skolorna. Vid intervjuer framkommer att personalen på olika sätt gör utvärderingar av sin undervisning och verksamheten vid skolorna. Detta arbete syns dock inte i respektive skolas kvalitetsredovisning och det finns ingen systematik som säkerställer att resultaten av dessa utvärderingar analyseras, blir föremål för diskussion i personalgrupperna och används som ett led i det fortlöpande utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Inspektörerna bedömer vidare att sko- 9

lornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten över skolverksamheten. Flitiga Lisan och Kronoparksskolan ingår i skolområde Väster. I området finns fyra skolor med förskoleklass och årskurserna 1 6. Som ett led i kvalitetsarbetet har personal från de olika skolorna så kallade pedagogträffar. Arbetet har bland annat varit inriktat på att göra en lokal bearbetning av de nationella kursplanerna i ämnena svenska, matematik och engelska. Inspektörerna vill poängtera vikten av att personal från olika skolor ges tillfälle att på detta sätt samverka, inte minst med tanke på att det stora flertalet av eleverna från skolområde Väster från och med årskurs 7 återfinns i samma skola. Ledning och intern kommunikation Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan tillträdde sin tjänst vid skolorna år 2002 och genomgår för närvarande den statliga rektorsutbildningen. Rektorn har tidigare arbetat som lärare vid Flitiga Lisan. Av intervjuer med personalen vid de båda skolorna framkommer att rektorn anses vara väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Vid upprepade tillfällen påtalas rektorns stora engagemang för verksamheten, i synnerhet gällande elevernas skolsituation. Personalen uttrycker också stor tacksamhet över rektorns förmåga att alltid tar sig tid att lyssna och finnas till hands trots att hon har två skolor att ansvara över. Delar av personalen önskar dock att mer tid skulle finnas till pedagogiska diskussioner och tycker att information och administration ibland får väl stort utrymme vid exempelvis konferenser. Som tidigare nämnts i denna rapport visar inspektionen att skolorna har brister i kvalitetsarbetet, att den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas samt att respektive skola saknar arbetsplan och likabehandlingsplan. Då det, som tidigare framgått, är rektorn som har det övergripande ansvaret för bland annat dessa frågor bedömer inspektörerna att rektorn i högre utsträckning bör ta ansvar för att följa upp skolans resultat och att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Vid besök i Flitiga Lisan framgår att det förekommer begränsat med samverkan mellan förskoleklassen och skolan. Ett faddersystem gör att barnen i förskoleklassen har faddrar i årskurs 3, vilket enligt personal, barn och föräldrar starkt bidrar till ökad trivsel vid skolan. Dock saknas ett väl inarbetat pedagogiskt samarbete mellan förskoleklassen och årskurs 1. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att detta arbete utvecklas så att de barn i förskoleklassen som tidigt visar intresse för att exempelvis läsa och skriva stimuleras att utveckla dessa förmågor, exempelvis genom samarbete med årskurs 1. På samma sätt kan det finnas barn i årskurs 1 som av olika anledningar kan vara förtjänta av att det finns möjligheter att vid olika tillfällen delta i förskoleklassens aktiviteter. Personalen i Flitiga Lisan säger sig också vilja utveckla samarbetet mellan de olika arbetslagen för att exempelvis underlätta för eleverna när de byter lärare. 10

Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till likvärdig utbildning Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Vidare ska undervisningen syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid Flitiga Lisan är elevens val organiserat så att eleverna roterar mellan tre olika ämnen. Alla elever läser de olika ämnena och byter grupp efter ett antal veckor. Intervjuer med personal vid Flitiga Lisan bekräftar att elevens val organiseras på detta sätt. Inspektörerna bedömer att elevens val vid Flitiga Lisan inte motsvarar grundskoleförordningens föreskrifter om att eleverna i samband med elevens val ska erbjuds valmöjligheter utifrån ett allsidigt urval av ämnen. Vidare är det viktigt att eleverna medvetandegörs om vad elevens val är så att de också känner till vad de har för rättigheter. Svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas som alternativ till undervisning i svenska, för de elever som rektor anser behöver det. Vid skolorna erbjuds svenska som andraspråk enligt rektorn och personalen, som stöd och inte som eget ämne. Inspektörerna bedömer att detta strider mot grundskoleförordningen och måste åtgärdas. Vid Flitiga Lisan arbetar 17 lärare, fördelat på 11,55 tjänster. Lärartätheten per 100 elever är 6,8 att jämföra med riksgenomsnittet 8,3. Vid Kronoparksskolan arbetar 16 lärare fördelat 12 tjänster. Lärartätheten per 100 elever är 7,2. Rektorn anser att personalen i hög utsträckning har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Kompetensutveckling ska anordnas för den personal som har hand om utbildningen och rektorn har ett särskilt ansvarar för att de får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Intervjuer med rektorn och personalen visar att det vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan det senaste året bedrivits fortbildning inom ett jämställdhetsprojekt. Enligt rektorn och personalen har det av ekonomiska skäl varit svårt att genomföra ytterligare kompetensutvecklingsinsatser. Se vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Inspektörerna bedömer att eleverna har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler, men enligt skolornas kvalitetsredovisningar är personal och elever väldigt trångbodda vid de båda skolorna. 11

Bland annat efterfrågas fler grupprum. Vid Kronoparksskolan används korridorerna mellan klassrummen i hög utsträckning som grupprum. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Aronsson Mats Lindström 12

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Leksbergs skola och Lockerudsskolan Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Leksbergs skola och Lockerudsskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Leksbergs skola...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Leksbergs skola den 20 mars och Lockerudsskolan den 21 mars 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun, Leksbergs skola och Lockerudsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I skolorna intervjuades rektorn, delar av personalen, elever, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och samt- 1

liga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Leksbergs skola Beskrivning av Leksbergs skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 66 Förskoleklass 12 Grundskola 95 Leksbergs skola är belägen i utkanten av Mariestad. Skolans huvudbyggnad är drygt 50 år gammal och byggdes ut 1997. I direkt anslutning till skolan finns ett skogsområde som regelbundet används i undervisningen. Vid skolan finns både elever som bor i närområdet, men också en del som åker skolskjuts. Verksamheten omfattar fritidshemmen Delfinen och Hajen, förskoleklass och årskurserna 1 6. Klasserna är åldershomogena men arbetar tillsammans vid vissa tillfällen. Skolan har ingen sal för textilslöjd vilket gör att eleverna får undervisning i ämnet vid Kronoparksskolan. Lockerudsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 16 Grundskola 129 Lockerudsskolan ligger i de västra delarna av Mariestad, ett par kilometer från stadens centrum. Skolan uppfördes på 1960-talet och är omgiven av blandad bebyggelse. Cirka 30 procent av eleverna har annat modersmål än svenska, vilket är en hög andel i jämförelse med genomsnittet i kommunen. Vid skolan finns en asylgrupp för barn som väntar på besked om permanent uppehållstillstånd. Vid skolan finns tre fritidshemsavdelningar, en förskoleklass, två åldersblandade grupper med elever i årskurserna 1 och 2, samt åldershomogena klasser i årskurserna 3 6. I Lockerudsskolans lokaler finns Pyramiden som är en särskild undervisningsgrupp. Pyramiden har elever från flera skolor i kommunen och tar emot elever i årskurserna 4 6. Ämnet hem- och konsumentkunskap får eleverna vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan vid Tunaholmsskolan som är en av kommunens tre skolor för elever i årskurserna 7 9. Till Tunaholmsskolan flyttar nästan samtliga elever från Leksbergs skola och Lockerudsskolan i samband med att de börjar årskurs 7. Ovan nämnda skolor bildar tillsammans med Flitiga Lisan och Kronoparksskolan skolområde Väster. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. 2

Inspektörerna bedömer att eleverna vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan i huvudsak känner sig trygga och trivs i sin skola. Det finns ett aktivt värdegrundsarbete vid skolorna som syftar till att skapa trivsel, bland annat genom att medvetet organisera delar av undervisningen så att elever i olika åldrar ges tillfälle att samarbeta. Enligt Leksbergs skolas kvalitetsredovisning bedömdes samtliga elever i årskurs 5, läsåret 2005/06 ha nått målen för sin utbildning i ämnena svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Lockerudsskolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Lockerudsskolan erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Lockerudsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska. (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolorna bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. - Skolorna bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbildningen. - Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. - Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. - Skolornas rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. 3

Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper I skolornas kvalitetsredovisningar (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete) redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) Tabell 1. Andel elever vid skolorna, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik, läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Leksbergs skola 100 100 100 Lockerudsskolan 86 73 86 Kommunen 87 85 88 Källa: Vägvisaren Av tabellen framgår att det läsåret 2005/06 förelåg skillnader i måluppfyllelse skolorna emellan i ämnena svenska, matematik och engelska. Skolornas egen statistik för läsåret 2004/05 visar inte på samma skillnader. De båda skolorna redovisade då siffror i paritet med Lockerudsskolans resultat för läsåret 2005/06. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolorna varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektörerna noterar dock att måluppfyllelsen i matematik, vid Lockerudsskolan, varit lägre i jämförelse med ämnena svenska och engelska. Även vid Leksbergs skola var måluppfyllelsen i matematik läsåret 2004/05 något lägre än i de två andra ämnen där bedömningar gjorts. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att Lockerudsskolan fortsätter arbetet för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik, samt att Leksbergs skola söker bibehålla den goda måluppfyllelse som rapporterades för läsåret 2005/06. Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen har skolorna ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Personalen uppger vid intervjuer att de fortlöpande gör bedömningar av elevernas arbete och anser sig därmed ha en god bild av elevernas kunskapsutveckling. Denna bedömning ligger sedan till grund för den information som lämnas till föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Inspektionen visar att det vid såväl Leksbergs skola som Lockerudsskolan i hög utsträckning saknas systematiska utvärderingar av elevernas kunskaper i förhållande till målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektörerna kan därför inte uttala sig om huruvida eleverna vid de båda skolorna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare 4

om systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Inspektörerna vill även poängtera vikten av att personalen vid skolan regelbundet uppmärksammar läroplanens och kursplanernas strävansmål och att det fortlöpande arbetet med planering och utvärdering tar sin utgångspunkt i dessa. Normer och värden De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sina skolor och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande. De yngre barnen säger att de kan umgås med de lite äldre eleverna och de tycker att stämningen på raster och lektioner är god. Även personalen ger bilden av en trygg miljö där åtgärder sätts in när det finns tendenser till problem av olika slag. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolorna. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I enlighet med Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Leksbergs skola har utarbetat ett dokument med riktlinjer för arbetet med elevernas medinflytande. Bland annat behandlas frågan om klassråd och elevråd. Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genomförs regelbundet vid både Leksbergs skola och Lockerudsskolan och det är inspektörernas uppfattning att eleverna därmed, i enlighet med intentionerna i läroplanen, ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Läroplanen fastställer vidare att skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. De elever inspektörerna träffar berättar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. I samband med verksamhetsbesök ser inspektörerna exempel på att eleverna i viss mån ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet, men det bestående intrycket är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten är mycket begränsad. Samtal med personalen och skolornas rektor förstärker denna bild. Inspektörerna bedömer därför att skolorna, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Inspektionen visar att ett fåtal av eleverna i Leksbergs skola och Lockerudsskolan är medvetna om att det finns en läroplan och nationella kursplaner med mål för deras utbildning. I någon klass uppger eleverna att de känner till att det 5

finns en läroplan. Vid intervjuer med personal i Leksbergs skola framkommer att de på olika sätt arbetar med att göra eleverna medvetna om målen. Inspektörerna uppfattar dock att det är föreligger stora skillnader inom personalgruppen beträffande hur aktivt detta arbete genomförs. Även vid Lockerudsskolan får inspektörerna bilden av att det finns stora variationer i personalens arbete med att göra eleverna medvetna om målen för deras utbildning. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är enligt läroplanen en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Inspektörerna bedömer därför att skolorna i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen så att eleverna bland annat kan få ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen. Inspektionen visar att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av värdegrundsarbete. Personalen påtalar att olika insatser görs såväl i undervisningen, som på raster och under andra aktiviteter. Vid båda skolorna används ett undervisningsmaterial som kallas Livsviktigt. Klassövergripande temadagar och fadderverksamhet är exempel på andra förebyggande inslag i arbetet med att skapa en god stämning i skolorna. Enligt både elever och personal är det huvudsakligen en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner vid de båda skolorna. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vid såväl Leksbergs skola som Lockerudsskolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som avses att göras under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska arbetas fram i samverkan mellan barn, elever och personal, samt företrädare för vårdnadshavare. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har skolorna arbetsplaner mot mobbing och arbetsplaner för likabehandling. Inspektörerna bedömer att dessa dokument inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid respektive skola, samt en uppräkning av vilka insatser skolorna avser att vidta under innevarande läsår. Skolorna måste därför snarast upprätta likabehandlingsplaner som motsvarar kraven i lagen. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det 6

femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan finns elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Personalen i elevvårdsteamen tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Klasskonferenser och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns vid skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Dock framkommer vid samtal med såväl elevhälsoteamet, som övrig personal att särskilt stöd fram för allt ges i ämnena svenska och matematik, och i viss mån i ämnet engelska. Enligt personalen finns det begränsade resurser att erbjuda stöd i andra ämnen. Även samtal med skolornas rektor bekräftar att stödet är fokuserat till dessa ämnen. Inspektörerna kan vid besöket inte säkerställa att det finns elever vid skolan som inte får det stöd de är berättigade till, men vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna utreder behovet av stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Officiell statistik visar att elever i Mariestads kommun i samband med att de slutar grundskolans nionde år har god måluppfyllelse i svenska och engelska, men att de lyckas något sämre i matematik. Däremot är måluppfyllelsen påtagligt lägre i ämnen som kemi, geografi och religion. En av orsakerna till detta kan enligt inspektörerna vara att särskilt stöd i de tidigare skolåren i stor utsträckning är begränsat till vissa ämnen. Inspektörerna uppfattar vid sina besök i skolorna att merparten av de elever som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. I sammanhanget vill inspektörerna påpeka att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsoteamet arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de kan vara ett bra hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vid Lockerudsskolan finns en särskild undervisningsgrupp, Pyramiden, som i första hand är till för elever med koncentrationsproblematik. Pyramiden vänder sig till elever i årskurserna 4 6 och tar emot elever från hela kommunen. När en elev bedöms vara i behov av en plats vid Pyramiden skickar rektorn vid elevens hemskola en ansökan till Lockerudsskolans rektor som är den som avgör om eleven kan tas emot. Följaktligen är det alltså rektorn vid Lockerudsskolan som fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp även för de elever som finns inskrivna vid andra skolor i kommunen. Se vidare i den för kommunen sammanfattande rapporten. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ges studiehandledning på modersmål. Vid Leksbergs skola finns mycket få elever med annat modersmål än svenska och det är rektorns bedömning att ingen elev vid skolan är i behov av denna studiehandledning. I Lockerudsskolan har cirka 30 procent av eleverna 7

minst en förälder med annat modersmål än svenska. Ingen elev tillhandahåller dock studiehandledning på modersmål och det saknas rutiner vid skolan för att kartlägga om behovet finns. Personalen framhåller dock att det finns elever som är i behov av detta stöd, vilket också rektorn konstaterar. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studiehandledning på modersmålet och att de elever som är i behov av studiehandlening måste erbjuds detta. Utvärdering av lärandet och bedömning Intervjuer med föräldrar som har barn vid Leksbergs skola eller Lockerudsskolan visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, minst en gång per termin, och föräldrarna anser att de via samtalen får en god inblick i såväl barnens sociala situation som deras kunskapsutveckling. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, samt elevernas utveckling i förhållande till läroplanens strävansmål. Detta kan ytterligare förbättra föräldrarnas möjlighet att få kunskap om sina barns färdigheter och utvecklingsbehov. Vid Leksbergs skola finns en aktiv föräldraförening som på olika sätt engagerar sig i verksamheten och som uttrycker stort förtroende för skolans personal och rektor. Föräldraföreningen har bland annat arbetat med frågor som rör skolgården och skolskogen. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Inspektörerna konstaterar att skolorna har upprättat individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Dock framgår att de är av skiftande kvalitet, bland annat avseende dokumentationens innehåll och omfattning. Räck upp handen och visa dig mer är exempel på några av de IUP-formuleringar som inspektörerna tagit del av. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att personalen ges tid att såväl inom arbetslaget som tillsammans med hela lärargruppen utveckla arbetet med elevernas IUP, exempelvis genom att enas om ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen av elevens utveckling och lärande. Dokumentationen ska skapa synlighet och struktur för elever, vårdnadshavare och lärare, vilket även underlättar vid byten av lärare, grupp och skola. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Alla grundskolor i kommunen använder sig av gemensamma mätpunkter till hjälp vid utvärdering av elevernas lärande i ämnena svenska och matematik. Dessa tester genomförs i årskurs två och resultaten redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. De nationella proven i årskurs 5 används som en utvärdering av lärandet i svenska, engelska och matematik. 8

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt grundskoleförordningen ska det vid varje skola finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. Intervjuer och besök i olika verksamheter vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan visar på ett behov av att respektive skola utformar en arbetsplan med syfte att säkerställa exempelvis att arbetssätt och arbetsformer i undervisningen främjar utvecklingen av de mål att sträva mot som uttrycks i läroplanen. Inspektörerna bedömer att Leksbergs skola och Lockerudsskolan saknar arbetsplan vilket strider mot grundskoleförordningen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet med mera ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Mariestads kommun samlas skolornas kvalitetsredovisningar i den så kallade Vägvisaren. Skolornas kvalitetsredovisningar tar sin utgångspunkt i en gemensam mall som kommunen beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen används till att redovisa resultaten av elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna en indikation på hur arbetet vid respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. Dock saknas i kvalitetsredovisningarnas nuvarande utformning en tydlig bild av vilket kvalitetsarbete som pågår i skolorna. Vidare går det inte att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid de båda skolorna har förverkligats eller vilka åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Det finns heller ingen samlad bild av kunskapsresultaten vid skolorna. Med tanke på vad som skrivits ovan om avsaknaden av en arbetsplan vid skolorna och bristerna i de nuvarande kvalitetsredovisningarna är det svårt att få en bild av vilket kvalitetsarbete som bedrivs vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan. Vid intervjuer framkommer att personalen på olika sätt gör utvärderingar av sin undervisning och verksamheten vid skolorna. Det finns dock ingen systematik som säkerställer att resultaten av dessa utvärderingar analyseras, blir föremål för diskussion i personalgrupperna och används som ett led i det fortlöpande utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Inspektörerna bedömer vidare att skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten över skolverksamheten. Leksbergs skola och Lockerudsskolan ingår i skolområde Väster. I området finns fyra skolor med förskoleklass och årskurserna 1 6. Som ett led i kvalitetsarbetet har personal från de olika skolorna så kallade pedagogträffar. Arbetet har bland annat varit inriktat på att göra en lokal bearbetning av de nationella kursplanerna i ämnena svenska, matematik och engelska. Inspektörerna vill poängtera vikten av att personal från olika skolor ges tillfälle att på detta sätt 9

samverka, inte minst med tanke på att det stora flertalet av eleverna från skolområde Väster från och med årskurs 7 återfinns i samma skola. Ledning och intern kommunikation Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan har genomgått den statliga rektorsutbildningen och tillträdde sin tjänst vid skolorna 2002. Skolornas rektor ansvarar även för verksamheten i Pyramiden som är en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurserna 4 6. Dessutom ansvarar rektorn för samordning av modersmålsundervisningen i kommunen. Av intervjuer med personalen vid de båda skolorna framkommer att merparten av dem anser att rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten. Dock efterfrågas mer tid till pedagogiska diskussioner och ett tydligare pedagogiskt ledarskap. Som tidigare nämnts i denna rapport visar inspektionen att skolorna har brister i kvalitetsarbetet, att den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas samt att respektive skola saknar arbetsplan och en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav. Då det, som tidigare framgått, är rektorn som har det övergripande ansvaret för bland annat dessa frågor bedömer inspektörerna att rektorn i högre utsträckning bör ta ansvar för att följa upp skolans resultat och att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Vid besök i Leksbergs skola framgår att det förekommer begränsat med samverkan mellan förskoleklassen och skolan. Ett faddersystem gör att barnen i förskoleklassen har faddrar i årskurs 3, vilket enligt personal, barn och föräldrar starkt bidrar till ökad trivsel vid skolan. Dock saknas ett pedagogiskt samarbete mellan förskoleklassen och årskurs 1. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att detta arbete utvecklas så att de barn i förskoleklassen som tidigt visar intresse för att exempelvis läsa och skriva stimuleras att utveckla dessa förmågor, exempelvis genom samarbete med årskurs 1. På samma sätt kan det finnas barn i årskurs 1 som av olika anledningar kan vara förtjänta av att det finns möjligheter att vid olika tillfällen delta i förskoleklassens aktiviteter. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till likvärdig utbildning Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Vidare ska undervisningen syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid Lockerudsskolan finns inte elevens val på schemat. I schemat finns något som kallas tema och som innebär att eleverna roterar mellan tre olika ämnen. 10

Eleverna får själva inte välja vilket ämne de ska ha på tematiden, alla läser istället alla tre ämnen och flyttas runt efter ett antal veckor. Intervjuer med personalen vid Lockerudsskolan visar att de tycker att det är svårt att organisera elevens val och att det därför genomförs så kallat tema. Vidare framgår att eleverna inte är medvetna om vad elevens val är och därmed inte känner till sin rättighet att tillhandahålla detta. Inspektörerna bedömer att tema vid Lockerudsskolan inte motsvarar grundskoleförordningens föreskrifter om att eleverna i samband med elevens val ska erbjuds valmöjligheter utifrån ett allsidigt urval av ämnen. Vidare är det viktigt att eleverna medvetandegörs om vad elevens val är så att de också känner till vad de har för rättigheter. Svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas som alternativ till undervisning i svenska. Vid Lockerudsskolan erbjuds svenska som andraspråk enligt skolans rektor och personalen, som stöd och inte som eget ämne. Inspektörerna bedömer att detta strider mot grundskoleförordningen och måste åtgärdas. Vid Leksbergs skola arbetar 11 lärare, fördelat på 8,2 tjänster. Lärartätheten per 100 elever är 7,5 att jämföra med riksgenomsnittet 8,3. Vid Lockerudsskolan arbetar 18 lärare, fördelat på 11,5 tjänster. Lärartätheten per 100 elever inklusive är 7,7 att jämföra med riksgenomsnittet 8,3. Skolan får 0,75 lärartjänst som extra resurs för elever med behov av stöd i svenska som andra språk. Lärartätheten utan denna extra resurs är 7,2. Enligt rektorn har det stora flertalet vid de båda skolorna utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid de båda skolorna tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler, men enligt personalen vid Leksbergs skola skulle det vara önskvärt med tillgång till fler grupprum. Skolgården vid Leksbergs skola är väl tilltagen och erbjuder en rad olika möjligheter till såväl undervisning som rastaktiviteter. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Aronsson Mats Lindström 11

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Tunaholmsskolan Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Tunaholmsskolan, grundskola 7 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Tunaholmsskolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Tunaholmsskolan den 26-27 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Tunaholmsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Tunaholmsskolan intervjuades elever, lärare, elevhälsospersonal, rektor samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 7 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolan/verksamheten Beskrivning av Tunaholmsskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 387 Tunaholmsskolan är en skola med årskurserna 7 9 som är belägen i den västra delen av Mariestads tätort. Skolan är byggd 1982 och har nyligen renoverats. Tunaholmsskolan bildar tillsammans med Leksbergs skola, Lockerudsskolan, Flitiga Lisans skola och Kronoparksskolan det västra skolområdet i Mariestads kommun. Till Tunaholmsskolan kommer områdets elever i årskurs 7. Cirka 40 procent av eleverna vid skolan har utländsk bakgrund. Vid skolan finns en undervisningsgrupp för till Sverige nyanlända elever, en så kallad förberedelseklass, här går åtta elever. Vid Tunaholmsskolan möts ungdomar med olika bakgrund, såväl socialt, kulturellt som geografiskt. Skolan arbetar målmedvetet med att bli en skola för alla och för att integrationen av olika elevgrupper ska lyckas. Den pedagogiska personalen och eleverna arbetar i tre arbetslag. Organisationen är uppbyggd så att varje arbetslag ansvarar för en årskurs. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Tunaholmsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Tunaholmsskolan erbjuder undervisning som ger eleverna i huvudsak goda möjligheter att utveckla kunskaper i enlighet med de nationella målen. Mobbning eller annan kränkande behandling är ovanligt och eleverna uttrycker att de trivs och känner sig trygga. Eleverna vid Tunaholmsskolan gör, vid en jämförelse med riket, något bättre betygsresultat. Samtidigt noteras att skolans kvalitetssäkring av betygsättningen bör bli bättre. Tunaholmsskolan har ett väl fungerande arbete för att upptäcka och följa upp elever i behov av särskilda stödåtgärder. Skolans elever har stor tilltro till sina lärare och den utbildning man får. Rektorn har stort förtroende hos elever och personal. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Tunaholmsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 2

- Skolan erbjuder aktiviteter i elevens val som strider mot grundskoleförordningen och läroplanen (1 kap. 2 och 2 kap. 19-20 grundskoleförordningen samt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Tunaholmsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål i alla ämnen. - Skolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. - Skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. - Skolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling utgår från kursplanernas mål i samtliga ämnen. - Rektorn bör tydliggöra sitt pedagogiska ledarskap i syfte att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. - Skolan bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper År 2006 lämnade 124 elever årskurs 9 vid Tunaholmsskolan. Skolans resultat i jämförelse med Mariestads kommun och riket framgår av tabell 1. Tabell 1. Jämförelse mellan resultatmått för åren 2005 2006 för elever i årskurs 9. Resultatmått för elever i årskurs 9 - Skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Tunaholmsskolan Kommunen Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde 211 210 213 207 206 206 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde, elever med utländsk bakgrund Källa. Skolverkets officiella statistik 82 77 82 76 75 76 94 91 96 92 89 89 206 203 200 199 189 190 3

Inspektörerna noterar att Tunaholmsskolans elever sammantaget visar något bättre resultat än riket och likvärdiga med de betygsättande skolorna i kommunen. Samtliga kommunens betygsättande grundskolor visar sämre resultat 2006 än tidigare år. För Tunaholmsskolans del är förändringen relativt liten jämfört med år 2005. Skolans personal och rektor förklarar nedgången med att det finns en slumpvis variation mellan årskurserna men också med att besparingar och minskade resurser i längden påverkar resultaten negativt. Vid Tunaholmsskolan lyckas elever med utländsk bakgrund resultatmässigt markant bättre än i riket. I SALSA, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, görs jämförelser mellan de erhållna resultaten uttryckta i betyg och modellberäknade resultat med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och kön. 1 Av dessa jämförelser framgår att Tunaholmsskolans faktiska meritvärde 2006 var betydligt högre än det modellberäknade värdet och högre än motsvarande värde för andra betygsättande skolor i kommunen. I samband med redovisning av Tunaholmsskolans betygsresultat ska dock noteras att skolan bör förbättra sin kvalitetssäkring av att betygsättningen är rättvis och likvärdig. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken bedömning och betygsättning. Intervjuer och lektionsbesök visar att det finns skillnad i elevernas kunskap om såväl läroplanens som kursplanernas mål beroende på ämne och lärare. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. Normer och värden Av intervjuer med elever, personal och föräldrar framgår att Tunaholmsskolan har varit en orolig arbetsplats för både elever och lärare om man ser några år tillbaka i tiden. Förändringar i arbetslagsorganisationen, personalens gemensamma förhållningssätt och tydligare ledning, skolans upprustning och ombyggnad är enligt rektor och personal olika faktorer som bland andra har haft betydelse för förbättrade förhållanden. Vid tillfället för inspektionen noterar inspektörerna att det råder ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Detta är också vad samtliga intervjuade framhåller. I skolans kvalitetsredovisningar för år 2005 och 2006 redovisas resultat av elevenkäter där Tunaholmsskolan visar höga värden för elevernas upplevda trygghet. Enligt elever, lärare och skolledning är mobbning eller annan kränkande behandling numera ovanligt vid skolan och som tidigare beskrivits uttrycker eleverna att de trivs och känner sig trygga. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. 1 Se www.salsa.artisan.se 4

Arbetsmiljö och delaktighet De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna vid Tunaholmsskolan är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens och elevrådets möten finns en samverkan kring skolövergripande frågor. Dock beskriver eleverna i samband med intervjuer och verksamhetsbesök att elevrådet inte alltid arbetar med de viktiga frågorna i skolan, att kommunikationen mellan elevråd och klassråd kan bli bättre samt att elevrådet inte får återkoppling från skolan på sina förslag och synpunkter. Rektorn beskriver också hur han genom olika åtgärder försökt att underlätta elevrådets arbete. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället hade skolan påbörjat arbetet med att upprätta en likabehandlingsplan. Ett dokument har arbetats fram som underlag för det fortsatta arbetet och ett utkast till en likabehandlingsplan delges inspektörerna vid besöket. Dokumenten motsvarar inte en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver då de exempelvis inte tydligt och konkret och utifrån en kartläggning av Tunaholmsskolans behov anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Inspektörerna bedömer vidare att skolan i planen inte heller ger uttryck för ett vuxen elevperspektiv i det förebyggande arbetet eller i sina rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Se vidare i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Innehåll, organisering och arbetssätt Elever och personal vid skolan är organiserade i tre arbetslag. Varje arbetslag omfattar en årskurs. Lärare och elever följs åt under de tre år eleverna finns på skolan. Skolans lokalmässiga uppdelning följer arbetslagen så att det i praktiken 5

finns tre skolor i skolan. För varje arbetslag finns en arbetslagsledare och tillsammans med rektorn bildar dessa en ledningsgrupp för samordning och information. Enligt grundskoleförordningen ska det finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal och ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Tunaholmsskolan har väl utarbetade planer när det gäller elevinflytande, arbetsorganisation, värdegrundsarbete, föräldrainflytande, hälsa. Dessa bildar tillsammans en arbetsplan för skolan. I planerna finns angivet hur och när dessa ska följas upp. Inspektörerna bedömer att arbetsplanen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer men att skolan inte följer upp och utvärderar planen kontinuerligt. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas och även får möjlighet till överblick och sammanhang. När elever i intervjuer och vid verksamhetsbesök beskriver skolarbetet och hur man arbetar så är utgångspunkten ofta lärarens instruktioner och handledning, enskilt arbete med uppgifter i läroboken och prov. Ämnesövergripande teman som syftar till att skapa överblick och sammanhang för eleverna förekommer sällan eller aldrig enligt intervjuer med rektor, personal och elever. Som tidigare konstaterats är kunskapen hos eleverna om läroplanens och kursplanernas mål varierande och skolan bedriver inget gemensamt systematiskt arbete för att öka elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning. Skolan följer heller inte upp arbetsplanen på dessa områden. Vid lektionsbesök finner inspektörerna exempel på att lärare i vissa ämnen utgår från planeringar där kursplanernas mål inte går att känna igen. Inspektörerna ser dock också exempel på lektioner där kursplanens mål konkretiseras för eleverna och där de har möjligheter att påverka undervisningen. Se vidare under rubriken Utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla vikten av att arbetsplanen kontinuerligt följs upp och utvärderas. Individanpassning och stöd Vid Tunaholmsskolan finns elevhälsoteam, bestående av kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska samt rektor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att diskutera stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Lärare kan anmäla ärenden till mötena och har möjlighet att med teamet diskutera elevers situation och stödbehov. Elevhälsoteamet deltar även i arbetslagsmöten vid några tillfällen under läsåret. Personalen i elevhälsoteamet tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Inspektörer- 6

nas bedömer att Tunaholmsskolan har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Vid Tunaholmsskolan har man valt att göra klassindelningar om högst 20 elever per klass. Detta ger enligt rektor och skolans personal större möjligheter till individualisering och stöd i undervisningen. Samtidigt innebär de relativt små klasserna att resurser saknas för specialpedagogtjänster och att rektorn och lärarna ofta måste göra prioriteringar i hur man ska kunna ge enskilda elever lämpliga stödåtgärder. Av intervjuer med personal i elevhälsoteamet och lärare framgår att det framförallt är i svenska, matematik och engelska som eleverna erbjuds stödundervisning och att det endast i begränsad omfattning är möjligt att få stöd i andra ämnen. Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 visar att eleverna vid Tunaholmsskolan har god måluppfyllelse i ämnena svenska, matematik och engelska. Däremot är måluppfyllelsen betydligt lägre i samhällsorienterande ämnen som samhällskunskap, historia och religion. Samma mönster återfinns i kommunens samtliga betygsättande skolor. En av anledningarna till dessa resultat kan enligt inspektörerna vara att stödundervisningen i grundskolan huvudsakligen är fokuserad till de ämnen som ger behörighet till studier vid något av de nationella gymnasieprogrammen. Inspektörerna bedömer dock att Tunaholmsskolan uppfyller förordningens krav att elever som har svårigheter i skolarbetet också får särskilt stöd. Områdesindelningen i Mariestads kommun innebär att nästan alla elever i årskurs 7 9 med utländsk bakgrund går i västra skolområdet och således på Tunaholmsskolan. För de kostnader skolan har för att ordna undervisning och stöd får skolområdet ett schablonbidrag som ska täcka särskilda stödinsatser, språkundervisning och andra insatser. Rektorn menar att detta bidrag inte står i proportion till de insatser som behöver göras och därför leder till oönskade prioriteringar i verksamheten och i de stödinsatser som eleverna får. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsoteamet arbetar med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de är ett hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. I Tunaholmsskolan har en stor andel av eleverna minst en förälder med annat modersmål än svenska. Ingen elev på skolan får dock studiehandledning på sitt modersmål och det saknas rutiner vid skolan för att kartlägga i vilken utsträckning behovet finns. Såväl rektorn som personalen menar att det finns elever som säkert skulle behöva studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studiehandledning på modersmålet och att de elever som är i behov av studiehandledning måste få detta. Vid skolan finns det elever som större delen av skoldagen får sin undervisning i den så kallade språkgruppen som är en förberedelseklass för elever som relativt nyss anlänt till Sverige. Därutöver är det framförallt i de praktisk-estetiska ämnena som eleverna följer undervisningen i respektive klass och årskurs. Skolans mål är att eleverna i förberedelseklassen så snart som möjligt ska få hela sin undervisning i sin klass. För dessa elever saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Elevernas undervisning avviker från timplanen, trots detta 7

saknas beslut om anpassad studiegång. Inspektörerna bedömer att elever som går i förberedelseklassen är placerade i en särskild undervisningsgrupp. Inom rektorns ansvarsområde finns också en särskild undervisningsgrupp, Rondellen, som tar emot elever i behov av särskilt stöd där skolan misslyckats hitta lämpliga åtgärder. Rondellen bedrivs i samarbete med socialförvaltningen och är öppen för elever i årskurserna 7 9 från hela kommunen. När en elev bedöms vara i behov av en plats vid Rondellen skickar rektorn vid elevens hemskola en ansökan till Tunaholmsskolans rektor som är den som avgör om eleven kan tas emot. Se vidare i den för kommunen övergripande inspektionsrapporten. Inspektörerna bedömer att skolan måste fatta beslut om dels placering i särskild undervisningsgrupp, dels om anpassad studiegång för eleverna i förberedelseklassen och i den särskilda undervisningsgruppen Rondellen. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Utbildningen ska vara likvärdig var helst den anordnas i landet. Betygssättning är formellt sett myndighetsutövning. Lärarens bedömning av kunskaperna kan ha avgörande betydelse för den enskilda eleven och betygen kan inte överklagas. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Resultaten vid de nationella proven i årskurs 9 för år 2006 i ämnena svenska, engelska och matematik visar vid en jämförelse med slutbetygen i årskurs 9 en avvikelse mellan resultaten. Resultaten i slutbetyg är konsekvent bättre än resultaten på de nationella proven. Särskilt tydligt är detta i ämnet matematik där avvikelsen är stor. Andelen elever som i slutbetyg fick Mycket Väl Godkänt var 12 procent, Väl Godkänt 39 procent och andelen som ej nått målen var 6 procent. Vid ämnesprovet i matematik fick 7 procent Mycket Väl Godkänt, 27 procent Väl Godkänt och andelen som ej nått målen var 12 procent. Vid intervjuer med rektor och lärare framkom att betygsresultaten för år 2006 inte gemensamt hade sammanställts eller diskuterats. Vid samtalen framkommer vidare att skolan inte bedriver ett medvetet analysarbete av elevernas resultat. Bedömning och betygsättningsfrågor diskuteras dock i ämnesgrupper vid skolan. Lärarna gör jämförelser i bedömning och betygsättningsfrågor inom det egna ämnet. För att säkerställa att bedömning och betygsättning på Tunaholmsskolan är rättvisa och likvärdiga med andra skolors är enligt inspektörernas bedömning de diskussioner som sker mellan lärare i olika ämnen på den egna skolan inte tillräckliga. Intervjuer med rektor och lärare visar att inget organiserat samarbete med andra skolor, såväl inom som utom kommunen, förkommer i bedömnings och betygsättningsfrågor. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Tunaholmsskolan har i sitt arbete med att ta fram en modell för individuella utvecklingsplaner på skolan också gjort en revidering av sina lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna bland annat i syfte att underlätta kunskapsuppföljningen i alla ämnen vilket inspektörerna bedömer som bra. Återkoppling till eleverna och deras vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling i utvecklingssamtal vid Tunaholmsskolan sker med utgångspunkt i de lokala bearbetningarna. Vid genomgång av de aktuella dokumenten, vid verksamhetsbesök och i intervjuer med lärare kan inspektörerna konstatera att det finns 8

ämnen där skolans lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna knappast alls återspeglar mål att sträva mot eller mål att uppnå i respektive kursplan. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utgår från kursplanernas mål. Kvalitetssäkring och förbättringsinsatser Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Tunaholmsskolans kvalitetsredovisning följer en gemensam mall, vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten på elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. I intervjuer med lärare och rektor får inspektörerna dock flera exempel på utvecklingsarbete av god kvalitet som inte redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Det är mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid skolan har förverkligats eller vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen finns endast andelen godkända i ämnena svenska, engelska och matematik, andelen behöriga till nationella program samt genomsnittligt meritvärde redovisat. Skolans resultat på nationella ämnesprov samt måluppfyllelsen i form av betygsresultat i olika ämnen redovisas inte. Skolan gör inga sammanställningar eller analyser i kvalitetsredovisningen av de samlade kunskapsresultaten. Inspektörerna bedömer att Tunaholmsskolans kvalitetsredovisning måste förbättras så att den motsvarar kraven i förordningen. Frågan behandlas vidare i den sammanfattande kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Ledning och intern kommunikation Rektorerna inom det västra skolområdet utgör en ledningsgrupp för området och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis gemensamma utvecklingsfrågor. Vid Tunaholmsskolan finns det en rektor som tjänstgör heltid vid skolan. Rektorn har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi och har också uppdraget att vara den samordnande rektorn i västra skolområdet. Enligt bestämmelserna ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Rektorn har arbetat som skolledare sedan 1979 i annan kommun och kom till Mariestad år 1999. Han tillträdde sin nuvarande tjänst som rektor för Tunaholmsskolan år 2003. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Av intervjuer med personal framgår att rektorn har betytt mycket för stämningen på skolan och att skolan är en lugn och trygg arbetsplats för elever och lärare. Vidare framgår att rektorn har satt fokus på struktur och gemensamma förhållningssätt samt organiserat viktiga inslag i skolans arbete så att skolans vardag fungerar väl. Personalen har ett stort förtroende för sin rektor. Inspektö- 9

rerna bedömer utifrån intervjuer med rektorn och personalen att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Som tidigare beskrivits i avsnitten Bedömning av resultaten och Bedömning av genomförandet visar inspektionen på flera förbättringsområden där rektorn är ansvarig och där den pedagogiska ledningen har avgörande betydelse för hur långt skolan kommit och hur den utvecklas vidare. I intervjuerna menar såväl rektorn som lärarna att rektorn bland annat på grund av ständigt nya uppdrag från förvaltning och nämnd inte kan vara den ledande och samlande kraften i det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Inspektörerna bedömer att rektorn bör tydliggöra sitt pedagogiska ledarskap i syfte att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val ingår i den totalt garanterade undervisningstiden. Med undervisningstid avses tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning. Enligt läroplan ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Enligt dokument som inspektörerna tagit del av kan elever vid Tunaholmsskolan välja att hos en idrottsförening träna en idrott som eleven är intresserad av. Träningen kan ske på annan tid än under skoltid. Elevens val erbjuds även i form av läxhjälp och stöd i ämnena svenska, matematik och engelska. Vidare erbjuds konfirmationsundervisning som elevens val i årskurs 8. Inspektörerna bedömer att elevens val i form av aktiviteter anordnade av idrottsförening inte sker under ledning av lärare. Läxhjälp och stödundervisning bedömer inspektörerna inte vara en breddning eller fördjupning av skolans ämnen och därför inte att betrakta som elevens val. Inspektörerna bedömer också att konfirmationsläsning strider mot kravet att undervisningen ska vara ickekonfessionell. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste erbjuda elevens val med ett innehåll som överensstämmer med grundskoleförordningen och läroplanen. Enligt grundskoleförordningen ska om det behövs undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som faller under de kriterier som anges i grundskoleförordningen. Det är rektorn som bestämmer om svenska som andra språk ska anordnas för en elev. Svenska som andra språk ska anordnas, i stället för svenska, som eget ämne, och följa kursplanen för detta ämne. Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas som exempelvis elevens val. En stor andel av eleverna vid Tunaholmsskolan har utländsk bakgrund. Intervjuer med rektorn och personal visar att elever vid skolan som är i behov av svenska som andra språk inte erbjuds detta som ett alternativ till ämnet svenska. 10

Skolan erbjuder istället stödundervisning i ämnet svenska. Dock kan elever inom ramen för elevens val välja studier i svenska som andraspråk. Inspektörerna bedömer att skolan inte anordnar ämnet svenska som andraspråk som ett alternativ till svenska för de elever som behöver det. Utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Inspektörerna har uppmärksammat att Tunaholmsskolan på friluftsdagar anordnar skidresor som för eleverna kan kosta upp till 1 500 kr. På friluftsdagarna finns också kostnadsfria alternativ på hemorten. Inspektörerna bedömer att utbildningen vid skolan inte är avgiftsfri. Se vidare i den övergripande rapporten för Mariestads kommun där Skolverkets samlade bedömning av avgifter i kommunens skolor görs. Inspektörerna bedömer vidare att eleverna, med undantag av vad som anges ovan, har tillgång till utbildning i den omfattning som ska erbjudas enligt de nationella bestämmelserna. Personal Det stora flertalet av lärarna är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 har Tunaholmsskolan en lärartäthet på 8,3 lärare per 100 elever vilket kan jämföras med 8,0 i Mariestads kommun och 8,3 lärare per 100 elever i riket. Kompetensutveckling ska anordnas för den personal som har hand om utbildningen och rektorn har ett särskilt ansvarar för att de får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Intervjuer med rektorn och personalen visar att det vid Tunaholmsskolan saknas en plan för personalens kompetensutveckling utifrån skolans behov. Enligt rektorn och personalen saknas det också pengar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör arbeta så att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Materiella resurser Inspektörerna bedömer att eleverna i Tunaholmsskolan har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Lindström Mats Aronsson 11

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Grangärdets skola Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Grangärdets skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Grangärdets skola...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Grangärdets skola den 29-30 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Grangärdets skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Grangärdets skola intervjuades rektorn, elever, lärare och övrig personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Grangärdets skola Beskrivning av Grangärdets skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 105 Förskoleklass 17 Grundskola 156 Källa. Rektorn vid Grangärdets skola Grangärdets skola har elever i förskoleklass och i grundskolans årskurser 1 6. Skolan har åldersintegrerade klasser för årskurserna 1 3 och åldershomogena klasser för årskurserna 4 6. I anslutning till skolan finns det fritidshem. Eleverna kommer huvudsakligen från bostadsområden i skolans närhet. Grangärdets skola ligger i östra delen av centralorten Mariestad och tillhör det östra skolområdet. Eleverna fortsätter huvudsakligen sin skolgång vid det östra skolområdets grundskola för årskurserna 7 9, Mariaskolan. Skolan ligger nära skog och natur och det finns goda möjligheter till lek och aktivitet. Den pedagogiska personalen och eleverna arbetar i ett arbetslag. Skolan har få elever med annat modersmål än svenska. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolorna och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Eleverna vid Grangärdets skola är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens och elevrådets kontinuerliga möten finns det en mycket väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor. Vidare finns det ett systematiskt och väl fungerande samarbete mellan skolans åldersintegrerade klasser för årskurs 1 3 och förskoleklassen för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Personalen är väl utbildad för den undervisning de bedriver. Eleverna har stor tilltro till sina lärare som de menar är mycket bra pedagoger. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). 2

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Skolan bör bättre följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. - Skolans arbete med individuella studieplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet. - Rektorns förtrogenhet med och möjlighet att ta det övergripande ansvaret för verksamheten bör förbättras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Inspektörerna bedömer att det i Grangärdets skola finns ett väl utvecklat system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Däremot redovisas inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare om Systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Intervjuer och lektionsbesök visar att det finns skillnad i elevernas kunskap om kursplanernas mål beroende på ämne och lärare. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål. Se vidare i avsnittet om normer och värden nedan. I skolans och kommunens senaste kvalitetsredovisning redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena engelska, matematik och svenska för elever i årskurs 5, vilket framgår av tabell 1. Till sin hjälp vid bedömningen har personalen använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. 3

Tabell 1. Andel elever vid Grangärdets skola, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Grangärdets skola 90 87 90 Kommunen 88 85 87 Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06. Tabellen visar att flertalet elever når mål att uppnå i årskurs 5 i svenska, matematik och engelska. Vidare visar tabellen att eleverna når något bättre resultat än genomsnittet i kommunen. Inspektörerna vill ändå påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten för att kunna sätta in rätt åtgärder och förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i svenska, matematik och engelska. Normer och värden De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna vid Grangärdets skola är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens och elevrådets kontinuerliga möten finns enligt inspektörernas bedömning en mycket väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor. Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan om elevernas kunskap om kursplanernas mål. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna bedömer därför att skolan bättre och mer systematiskt bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning oberoende av lärare och ämne. Vid tillfället för inspektionen noterar inspektörerna att det är ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Arbetsmiljö och delaktighet Det råder numera ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 4

Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Grangärdets skola har en likabehandlingsplan. Planen kan dock inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den exempelvis inte tydligt och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Vidare ska det i planen framgå en ansvarsfördelning mellan rektorn och personal. Planen är inte heller daterad vilket innebär att det blir svårt att se när den ska ses över och följas upp. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Likabehandlingsplanen har dessutom en sida benämnd Om det inte hjälper, Om mobbarna söker sig nya offer eller om de inte slutar mobba som innehåller sanktioner och åtgärder som inte överensstämmer med grundskoleförordningen eller skollagen vad gäller flytt av elev och disciplinära åtgärder. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Innehåll, organisering och arbetssätt För genomförandet av de fastställda målen ska det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Intervjuer med lärare och skolledning bekräftar att skolan saknar en för skolan gemensam plan för genomförandet av de fastställda målen. Vidare bekräftar dokument, intervjuer och besök i verksamheten att skolan inte på ett systematiskt sätt följer upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Intervjuer med lärare visar dock att skolans lokalt bearbetade kursplaner är viktiga verktyg för genomförandet av de fastställda målen. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta en arbetsplan i enlighet med grundskoleförordningen. Intervjuer och lektionsbesök visar att kunskapssynen och synen på lärandet i skolan huvudsakligen speglar dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men att det finns variationer beroende på lärare och ämne. Det finns tillfällen där eleverna i enlighet med läroplanens riktlinjer får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Men det finns också exempel på där eleverna endast har liten möjlighet att påverka innehåll i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer. Detta visar sig exempelvis i skolans lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. I flera 5

lokala bearbetningar återfinns inte mål att sträva mot som uttrycker den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. Mål att sträva mot tydliggör de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling. Vidare finns det lokalt bearbetade kursplaner som saknar mål att uppnå eller som anger ett detaljerat urval av stoff som mål att uppnå. Mål att uppnå i de nationella kursplanerna anger den miniminivå av kunskaper som alla elever ska uppnå det femte respektive det nionde skolåret. De allra flesta elever kommer naturligtvis längre och ska också komma längre i sitt lärande. Med nämnda brister i de lokala bearbetningarna blir det svårt för elever och lärare att i varje klass och ämne göra en gemensam tolkning av målen i läroplanen och kursplanernas mål. Eleverna får därmed inte i enlighet med bestämmelserna ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Inspektörerna bedömer att skolan bättre bör följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Inspektörerna vill dock framhålla det samarbete som finns mellan skolans åldersintegrerade klasser för årskurserna 1 3 och förskoleklassen. Intervjuer och verksamhetsbesök visar att skolan systematiskt samarbetar med förskoleklassen för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Individanpassning och stöd Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentation är också en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Intervjuer och dokument visar att varje enskild elev, i enlighet med bestämmelserna, har en individuell utvecklingsplan (IUP). Inspektionen visar dock att det finns en variation mellan lärare och ämne vad gäller innehåll och kvalitet i utvecklingsplanerna. Dokumentationen är god i vissa ämnen och bristfällig i andra. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Inspektörerna vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs ovan om att det finns skillnad i elevernas kunskap om kursplanernas mål beroende på ämne och lärare. Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid skolan som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. I sammanhanget vill inspektörerna påpeka att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Utvärdering av lärandet, bedömning Grangärdets skola har ett väl utvecklat system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Som tidigare nämnts i denna rapport framkommer det inte vid inspektionen att skolan har system för att analysera och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i kursplanernas övriga ämnen. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste utveckla detta arbete. 6

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Grangärdets skola har ett till vissa delar systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. Med hänvisning till skolans kvalitetsarbete noterar dock inspektörerna att det finns arbete av god kvalitet i skolan som inte följs upp och utvärderas i kvalitetsredovisningen. Exempel på detta är samarbetet mellan förskoleklassen och årskurserna 1 3 samt den pedagogiska utvecklingsgruppens verksamhet. Vidare konstaterar inspektörerna att kunskapsuppföljning i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska inte redovisas, följs upp och utvärderas i Grangärdets skola samt att det i skolans kvalitetsredovisning inte finns en samlad bild av elevernas kunskapsresultat. Enligt inspektörernas bedömning saknas det därför i Grangärdets skola sådan kunskap om elevernas kunskapsresultat i alla ämnen att ett systematiskt kvalitetsarbete inte blir möjligt att bedriva. Vidare är det en förutsättning att ha kunskap om de kunskapsresultat som uppnåtts för att skolan ska kunna upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen har bland annat till syfte att synliggöra resultaten i verksamheten och ge underlag för de förändringar som behövs för att uppnå högre måluppfyllelse. Att synliggöra resultat är inte bara en fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljs, det är också en fråga om hur arbetet ska bedrivas vidare. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Inspektörerna bedömer vidare att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel för att öka måluppfyllelsen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten över skolverksamheten. Ledning och intern kommunikation Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Vid Grangärdets skola finns det en rektor. Rektorn har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Som stöd för sitt arbete har rektorn bland annat en pedagogisk utvecklingsgrupp med personal från samtliga delar och årskurser i verksamheten samt en så kallad utbildningsledare. Ledningen av pedagogiskt utvecklingsarbete och övrigt kvalitetsarbete styrs av rektorn men den pedagogiska utvecklingsgruppen och arbetslaget tar det faktiska ansvaret för att det kommer till stånd. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. I intervjuer med såväl rektorn som lärare framkommer att det under senare år har varit täta rektorsbyten vid Grangärdets skola. Nuvarande rektor tillträdde sin tjänst inför läsåret 2006/07 och ska vara tjänstledig kommande läsår. Det blir alltså ännu ett rektorsbyte. Intervjuer med rektorn och personal visar ett behov av bättre kontinuitet i rektorsfunktionen. Detta för att rektorn ska få möjlighet att bli mer förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och för att ännu bättre verka för att utbildningen långsiktigt utvecklas mot de nationella målen. Som ett resultat av täta rektorsbyten har utbildningsledaren enligt personalen stor roll i det pedagogiska utveck- 7

lingsarbetet. I en befattningsbeskrivning framgår dessutom att det är utbildningsledaren som ansvarar för samordningen av den pedagogiska verksamheten och utvecklingsarbetet. Inspektörerna förutsätter dock att det är rektorn vid Grangärdets skola som i enlighet med bestämmelserna har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Utbildningsinspektionen visar dels på brister avseende områden som rektorn ansvarar för enligt de nationella styrdokumenten dels på flera förbättringsområden där den pedagogiska ledningen har avgörande betydelse för hur långt skolan kommit och hur den utvecklas vidare. Som en följd av detta bedömer inspektörerna att det finns ett behov av en rektor som ges förutsättningar att bli bättre förtrogen med verksamheten vid Grangärdets skola. Detta för att ännu bättre kunna ta det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning I den nationella timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Vidare ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Intervjuer med lärare och elever visar dock att det råder oklarheter om samtliga elever erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Det finns exempel på elever som är osäkra på om de har elevens val. Vidare finns det elevens val som, enligt inspektörernas bedömning, inte syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Exempel på detta är klassens timme, teaterföreställning och simträning. Inspektörerna bedömer att samtliga elever inte har tillgång till elevens val i enlighet med bestämmelserna. I hem- och konsumentkunskap finns enligt de nationella kursplanerna mål som eleverna ska uppnå i det femte skolåret. I Grangärdets skola har lärare de teoretiska delarna av ämnet i skolan. De praktiska delarna ska eleverna utföra i hemmet och föräldrarna ska bedöma hur deras barn utför sina uppgifter. Föräldrarna uppger att det kan vara svårt att avgöra om barnen har utfört uppgifterna på ett korrekt sätt. Delar av undervisningen överlåts således till föräldrarna och det grundläggande kravet på en likvärdig utbildning kan härigenom komma att åsidosättas. Det är skolans ansvar att genomföra undervisning som leder till att eleverna når målen som är angivna i kursplanerna. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste förändra undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Inspektörerna bedömer dock att eleverna vid Grangärdets skola med ovan angivna undantag har tillgång till utbildning i den omfattning som ska erbjudas enligt de nationella bestämmelserna. 8

Personal Personalen är väl utbildad för den undervisning de bedriver. Enligt skolans senaste kvalitetsredovisning är lärartätheten vid Grangärdets skola 6,3 per 100 elever. Motsvarande siffra för riket är 8,2 enligt officiell statistik. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Eleverna har stor tilltro till sina lärare som de menar är bra pedagoger. Materiella resurser Läromedelskvaliteten är god enligt inspektörernas iakttagelser och intervjuer med lärare och elever. Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda materiella förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Thomas Nilsson Mats Lindström 9

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Kvarnstenen Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Kvarnstenen, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Kvarnstenen...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökte Kvarnstenen den 10 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Kvarnstenen, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. Vid Kvarnstenens s skola intervjuades elever personal och skolledning samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskole- 1

klassen och årskurserna 1 6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Kvarnstenen Beskrivning av Kvarnstenen Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 88 Förskoleklass 19 Grundskola 157 Kvarnstenen är en skola som ligger i samhället Lugnås utanför Mariestad. Vid skolan finns elever i förskoleklass och årskurserna 1 6. Vid enheten finns också förskola med två avdelningar, samt sex familjedaghem. Det finns två grupper med elever i förskoleklassen, två åldersblandade klasser med elever i årskurserna 1 2, två klasser med elever i årskurserna 3 4, en klass med elever i årskurs 5, en klass med elever i årskurserna 5 6 och en klass med elever i årskurs 6. Skolan tillhör det östra skolområdet och eleverna fortsätter huvudsakligen sin skolgång vid Mariaskolan som är områdets grundskola för årskurserna 7 9. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Kvarnstenen och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Vid inspektörernas besök råder överlag en god stämning i klassrum och korridorer. Eleverna uppger att de trivs och känner sig trygga i skolan. Eleverna utvecklar normer och värden i enlighet med vad läroplanen anger. Elevernas kunskapsutveckling följs upp genom diagnostiskt material, tester, läxförhör m.m. I skolans kvalitetsredovisning redovisas måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. En bedömning görs också av måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Skolan tillhandahåller läromedel som ger förutsättningar att genomföra en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör förtydliga och utveckla arbetet med att systematiskt följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i skolans samtliga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. 2

- Skolan bör analysera elevernas resultat samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen vid skolan. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. - Skolan bör bättre arbeta för att successivt ge eleverna ett allt större inflytande över verksamheten i stort och det egna lärandet. - Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper I förskoleklassen vid Kvarnstenen ges eleverna möjlighet att lära genom lek och samverkan med elever i årskurs 1. Barnens utveckling följs upp genom elevernas portfolio, som har följt barnen från förskolan. Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning är att barnen i förskoleklasserna ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. För att följa upp elevernas kunskapsutveckling i grundskolan används olika diagnostiska material, tester, läxförhör m.m. Skolan redovisar resultat av genomförda bedömningar av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 2 i skolans kvalitetsredovisning. I svenska, engelska och matematik följs elevernas kunskapsutveckling med hjälp av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Det framkommer vid intervjuer med lärare att de följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Skolan gör dock ingen sammanställning av resultaten i de olika ämnena. Inspektörerna bedömer att skolan bör förtydliga och utveckla arbetet med att systematiskt följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. Tabell 1. Andel elever vid Kvarnstenen, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Kvarnstenen 77 83 71 Kommunen 87 85 88 Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06. Skolan har inte analyserat om det finns skillnader i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar. I kvalitetsredovisningen och i intervjuer med rektorn och lärare beskrivs att ett stort antal elever var i behov av särskilt stöd under läsåret 2005/06. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan har en strukturerad uppföljning i samtliga ämnen och att resultaten analyseras för att kunna sätta in rätt åtgärder och nå en högre måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera skolans resultat samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen vid skolan. 3

Normer och värden Vid inspektörernas besök råder en god stämning i klassrum och korridorer. De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sin skola och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande, dock ger de exempel på att elever har blivit kränkta eller är ensamma och att det har varit och kan vara oroligt i några klasser. Vid intervjuer säger eleverna att det finns elever vid skolan som retas, men de säger också att lärarna arbetar aktivt och dagligen med hur eleverna ska vara mot varandra. Eleverna säger att de känner varandra och att äldre och yngre elever umgås med varandra. Personalen uppger att för flertalet elever är miljön vid skolan trygg, men att det under föregående läsår var oroligt i några klasser. Det beskrivs också i skolans kvalitetsredovisning att föregående år inträffade flera incidenter vid skolan. Vid läsårets start fick skolan ny rektor, som bekräftar att det har varit oroligt på skolan i några klasser, men att det nu är bättre beroende på ett aktivt värdegrundsarbete och personalförstärkningar. Enligt skolans kvalitetsredovisning har värdegrundsarbetet betonats. En enkät genomförs varje år och resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Den visar att de yngre eleverna ger sin skola 9,2 poäng och de äldre 8,4 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolan. Inspektörerna vill dock påpeka att lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever bland annat kräver att ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling bedrivs i alla verksamheter så att ingen elev blir eller känner sig kränkt. Det finns klassråd, elevråd kost- och städråd, och vänskapsråd vid skolan, men enligt eleverna fungerar inte klassråden i alla klasser. Även elevernas möjlighet till inflytande värderas i kvalitetsredovisningen genom enkätfrågor till eleverna och resulterar i höga värden. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I enlighet med läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Vid Kvarnstenen finns elevråd och klassrådsverksamhet. Det finns dessutom kost- och städråd, och vänskapsråd vid skolan, men enligt eleverna fungerar inte klassråden i alla klasser då de inte förekommer regelbundet. Enligt läroplanen ska eleverna kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat inflytande över sin skolgång. Inspektionen visar att ett fåtal av eleverna är medvetna om att det finns mål för deras utbildning i läroplan och kursplaner. Vid intervjuer med personal framkommer dock att de på olika sätt arbetar med att göra eleverna 4

medvetna om målen. En förutsättning för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sitt lärande är att de känner till vilka målen för utbildningen är. Inspektörerna bedömer att skolan i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Vid intervjuer med eleverna vid skolan framkommer att de inte känner till nationella mål för ämnena. Lärarna säger att de i arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner diskuterar målen med eleverna. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Vidare är det inspektörernas bedömning att skolan bättre bör arbeta för att successivt ge eleverna ett allt större inflytande över verksamheten i stort och det egna lärandet. Rektorn och lärare har prioriterat värdegrundsarbetet under läsåret och enligt elever och personal agerar lärare och rektorn direkt om något inträffar. Vid skolan har det genomförts ett projekt för att förbättra elevernas språkbruk och i de klasser det har varit oroligt har personaltätheten förstärkts genom elevassistenter eller resurslärare. Vid skolan finns ordningsregler och eleverna har deltagit i framtagandet av dem. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. Av planen ska framgå vilka insatser som skolan avser att genomföra under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bör bland annat beskriva hur barn, elever och personal ska medverka i arbetet med planen, samt hur vårdnadshavare görs delaktiga i arbetet. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har Kvarnstenen en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att denna plan inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid skolan och fritidshemmet. Skolan måste därför snarast upprätta en likabehandlingsplan som motsvarar kraven i lagen. Individanpassning och särskilt stöd Skolan har enligt inspektörernas bedömning rutiner för att identifiera elevers behov av stöd. En plan finns utarbetad över vilka diagnoser och tester som ska genomföras i respektive årskurs och lärare och rektor följer upp resultaten av dessa regelbundet. För elever i behov av särskilt stöd finns specialpedagog, resurslärare och elevassistenter. De elever som får stöd av specialpedagogen har åtgärdsprogram och de som har delgivits inspektörerna är av god kvalitet. 5

Utvärdering av lärandet Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Inspektörerna konstaterar att skolan har upprättat individuella utvecklingsplaner för eleverna. Vid intervjuer framkommer att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka mål de skrivit i sin plan. Vid samtal med lärarna säger de att de bearbetar målen med eleverna när de individuella utvecklingsplanerna skrivs. Inspektörerna bedömer dock att skolans arbete med att hålla innehållet i de individuella utvecklingsplanerna aktuellt för eleverna bör förbättras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt grundskoleförordningen ska det vid varje skola finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. Insänd dokumentation från skolan samt samtal med rektorn visar att skolan saknar en arbetsplan som syftar till att säkerställa att exempelvis arbetssätt och arbetsformer i undervisningen främjar utvecklingen av de mål att sträva mot som uttrycks i läroplanen. Inspektörerna bedömer därför att Kvarnstenen måste upprätta en arbetsplan i enlighet med grundskoleförordningen. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet med mera ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Mariestads kommun samlas skolornas kvalitetsredovisningar i den så kallade Vägvisaren. Skolornas kvalitetsredovisningar tar sin utgångspunkt i en gemensam mall som kommunen beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen används till att redovisa resultaten av elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna en indikation på hur arbetet vid respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. Dock saknas i kvalitetsredovisningarnas nuvarande utformning en tydlig bild av vilket kvalitetsarbete som pågår i skolorna. Vidare går det inte att utläsa i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen vid varje skola har förverkligats eller vilka åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Det görs vid skolan en utvärdering av de egna utvecklingsområden som skolan valt att prioritera men resultatet av detta arbete redovisas inte i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att Kvarnstenens kvalitetsredovisning måste förbättras så att den motsvarar kraven i förordningen. Frågan om skolornas och kommunens arbete med Vägvisaren behandlas vidare i den sammanfattande kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. 6

Ledning och intern kommunikation Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Vid Kvarnstenen finns en rektor som tillträdde sin tjänst år 2006 och som vid inspektionstillfället har arbetat cirka ett år vid skolan. Enligt rektorn finns en kontinuerlig dialog mellan förvaltningen i kommunen och ansvarsfördelningen är tydlig. Samtal med personalen visar att de uppskattar sin rektor och tycker att han har gjort många insatser som förbättrat verksamheten vid skolan sedan han började arbeta vid skolan. Det är inspektörernas bedömning är rektorn förtrogen med den dagliga verksamheten inom sitt ansvarsområde. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Personalen har enligt rektorn utbildning för den undervisning de bedriver. Enligt skolan är lärartätheten 6,5 lärare per 100 elever. Riksgenomsnittet är 8,3. Rektorn säger att skolans resurser till kompetensutveckling är begränsad, vilket gör att personalen inte får tillgång till kompetensutveckling i önskad omfattning. Rektorn vid Kvarnstenens skola har lärarutbildning och har varit skolledare vid flera skolor innan han vid höstterminens start började i skolan. Rektorn har genomgått rektorsutbildningen. I skolan finns ytterst få elever med annat modersmål än svenska. Ingen elev har enligt rektorn behov av svenska som andraspråk eller studiehandledning på modersmålet. Ingen elev har modersmålsundervisning. En elev går i särskild undervisningsgrupp i annan skola. Samverkan sker enligt rektorn med hemskolan och eleven har delar av sin undervisning vid Kvarnstenen. Denna särskilda undervisningsgrupp är kommungemensam. Se vidare i rapporten som sammanfattar skolverksamheten i Mariestads kommun. Vid intervjuer framkommer att rektorn och personal anser att det saknas resurser för kompetensutveckling vid skolan. Se vidare i rapporten som sammanfattar skolverksamheten i Mariestads kommun. Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid skolan tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. 7

Det finns datorer vid skolan men lärarna önskar större tillgång till datorer. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Liselotte Hakeberg Eva Wallentin 8

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Tidavads skola och Mariaskolan Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Tidavads skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6, samt Mariaskolan, grundskola årskurserna 7-9 och obligatorisk särskola årskurserna 7-10 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Tidavads skola och Mariaskolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Mariaskolan den 29-30 maj, samt Tidavads skola den 1 juni 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun, Tidavads skola och Mariaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I de båda skolorna intervjuades elever, lärare, elevhälsopersonal, rektorer samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskole- 1

klassen samt årskurserna 1 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tidavads skola Beskrivning av Tidavads skola och Mariaskolan Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 83 I Tidavads skola återfinns förskoleklass, samt en klass vardera för årskurserna 1 6. Skolan är belägen på landsbygden cirka två mil utanför kommunens centralort Mariestad, bara några kilometer från gränsen till Skövde kommun. I direkt anslutning till skolan finns god tillgång till naturen vilket skolan också tar nytta av i undervisningen. Skolans rektor arbetar halvtid vid skolan och fullgör resterande del av tjänsten vid Mariaskolan. Mariaskolan Antal elever Grundskola 383 Obligatorisk särskola 15 Mariaskolan ligger bara ett stenkast från Mariestads centrum och tillhör precis som Tidavads skola skolområde öster. En stor andel av eleverna bor i närheten av sin skola men ett flertal behöver också åka skolskjuts. Verksamheten är organiserad i fyra arbetslag, tre med elever i årskurserna 7 9 och ett för särskolans elever i årskurserna 7 10. Vid skolan finns en rektor som arbetar heltid och en som är anställd på halvtid (se ovan). Vid skolan finns mycket få elever med utländsk bakgrund. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Tidavads skola och Mariaskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Mariaskolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. - Skolorna bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål i alla ämnen. 2

- Skolorna bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. - Mariaskolan bör utveckla arbetet med att skapa ett gemensamt synsätt och arbete kring normer och värden. - Mariaskolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. - Mariaskolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram. - Mariaskolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. - Mariaskolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling utgår från kursplanernas mål i samtliga ämnen. - Tidavads skolas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. - Mariaskolans rektorer bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper I Tidavads skolas kvalitetsredovisning (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete) redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1) Tabell 1. Andel elever vid Tidavads skola, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Tidavads skola 100 80 100 Kommunen 88 85 87 Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06. Av tabellen framgår att måluppfyllelsen, enligt skolans bedömning, var mycket god i ämnena svenska och engelska läsåret 2005/06. Måluppfyllelsen i matematik var något lägre, men det är dock svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat då det med få elever i klasserna blir väldigt utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten för att kunna sätta in rätt åtgärder och där det är möjligt nå en ännu högre måluppfyllelse. 3

Vid läsårsslutet 2005/06 lämnade 147 elever årskurs 9 vid Mariaskolan. Skolans resultat i jämförelse med Mariestads kommun och riket framgår av tabell 2. Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2005 2006 för elever i årskurs 9. Resultatmått för elever i årskurs 9 Mariaskolan Kommunen Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde 219 209 213 207 206 206 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa. Skolverkets officiella statistik 82 76 82 76 75 76 97 89 96 92 89 89 Inspektörerna noterar att det genomsnittliga meritvärdet för Mariaskolans elever läsåret 2005/06 sjönk kraftigt i förhållande till föregående läsår. En av skolans rektorer tror att nedgången kan bero på besparingar och minskad personalstyrka samt att många elevers svåra sociala situation gör att resultaten riskerar att på sikt sjunka ytterligare. Dock framgår av tabellen ovan att eleverna vid Mariaskolan trots nedgången läsåret 2005/06 har ett något högre genomsnittligt meritvärde i jämförelse med kommunen som helhet och riket. Vid intervjuer med rektorerna och personal framkom att betygsresultaten sammanställs av rektorerna och att det brukar föras diskussioner kring elevernas meritvärde vid skolan. Dock visar inspektionen att skolan inte har rutiner för att analysera elevernas resultat och tydligt låta resultatet av analysen ligga till grund för det fortsatta arbetet vid skolan. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken Kvalitetssäkring och förbättringsinsatser. Normer och värden Vid besöket i Tidavads skola upplever inspektörerna att relationen såväl elever emellan som mellan elever och vuxna i huvudsak framstår som positiv och vänlig. De lite yngre eleverna berättar att de utan problem kan leka med de äldre och att de känner sig trygga i sin skola. Personal och föräldrar framhåller skolans storlek som en bidragande orsak till hög trivsel. Mobbning eller annan kränkande behandling är enligt elever, personal och föräldrar ovanligt förekommande vid Tidavads skola. Även vid Mariaskolan får inspektörerna intrycket att eleverna trivs i sin skola. Trots att det periodvis är trångt i korridorerna och att det av naturliga skäl blir ganska ljudligt när klasserna förflyttar sig mellan olika lektioner uppger såväl elever som personal att de upplever miljön i skolan som trygg. Några elever berättar att det tidigare läsår funnits problem i samband med läsårsstarten då nya klasser kommit till skolan. Enligt dem har det funnits en tradition som gått ut på att några av de äldre eleverna vid skolan stått samlade i de trånga korridorerna och puttat, en företeelse som vid skolan kallats flippning, de nya eleverna fram och tillbaka mellan sig. Av samtal med elever i årskurs 7 får inspektörerna framgår att det framför allt är ett rykte att denna typ av nollning äger rum. Flera elever berättar att de innan de startade vid skolan hört talas om flippningen, men att ingen av dem blivit utsatt för det. Enligt en av rektorerna har skolan arbetat aktivt med att stävja denna typ av agerande och såväl rektorer som personal upplever att detta inte längre är ett problem vid skolan. In- 4

tervjuer med delar av personalen och en av skolans rektorer visar att det tidigare år vid några tillfällen har förekommit att elever känt sig kränkta av vuxna i skolan. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. En enkät som genomförs varje år behandlar bland annat frågan om hur trygga eleverna känner sig i sin skola. Resultatet av enkäten redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar och visar att eleverna vid Mariaskolan läsåret 2006 gav 7,5 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan, vilket är en förbättring jämfört med läsåret före. Inspektörerna bedömer att det huvudsakligen råder en trygg och god stämning vid såväl Tidavads skola som Mariaskolan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Arbetsmiljö och delaktighet De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt intervjuade elever vid Tidavads skola är klassråd och elevråd exempel på tillfällen då de får möjlighet att bli delaktiga i beslut som rör exempelvis skolans inomhusmiljö. Inspektörerna får i samband med verksamhetsbesök tillfälle att närvara i samband med klassråd i en av klasserna. Det är inspektörernas bedömning att skolan arbetar mycket väl med att ge eleverna ansvar och inflytande över verksamheten i stort. Även vid Mariaskolan finns ett elevråd som ett led i arbetet med att ge eleverna inflytande över exempelvis arbetsmiljön i skolan. Dock framgår vid samtal med eleverna att det är svårt att nå ut med information till klasserna, bland annat beroende på att vissa lärare inte vill upplåta lektionstid till diskussioner som rör elevrådsfrågor. Vidare berättar elever som inspektörerna talat med att det brukar vara dålig uppslutning på elevrådsmötena. Skolan har en elevvärd som eleverna uppskattar mycket och som de säger alltid ställer upp och försöker stötta exempelvis elevrådet, men eleverna berättar också att det är svårt att få gehör för de förslag som lämnas vidare till skolledningen och att de inte alltid får återkoppling från skolan på sitt arbete. I schemat för varje klass finns varje vecka så kallad Kf-tid, då klassföreståndaren och klassen får tillfälle att träffas. Enligt eleverna används denna tid bland annat till att gå igenom det vecko-pm som finns vid skolan. Vidare framgår att det är beroende på vilken lärare man har som klassföreståndare huruvida det genomförs klassråd och att det i vissa klasser nästan aldrig hålls klassråd. Inspektörerna bedömer att Mariaskolan bör arbeta vidare med att förbättra elevernas inflytande och ansvar över verksamheten i stort. 5

Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. En förutsättning för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sitt lärande i en målstyrd skola är att de också känner till vilka målen för utbildningen är. Vid intervjuer med personal i Tidavads skola framkommer att de anser sig kunna bli bättre på att presentera exempelvis kursplanemålen för eleverna. I samband med skolan arbete kring elevernas individuella utvecklingsplaner har frågan aktualiserats. Intervjuer och lektionsbesök vid Mariaskolan visar att det finns skillnader i elevernas kunskaper om såväl läroplanens som kursplanernas mål, beroende på ämne och lärare. För många elever är läroplanen helt obekant och de kan inte dra sig till minnes att de diskuterat innehållet i den vid något tillfälle. Kursplanerna är heller inte föremål för några omfattande diskussioner. Flera av eleverna som säger sig kommit i kontakt med kursplanerna berättar att lärarna visat dem i början av första terminen i årskurs 7 och kanske vid ytterligare något tillfälle. Eleverna kan dock inte redogöra för varför kursplanerna uppmärksammats och vad syftet med dem är. Inspektörerna bedömer att skolorna bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan kring elevernas kunskap om läroplanens och kursplanernas mål. Om elever inte har vetskap om kursplanernas mål är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Vid Tidavads skola finns en tydlig tanke kring hur skolan ska arbeta med elevernas inflytande. Såväl lärare som elever vid de båda skolorna berättar dock att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av undervisningen är begränsad. Vid verksamhetsbesök i de båda skolorna ser inspektörerna få inslag som visar att eleverna ges möjlighet till inflytande över innehållet i undervisningen. Dock finns variationer mellan olika lärare och ämnen. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning oberoende av lärare och ämne. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Som tidigare beskrivits i denna rapport uppger elever, lärare och skolledning att det råder en god stämning vid skolorna och eleverna uttrycker att de trivs och känner sig trygga i sin skolvardag. Vid Tidavads skola får inspektörerna en rad exempel på olika förebyggande åtgärder som genomförs i syfte att skapa trivsel och trygghet vid skolan. Värdegrundsarbetet diskuteras fortlöpande och enligt personalen bidrar det faktum att skolan är relativt liten till att personalen får tillfälle att prata sig samman kring dessa frågor. Vid Mariaskolan är arbetet med kamratstödjare ett exempel på hur skolan arbetar för att skapa en trygg miljö för eleverna. Intervjuer med personal i Mariaskolan visar dock att det inte finns en röd tråd i värdegrundsarbetet vid skolan, vilket personalen även efterfrågar. Det är personalens uppfattning att upplägget ser väldigt olika ut i olika klasser och det efterfrågas ett gemensamt arbete och 6

synsätt kring normer och värden vid skolan. Det framkommer också att det vid flera tillfällen påbörjats ett arbete med att försöka skapa gemensamma riktlinjer för skolans värdegrundsarbete men att detta av olika anledningar inte fullföljts. Intervjuer med särskolans personal visar att det där pågår ett aktivt arbete kring arbetet med normer och värden. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Alla skolor är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har Tidavads skola ett dokument med titeln likabehandlingsplan. Denna plan motsvarar inte en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Exempelvis framgår inte om skolan utifrån en kartläggning av Tidavads skolas behov kommit fram till vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska vara utgångspunkt för vilka insatser som man avser att påbörja och genomföra under det kommande året. I skolans likabehandlingsplan finns bland annat en ärendegång för hur skolan ska agera om det misstänks att någon elev blir utsatt för mobbning. Av denna plan framgår att föräldrarna till den som mobbar initialt inte informeras om detta. I samtal med personal framgår dock att föräldrar till såväl den som utsätts för mobbning som den som mobbar i ett tidigt skede kontaktas av skolan. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att berörda föräldrar skyndsamt informeras när skolan uppmärksammat att mobbning äger rum, samt att skolan bör se över den ärendegång som redovisas i likabehandlingsplanen. Vid Mariaskolan finns också ett dokument med titeln likabehandlingsplan. Enligt inspektörernas bedömning motsvarar inte skolans plan kraven i lagen. Bland annat saknas precis som i Tidavads skola en kartläggning av skolans behov, samt en tidsplan för genomförandet av förebyggande åtgärder. Inspektörerna bedömer vidare att skolan i planen inte heller ger uttryck för ett vuxen elevperspektiv i det förebyggande arbetet eller i sina rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Då det vid Mariaskolan till stor del saknas en gemensam utgångspunkt i värdegrundsarbetet vill inspektörerna också poängtera att likabehandlingsplanen kan bli ett utmärkt hjälpmedel i försöken att skapa en gemensam plattform i arbetet med normer och värden, samt att planen ska arbetas fram i samverkan mellan rektor, personal, elever, samt representanter för elevernas vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta likabehandlingsplaner enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Inspektörerna bedömer vidare att Mariaskolan bör utveckla arbetet med att skapa ett gemensamt synsätt och arbete kring normer och värden. 7

Innehåll, organisering och arbetssätt Enligt grundskoleförordningen ska det finnas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal, samt företrädare för eleverna. För att arbetsplanen ska bli ett levande dokument krävs att den regelbundet följs upp och utvärderas. Vid Tidavads skola finns arbetsplaner för ämnena svenska, matematik och engelska. Dock saknas en arbetsplan som kontinuerligt följs upp och utvärderas och som tar sikte på bland annat strävansmålen i läroplanen. Insänd dokumentation från Mariaskolan visar att skolan saknar en arbetsplan. Diskussioner med personal och rektorer i samband med inspektionen visar på ett behov av att skolan utformar en arbetsplan med syfte att säkerställa exempelvis att arbetssätt och arbetsformer i undervisningen främjar utvecklingen av de mål som uttrycks i läroplanen. Inspektörerna bedömer att såväl Tidavads skola som Mariaskolan saknar arbetsplan vilket snarast måste åtgärdas. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas och även får möjlighet till överblick och sammanhang. Elever vid Mariaskolan beskriver i samband med intervjuer att skolarbetet till stor del utgår från att läraren berättar vad klassen ska arbeta med den närmsta tiden, att det ofta handlar om enskilt arbete med uppgifter i läroboken och att kunskaperna testas med läxförhör eller prov. Ämnesövergripande teman som syftar till att skapa överblick och sammanhang för eleverna förekommer sällan eller aldrig enligt eleverna. Besök i verksamheten och intervjuer med delar av personalen bekräftar denna bild. Som tidigare konstaterats är kunskapen hos eleverna om läroplanens och kursplanernas mål varierande och skolan bedriver inget gemensamt systematiskt arbete för att successivt, utifrån ålder och mognad, öka elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning. Inspektörerna bedömer att Mariaskolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar utvecklingen av de kunskaper och färdigheter som uttrycks i läroplan och kursplaner. Intervjuer med personal i särskolan visar att arbetslaget tagit fram en struktur för undervisningen som bygger på att eleverna delar av dagen är samlade i klassen och följer ett schema och att detta kombineras med en mer individuell del. Inspektörerna får vid intervjun och i samband med verksamhetsbesök uppfattningen att verksamheten i särskolan tar stor hänsyn till den enskilde elevens individuella förutsättningar och att arbetslaget kring eleverna verkar väl fungerande. Individanpassning och stöd Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. 8

Vid respektive skola finns ett elevhälsoteam som träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolorna, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Av intervjuer med de båda teamen framgår att det vid skolorna finns rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Av intervjuer med personal i elevhälsoteamet och lärare vid Mariaskolan framgår att det framförallt är i svenska, matematik och engelska som eleverna erbjuds stödundervisning och att det endast i begränsad omfattning är möjligt att få stöd i andra ämnen. Inspektörerna kan vid besöket inte säkerställa att det finns elever vid skolan som inte får det stöd de är berättigade till, men vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna utreder behovet av stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid Tidavads skola och Mariaskolan som är i behov av särskilt stöd, ges detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramen för den klass eller den grupp som eleven tillhör. Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsan arbetar aktivt med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av vid Tidavads skola omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de kan vara ett bra hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vid Mariaskolan är de åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av varierande kvalitet. Inspektörerna ser exempel på åtgärdsprogram där fokus helt och hållet läggs på elevens egna insatser och skolan inte på ett tydligt sätt tar ansvar för att hjälpa eleven. Det framgår vid intervjuer att det ofta är den enskilde läraren som utformar åtgärdsprogrammen vilket kan vara en förklaring till att de ser så olika ut. Enligt skolans elevhälsoteam kommer skolan att arbeta aktivt med att försöka säkerställa att de åtgärdsprogram som finns vid skolan genomgående ska hålla god kvalitet. Inspektörerna bedömer att Mariaskolan bör förbättra sitt arbete med elevernas åtgärdsprogram. Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Vid Tidavads skola och Mariaskolan finns mycket få elever med annat modersmål än svenska. Enligt skolornas rektorer är det troligtvis ingen elev som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål. Inspektörerna vill dock i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna arbetar fram rutiner för att kartlägga i vilken utsträckning behovet av studiehandledning på modersmålet finns. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Utbildningen ska vara likvärdig var helst den anordnas i landet. Betygssättning är formellt sett myndighetsutövning. Lärarens bedömning av kunskaperna kan ha avgörande betydelse för den enskilda eleven och betygen kan inte överklagas. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Resultaten vid de nationella proven i årskurs 9 för år 2006 i ämnena svenska, engelska och matematik finns sammanställda i Skolverkets officiella statistik. I ämnet svenska är andelen elever vid Mariaskolan som bedömdes nått målen för betyget MVG 3,4 %, medan hela 19,0 % fick betyget MVG i sitt slutbetyg. I ämnet matematik var det endast 116 elever i årskurs 9, av skolans totalt 147, 9

som gjorde provet. 0,9 % av eleverna vid Mariaskolan bedömdes ej ha nått målen vid de nationella proven i matematik, medan hela 8,2 % inte fick slutbetyg i ämnet. En av orsakerna till denna skillnad torde vara att en stor del av de elever som inte gjorde det nationella provet i matematik heller inte nådde betyget godkänt i ämnet. I engelska är det relativt små avvikelser mellan elevernas provresultat och de slutbetyg som sattes våren 2006. Bedömning och betygsättningsfrågor diskuteras i ämnesgrupper vid Mariaskolan. Lärarna gör där jämförelser i bedömning och betygsättning inom det egna ämnet. För de lärare som saknar, eller endast har ett fåtal kollegor inom samma ämne, blir denna möjlighet begränsad. Övergripande analyser av betygsresultat görs inte vid skolan. Intervjuer med rektor och lärare visar att samarbete med andra skolor såväl inom som utom kommunen i bedömnings- och betygsättningsfrågor inte har förekommit på senare tid. Som tidigare nämnts i rapporten fanns år 2006 stora skillnader mellan elevernas provbetyg vid de nationella proven och deras slutbetyg i ämnet svenska. Skolverkets officiella statistik visar vidare att endast 1,4 % av de 147 elever som avslutade sin grundskoletid vid skolan fick betyget godkänd i ämnet bild, medan 60,5 % fick betyget väl godkänd och 34,0 % betyget mycket väl godkänd. För att säkerställa att bedömningar och betygsättningar vid Mariaskolan är rättvisa och likvärdiga med andra skolors är enligt inspektörernas bedömning de diskussioner som sker mellan lärare i olika ämnen på den egna skolan inte tillräckliga. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Mariaskolan har i sitt arbete med att ta fram en modell för individuella utvecklingsplaner på skolan, tillsammans med övriga betygsättande grundskolor i kommunen, gjort en revidering av sina lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Syftet är bland annat att underlätta kunskapsuppföljningen i alla ämnen, vilket inspektörerna bedömer som bra. Tanken är att eleverna och deras vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet med utgångspunkt i de lokala bearbetningarna ska få en bild av elevernas kunskapsutveckling. Vid genomgång av de aktuella dokumenten, vid verksamhetsbesök och i intervjuer med lärare kan inspektörerna konstatera att det finns ämnen där skolans lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna knappast alls återspeglar mål att sträva mot eller mål att uppnå i respektive kursplan. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utgår från kursplanernas mål. Vid Tidavads skola har varje elev en individuell utvecklingsplan. Dock framgår att de är av skiftande kvalitet, bland annat avseende dokumentationens innehåll och omfattning. Enligt personalen finns det en osäkerhet kring arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner och en önskan om att få kompetensutveckling inom området. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att personalen ges tid att såväl inom arbetslaget som tillsammans med hela lärargruppen utveckla arbetet med elevernas IUP, exempelvis genom att enas om ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen av elevens utveckling och lärande. Dokumentationen ska skapa synlighet och struktur för elever, vårdnadshavare och lärare, vilket även underlättar vid byten av lärare, grupp och skola. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. 10

Kvalitetssäkring och förbättringsinsatser Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Tidavads skola och Mariaskolan har kvalitetsredovisningar som följer en gemensam mall, Vägvisaren, som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten på elevoch föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. I intervjuer med lärare och rektor ges inspektörerna exempel på utvecklingsarbete av olika slag som inte redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Det är i kvalitetsredovisningarna mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid respektive skola har förverkligats eller vilka åtgärder de avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I Mariaskolans kvalitetsredovisning redovisas endast andelen godkända i ämnena svenska, engelska och matematik, andelen behöriga till nationella program samt genomsnittligt meritvärde. Skolans resultat på nationella ämnesprov samt måluppfyllelsen i form av betygsresultat i olika ämnen redovisas inte. Skolan gör heller inga sammanställningar eller analyser i kvalitetsredovisningen av de samlade kunskapsresultaten. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att de motsvarar kraven i förordningen. Frågan behandlas vidare i den sammanfattande kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Det finns ett samarbete mellan Tidavads skola och Kvarnstenen (F 6) som också ingår i skolområde Öster. Samarbetet består i att lärare från de båda skolorna ges tillfälle att träffas för att bland annat diskutera hur arbetet läggs upp i respektive skola, vilket inspektörerna bedömer som bra. Särskolans arbetslag gör årligen en grundlig utvärdering och redovisning av verksamheten. Denna lämnas sedan till skolans rektorer. Bland annat görs en uppföljning av elevernas resultat, som enligt personalen bland annat visat att pojkarnas resultat legat mycket högre än flickornas. Denna analys av resultaten har sedan legat till grund för hur den fortsatta verksamheten organiserats. Om elevantalet inte är för lågt är denna typ utvärderingar och analyser något som med fördel kan föras in i skolans kvalitetsredovisning som ett gott exempel på internt kvalitetsarbete. Ledning och intern kommunikation Enligt bestämmelserna ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Rektorerna inom det östra skolområdet utgör en ledningsgrupp och träffas regelbundet för att diskutera och planera exempelvis gemensamma utvecklingsfrågor. Vid Mariaskolan finns en rektor som tjänstgör på heltid och som varit rektor vid skolan sedan år 2001. Dessutom finns en rektor som sedan våren år 2006 arbetar halvtid vid skolan och som utöver det ansvarar för verksamheten vid Tidavads skola. Rektorn som arbetar heltid vid Mariaskolan har också upp- 11

draget att vara den samordnande rektorn i det östra skolområdet. Båda rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Av intervjuer med personal vid Tidavads skola framgår att de är mycket nöjda med sin rektor. Enligt personalen har han sedan han började som rektor vid skolan, våren 2006, påbörjat och genomfört en rad förbättringsinsatser vid skolan och bland annat drivit frågan om elev- och föräldrainflytande. Det är även inspektörernas bedömning att rektorn är förtrogen med verksamheten och framstår som den som driver den pedagogiska utvecklingen vid skolan. Den rektor som arbetar heltid vid Mariaskolan har som tidigare nämnts uppdraget att vara sammankallande rektor i skolområdet. Fram till och med januari år 2007 var rektorn ansvarig för verksamheten i samtliga skolor i området, och hade biträdande rektorer till sin hjälp på respektive skola. Av intervjuer med personal vid Mariaskolan framkommer att de anser att den rektor som arbetar heltid vid skolan, på grund av ständigt återkommande utredningsuppdrag för förvaltningens räkning, genom åren tvingats prioritera bort vissa arbetsuppgifter. Vidare menar personalen att de inte tycker att rektorerna driver det pedagogiska utvecklingsarbetet vid skolan och att de skulle önska att rektorerna fanns med ute i verksamheten oftare än vad de i dagsläget har möjlighet att vara. Den rektor som arbetat längst vid skolan känner igen sig i den bild personalen ger och menar att arbetsbelastningen periodvis varit så stor att han tvingats göra prioriteringar som bland annat inneburit att det varit svårt att hinna med besök i verksamheten och att genomföra regelbundna medarbetarsamtal. Personalen som arbetar i särskolan är nöjda med rektorerna och tycker att deras verksamhet fått bra uppmärksamhet de senaste åren. Vid inspektörernas besök i Mariaskolan konstateras att ansvarsfördelningen mellan de båda rektorerna inte framstår som tydlig för all personal och elever. Enligt rektorerna finns det en ansvarsfördelning och ett arbete med att förtydliga denna pågår. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att skolan arbetar vidare med att tydliggöra rektorernas ansvarsfördelning så att det inte bland vare sig personal, elever eller elevernas vårdnadshavare råder tvivel om vem som är den enskilde elevens rektor. Som tidigare beskrivits i avsnitten Bedömning av resultaten och Bedömning av genomförandet visar inspektionen av Mariaskolan på flera förbättringsområden där den pedagogiska ledningen har avgörande betydelse för hur långt skolan kommit och hur den utvecklas vidare och där rektorerna är ansvariga. Som framkommit ovan i denna rapport menar rektorn, som arbetat längst vid skolan, och personalen att rektorn bland annat på grund av ständigt nya uppdrag från förvaltning och nämnd inte kunnat vara den ledande och samlande kraften i det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Dock framgår också att förutsättningarna förbättrats avsevärt i samband med att det anställts ytterligare en rektor på halvtid vid skolan. Se vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Inspektörerna bedömer att Mariaskolans rektorer bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, per- 12

sonalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Enligt grundskoleförordningen ska, om det behövs, undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som faller under de kriterier som anges i grundskoleförordningen. Det är rektorn som bestämmer om svenska som andra språk ska anordnas för en elev. Svenska som andra språk ska anordnas som eget ämne och följa kursplanen för detta ämne. En mycket liten andel av eleverna vid Tidavads skola och Mariaskolan har utländsk bakgrund. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten att det trots den låga andelen elever med annat modersmål vid skolorna finns rutiner för att kartlägga behovet av svenska som andraspråk. Inspektörerna bedömer att eleverna som helhet har tillgång till utbildning i den omfattning som ska erbjudas enligt de nationella bestämmelserna. Personal Enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2005/06 har Tidavads skola en lärartäthet på 8,0 lärare per 100 elever vilket kan jämföras med 8,0 i Mariestads kommun och 8,2 lärare per 100 elever i riket. Även Mariaskolan har en lärartäthet på 8,0 lärare per 100 elever. Det stora flertalet av lärarna vid de båda skolorna är enligt rektorerna utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Kompetensutveckling ska anordnas för den personal som har hand om utbildningen och rektorn har ett särskilt ansvarar för att de får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Intervjuer med rektorerna och personal i Tidavads skola och Mariaskolan visar att det i stor utsträckning saknats pengar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser de senaste åren. Dock har personalen tagit del av ett EUfinansierat utvecklingsprojekt kring jämställdhetsfrågor. Frågan om kompetensutveckling behandlas vidare i den sammanfattande rapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Materiella resurser Inspektörerna bedömer att eleverna vid de båda skolorna har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Aronsson Hans Enckell 13

Utbildningsinspektion i Mariestad Ullervads skola Dnr 2006:3234 Utbildningsinspektion i Ullervads skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Ullervads skola...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Ullervads skola den 29 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestad och Ullervads skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Ullervads skola intervjuades elever, lärare, rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ullervads skola Beskrivning av Ullervads skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 103 Förskoleklass 20 Grundskola 142 Ullervads skola är belägen cirka fem kilometer utanför Mariestads centrum. Skolans upptagningsområde är samhället Ullervad som är ett villasamhälle samt omgivande landsbygd. De flesta eleverna går eller cyklar till skolan. Ullervads skola ligger några kilometer utanför centralorten Mariestad och tillhör det östra skolområdet. Eleverna fortsätter huvudsakligen sin skolgång vid det östra skolområdets grundskola för årskurserna 7 9, Mariaskolan. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Vid inspektörernas besök råder överlag en god stämning i klassrum och korridorer. Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Eleverna utvecklar normer och värden i enlighet med vad läroplanen anger. Elevernas kunskapsutveckling följs upp genom diagnostiskt material, tester, läxförhör m.m. I skolans kvalitetsredovisning redovisas måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. En bedömning görs också av måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Intervjuer med föräldrar som har barn vid Ullervads skola visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan. De anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång och lärarna tar kontakt med föräldrarna vid behov. Föräldrarna framhåller att det är en fördel att skolan är liten och att eleverna blir sedda. Skolan tillhandahåller läromedel som ger förutsättningar att genomföra en tidsenlig utbildning. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen). 2

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör förtydliga och utveckla arbetet med att systematiskt följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i skolans samtliga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. - Skolan bör arbeta för att elevernas inflytande utvecklas så att de successivt och i allt större omfattning blir delaktiga och tar ansvar för sitt lärande. - Skolan bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbildningen. - Undervisningen bör i större utsträckning inriktas mot läroplansmålen, i synnerhet strävansmålen. - Det pedagogiska ledarskapet bör stärkas för att främja skolans utveckling och säkerställa att verksamheten som helhet i större utsträckning inriktas mot de nationella målen. - Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter att använda datorer i undervisningen bör utvecklas. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Utifrån intervjuer och gjorda verksamhetsbesök är det inspektörernas bedömning är att barnen i förskoleklasserna ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång. Lärarna i förskoleklasserna berättar att de betonar förskolepedagogiken och att barnen får möjlighet att lära genom lek. Genom samverkan med årskurs 1 får de inskolning inför skolstarten. Elevernas kunskapsutveckling följs upp genom diagnostiskt material, tester, läxförhör m.m. I svenska, engelska och matematik följs elevernas kunskapsutveckling med hjälp av de nationella ämnesproven i årskurs 5. I skolan finns egna bearbetningar av de nationella kursplanerna i svenska, engelska, matematik, idrott och slöjd. I skolans kvalitetsredovisning redovisas bland annat måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. (Tabell 1) Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven. En bedömning görs också av måluppfyllelsen i övriga ämnen inför utvecklingssamtalen. Den grundar sig på personalens bedömningar utifrån dokumentation gjord efter lektioner, tester, olika prov m.m. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör förtydliga och utveckla arbetet med att systematiskt följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i Lpo 94 och i kursplanerna. 3

Tabell 1. Andel elever vid Ullervads skola, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska läsåret 2005/06. Svenska Matematik Engelska Ullervads skola 85 85 96 Kommunen 87 85 88 Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06. Av tabellen framgår att den bedömda måluppfyllelsen i svenska och matematik vid Ullervads skola är i nivå med kommunen i övrigt. I ämnet engelska ligger Ullervads skola tydligt över snittet för kommunen. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolan varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det väldigt utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Lärarna berättar att de fördelar resurser utifrån resultaten. Exempelvis har de riktat fler grupptimmar till matematikundervisningen. De berättar också att pojkar och flickor når likvärdiga resultat i årskurs 5. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan analyserar resultaten varje år för att kunna sätta in rätt åtgärder och nå en ännu högre måluppfyllelse. Normer och värden Vid inspektörernas besök råder överlag en god stämning i klassrum och korridorer. De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sina skola och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekommande. De yngre barnen säger att de kan umgås med de lite äldre eleverna och de tycker att stämningen på raster och lektioner oftast är god. Även personalen ger bilden av en trygg miljö där åtgärder sätts in när det finns tendenser till problem av olika slag. Enligt föräldrarna är det en fördel att skolan är liten och att eleverna blir sedda. De framhåller också att lärarna tar tag i problemen direkt när de uppstår. Enligt skolans kvalitetsredovisning har värdegrundsarbetet betonats. En enkät genomförs varje år och resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Den visar att de yngre eleverna ger sin skola 8,7 poäng och de äldre 8,6 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Inspektionen visar att det vid skolan fortlöpande genomför olika former av värdegrundsarbete. Vid inspektionstillfället pågår ett EU finansierat jämställdhetsprojekt med inriktning mot bemötande och språkbruk. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) 4

ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som avses att göras under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bör bland annat beskriva hur barn, elever och personal ska medverka i arbetet med planen, samt hur vårdnadshavare görs delaktiga i arbetet. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Vid inspektionstillfället har Ullervads skola en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att denna plan inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid skolan och fritidshemmet, samt en ansvarsfördelning mellan rektor och personal. Skolan måste därför snarast upprätta en likabehandlingsplan som motsvarar kraven i lagen. I enlighet med läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Ullervads skola har utarbetat ett dokument med riktlinjer för arbetet med elevernas medinflytande. Bland annat behandlas frågan om klassråd och elevråd. I skolan finns också ett matråd. Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genomförs förhållandevis regelbundet. Eleverna tycker emellertid att det är alltför sällan. Eleverna berättar att de tar upp frågor om skolgården och ordningsregler men att de däremot i stor utsträckning saknar möjlighet att påverka det inre arbetet i skolan. Läroplanen fastställer att eleverna ska kunna påverka det dagliga arbetet, ta ansvar för sitt lärande och i takt med stigande ålder och mognad få ökat inflytande över sin skolgång. De elever i Ullervads skola inspektörerna intervjuar berättar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. Lärarnas skriver en planering för eleverna på tavlan. I en del klasser har eleverna egen planering, vilket innebär att eleverna huvudsakligen har möjlighet att välja i vilken ordning de olika uppgifterna ska genomföras. I någon klass ser inspektörerna att utvärdering sker av vad som gjorts. Eleverna berättar emellertid att det ofta inte hinns med någon utvärdering. Inspektörernas intryck är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten är mycket begränsad. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör arbeta för att elevernas inflytande utvecklas så att de successivt och i allt större omfattning blir delaktiga och tar ansvar för sitt lärande. Inspektionen visar att ett fåtal av eleverna är medvetna om att det finns en läroplan och nationella kursplaner med mål för deras utbildning. I någon klass 5

uppger eleverna att de känner till att det finns en läroplan. Vid intervjuer med personal i skolan framkommer att de på olika sätt arbetar med att göra eleverna medvetna om målen. Inspektörerna uppfattar dock att det är skillnader inom personalgruppen beträffande hur tydligt aktivt detta arbete genomförs. Vid inspektionstillfället ser inspektörerna inga exempel på att målen tydliggjorts för eleverna exempelvis genom förtydligande av målen uppsatta på väggen i klassrummet. Läroplanen föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. En förutsättning för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sitt lärande i en målstyrd skola är att de också känner till vilka målen för utbildningen är. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbildningen. Innehåll, organisering och arbetssätt Enligt läroplanen ska utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgöra en grund för undervisningen. Lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i olika former. Vid inspektionstillfället är undervisningen i huvudsak upplagd så att eleverna genomför uppgifter som läraren skrivit på tavlan. I några klasser har eleverna, vilket nämnts ovan, egen planering. Det innebär att de genomför uppgifterna i den ordning de själva väljer. Eleverna berättar att de tycker det är mycket av att göra likadana uppgifter hela tiden, arbeten utifrån stenciler, arbetsböcker m.m. Särskilt de äldre eleverna efterlyser mer samarbete, grupparbeten, laborationer och andra roligare sätt att lära på. Vid de lektioner inspektörerna besöker arbetar eleverna i många fall med likartade uppgifter. Några elever berättar att om de inte hinner med dessa uppgifter blir det läxa. Detta innebär att de elever som arbetar långsamt får mer läxa, utöver den gemensamma läxan i klassen, än övriga elever. Inspektörerna vill påpeka vikten av att hemuppgifterna anpassas efter var elevs i individuella behov och förutsättningar. Eleverna får återkoppling i undervisningssituationen. Inspektörernas intryck är dock att återkopplingen av arbetet i huvudsak är inriktad mot att ha genomfört arbetet och mindre inriktat mot vad de har lärt sig. Som uppföljning prickar exempelvis lärarna av vad eleverna har gjort. Vid inspektionen ser inspektörerna inte att eleverna ges tillfälle att reflektera över sitt lärande. Inspektörerna bedömer att undervisningen i större utsträckning bör inriktas mot läroplansmålen, i synnerhet strävansmålen. Detta för att i större utsträckning skapa möjligheter att utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära. Intervjuer med föräldrar som har barn vid Ullervads skola visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Lärarna tar exempelvis kontakt med föräldrarna vid behov. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, minst en gång per termin, och föräldrarna anser att de via samtalen får en god inblick i såväl barnens sociala situation som deras kunskapsutveckling. Inför utvecklingssamtalen skrivs ett underlag till utvecklingssamtalet där lärarna gör en bedömning av måluppfyllelsen. För de yngre eleverna görs en bedömning i svenska, matematik och social utveckling och för de äldre eleverna görs även en bedömning i övriga ämnen. Detta underlag används när den individuella utvecklingsplanen skrivs. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska 6

vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Inspektörerna konstaterar att skolan har upprättat individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Vid intervjuer framkommer att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka mål de skrivit i sin plan. Vid samtal med personalen framhåller de att de aktualiserar målen ofta och att eleverna får arbeta regelbundet mot sina mål. I hur stor grad detta sker varierar mellan de olika lärarna och inspektörerna vill påpeka vikten av att målen hålls aktuella för samtliga elever. Vid Ullervads skola finns en aktiv föräldraförening som på olika sätt engagerar sig i verksamheten och som uttrycker stort förtroende för skolans personal och rektor. Föräldraföreningen har bland annat arbetat med frågor som rör skolgården. Skolans föräldraförening har sökt pengar för att genomföra förbättringar i skolgårdsmiljön. Individanpassning och särskilt stöd Skolan har enligt inspektörernas bedömning rutiner för att identifiera elevers behov av extra stöd. En plan finns utarbetad över vilka diagnoser och tester som ska genomföras i respektive årskurs. Eleverna ges stöd på olika sätt. För elever i behov av särskilt stöd finns specialpedagog, resurslärare och elevassistenter. De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av är utformade på olika sätt, ett med fokus på elevens svårigheter och ett med fokus på elevens möjligheter att utvecklas. Enligt specialpedagogen är det ena till för elever med sociala problem och det andra för elever med inlärningssvårigheter. Skolan bör diskutera och utarbeta ett gemensamt förhållningssätt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Vidare visar intervjuer med personalen att alla elever, som riskerar att inte uppnå målen och som får stöd, inte har åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder inte har ett åtgärdsprogram. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet med mera ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Mariestads kommun samlas skolornas kvalitetsredovisningar i den så kallade Vägvisaren. Skolornas kvalitetsredovisningar tar sin utgångspunkt i en gemensam mall som kommunen beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen används till att redovisa resultaten av elev- och föräldraenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger skolorna en indikation på hur arbetet vid respektive skola uppfattas av elever och föräldrar. Dock saknas i kvalitetsredovisningarnas nuvarande utformning en tydlig bild av vilket kvalitetsarbete som pågår i skolorna. Vidare går det inte att utläsa i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen vid varje skola har förverkligats eller vilka åtgärder respektive skola avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Likaså 7

saknas en redovisning och analys av de samlade kunskapsresultaten. Personalen i Ullervads skola uppger att de inte tycker redovisningen är ett reellt redskap för verksamhetsförbättring. De egna utvecklingsområden skolan har utvärderas men skrivs inte in i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att Ullervads skolas kvalitetsredovisning måste förbättras så att den motsvarar kraven i förordningen. Frågan behandlas vidare i den sammanfattande kommunrapporten över skolverksamheten i Mariestads kommun. Ledning och intern kommunikation Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Vid inspektionstillfället är rektorstjänsten i Ullervads skola utannonserad. En lärare vid skolan vikarierar på tjänsten sedan några månader tillbaka.. Inspektionen visar att det inom skolan finns flera områden att förbättra. Lärarna berättar att de genom åren arbetat med flera utvecklingsområden men inspektörerna bedömer att mycket arbete återstår för att förverkliga intentionerna i läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna vill påpeka att personalens ansvarstagande inte kan ersätta ett tydligt ledarskap. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska ledarskapet i Ullervads skola bör stärkas för att främja skolans utveckling och säkerställa att verksamheten som helhet i större utsträckning inriktas mot de nationella målen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Personalen i Ullervads skola har enligt vikarierande rektorn utbildning för den undervisning de bedriver. Ett kortare vikariat som slöjdlärare är emellertid besatt med en obehörig lärare. Enligt skolan kvalitetsredovisning är lärartätheten 7,0 lärare per 100 elever. Motsvarande siffra för riket är 8,3 enligt officiell statistik. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Vidare ska undervisningen syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. I Ullervads skola har eleverna elevens val inom klassens ram där de får arbeta med av läraren planerade uppgifter inom olika ämnen. I någon klass kallas det eget arbete. Några elever berättar att de får arbeta med dessa valbara uppgifter om de hunnit klart sitt arbete under veckan. Inspektörerna bedömer att elevens val vid Ullervadsskolan inte motsvarar grundskoleförordningens föreskrifter om att alla eleverna i samband med elevens val ska erbjuds möjligheter utifrån ett allsidigt urval av ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper. 8

I ämnet hem- och konsumentkunskap finns enligt de nationella kursplanerna mål som eleverna ska uppnå i det femte skolåret. Detta läsår ges, enligt personal och rektor, undervisningen i Ullervads skola i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 på så sätt att eleverna får den teoretiska delen av undervisningen i skolan och den praktiska delen i hemmet under förälders ansvarstagande. Eleverna ska ha ett protokoll med sig hemifrån där de genomförda momenten prickats av. Delar av undervisningen i ämnet överlåts således till föräldrarna och det grundläggande kravet på en likvärdig utbildning kan härigenom komma att åsidosättas. Det är skolans ansvar att genomföra undervisning som leder till att eleverna når målen som är angivna i kursplanerna. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste förändra undervisningen i hem- och konsumentkunskap. I skolan finns ytterst få elever med annat modersmål än svenska. Detta läsår har ingen elev modersmålsundervisning men inför nästa läsår har en elev ansökt om modersmålsundervisning. Ingen elev har enligt rektorn behov av svenska som andraspråk eller studiehandledning på modersmålet. Två elever går i särskild undervisningsgrupp i annan skola. Samverkan sker enligt rektorn med hemskolan och en av eleverna har delar av sin undervisning i Ullervads skola. Denna särskilda undervisningsgrupp är kommungemensam. Se vidare kommunrapporten. I skolan finns ett datorrum med några datorer, däremot finns inga datorer i klassrummen. Lärarna framhåller det positiva med att ha datorerna samlade då flera elever i klassen kan använda dem samtidigt. Andra lärare ser svårigheter med att inte ha någon dator i klassrummet då det försvårar för eleverna att spontant kunna arbeta vid en dator. Eleverna berättar att de sällan använder sig av datorerna och vid inspektionstillfället ser inspektörerna inte att datorerna används. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter att använda datorer i undervisningen bör utvecklas. Enligt inspektörernas bedömning har eleverna vid skolan tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig undervisning och för att nå målen med utbildningen. Skolorna har i huvudsak ändamålsenliga lokaler. Skolgården vid Ullervads skola är omväxlande och erbjuder en rad olika möjligheter till såväl undervisning som rastaktiviteter. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Eva Wallentin Lise-Lotte Hakeberg 9

Utbildningsinspektion I Mariestads kommun Vadsbogymnasiet Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Vadsbogymnasiet Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Vadsbogymnasiet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vadsbogymnasiet den 18-20 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Vadsbogymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vadsbogymnasiet intervjuades elever, personal och skolledning. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet program och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

Skolan Beskrivning av Vadsbogymnasiet Antal elever Gymnasieskola 1 099 Gymnasiesärskola 24 Vadsbogymnasiet är centralt beläget i Mariestads kommun. Utbildningen vid skolan omfattar de tio nationella programmen, Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapliga programmet (NV), Samhällsvetenskapliga programmet (SP) och Teknikprogrammet (TE) samt tre specialutformade program, Idrotts- och ledarskapsprogrammet, Marinteknikprogrammet samt Omvårdnads- och samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan har ett omfattande utbud av specialidrott i kombination med ett gymnasieprogram. Skolan har också Individuella program (IV) som inkluderar det så kallade Ungdomsprogrammet samt gymnasiesärskola med de två 4-åriga nationella programmen Industriprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. Gymnasiesärskolan har även individuella program. De flesta eleverna kommer från Mariestads kommun och de angränsande kommunerna Töreboda och Gullspång. Antalet elever baseras på kommunens egen statistik vid tiden för inspektionen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen. Inspektörerna bedömer att Vadsbogymnasiet erbjuder en utbildning av god kvalitet. Eleverna når goda resultat som överstiger resultaten i riket. Inspektörerna bedömer att det är en mycket trevlig stämning på skolan och att man väl uppfyller de allmänna mål och de värdegrundsmål som anges i skollag och läroplan. Den pedagogiska verksamheten är av god kvalitet. Tillgången till lärare med pedagogisk utbildning och ämnesutbildning för de ämnen de undervisar i är mycket god. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen). - Rektors beslut för elever med utökat program saknas (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm.). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. 2

- Skolan bör säkerställa att alla elever får kännedom om målen för den egna utbildningen. - Kvaliteten i utvecklingssamtalen bör förbättras och alla elever bör få återkoppling om sin kunskapsutveckling. - Skolan bör förbättra arbetet med att redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. - Kvalitetsarbetet behöver utvecklas för att i större utsträckning omfatta analyser. - Rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare för verksamheten behöver utvecklas. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Eleverna på Vadsbogymnasiet känner i varierande utsträckning till kurs och programmålen för de program de studerar på. På de program som traditionellt betecknas som yrkesförberedande upplever dock eleverna att de får en god information. Vid elevintervjuerna framkommer vidare att det är en stor variation mellan olika lärare hur eleverna informeras om kursmål, betygskriterier för kursen och hur bedömning kommer att ske. Vid intervjuerna med personalen framkommer att det är stora skillnader mellan olika program och lärare hur detta sker. Tabell 1: Sammanställning av resultat för Vadsbogymnasiet läsåren 2005 och 2006. Vadsbogymnasiet Riket 2005 2006 2005 2006 Behörighet till universitet och högskola (%) Elever som avslutar sin utbildning inom 4 år (%) 92,7 95,4 88,9 89,2 80,2 86,1 76,0 74,9 Genomsnittlig betygspoäng 14,3 14,8 14,1 14,1 Källa: Skolverket De kunskapsresultat som framträder genom betygsvärden och resultat från nationella prov syftar till att vara nationellt likvärdiga. När det gäller att bedöma hur framgångsrik en viss skola har varit i arbetet med elevernas lärande, förklaras dock resultaten av både skolans insatser och de enskilda elevernas förutsättningar. Tabellen ovan visar att Vadsbogymnasiet når resultat som överstiger resultaten i riket. Även vid en jämförelse av resultaten per program ligger skolan över eller, för några program, i nivå med riket. Förutom program- och kursmål ingår i skolans uppdrag även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Exempelvis ska skolan verka för att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva 3

antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, utveckla förmågan att arbeta såväl självständigt tillsammans med andra. Bland målen märks också analytisk förmåga. Inspektörerna bedömer att skolan delvis arbetar för att utveckla detta. Exempelvis bedrivs ett utvecklingsarbete inom SP. Inspektörernas samlade bedömning av området är att skolan bör säkerställa att alla elever får kännedom om målen för den egna utbildningen. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. I intervjuer med eleverna ger de en mycket positiv bild av skolan. Det bekräftas också av den så kallade Vägvisaren som är enkät som årligen genomförs med avsikt att få en bild av hur eleverna upplever bland annat trygghet, delaktighet och inflytande samt undervisningen. Inspektörerna bedömer att det är en mycket trevlig stämning på skolan och att man väl uppfyller de allmänna mål och de värdegrundsmål som anges i skollag och läroplan. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet I Vadsbogymnasiet genomförs klassråd, programråd och skolkonferens. För samtliga elever i skolan finns ett elevråd. I intervjuerna gavs olika bilder av hur elevernas inflytande fungerar. I skolans egen enkätundersökning Vägvisaren (2007) redovisas positiva resultat kring frågor om planering, utvärdering och inflytande över undervisningen. Inspektörerna uppfattar dock att det är stora skillnader mellan olika program, vilket även skolan identifierat och arbetar för att förbättra. På de flesta av de program som traditionellt betecknas som yrkesförberedande anser de intervjuade eleverna att de har ett stort inflytande. Vid lektionsbesök uppfattar inspektörerna att eleverna är motiverade och aktiva. Graden av inflytande varierar dock främst beroende på lärarens inställning och elevernas engagemang. Som tidigare framgått av rapporten är det elever som saknar kännedom om målen för utbildningen. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i 4

förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Inspektörerna bedömer att den likabehandlingsplan skolan redovisat i samband med inspektionen saknar en översikt över de insatser som behövs för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan uppfyller således inte lagens krav vilket måste åtgärdas. I detta arbete kan Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) vara ett stöd. Inspektörerna vill också påtala att från den 15 oktober 2006 ska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever vid den verksamhet för vilken planen gäller. En utvärdering av likabehandlingsplanen ska också ingå i skolans årliga kvalitetsredovisning. Enligt uppgifter från skolledningen kommer planen från och med läsåret 2007-08 att utvärderas årligen. Inspektörerna uppfattar att det är ett gott förhållande mellan elever och lärare och att arbetsmiljön vid skolan är god. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Enligt gymnasie- och gymnasiesärskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Vadsbogymnasiets arbetsplan berör väsentliga delar för att öka måluppfyllelsen men inspektörerna vill påpeka att planen tydligare kan omfatta gymnasiesärskolans speciella skolformsfrågor. I enkätundersökningen som redovisas i kvalitetsredovisningen för år 2006 finns flera frågor om hur eleverna uppfattar undervisningen. Elevernas svar ger en positiv bild, men det finns skäl att se på skillnader mellan programmen. En sådan analys görs också i skolans kvalitetsredovisning. Utbildningen vid skolan omfattar många olika program. Det innebär att elever studerar på olika sätt och kommer i kontakt med olika värderingar, kunskapsoch yrkesområden. De intervjuade eleverna ger uttryck för att det finns variationer i arbetsformerna. Inspektörernas uppfattning är att saklighet och allsidighet präglar undervisningen. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Skolans specialpedagog, speciallärare och elevvårdspersonal har en central roll i arbetet med att ge särskilt stöd till elever och mycket av arbetet bedrivs på ett bra sätt. För stödundervisning finns sedan några år ett resurscentrum där eleverna framförallt får stöd i svenska, engelska och matematik. Skolan har också fått en förstärkning av organisationen för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer dock att skolan ännu inte kan tillgodose elevernas behov av särskilt stöd då det finns en kö av elever till stödverksamheten. Skolan bör se över verksamheten då det framgår att elever som inte är i behov av stödåtgärder deltar i stödundervisningen. Vid intervjuer med personal framkommer också att åtgärdsprogram inte alltid utarbetas för elever som behöver särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av ett sådant. Ett relativt stort antal elever har utökat program. Det finns stora variationer mellan programmen och i jämförelse med riket är det många elever på ES, HP, NV, OP och SP som har utökat program. Enligt uppgifter från skolledningen sker nu en minskning av antalet elever som har ett utökat program. Enligt be- 5

stämmelserna ska rektorn besluta om eleven kan antas tillgodogöra sig undervisningen på ett utökat program. På Vadsbogymnasiet saknas formella beslut av rektor för elever som läser ett utökat program. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte fattar beslut i enlighet med bestämmelserna. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Av intervjuer med elever och personal framkommer att utvecklingssamtalen är av varierande kvalitet och att den individuella studieplanen inte alltid är grund för samtalet. För samtalen med elever i årskurs 1 uppfattar inspektörerna att det finns en tydligare styrning från skolledningens sida, men att det för övriga årskurser mer är upp till de enskilda lärarna hur dessa genomförs. Enligt de intervjuade eleverna varierar det även mellan lärarna hur utvärdering av kurser och återkoppling sker. Det finns lärare som regelbundet utvärderar sina kurser och återkopplar till eleverna medan andra gör det mera sällan eller inte alls. Inspektörerna bedömer att kvaliteten i utvecklingssamtalen bör förbättras och alla elever bör få återkoppling om sin kunskapsutveckling med den individuella studieplanen som underlag. Vidare bör utvärderingar och återkopplingar ske på ett mer systematiskt och regelbundet sätt. Enligt de intervjuade eleverna är prov det vanligaste utvärderingssättet av elevernas kunskaper. Vid intervjuerna med personalen framkommer att betygskriterierna oftast gås igenom vid kursstart eller i samband med betygssättningen av kursen. Skolan har genomfört kompetensutvecklingsinsatser kring bedömning och betygssättning men inspektörerna bedömer att kommunikationen med eleverna begränsas till kursernas start och slut och enligt eleverna är starkt koncentrerade till provresultat. Skolan bör därför kunna förbättra arbetet med att för eleverna redovisa på vilka grunder betygssättning sker. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Varje skola ska årligen upprättas en skriftlig kvalitetsredovisning. Den ska vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Den ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Gymnasieskolans kvalitetsredovisning är utformad utifrån en gemensam mall som är framtagen i kommunen. Inspektörerna uppfattar av intervjuerna att kvalitetsredovisningen kan ha en större betydelse för verksamheten om specifika frågor för gymnasieskolan ges ett större utrymme. Vid intervjuerna med såväl personal som elever framkommer att deras kännedom om kvalitetsredovisningen är begränsad. I kvalitetsredovisningen saknas vidare en redovisning av gymnasiesärskolans verksamhet. Inspektörerna bedömer sammantaget att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Inspektörerna bedömer också att skolans kvalitetsarbete i helhet inte kan ses som helt tillfredsställande. Skolan bör i större utsträckning analysera resultaten. Ledning Rektorn har enligt författningarna en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. För ledningen av utbildningen i skolorna ska finnas rektorer. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig 6

förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Den som är rektor ska ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Vid tiden för inspektionen pågår en diskussion kring gymnasieskolans framtida organisation kopplat till resursfrågor. Förändringar har också gjorts av gymnasieskolans ledningsorganisation under det senaste året. I ledningen av gymnasieskolan finns fem rektorer med ett uppdelat programansvar för elever och utbildningar. Mellan rektorerna finns också ett antal övergripande arbetsuppgifter fördelade. Inspektörernas intryck är att skolledningen har ett bra stöd bland elever och personal. Inspektörerna uppfattar vidare att det är ett positivt och nära samarbete inom ledningsgruppen. Vid intervjuer med skolledningen framhåller de att de i större utsträckning vill arbeta med pedagogiska ledningsfrågor men att arbetet de senaste åren allt mer haft fokus på verksamhetens ekonomi. Skolledningen framför att den politiska viljeinriktningen för gymnasieskolan är svag och att långsiktighet saknas samt att det finns brister i nämndens och kommunens övergripande kvalitetsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att samverkan mellan rektorerna inom Vadsbogymnasiet framstår som väl fungerande. Inspektörerna bedömer att rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten och tar ett övergripande ansvar för verksamheten. Med tanke på vad som tidigare nämnts i rapporten bland annat om skolans brister i kommunikationen med eleverna kring deras kunskapsutveckling och på vilka grunder betygssättning sker samt att eleverna vid vissa program har bristande kunskaper om målen för utbildningen, bedömer inspektörerna dock att rektorerna inte fullt ut tar ett ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen. Rektorerna bör därför utveckla det pedagogiska ledarskapet. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Vadsbogymnasiet erbjuder ett brett utbud i form av tio nationella program, tre specialutformade program och individuellt program samt gymnasiesärskola med tre program. Eleverna erbjuds valbara kurser och individuella val i rimlig omfattning. Inspektörerna bedömer att tillgången till och informationen om utbildning vid Vadsbogymnasiet är god. Informationen om Ungdomsprogrammet kan dock förändras så den tydligare anger att det är ett individuellt program. Enligt 5 kapitlet 18 i gymnasieförordningen ska elever erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen som individuellt val. Av 5 kapitlet 14 samma förordning följer att specialidrott får anordnas som individuellt val. I Vadsbogymnasiet finns möjlighet att inom ramen för det individuella valet välja specialidrott. Specialidrott erbjuds med olika inriktningar, bland annat fotboll, innebandy orientering och ridsport. Då det finns fler sökande än antal platser för vissa av inriktningarna genomförs färdighetstester som en del i urvalsförfarandet. Vid dessa färdighetstester finns de instruktörer som arbetar med specialidrott vid Vadsbogymnasiet med och rangordnar de sökande. Några 7

av instruktörerna är även tränare inom lokala idrottsföreningar. Vidare tas också referenser från de ledare och tränare som den sökande anger på ansökningsblanketten till specialidrott. Vadsbogymnasiet bör sträva efter att anordna specialidrott efter elevernas önskemål så att alla som vill ha specialidrott som individuellt val också får det. Det är emellertid inte förenligt med bestämmelserna att idrottsföreningar eller idrottsförbund har inflytande över vilka elever som antas till det individuella valet. Det är skolan som ska fatta beslut i dessa frågor. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan ser över sin organisation så att elever i större utsträckning kan erbjudas plats inom det individuella valet specialidrott, samt säkerställa att utomstående idrottsföreningar och idrottsförbund inte har något inflytande över vilka elever som får plats. På många program förekommer arbetsplatsförlagd utbildning (APU) som inspektörerna bedömer motsvara kraven för sådan utbildning. Vissa program har APU av mycket god kvalitet. Inspektörerna vill gärna framhålla skolans bibliotek som är välutrustat, centralt beläget samt välbesökt och enligt de intervjuade har stor betydelse för skolans verksamhet. Personal Tillgången till lärare med pedagogisk utbildning och ämnesutbildning för de ämnen de undervisar i är mycket god. Enligt uppgifter från skolan saknade sex lärare av 105 pedagogisk utbildning (läsåret 2005-06). Av de sex obehöriga lärarna hade två påbörjat utbildning för att få den formella behörigheten, två hade sökt och två var nästan helt klara med utbildningen. Skolan har under flera år haft lärarstudenter vilket enligt skolledningen bidrar till en positiv utveckling samt också en möjlighet att på sikt rekrytera lärare i samband med de många pensionsavgångar som förväntas under de närmaste åren. Inspektörerna bedömer att skolan har en mycket god tillgång till lärare med adekvat utbildning för den undervisning de bedriver. Materiella resurser Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan i stort har god tillgång på utrustning. Däremot ger flera av de intervjuade grupperna en bild av att det saknas material för att bedriva undervisning i denna utrustning. Enligt skolledningen beror detta på för låga driftsanslag. Vid intervjuerna framfördes även uppfattningar om att kommunen generellt satsade för lite resurser på Vadsbogymnasiet. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Hans Enckell Mats Aronsson Mats Lindström 8

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Vuxenutbildningen Dnr 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Vuxenutbildningen Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Mariestads kommun och besökt vuxenutbildningen den 18-19 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I vuxenutbildningen intervjuades rektor, utbildningsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare och studerande. Inspektörerna besökte lektioner i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Vuxenutbildningen i Mariestad Beskrivning av skolan Kommunal vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning 229 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 85 I Mariestads kommun ansvarar barn- och utbildningsnämnden för vuxenutbildningsverksamheten avseende kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Verksamheten leds av en rektor som till sin hjälp har en utbildningsledare. Sedan några månader tillbaka har rektorn halva sin tjänstgöringstid förlagd till Vadsbogymnasiet som programrektor och ekonomiansvarig. Antalet studerande vid vuxenutbildningen i Mariestad har minskat stort de senaste fem åren. Detta gäller samtliga verksamheter utom sfi. År 2004 flyttade komvux och sfi till nya gemensamma och moderna lokaler i Marieholmsskolan vid sjukhuset. I Marieholmsskolan fanns redan tidigare de gymnasiala vårdutbildningarna. År 2007 flyttade även särvux från kommunens dagcenter till vuxenutbildningens lokaler i Marieholmsskolan. I lokalerna har de studerande tillgång till ett stort antal datorutrustade studieplatser under dag- och kvällstid. Verksamheten vid vuxenutbildningen är organiserad så att de studerande också har tillgång till lärarhandledning i de flesta ämnen under dagtid och även i viss mån på kvällstid. Viss referenslitteratur finns tillgänglig vid skolan men i övrigt är de studerande hänvisade till gymnasieskolans bibliotek eller stadsbiblioteket. I anslutning till skolans administration finns studie- och yrkesvägledare. Utbildningarna inom komvux erbjuds flexibelt och det är möjligt att studera i olika takt, att börja när som helt under året och att kombinera olika utbildningar. Inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuder skolan engelska, matematik, samhällskunskap, svenska/svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. Den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuder alla kärnämnen och ett utbud av allmänna ämnen. Dessutom finns gymnasial vård- och omsorgsutbildning som delvis är arbetsplatsförlagd samt kurser i databehandling och ekonomi. De flesta kurserna i ekonomi är webbaserade för att underlätta självstudier. Dessutom kan studerande följa vissa naturvetenskapliga gymnasiala kurser som vuxenutbildningen upphandlar av Liber Hermods. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att den verksamhet som bedrivs inom vuxenutbildningen huvudsakligen är av god kvalitet. De studerande är mycket nöjda med undervisningen. Lärarna har aktivt sökt sig till vuxenutbildningen och är engagerade och kunniga. De studerande har god tillgång till vägledning och stöd för sina studier. Vuxenutbildningen i Mariestad organiserar utbildningarna med stor 2 27

flexibilitet så att de går att väl anpassa till individers olika behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ger kontinuerlig information till de studerande om studieresultat och utvecklingsbehov inom respektive kurs. Studerande har god kännedom om målen för utbildningen och om hur kunskaperna bedöms. Betygssättningen upplevs också som rättvis och likvärdig. Genom moderna lokaler som är anpassade till vuxnas behov samt tillgången på datorer och utrustning ges förutsättningar för vuxenstuderande att nå målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Studerande inom sfi som har svårigheter med utbildningen ges inte särskilt stöd (10 förordning om svenskundervisning för invandrare). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Vuxenutbildningen bör förbättra kvalitetssäkringen av betygssättningen. - Vuxenutbildningen bör bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. - Ansvarsfördelningen i ledningsfunktionen bör förtydligas. - Vuxenutbildningen bör bättre verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildning och motivera dem att delta. - Vuxenutbildningen i Mariestads kommun bör ge tydligare information om rätten att studera alla kurser i grundläggande vuxenutbildning. - Vuxenutbildningen bör utveckla arbetet med information och rekrytering för att bättre nå dem som särvuxutbildning är till för. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper De flesta studerande vid vuxenutbildningen i Mariestad slutför sin utbildning. Under läsåret 2005/06 avbröt, enligt Skolverkets statistik, 32 procent av de studerande i grundläggande vuxenutbildning sina studier. Motsvarande andel för riket är 28 procent. Andelen avbrott för gymnasial vuxenutbildning i Mariestads kommun är 14 procent. Motsvarande andel för riket är 21 procent. Av intervjuer med lärare och rektorer samt verksamhetsbesök framgår att avbrottsfrekvensen varierar mellan olika kurser. Andelen avbrott inom sfi var 32 procent enligt Skolverkets statistik för år 2006. Motsvarande andel för riket är 34 procent. Av uppgifter från rektor och personal samt av inskickade dokument framgår att det är mycket ovanligt att någon studerande i särvux avslutat kurs efter att ha 3

uppnått samtliga mål i kursplanen. Skolan har heller inte utfärdat något betyg i särvux de senaste tre åren. Personalen inom vuxenutbildningen får ofta spontana reaktioner från studerande som avslutat sin utbildning. De studerande är i regel mycket nöjda och anser att utbildningen har varit bra. Vuxenutbildningen har för ett antal år sedan genomfört en undersökning av utbildningens långsiktiga effekter för tidigare studerande. Några kontinuerliga effektstudier genomförs dock inte av vuxenutbildningen i Mariestad. Enligt läroplanen måste verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Vid Vuxenutbildningen i Mariestad diskuteras studieavbrott och kunskapsresultat ibland på arbetsplatsmöten men sammanställning och utvärdering av kunskapsresultaten sker inte systematiskt. Av vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för år 2006 framgår inte vilka kunskapsresultat verksamheten som helhet uppnått inom vare sig grundläggande eller gymnasial utbildning, sfi eller särvux. Statistik över studieavbrott och genomströmning behandlas inte heller för de olika utbildningarna. Vuxenutbildningen redovisar inte någon samlad bild och analys av kunskapsresultaten vid enheten vilket inspektörerna bedömer att skolan måste göra. Se vidare inspektörernas bedömning i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Normer och värden I läroplanen anges att skolan ska sträva mot att varje elev visar respekt för och omsorg om närmiljön samt att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Vid inspektionsbesöket uppgav såväl studerande som lärare, att det vid vuxenutbildningen i Mariestad råder ett gott klimat som präglas av ett ömsesidigt respektfullt bemötande mellan studerande och mellan studerande och deras lärare. I kvalitetsredovisningen för år 2006 redovisas den senast genomförda enkätundersökningen bland studerande. Denna visar att de studerande är nöjda med trygghet och trivsel inom vuxenutbildningen. I intervjuer med studerande bekräftas att studiemiljön uppfattas som trygg och lugn och med ett respektfullt bemötande. De studerande har ett elevråd vid skolan. I elevrådet ingår representanter från olika utbildningar i vuxenutbildningen. Elevrådet sammanträder regelbundet och rektorn samråder med elevrådet i för skolan viktiga frågor. Vid vuxenutbildningen i Mariestad upplever de studerande att de kan föra fram sina synpunkter till elevrådet men också direkt till lärarna och rektorn. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, de studerandes delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Personalen arbetar aktivt för att erbjuda en god studiemiljö som är inriktad på lärande. I arbetsplanen och likabehandlingsplanen finns mål för arbetet med 4

normer och värden. Inom ramen för de olika kurserna behandlas ofta frågor kring normer och värden. Som tidigare redovisats är studiemiljön trygg och vänlig och de studerande får ett gott bemötande. Enligt skollagens kapitel om komvux, särvux och sfi ska de studerande ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Läroplanen (Lpf 94) betonar att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla de studerandes förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Deras möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter de studerande har. Inspektionen visar att målen för varje kurs gås igenom i samband med kursstart och medvetenheten om kursmålen är stor hos de studerande som inspektörerna intervjuat. Genom att undervisningen vid komvux huvudsakligen är organiserad som handledda studier så har varje studerande ett direkt inflytande över studietakt och former för studierna. De studerande tar ansvar för sina studier och väljer i vilken utsträckning de nyttjar lärares handledning och stöd. Dock är i de flesta fall val av stoff och läromedel samt arbetsformer vid lektioner och handledningar givna förutsättningar i det flexibla system som erbjuds inom komvux vid vuxenutbildningen i Mariestad. Det är oftast förekommande att läraren presenterar en planering för kursens innehåll som sedan de studerande kan lämna synpunkter på. Se vidare nedan under rubriken innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen. Det råder numera ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen/huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Vid vuxenutbildningen i Mariestad finns en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer att Vuxenutbildningens likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Planen anger exempelvis inte tydligt och konkret och utifrån en kartläggning av den enskilda skolans behov vilka åtgärder som behövs under det kommande året för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Representanter för de studerande har medverkat i framtagandet av likabehandlingsplanen men intervjuer visar att många av de studerande inte är medvetna om att skolan har en sådan. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen måste upprätta en likabehandlingsplan i enlighet med lagens krav och vill samtidigt påpeka vikten av att medvetandegöra alla studerande om innehållet i planen. 5

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Genom kommunal vuxenutbildning ger kommunen stöd för vuxnas lärande. Stödet ska utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar och så att den enskildes studier kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Vidare har rektor ett särskilt ansvar för att utbildningen erbjuds så att vuxna kan studera på fritid, deltid eller heltid efter individuella behov och önskemål. För studerande inom komvux erbjuder vuxenutbildningen i Mariestad ett stort antal möjligheter till flexibla studier. Studerande kan starta studier när som helst under läsåret. De flesta kurser i såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning kan studeras i individuell studietakt. Den studerande kan göra sin egen studieplan som kan innehålla allt från mycket lite av lärarhandledning till att ha ett stort antal lektioner varje vecka. En stor del av lärarnas arbetstid är tid för handledning som finns för de studerande såväl på dagtid som på kvällstid. De studerande kan söka upp sina lärare när det passar bäst vilket möjliggör för grupper som vill kombinera studier med arbete, andra studier eller fritidsintressen att bedriva studier. De verksamhetsbesök som inspektörerna gjorde hos lärare på handledningstid visar på relativt få studerande i grupperna. Enligt inspektörernas uppfattning har de studerande stora möjligheter att få individuell undervisning vid dessa tillfällen. Vuxenutbildningen i Mariestad organiserar utbildningen i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning så att den går att väl anpassa till individers olika behov och förutsättningar vilket inspektörerna bedömer som mycket bra. Vuxenutbildningen har en arbetsplan som arbetats fram under medverkan av personalen. Vuxenutbildningens arbetsplan redovisar skolans mål för viktiga områden i läroplanen som värdegrunds- och demokratifrågor liksom de studerandes ansvar och inflytande men är enligt inspektörernas uppfattning inte en plan för genomförandet. I intervjuer och verksamhetsbesök redovisas heller ingen dokumentation eller ges några exempel på att vuxenutbildningen använder arbetsplanen för att följa upp att undervisningen ligger i linje med läroplanens mål och riktlinjer. Se vidare under rubriken kvalitetssäkring och kvalitetsarbete. I särvux finns 20 studerande. Av dessa har tre studerande 4,25 timmar lektionstid i veckan, åtta studerande har 2,75 veckotimmar och nio studerande har en lektionstid som är mindre än två timmar per vecka. Flera studerande som har mindre än två timmar schemalagd tid i veckan deltar i båda kurserna Matematik (Ma125) och Svenska (Sv125) inom särvux motsvarande grundsärskola. Dessa kurser omfattar 555 timmar respektive 795 timmar i kursplanen och skulle med en studietid på två timmar per vecka innebära en total studietid på omkring 20 år för en kursdeltagare som behöver studera hela kurserna. Givetvis innebär den korta undervisningstiden per vecka att det är svårt för kursdeltagarna att nå kursplanens mål oavsett vilken kurs man studerar. Det är också inspektörernas uppfattning att de studerande inom särvux genom så få lektionstillfällen och med relativt lång tid mellan tillfällena möjligtvis kan upprätthålla redan erövrade kunskaper och färdigheter men får svårigheter med att skapa och befästa nyinlärning. De tidigare redovisade uppgifterna om att inga elever i särvux har erhållit betyg över avslutade kurser de senaste tre åren bekräftar detta. Vid inspektionsbesöket informerar rektor och den nyanställda läraren i särvux om skolans planer att organisera om undervisningen i särvux för att bättre anpassas efter författningarnas intentioner. Sedan halvårsskiftet har man också 6

börjat genomföra åtgärder för att de elever i särvux som gör framsteg också ska få möjligheter att bedriva mera målinriktade studier. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs i vuxenutbildningen. I komvux kallas alla studerande till ett samtal med studie- och yrkesvägledaren innan studierna startar. Vid samtalet upprättas en individuell studieplan. Studieplanen följs upp och utvärderas i kontinuerliga samtal med studie- och yrkesvägledaren under hela studietiden. Lärarna i sfi och särvux gör kartläggning av sina studerandes tidigare utbildningar och erfarenheter. I sfi sker detta genom att alla nya studerande samlas i en introduktionskurs där denna kartläggning sker. Vid verksamhetsbesök i de olika utbildningsformerna såg inspektörerna exempel på varierad, saklig och allsidig undervisning väl anpassad till vuxna studerande. Inspektörernas bild är att utbildningen är allsidig och ger i regel utrymme för olika kunskapsformer. Planeringen utgår från varje individs utbildningsbehov och målen i kursplanerna. För varje studerande upprättas också en individuell kursplanering där lärare och studerande överenskommer hur studierna ska bedrivas i den aktuella kursen. Det är inspektörernas uppfattning att de studerande vid vuxenutbildningen i Mariestad får god vägledning och stöd för sina studier. Studerande i komvux som av någon anledning har studiesvårigheter får stöd och hjälp av sina lärare. Det flexibla studiesystemet innebär att en studerande kan välja att gå på många handledningspass i veckan och därigenom få individuell lärarhandledning i en utsträckning som knappast vore möjlig i ett traditionellt system med planerade lektioner för varje kurs. Enligt förordning om svenskundervisning för invandrare ska studerande som har svårigheter med utbildningen ges särskilt stöd. Vid vuxenutbildningen i Mariestad kan studerande i sfi som har studiesvårigheter få stöd inom ramen för planerade lektioner genom lärarens förmåga att individualisera i undervisningen. Av intervjuer med lärarna i sfi framgår att flera av de studerande har inlärningssvårigheter och är i behov av särskilt stöd. Intervjuer med rektorn och lärarna i sfi visar att vuxenutbildningen inte kan erbjuda specialpedagogiskt stöd till de studerande och inte heller annat särskilt stöd som studerande i sfi är i behov av. Inspektörerna bedömer att studerande inom sfi som har svårigheter inte erbjuds särskilt stöd i enlighet med förordningens krav. Bedömning och betygsättning Läraren ska utvärdera den studerandes lärande kontinuerligt och den studerande ska få återkoppling bl.a. med den individuella studieplanen som grund. Studerande inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen samt sfi uppger att de anser sig ha god kännedom om vilka underlag som ligger till grund för betygssättningen. De uppger även att betygssättningen känns rättvis och likvärdig. De studerande anser sig få god information om sina studieresultat och utvecklingsbehov inom kursen vilket inspektörerna bedömer som bra. En förutsättning för att betygen ska vara rättvisa är att betygssättningen kvalitetssäkras så att lärares bedömningar är likvärdiga mellan skolor och kurser. De flesta av lärarna inom vuxenutbildningen i Mariestad har ingen kollega i samma 7

ämne inom verksamheten och kan därför inte i vardagen samverka kring bedömning och betygssättning i ämnet. Detta ställer krav på att kvalitetssäkring av betygssättningen sker på andra sätt. Lärare som är ensamma i sitt ämne behöver ha ett samarbete kring bedömning och betygssättning med en eller flera kollegor som undervisar i samma kurs vid gymnasieskolan i kommunen eller i en annan kommuns vuxenutbildning. Detta gäller i särskilt hög grad kurser och ämnen där inga nationella prov finns. Vuxenutbildningen har anordnat träffar för lärarpersonalen med andra vuxenutbildningsenheter men detta har inte lett till ett kontinuerligt samarbete i betygs och bedömningsfrågor. Inspektörerna bedömer att kvalitetssäkringen av betygssättningen behöver förbättras. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning följer en gemensam mall, vägvisaren som Mariestads kommun beslutat använda. En stor del av kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultaten på studerandeenkäter. Inspektörerna konstaterar att dessa enkäter är intressanta och ger information i olika avseenden om hur respektive skola uppfattas. Det är dock mycket svårt att utläsa i vilken utsträckning nationella mål för utbildningen vid skolan har förverkligats eller vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen finns redovisat andelen godkända i nationella ämnesprov som genomförts inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Däremot redovisas exempelvis inte måluppfyllelsen genom betygsresultat, avhoppsfrekvens och genomströmning för någon utbildning. De samlade kunskapsresultaten vid vuxenutbildningen används inte heller som underlag för att dra slutsatser om kvalitetsförbättrande insatser. Vidare konstaterar inspektörerna tidigare i denna rapport att skolans arbetsplan inte följs upp och utvärderas och inte heller ser inspektörerna att skolan aktivt använder kompetensutveckling som åtgärd för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i Mariestad skola måste upprätta en kvalitetsredovisning i enlighet med gällande författningar. Vidare bör vuxenutbildningen bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Ledning och intern kommunikation För ledningen av utbildningen inom skolan ska det finnas en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot att nå de riksgiltiga målen. Vid vuxenutbildningen i Mariestad har rektorn från att tidigare arbetat heltid nyligen minskat sin tjänstgörning vid skolan till 50 procent av heltid. Den andra halvan av rektorns tjänst är förlagd till Vadsbogymnasiet där rektorn är programrektor och ekonomiansvarig. Rektorn har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Till sin hjälp har rektorn en utbildningsledare. Utbildningsledaren har enligt rektorn inget verksamhets- eller personalansvar. Inspektionen visar att rektorn har förtroende hos elever och per- 8

sonal. Flertalet av personalen beskriver i intervjuer ansvarsfördelningen som att rektorn är den som sköter ekonomin och bestämmer på skolan medan utbildningsledaren uppfattas som den som leder den pedagogiska utvecklingen. Inspektionen visar att det vid vuxenutbildningen finns såväl brister som förbättringsområden som är relaterade till rektorns ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Inspektörerna bedömer därför att ansvarsfördelningen i ledningsfunktionen bör förtydligas. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Inspektörerna bedömer att vuxenstuderande i Mariestad kommun med några undantag har god tillgång till utbildning. Utbildningen erbjuds i olika former och på olika tider för att tillgodose den enskildes behov av studietakt, tid och olika sätt att lära sig. Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning ska lokala kurser inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. För varje lokal kurs ska finnas en kursplan där det framgår kursens mål och den kunskapsnivå som alla deltagare minst ska ha uppnått vid kursens slut. För lokala kurser fastställer styrelsen för utbildningen betygskriterier där det preciseras vilka kunskaper som krävs för att deltagaren ska få respektive betyg. Skolan använder sig av lokala kurser inom gymnasial vuxenutbildning. Inspektörerna har granskat några av dessa och bedömer att det finns brister i de lokala kursplanerna. Det finns lokala kurser där varken innehåll eller betygskriterier uppfyller de krav som ställs enligt författningarna. Exempel på detta är den lokala kursen Dynamisk HTML (DTR 511) som svarar mot behov som tillgodoses i den nationellt fastställda kursplanen för webbdesign. Samma kurs brister också i utformningen av målbeskrivning och betygskriterier. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Genom vuxenutbildningen ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning. Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att de kommuninnevånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi samt önskar delta i utbildningen också får det. Kommunen ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildning och för att motivera dem att delta. Tabell 1. Deltagande i komvux enligt Skolverkets jämförelsetal 2006. Andel invånare (procent) 20 64 år som deltar i komvux Andel kortutbildade invånare som deltar i komvux (procent) Mariestads kommun 3,7 3,8 Samtliga kommuner 3,9 4,4 9

I Mariestad deltar en mindre andel av den vuxna befolkningen i komvuxstudier jämfört med riket i genomsnitt. Befolkningen i arbetsför ålder i Mariestad har, enligt Statistiska Centralbyråns kommunfakta 2007, kortare utbildning än genomsnittet i riket. 19 procent har endast förgymnasial utbildning jämfört med 17 procent i riket. Enligt samma källa är också arbetslösheten högre i Mariestads kommun än i riket. Av tabellen ovan kan man dock utläsa att andelen korttidsutbildade som bedriver studier inom komvux i Mariestad är betydligt lägre än i riket. I intervju framhåller rektor och utbildningsledare att de studerande själva är de främsta ambassadörerna för komvux och bidrar därigenom till nyrekrytering av studerande. Vidare menar man att informationsinsatser och arrangemang inte ger någon nämnvärd effekt. Skolan har nära kontakter med arbetsförmedlingen i rekryteringssyfte men bedriver inte någon uppsökande verksamhet i andra delar av samhället. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bättre bör verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildning och motivera dem att delta Enligt författningarna består utbildningen i grundläggande vuxenutbildning av kurser i olika kunskapsområden. Informationen på vuxenutbildningens hemsida eller broschyr tydliggör inte att vuxna som är behöriga till respektive grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux har rätt till utbildningen. Inte heller finns information om alla kunskapsområden som ingår i grundläggande vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör ge tydligare information om rätten att studera alla kurser i grundläggande vuxenutbildning. Sfi-studerande har tillgång till praktik om de är flyktingar. Praktiken anordnas genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Sfi-studerande som inte är flyktingar har inte tillgång till praktik. Detta innebär att sfi-studerande som inte är flyktingar inte har tillgång till likvärdiga möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Vuxenutbildningens rektor och personal anser att ansvaret för att ge studerande i sfi möjligheter till praktik ligger på annan förvaltning i Mariestads kommun. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. Från 1 januari 2007 gäller att varje kommuninvånare som är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvuxutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han/hon fyller 20 år om han/hon saknar sådana färdigheter som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till, är bosatt i landet och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande särvux och motivera dem att delta i utbildningen. Varje kommun ska även verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i gymnasial särvux. Av intervjuer med rektor och personal framgår att vuxenutbildningen inte i första hand söker nya studerande ute i samhället utan framför allt vänder sig till socialförvaltningens dagcenter när det gäller rekrytering. I Vuxenutbildningens informationsmaterial framgår inte att vuxna utvecklingsstörda har rätt till utbildning. Den organisation som skolan har för särvux samt vuxenutbildningens information och arbete med rekrytering kan innebära att vuxna utvecklingsstörda som finns i andra delar av samhället och tidigare fått liten del av samhällets utbildningsresurs och personer som i vuxen ålder drabbats av hjärnskada är grupper som inte kommer till studier i särvux. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör utveckla arbetet med information och rekrytering för att bättre nå dem som särvuxutbildning är till för. 10

Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har, enligt skollagen, rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för en elev ska dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg. Styrelsen för utbildningen beslutar om utbildningen för en elev ska upphöra. Styrelsens beslut om att utbildningen för en elev ska upphöra får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven. I Mariestad är beslut om mottagning av elev till särvux delegerade till rektor däremot fattar styrelsen beslut om utbildningen för en elev ska upphöra. Enligt intervjuer med rektorn och läraren i särvux finns studerande som inte gör framsteg och inte heller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Eftersom beslut om att utbildningen ska upphöra för elev i särvux inte är delegerat görs Skolverkets bedömning av detta i den för kommunen övergripande rapporten. Personal Enligt den dokumentation som inspektörerna tagit del av och enligt intervju med rektor så är alla lärare i komvux utbildade för den undervisning de bedriver. Inspektörerna uppfattar att lärarna överlag är erfarna, engagerade, kunniga och välutbildade. Inspektörerna noterar i sammanhanget att lärarna inom sfi har genomgått lärarutbildning men flera av dem saknar utbildning i svenska som andraspråk. En av lärarna genomgår för närvarande utbildning i svenska som andraspråk. Vidare noterar inspektörerna att läraren i särvux inte har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Inspektörerna förutsätter att Vuxenutbildningen i sin fortsatta planering av kompetensutvecklingen och i samband med rekrytering verkar för att alla lärare i all utbildning är utbildade för den undervisning de bedriver. Av dokumentation och intervjuer framgår att personalen har tillgång till kompetensutveckling. Det gäller bland annat betyg och bedömning, webbaserat kursutbud och andra utbildningar kopplat till lärarprofessionen. Skolan redovisar dock ingen plan för kompetensutvecklingen kopplat till dokumenterade behov utifrån exempelvis arbetsplan, kvalitetsredovisning eller kartläggning av lärares individuella behov. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Rektorn har genomgått rektorsutbildning och deltar i kompetensutveckling anpassad för funktionen. Materiella resurser All vuxenutbildning är samlad i gemensamma moderna lokaler anpassade för verksamheten. Vuxenutbildningen tillhandahåller i skolan flera studiemiljöer med datorutrustade studiearbetsplatser, tillgängliga för de studerande under dag och kvällstid vilket inspektörerna bedömer är bra. De studerande på komvux har också tillgång till studiehandledning i nära anslutning till studieplatserna huvudsakligen under dagtid men även vissa kvällar. 11

Inspektörerna uppfattar också att tillgången till utrustning överlag motsvar behoven i vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer därför att lokalernas utformning samt tillgången till utrustning ger förutsättningar för vuxenstuderande att nå målen för utbildningen. Datum Ort 2008-01-11 Göteborg Mats Lindström Mats Aronsson 12

Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan