Samhällets Styvbarns kunskapsbank



Relevanta dokument
Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Delaktighet - på barns villkor?

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Jag heter Petra Engvall och är socionom. Jag har en visstidsanställning som handläggare av menprövningsärenden på Stockholms Stadsarkiv sedan

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Kan man bli sjuk av ord?

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

vad ska jag säga till mitt barn?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Riksförbundet för Samhällets Styvbarn

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå FINAL Version

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang

Demokrati & delaktighet

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Presentation. Utredningen om vanvård i den sociala barnavården Min bakgrund: Chef i kommun och stat. Utredningsarbete, mest i staten.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn


Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

TÖI ROLLSPEL E (7) Arbetsmarknadsutbildning

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Sammanfattning. Delrapport och Upprättelseutredning

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Verktyg för Achievers

Montessoriförskolan Paletten

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

MÖTET. Världens döttrar

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Nu bor du på en annan plats.

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Prov svensk grammatik

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

Lathund olika typer av texter

Kan man bli sjuk av ord?

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Handlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52)

Trakasserier och kränkande särbehandling

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Ingenstans att ta vägen

Sammanträdesprotokoll

Transkript:

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Röster om vanvården från media och riksdag, 2005-2008 De senaste åren har allt fler media och politiker uppmärksammat den vanvård och de övergrepp som många tidigare barnhems- och fosterhemsbarn utsattes för. Några politiker och tidningar har också uttryckt sitt stöd för styvbarnens krav på upprättelse och kompensation. Det är att hoppas att fler sådana röster skall höras framöver. Den 5 mars 2008 träffade Samhällets Styvbarns representanter folkhälsominister Maria Larsson på socialdepartementet i Stockholm.. Ministern beskrev då barnhems- och fosterhemsbarnens lidande som en mörk och förskräckande historia, en oerhörd tragik i svensk historia av en omfattning som är obegriplig. Jag skäms, fortsatte ministern, alla som tar del av berättelserna skäms över att det varit så i Sverige. Men så länge stat och kommuner ändå undanhåller styvbarnen deras berättigade upprättelse och kompensation, så kommer denna skam att häfta kvar vid det svenska samhället och dess politiker. Denna sammanställning av uttalanden inleds med ett utdrag ur Vanvårdsutredningens första delrapport. De röster om samhällets styvbarn som därefter följer är främst hämtade ur riksdagens databaser och de två databaserna Presstext och Mediesök. /BJ Fakta om vanvården Den pågående Utredningen om vanvård i den sociala barnavården (S 2006:05) lämnade sin första delrapport den 17 augusti 2007. I den redogör utredarna för vad som hittills framkommit under intervjuerna med samhällets styvbarn. På ett i svenskt utredningsväsende helt unikt sätt redovisar de också sina känslor inför vad de fått höra: Det som allra först kommer för oss är inte knutet till någon speciell persons berättelse, utan en samlad reaktion på intervjuerna. Vi känner oss förtvivlade och vanmäktiga, ibland rasande, inför vad vi fått ta del av, över hur barn har varit utsatta för så mycket godtycke, nonchalans, ointresse, slarv, inkompetens, och låt-gå. [ ] Vi har mött människor som genom samhällets försorg och underlåtenhet hamnat i livslånga utanförskap när det gällt utbildning, arbetsmarknad, sociala och medicinska handikapp, drogberoende och kriminalitet. [ ] Det är viktigt att understryka att vi har mött dem som fortfarande lever. Vi vet av forskningen på området att det finns en stor överdödlighet i gruppen samhällsvårdade barn. Därför kommer många livsöden aldrig att kunna beskrivas. [ ] De flesta berättar om bestraffning, övergrepp, misshandel, förnedring, lidande, förvirring, ensamhet och obesvarade frågor. [ ] Att inte beskriva och benämna, att tiga och lida, är precis vad många av intervjupersonerna har ägnat sig åt. Av rädsla för att det skulle bli värre, för att ingen skulle tro på vad som hänt dem. Av rädsla för att tvingas flytta en gång till, för att göra det verkliga Version 1.0. 2008.08.01 sid. 1 (6)

en smula mindre verkligt, för att stå ut och överleva. [ ] Flera intervjupersoner berättar hur de blivit slagna, i ansiktet, på kroppen, med eller utan kläder. De har slagits med sopkvastar, mattpiskare, kedjor, galgar, piskor, brädor eller med händerna. [ ] Det finns exempel på hur barn blivit spottade på, inlåsta i garderober, toaletter, pannrum, utelåsta i snön, med nedkissade kläder, fått stryk och blivit hånade för sängvätning, tvingats äta upp uppspydd mat, tvingats titta på när småsyskon blivit plågade. Barn har också blivit hotade med skjutvapen, med knivar, har hållits utanför fönster på hög höjd. Flera berättar att de som barn blivit tafsade på, tvingats utföra sexuella handlingar på fostermor, fosterfar, institutionsföreståndare, annan personal, blivit våldtagna sedan späd ålder, inte en gång utan systematiskt och upprepat. Fosterbarn har tvingats upp i gryningen för att hinna mjölka kor och mata grisar innan det var dags att sova sig igenom en skoldag, för att sedan ta itu med potatisskalning, tvätt och städning, innan det var dags att sova i något som av och till kanske inte ens var en egen säng eller en egen vrå. [ ] Många berättar om att de inte förstått varför de har ryckts upp ur sina sammanhang, hur de har skilts från sina syskon, kamrater och anhöriga. Det har inte funnits någon där som förklarat för dem. De har inte fått veta varför, för hur lång tid, eller vad som kommer att hända. Det handlar om barn som barnavårdens företrädare eller tillsynen inte sett, inte talat med. Delrapport 1 från Utredningen om vanvård i den sociala barnavården, dat. 2007.08.17. Politiker reagerar Det här är fruktansvärt att se. Det handlar ju om barn som redan från början är illa behandlade. Barnhemmen skulle stå för trygghet men i stället handlade det ofta om misshandel och övergrepp. Den svenska staten var naturligtvis skyldig till detta. [ ] Staten måste ge dem en förbehållslös ursäkt. Frågan om ekonomisk ersättning blir naturligtvis också aktuell, men först måste det klargöras vad som faktiskt hände. Socialminister Morgan Johansson (s) i SVT-dokumentären Stulen Barndom i november 2005. Citerat efter Dagens Nyheter 2005.11.27. Här handlar det om brott och att staten inte skött tillsynen av barnhemmen som den borde, säger Morgan Johansson. Socialminister Morgan Johansson i Svenska Dagbladet 2005.12.08. Det finns idag ungefär 30.000 barn som är föremål för öppenvårdsinsatser. Ungefär 15.000 är placerade i familjehem eller på institution. Dem har vi tidigare inte talat så mycket om i den offentliga debatten. Då och då när saker och ting går snett flammar det upp bloss i debatten, till exempel när det gällde mordet på Bobby eller när det gällde diskussionen om barnen på barnhem under 50- och 60-talen. Men det är undantag därför att dessa barn oftast inte är i centrum av den politiska debatten. De har själva inga starka röster. Många har därför talat om denna grupp av barn som de glömda barnen. Socialminister Morgan Johansson i budgetdebatten 14/12 2006. Mellan 1940- och 1970-talen togs många barn från sina föräldrar för en uppväxt vid något av landets olika barnhem eller fosterhem. Det fanns, tack och lov, omtänksamma och ömma vuxna vid flera av institutionerna men dessvärre var de inte i majoritet. Alltför många personer vittnar om en uppväxt på barnhem eller i fosterhem där förnedrande behandling, våld och Version 1.0. 2008.08.01 sid. 2 (6)

sexuella övergrepp var vanligt förekommande. Skälen för omhändertagande var i många fall ytterst tveksamma och någon uppföljning och tillsyn av institutionerna förekom endast sporadiskt. Sällan frågade någon hur barnen mådde eller gav sig tid att samtala med dem om deras känslor och upplevelser. [ ] En förlorad barndom kan aldrig gå i repris. Många sår kommer att sitta kvar hela livet. Det minsta samhället ändå kan göra är att ge alla dessa människor en upprättelse. En ursäkt eller en ekonomisk ersättning kan givetvis inte göra något ogjort men det visar att samhället rätteligen tar på sig skuldbördan och skulle hjälpa många män och kvinnor att försöka sätta en punkt för att kunna gå vidare i livet. Anita Brodén (fp), riksdagsledamot, Motion 2006/07:So293. Liknande motion året därpå, Motion 2007/08:So555, undertecknades av Anita Brodén (fp), Agneta Berliner (fp) och Jan Ertsborn (fp). Jag har själv upplevt berättelser om dåliga familjehem, misshandel och kärlekslöshet mot barn som inte har fyllt fem år när de placerades första gången. Vi kan inte blunda för det som har skett, utan allt måste upp i ljuset, det som hände under dessa mörka år. Det har förekommit att barn har fått sova på vinden och att bältet fanns framme när de var långt borta från sina hem och sina föräldrar. Misshandel, kränkningar och dåliga förhållanden var vardagen för tusentals barn som i dag är vuxna, många med svåra psykosociala problem, svår ångest och ibland missbruk. Vi är skyldiga dessa barn sanningen. Marina Pettersson (s), i riksdagsdebatten om socialtjänstfrågor, 28/2 2007. I detta yttrande instämde Maria Kornevik Jakobsson (c): Det finns rysliga historier om detta. Alla barnhemsbarn som kränktes inom "den sociala barnavården" måste ges både en oförbehållsam ursäkt som det stöd som de kan behöva. Det handlar om att försöka läka ett djupt sår i Sveriges moderna historia. Håkan Larsson (c), Östersunds-Posten 2006.01.24. Anledningen till att jag begärde ordet är att jag sitter i socialutskottet och att vi där konfronterades med en utredning som pågår nu som gjorde mig väldigt ledsen och upprörd, samtidigt som det är väldigt bra att den pågår. [ ]Det som kommer att redovisas av den här utredningen är något av det allra hemskaste som barn har råkat ut för när deras fosterföräldrar har utövat våld. Det har varit våld av det allra hemskaste slag som man knappt orkar höra och än mindre läsa om. När sådant har pågått, under vilken regering det vara månde, får vi naturligtvis inte göra enkel polemisk retorik av detta och beskylla varandra för att ha gjort ditt eller datt. Finn Bengtsson (m), i riksdagsdebatten 4/3 2008. Jag blir väldigt illa berörd över att så många barn haft det så förfärligt under en institutionsplacering, antingen i fosterhem eller på institution, i Sverige. Man känner bara vanmakt när man läser det. Samtidigt är det nödvändigt att vi får upp berättelserna i ljuset och ser vad som faktiskt ryms också i svensk historia. Det här är en mörk historia, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson som tog emot utredningens delrapport. Folkhälsominister Maria Larsson i Upsala nya tidning, 2007.08.21. Föreningar som Samhällets styvbarn och Stulen barndom för att nämna några, gör ett ovärderligt arbete då de stöttar och stöder vuxna och även barn och unga som blivit illa behandlade under sin uppväxt i fosterhem eller barnhem. [ ] I ett demokratiskt samhälle som säger sig värna alla människors lika rättigheter, är det av yttersta vikt att de människor som dessa före- Version 1.0. 2008.08.01 sid. 3 (6)

ningar företräder känner att de kan göra sin röst hörd. Det handlar om människor som upplever att de kränkts av just den stat som är satt att skydda allas våra mänskliga rättigheter. Organisationer i det civila samhället spelar en oerhört viktig roll som förmedlare och försvarare av de mänskliga rättigheterna. Organisationer och föreningar förtjänar allt stöd de kan få, särskilt som de är relativt nya i sin verksamhet. Irene Oskarsson (kd), Motion 2007/08:So392, Barn och ungdomar som far illa, daterad 29/9 2007. Informationen om dessa upplevelser har det varit för tyst om i samhället och fler politiker borde passa på tillfället att informera sig, säger hon. [ ] Jag tror att dessa möten fyller en viktig funktion för att visa att man inte är ensam och att man kan hjälpa varandra. Annelie Enochson (kd), som tycker att fler politiker borde gå på de möten som f.d. barn- och fosterhemsbarn anordnar. Kristdemokraten 2006.08.30. Det har under den senaste tiden framkommit att många barn som placerades på barnhem eller i fosterfamilj under efterkrigstiden har blivit illa behandlade. Ett par olika föreningar har bildats som kräver upprättelse. Vänsterpartiet menar att dessa krav i stor utsträckning kan vara befogade. Innan vi beslutar om vilken slags kompensation som skulle kunna bli aktuell så menar vi dock att det är väsentligt att alla kort läggs på bordet. Lars Ohly, m.fl., Motion 2006/07:So332, Socialpolitik, daterad 29/10 2006. Samhället har en historisk skuld för det som har hänt. Kommunalrådet Anneli Hultén (s) i Göteborg. Göteborgs-Posten 2006.10.20 Utredare och forskare reagerar Vi känner oss förtvivlade ja, rasande över vad vi har fått höra! säger utredaren Göran Johansson. [ ] Det handlar om systematiska övergrepp utförda av dem som skulle vårda och skydda barnen, allt från hänsynslöst utnyttjande i tungt kroppsarbete till grov misshandel, psykisk terror och våldtäkter, säger Göran Johansson. [ ] Göran Johansson är djupt upprörd över vad han och hans medarbetare har fått höra. Detta är mycket värre än vad vi trodde, ingen av oss visste att eländet var så omfattande och så kompakt. Det är ingen tillfällighet att många före detta fosterbarn och barnhemsbarn dör i förtid, förklarar han. Om man har växt upp under förhållanden som dessa framstår ju ett liv i psykologisk, social och ekonomisk misär som en högst rimlig konsekvens. Jag är imponerad av den fantastiska förmåga till överlevnad som många ändå visar. Göran Johansson, utredningschef på Utredningen om vanvård i den sociala barnavården, intervjuad i Dagens Nyheter 2007.08.21. En kompakt bild av utsatthet och övergrepp. Göran Johansson, intervjuad i Ekot (Sveriges Radio). Citerat efter Sydsvenskan 2007.08.22. Göran Johansson beskriver arbetet som tungt och krävande. Det här är värre än vad jag hade trott. Det handlar om ondska i form av tortyr och annat Version 1.0. 2008.08.01 sid. 4 (6)

som jag inte kan gå in på, säger han Göran Johansson, intervjuad i Svenska Dagbladet 2007.12.17. Dåtidens socialvård präglades av en överdriven tilltro till tvångsingripanden något som sargade många människors liv, anser Vinnerljung. Det som görs nu handlar om att samhället ska erkänna att detta borde inte ha fått hända. Sedan är det värdefullt för demokratin att olika gruppers erfarenheter görs kända, ingen i samhället har fört de här människornas talan. Bo Vinnerljung, professor vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum. Helsingborgs Dagblad 2005.12.09. Ensamma mammor var fritt villebråd för barnavårdsnämnderna, säger professor Bo Vinnerljung, forskare på Socialstyrelsens epidemiologiska enhet. Professor Bo Vinnerljung i Svenska Dagbladet 2005.12.08. Tidningarna reagerar Att vanvård och övergrepp över huvud taget förekommit inom barnavård i Sverige och i sådan omfattning att det krävs en regeringsutredning är svårt att ta till sig. Men tyvärr tyder allt på att redan sargade, kränkta och svikna barn som placerats i samhällets vård många gånger fått det betydligt värre. [ ] Många av de över 100 000 svenskar som vistats i barnhem har fått sina liv hårt präglade av övergreppen i samhällets vård. Det rör sig, enligt regeringen, om handlingar som även vid tiden för händelsen skulle ha bedömts som brottsliga. Att utredningen inte ska behandla ekonomisk kompensation betyder förhoppningsvis inte att de drabbade blir utan. Socialförsäkringsminister Morgan Johansson har tidigare sagt att han inte alls ryggar för frågan om ekonomisk ersättning, men att han först vill veta vad som hänt. Upsala nya tidning, ledare, 2006.06.29. Äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson säger att många av de omkring 200 000 barn som placerades mellan 1950 och 1980 säkert hade det bra. Men att ingen vet hur vanlig vanvården var: "Samtidigt är det nödvändigt att vi får upp berättelserna i ljuset och ser vad som faktiskt ryms också i svensk historia. Det här är en mörk historia." Det är klokt resonerat. Men folkhälsoministern borde också öppna för att skadestånd betalas ut till de personer som samhället placerat utanför familjen och inte lyckats skydda. Så har skett i Norge och Irland, där institutioner granskats. [ ] Inte aktuellt, säger äldre- och folkhälsoministern. Först vill Maria Larsson ha hela bilden. Kartläggningen skall fortsätta minst ett år till. Och förresten kan det vara krångligt att besluta om storleken på skadestånd. "Sedan är det frågan om vem som ska betala." Visst. Kommunalt självstyre gäller skall då staten betala? Men för individen, som tagits om hand av samhället och låsts ute i snön eller blivit våldtagen sedan späd ålder, är den frågan helt ointressant. Utgå från barnet. Som ännu lever. Tiina Meri, ledarredaktionen. Sydsvenskan 2007.08.22. Men har det funnits skäl till så ingripande åtgärder som placering i fosterhem har samhället också tagit ett ansvar som sedan inte går att tona ned. Att det visat sig kunnat gå flera månader mellan kontrollerna är inte acceptabelt. Det finns skäl att återkomma till skadestånden. I Norge och Irland har många drabbade fått jämförelsevis höga ersättningar. Göteborgs-Posten, ledare, 2007.08.23. Version 1.0. 2008.08.01 sid. 5 (6)

Ibland kan det ha funnits en stark övertro på att samhället minsann visste vad som var bäst för barnen. Per Albin Hansson talade om det folkhem som inte skulle känna några styvbarn. Kanske en del förtroendemän tolkade det som att samhället skulle ingripa och omplacera, för att förhindra att någon växte upp i trasiga hem med alkoholiserade föräldrar. Mot de trista hemförhållandena ställde man institutionens välstädade korridorer och krattade grusgångar. Det fanns en propagandabild av hur det var. [ ] Att barnhemsepoken nu ska granskas är bra. En trolig utveckling är att det kommer att betalas ut skadestånd och att staten kommer att framföra en ursäkt för den behandling många fick utstå. Peter Swedenmark, f.d. politisk chefsredaktör på Länstidningen Östersund. Artikel i Östersunds-Posten 2005.11.29. Det finns i dag minst 100 000 människor i Sverige som någon gång vistats på barnhem under perioden 1928-1980. De statliga inspektörer som skulle övervaka verksamheten och se till att den följde givna regler tycks allt som oftast ha sett genom fingrarna med missförhållandena eller också inte sett något alls. Daglig misshandel, grymma bestraffningar och ibland pedofila övergrepp var något som många barnhemsbarn tvingades leva med, och behandlingen har naturligtvis satt sina spår hos de drabbade. Då ska märkas att våld mot barn intagna på institution blev i lag förbjudet 1946. [ ] [Om barnhemmet Skärsbo utanför Alingsås:] Alkoholism, narkomani och självmord är en vanlig utveckling. Av 240 intagna har 88 dött, vilket innebär en dödlighet tre gånger större än bland befolkningen i helhet. Tomas Lisinski, kulturskribent. Dagens Nyheter 2005.11.27. De är i min ålder, de flesta som berättar på föreningen Samhällets styvbarns hemsida. 50- talister. Deras historier skakar om mig i grunden. [ ] Det handlar inte om en fattig, oupplyst forntid. Det handlar om åren 1950 till 1980. [ ] Jo, det är nog bra, Minister-Morgan, om du ber om ursäkt. Men det kommer aldrig att ta slut. Du kommer att få be om ursäkt hela tiden. Barnhemmen finns kvar och ingen vet särskilt mycket om hur man ska hjälpa dem som hamnar där. Britta Svensson, krönikör. Expressen 2005.12.09. men vad blir resultatet? Kommer dessa röster att leda någon vart? Skall politikerna gå från ord till handling? Eller skall dessa röster visa sig vara tomma ord som blåser bort i den politiska vinden? Skall samhällets styvbarn få sin upprättelse och kompensation? Eller skall rösterna tystna? Det är vi alla tillsammans som bestämmer vad resultatet blir. Version 1.0. 2008.08.01 sid. 6 (6)