UTREDNING KULTURLOKALER KVARNHOLMEN OCH ÄLTA. Rapport 2008-12-01

UTREDNING KULTURLOKALER KVARNHOLMEN OCH ÄLTA Rapport 2008-12-01

Sammanfattning Kommunfullmäktige har i Mål och budget 2008 2010 tagit beslut om att utreda möjligheterna för framtida kulturlokaler på Kvarnholmen och i Älta samt underlag till en mer kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift. I utredningen har ingått att involvera medborgare, kulturaktörer och andra intressenter i Nacka samt göra en omvärldsanalys och studera hur andra kommuner i Sverige hanterar frågor om etablering av nya kulturlokaler. Kultur- och utbildningsdirektören har gett uppdraget till Ingrid Mohlin projektledare på statsledningskontoret. Nacka är en kommun som växer, 2007 passerade invånarantalet 84 000 personer och befolkningsprognosen visar att befolkningen i Nacka kommun år 2016 kommer att uppgå till närmare 101 700 personer. Enligt folkhälsorapporten 2008 är positivt engagemang och ökad delaktighet i förenings och kulturverksamhet viktigt för människors välbefinnande. Vissa kulturaktiviteter kan förebygga ohälsa genom kulturens förmåga att bland annat stimulera människor till nya kunskaper, erfarenheter och uttrycksmedel. Kulturlyftet har inneburit att fler kulturaktörer etablerat sig i Nacka men många anordnare av kulturverksamhet upplever att tillgången till ändamålsenliga och ekonomiskt rimliga lokaler begränsar deras möjligheter till utveckling, framför allt i Älta. Framtidens lokaler bör vara multifunktionella. Lokalerna måste stödja de förändringar som sker både när det gäller lokalens utnyttjande och förändringar av behov. Föreningarna måste i större utsträckning dela lokaler för att få ett effektivt utnyttjande. Sammanfattning kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift. Omvärldsbevakningen visar att syftet med att bygga gemensamma ytor för kultur är att skapa mötesplatser för medborgarna. Flera kommuner anger att mötesplatsen är nästan lika viktig som de aktiviteter som finns där. Framgångsfaktorn när det gäller kulturlokaler är att samordna olika typer av lokaler på ett och samma ställe. Det blir enklare för verksamheterna att hitta en lämplig lokal och synergieffekterna är stora. Nacka har i flera kommundelar etablerat mötesplatser för kultur bland annat Dieselverkstaden i Sickla, Boo Folkets hus i Orminge och inom kort Fisksätra Folkets Hus. Utredningen har visat att dessa mötesplatser inte bara ska ses som rena kulturlokaler utan i ett vidare samhällsperspektiv och ska präglas av en helhetssyn. Mötesplatserna ska vara arenor för mångfald, sjudande av verksamhet och sociala aktiviteter. Enligt den kulturpolitiska programförklaringen ska kulturen vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas. För att detta ska bli möjligt krävs ett utvidgat samarbete när det gäller stöd och finansiering av drift och underhåll och etablering av nya kulturlokaler i kommunen. Det måste utvecklas en samsyn för att kulturlokalerna ska kunna 2

Nacka kommun fungera som lokala kulturhus och lokalerna ska kunna nyttjas för kommunövergripande aktiviteter. För att ge fler kulturaktörer tillgång till funktionella lokaler bör en lokalförsörjningsstrategi för kulturlokaler utarbetas. Ur ett medborgarperspektiv måste lokalfrågan i olika kommundelar lösas så att alla som bor i Nacka ges möjlighet att delta i kulturlivet. Med kulturlokaler menar utredningen större mötesplatser för kultur och som fungerar som lokala kulturhus. Kulturlokalerna ska fungera som mötesplats för möten, integration, fritidsaktiviteter och kultur. Kulturlokalerna ska också fungera som samlingspunkt för det lokala föreningslivet. Kommunen ska ha möjlighet att ge lokalförvaltande organisationer i uppdrag att underhålla och driva kulturlokaler på av kommunen utvalda platser i Nacka. Utredningen föreslår att en finansieringsmodell för de lokalförvaltande organisationer som förvaltar kulturlokaler enligt nedanstående inriktning upprättas: Att det ska finnas möjlighet för lokalförvaltande organisationer att söka etableringsstöd för etablering av nya kulturlokaler i maximalt 3 år. Att de lokalförvaltande organisationerna ska kunna skriva infrastrukturavtal för förvaltning, underhåll och drift av lokalerna. Att de lokalförvaltande organisationerna håller samma hyrespriser på lokaler för föreningar och prioriterade grupper. De lokalförvaltande organisationerna kan vara kommunala, privata eller föreningsdrivna. Stödet syftar till att främja ett utbud av ändamålsenliga mötesplatser och arenor för det lokala föreningslivet och kulturen i Nacka. Att ge föreningar tillgång till funktionella lokaler för ökat mångfald av kulturverksamhet och möjlighet till ökat samarbete. Omfattningen av ersättning till den lokalförvaltande organisationen skall bedömas utifrån följande faktorer; lokalkostnad, nyttjandegrad av prioriterade grupper, antal besökare, antal aktörer, öppettider och planerad verksamhet. Eftersom lokalerna ska bidra till mycket mer än kulturverksamhet måste frågan lyftas på ett mer övergripande plan. Sammanfattning kulturlokaler på Kvarnholmen Kvarnholmen är ett av Nacka kommuns mest spännande och attraktiva utvecklingsområden. I en unik, kulturhistorisk miljö vid vattnet kommer en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter att växa fram. Utbyggnaden av Kvarnholmen kommer att göras i etapper med byggstart tidigast 2009 och inflyttning 2010-2018. Kvarnholmen ska bli tillgänglig för alla som bor i Nacka och ön ska kopplas ihop med övriga Nacka genom en högbro över Svindersviken. Stadsdelen uppskattas kunna innehålla drygt 2000 lägenheter (ca 4 500 boende). För att Kvarnholmen ska bli en levande stadsdel är det viktigt att man redan nu planerar för ett bibliotek och för kommande behov av multifunktionella lokaler för kultur. Kvarnholmen kommer att bebyggas under många år och med tanke på den relativt begränsade mängd människor som kommer att bo på Kvarnholmen måste kommunen satsa på samordning av lokaler i största möjliga mån. Det bör utredas vidare om det finns möjligheter att samlokalisera flera delar i anslutning till varandra som multilokaler för aktiviteter som idrott, 3

dans, musik, möten, teater, ateljé, andra kulturverksamheter med lokaler för skola, fritidsgård och bibliotek. Sammanfattning kulturlokaler i Älta Älta saknar idag en centralt beläget samlingsplats för kultur. De kulturella arenorna i kommunen ligger utspridda och det tar tid att ta sig dit. Älta ligger avlägset i förhållande till övriga Nacka och det finns idag ingen naturlig mötesplats för de som bor i Älta. Rapporten befolkningsprognos 2007-2016 för Nacka kommun med delområden visar att befolkningen i Älta kommer att öka med 25 % fram till 2016 då det beräknas bo 12 073 personer i Älta. En gemensam mötesplats för kultur i Älta skulle innebära ett stort mervärde för de som bor i Älta. Flera av Ältas nuvarande kulturverksamheter skulle vinna på att samlas i en gemensam lokal och därmed kunna erbjuda större mångfald och utbud av aktiviteter. De som bor i Älta samt de föreningar som verkar där är överens om att behovet av en mötesplats för kultur i Älta är stort. Utredningen visar att det finns behov av lämpliga lokaler för kulturaktiviteter samt en gemensam mötesplats som gör Älta till en mer levande stadsdel. Utredningen rekommenderar ett fortsatt arbete med kulturlokaler i Älta. Ett genomförandeprojekt bör inledas med ett startprojekt med målet att kortsiktigt och långsiktigt lösa lokalbehoven i Älta. Projektet blir grunden för ett genomförandeprojekt och målet ska vara etableringen av föreningsdrivna kulturlokaler centralt belägna i Älta med start 2009. En mötesplats med flexibla lokaler som på sikt kan fyllas med en mångfald av aktiviteter som dans, musik, teater, umgänge, möten, konferenser, pyssel och mycket annat. Lokalerna ska vara multifunktionella och fungera för alla typer av verksamheter samt kunna rymma verksamheter för alla åldrar. Inriktningen för startprojektet bör vara att kommunen tillsammans med föreningar och andra intressenter i Älta undersöker de praktiska och ekonomiska möjligheterna för föreningsdrivna lokaler. Det kommer att öka mångfalden och utbudet av kulturaktiviteter för medborgarna i Älta. Stadsledningskontoret Ingrid Mohlin Projektledare 4

Nacka kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1. Bakgrund... 7 1.2. Syfte, mål och uppdragets inriktning... 7 1.3. Avgränsning... 7 1.4. Uppdrag... 8 1.5. Metod... 8 1.6. Omvärldsanalysen... 8 1.7. Projektledare, organisation och budget... 8 1.8. Utredningen... 8 1.9. Definitioner... 9 1.9.1. Kulturlokaler... 9 1.9.2. Lokalförvaltande organisationer... 9 2. Fakta Nacka... 9 2.1. Platser för kultur i Nacka... 9 2.2. Befolkning Nacka... 9 2.3. Bebyggelse... 10 2.4. Särdrag för kommundelarna Älta och Kvarnholmen... 10 2.5. Deltagande i förenings- och kulturverksamhet... 11 2.6. Socialt nätverk... 12 2.7. Attitydundersökningarna... 12 2.7.1. Bibliotek och kultur... 12 2.7.2. Fritid för barn och ungdomar... 13 3. Tidigare utredningar... 14 3.1. Utredning om lokaler för kultur... 14 3.2. Infrastruktur för framgångsrik amatörkultur... 14 4. Kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift.... 15 4.1. Nuläge... 15 4.2. Problematik... 16 4.3. Omvärldsanalys... 16 4.4. Framtidsanalys, lokal samt drift och underhåll... 17 4.5. Slutsats... 17 4.6. SWOT-analys... 18 4.6.1. Möjligheter... 18 4.6.2. Styrkor... 18 4.6.3. Svagheter... 19 4.6.4. Hot... 19 4.7. Förslag till beslut... 19 5

5. Kulturlokaler på Kvarnholmen... 20 5.1. Historik... 20 5.2. Nuläge... 21 5.3. Kvarnholmen på sikt... 21 5.4. Behov av kulturlokaler på Kvarnholmen... 21 5.4.1. Workshop med boende på Kvarnholmen... 21 5.4.2. Workshop med representanter från Nacka kommun samt Kvarnholmens utvecklings AB... 22 5.5. Omvärldsanalys... 22 5.6. Slutsats... 23 5.7. Rekommendationer för fortsättning... 24 6. Kulturlokaler i Älta... 25 6.1. Historik... 25 6.2. Metod nuläges och behovsanalys kulturlokaler i Älta... 25 6.3. Nuläget i Älta... 25 6.4. Sammanfattning resultat på enkät... 26 6.5. Nuläge av lokaler i Älta... 26 6.6. Behov av lokaler för föreningar, studieförbund m.fl. som idag inte är aktiva i Älta.... 26 6.7. Ungdomarnas önskemål & behov av kultur i Nacka... 27 6.8. Resultatet från fokusgrupp i Älta... 27 6.8.1. Varför behövs det kulturlokaler i Älta?... 28 6.8.2. Vad skulle eventuella lokaler användas till?... 28 6.9. Framtidsanalys... 29 6.10. Omvärldsanalys... 30 6.11. SWOT- analys kulturlokaler i Älta... 30 6.11.1. Möjligheter... 30 6.11.2. Styrkor... 30 6.11.3. Svagheter... 31 6.11.4. Hot... 31 6.12. Slutsats... 31 6.13. Rekommendationer för fortsättning... 32 6.13.1. Förslag till upplägg av startprojekt... 33 7. Källor... 34 8. Bilagor... 35 8.1. Bilaga 1 Frågemall omvärldsanalys finansiering och drift av kulturlokaler... 35 8.2. Bilaga 2... 35 8.2.1. Enkät om föreningars lokalbehov i Älta... 35 6

Nacka kommun 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunfullmäktige har i Mål och budget 2008 2010 tagit beslut om att utreda möjligheterna för framtida kulturlokaler på Kvarnholmen och i Älta. I Nacka kommun finns kulturlokaler bland annat i Dieselverkstaden i Sickla, i Boo Folkets hus i Orminge och inom kort i Fisksätra Folkets Hus. Dessa kulturlokaler har historiskt etablerats av olika skäl och på helt olika sätt. 1.2. Syfte, mål och uppdragets inriktning Syftet med utredningen - Kulturlokaler Kvarnholmen och Älta - är att genomföra en förstudie av möjligheterna att etablera kulturlokaler på Kvarnholmen och i Älta. I utredningen ingår att involvera medborgare, kulturaktörer och andra intressenter i Nacka. Utredningen bör också göra en omvärldsanalys och studera hur andra kommuner i Sverige hanterar frågor om etablering av nya kulturlokaler. Det är önskvärt att etablera en mer kommungemensam syn på kulturlokaler i Nacka som kommunen bidrar till att finansiera. Förutom Nacka kommuns vision, grundläggande värdering och övergripande mål är den kulturpolitiska programförklaringen en utgångspunkt för utredningen. Enligt den ska kulturpolitiken i Nacka ha fem fokus: Nackabornas lust, motivation, intresse och förmåga att uppleva, skapa och aktivt välja kulturella aktiviteter. En kreativ och god inre och yttre livsmiljö. Ett levande, lokalt kulturliv av hög kvalitet med möjlighet till möten mellan professionella kulturutövare och nackabor. Kulturförmedling för att höja kunskapen, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten till kultur. Kulturarven. Utredningens mål är att ta fram underlag för beslut om och hur Nacka kommun kan etablera kulturlokaler på Kvarnholmen och i Älta underlag till en mer kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift. 1.3. Avgränsning Förstudien ska ge underlag för beslut om och hur Nacka kommun kan etablera kulturlokaler i Älta och Kvarnholmen. Om förstudien visar att det finns möjligheter till detta ska detaljer kring form, byggnader, kostnadskalkyler och läge m.m. utredas i ett kommande projekt. Det som ska ingå i förstudien är att ge riktlinjer och idéer till en ev. fortsättning. 7

Nacka 2008-11-15 1.4. Uppdrag Utredningen har gjorts i tre delar. 1. Underlag för beslut till en mer kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift. 2. Underlag för beslut om och hur Nacka kommun kan etablera kulturlokaler på Kvarnholmen 3. Underlag för beslut om och hur Nacka kommun kan etablera kulturlokaler i Älta 1.5. Metod I utredningen har ingått att involvera medborgare, kulturaktörer och andra intressenter i Nacka. Arbetet har gjorts genom materialinsamling t.ex. via avhandlingar, rapporter, litteraturstudier, samtal, intervjuer, vid workshops och fokusgrupper. Omvärldsanalysen har gjorts genom studiebesök och genom telefonintervjuer enligt ett i förväg bestämt frågeformulär, bilaga 1. Undersökningen när det gäller nuläge och behov av kulturlokaler i Älta har gjorts via en enkätundersökning samt genom intervjuer. Enkätundersökningen i sin helhet finns i bilaga 2. Kommunikation under projekttiden har skett enligt den kommunikationsplan som togs fram som bilaga till utredningsplanen. Övergripande information om projektet, utredningsplan, tidplan och kommunikationsplan har lagts ut på utredningens webbplats på www.nacka.se http://www.nacka.se/web/kultur/kulturh_konst_museer/utredningar/fler_kulturl okaler/sidor/default.aspx 1.6. Omvärldsanalysen De 14 kommunerna som är med i analysen har valts ut genom ett urval av de mest jämförbara kommunerna, kommuner med olika folkmängd och med olika politisk majoritet. De kommuner som är med i omvärldsanalysen är Stockholm, Lomma, Södertälje, Danderyd, Lidingö, Sollentuna, Huddinge, Haninge, Karlstad, Jönköping, Luleå, Täby, Solna och Malmö stad. 1.7. Projektledare, organisation och budget Namnet på utredningen: Kulturlokaler Kvarnholmen och Älta Uppdragsgivare: Lena Dahlstedt, kultur- och utbildningsdirektör, SLK Projektledare: Ingrid Mohlin, projektledare SLK Utredningens kostnader har hållits inom de budgeterade ramar som angetts i projektplanen. 1.8. Utredningen Utredningen har följt den utredningsplan som upprättades i början av utredningen. Tidplanen har förkortats något eftersom det fanns önskemål om att utredningen skulle vara klar till kulturnämndens möte i december. Projektledaren har därför prioriterat den delen som handlar om kulturlokaler i Älta p.g.a. den akuta situation som råder där. SWOT-analysen för kulturlokaler Kvarnholmen lämnas därför till kommande projektorganisation. Utredningen 8

Nacka kommun har annars genomförts utan problem mycket tack vare alla engagerade medborgare, medarbetare på Nacka kommun, andra kommuner, organisationer och föreningar som bidragit med sina erfarenheter och synpunkter. 1.9. Definitioner 1.9.1. Kulturlokaler I utredningen talas om kulturlokaler och med kulturlokaler menas de större mötesplatser för kultur och som fungerar ungefär som lokala kulturhus eller allaktivitetshus. Kulturlokaler är lokaler för kommunövergripande aktiviteter och ska fungera som mötesplats för möten, integration, fritidsaktiviteter och kultur. Kulturlokalerna ska också fungera som samlingspunkt för föreningslivet i Nacka. 1.9.2. Lokalförvaltande organisationer Med lokalförvaltande organisationer menas de organisationer som driver kulturlokaler i olika kommundelar av Nacka. De lokalförvaltande organisationerna kan vara kommunala, privata eller föreningsdrivna. 2. Fakta Nacka 2.1. Platser för kultur i Nacka I Nacka kommun finns större kulturlokaler i Dieselverkstaden Sickla, i Boo Folkets hus Orminge och snart i Fisksätra Folkets Hus. Grünewaldvillan fungerar i dag som något av ett privatägt kulturhus med konstutställningar, musikaliska soaréer och föredrag samt fest- och konferensuthyrning. På Älgö bygger konstnären Mikael Richter Älgö kulturhus med stora ytor för utställningar samt gästateljéer för konstnärer. I Saltsjö-Duvnäs ligger konstnären Olle Nymans ateljéer och hem. Bostaden har omvandlats till museum och där visas nu ett unikt konstnärshem med vackra interiörer. Där finns också utställningar av målningar och skulpturer. Andra platser som idag används till kulturaktiviteter i Nacka är bibliotek, skolor, kyrkor och andra samlingssalar utspridda runt om i Nacka. 2.2. Befolkning Nacka Nacka är en kommun som växer. 2007 passerade invånarantalet 84 000 personer och kommunen är nu den befolkningsmässigt tredje största i Stockholms län. Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns det många barn och unga i Nacka. Antalet äldre över 65 år i Nacka beräknas öka med ca.3 000 personer fram till år 2013. Rapporten befolkningsprognos 2007-2016 för Nacka kommun med delområden visar att befolkningen i Nacka kommun år 2016 kommer att uppgå till närmare 101 700 personer. Det är en ökning med 23 procent jämfört med idag. Den åldersklassen som beräknas öka mest på sikt är 65 74-åringarna. 9

Nacka 2008-11-15 I tabell nedan redovisas befolkningen i Nacka per åldersklass år 2006 och 2016. Källa: Rapporten befolkningsprognos 2007-2016 för Nacka kommun med delområden. I I tabell nedan visas befolkningen i Nacka per delområde år 2006 och 2016 samt förändringen i antal och procent. Källa: Rapporten befolkningsprognos 2007-2016 för Nacka kommun med delområden. 2.3. Bebyggelse Bostadsbyggandet i Nacka framöver kommer till en stor del att ske genom omvandling av de gamla industriområdena, genom permanentning av de gamla fritidshusområdena och genom punktförtätningar av befintliga områden. Totalt beräknas/tros drygt 8 200 lägenheter byggas fram till 2016. För att få en god samhällsmiljö i det växande Nacka är det viktigt att det finns en bra helhet i byggnation, befolkning, kultur, socialt liv och service. Framförliggande period kommer att innebära ett relativt stort tillskott av bostäder och arbetsplatser. 2.4. Särdrag för kommundelarna Älta och Kvarnholmen Kommundelen Älta har under senare år förändrats genom förtätning av bebyggelsen och en övergång från fritids- till permanentboende. Det finns planer på att förändra centrumområdet och komplettera det med ytterligare bostäder. Älta ligger avsides från övriga Nacka och kommunikation med övriga Nacka sker i huvudsak genom buss eller biltrafik. Kommundelen 10

Nacka kommun Sicklaön ligger närmast Stockholm och påverkas mest av stadens utveckling. Det pågår en omvandling av de gamla industriområdena i västra Sickla, sedan verksamheter lagts ner eller flyttat. En snabb förnyelse av flera delområden är på gång, vilket innebär att såväl nya bostäder som offentlig kommersiell service och arbetsplatser tillkommer. Kvarnholmen är en halvö i västra delen av Sickla, den är omgiven av Saltsjön på den norra sidan samt Svindersviken på den södra och östra. 2.5. Deltagande i förenings- och kulturverksamhet Enligt folkhälsorapporten 2008 är positivt engagemang och ökad delaktighet i förenings och kulturverksamhet viktigt för människors välbefinnande. Vissa kulturaktiviteter kan förebygga ohälsa genom kulturens förmåga att bland annat stimulera människor till nya kunskaper, erfarenheter och uttrycksmedel. Bra och lättillgängliga bibliotek ökar också möjligheterna för kommuninvånarna att ta del av information och kunskap, särskilt för dem som har små ekonomiska resurser. Kulturaktiviteter som skrivande, dans, musik, tecknande och drama har även effekter på människan och dess effekter är inte bara tillfälliga. Även den sociala aspekten av förenings- och kulturutövande är av betydelse för hälsan. De personer som utför frivilliga insatser i samhället uppskattar i genomsnitt sin hälsa som bättre än den som inte utför någon insats. I landstingets folkhälsoenkät uppger 45 procent av männen i Nacka att de deltar i minst en social aktivitet i veckan vilket är en minskning från 2002 med 12 procentenheter. Kvinnornas deltagande i sociala aktiviteter har också minskat med 12 procentenheter från 52 procent till 40 procent. I länet har männen och kvinnorna ökat sitt deltagande i sociala aktiviteter med 2 procentenheter. I och med den negativa förändringen i Nacka och den positiva i länet ligger Nacka nu lägre än länet (folkhälsorapporten 2008). Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor slår fast att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Nationell och internationell forskning visar att deltagande i kulturella aktiviteter även kan vara hälsofrämjande. 11

Nacka 2008-11-15 Andel boende i Nacka som deltagit i sociala aktiviteter minst en gång i veckan. Med social aktivitet menas exempelvis sport, musik/teater, studiecirkel, religiös sammankomst, sångkör, syförening, politisk eller annan föreningsverksamhet. Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL 2.6. Socialt nätverk Sociala nätverk kan definieras som den informella och formella närmiljö som individen vistas i, exempelvis familj, vänner, arbetskamrater, grannar och föreningsliv. Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för hur man handskas med hälsoproblem. Goda sociala relationer reducerar konflikter och stress vilket medför mindre ohälsa. Flera studier indikerar att en högre grad av socialt kapital i ett bostadsområde kan ha en gynnsam effekt på dem som bor i området. Socialt kapital är nätverk, normer och social tillit som förenklar samarbete mellan människor till gemensam nytta. Normer och social kontroll kan motverka vissa hälsofarliga beteenden till exempel användningen av droger (folkhälsorapporten 2008). 2.7. Attitydundersökningarna 2.7.1. Bibliotek och kultur Attitydundersökningen 2008 för hela Nacka visar att 67 % anser att de har tillgång till ett lokalt kulturutbud i Nacka, 55 % anser att det lokala kulturutbudet är av hög kvalitet, 28 % anser att de har möjlighet att påverka kulturutbudet och 80 % är sammanfattningsvis nöjda när det gäller biblioteksoch kulturverksamheten i Nacka. 12

Nacka kommun Attitydundersökning 2008 bibliotek och kultur 2.7.2. Fritid för barn och ungdomar När det gäller fritid för barn och ungdomar i Nacka anser sammanfattningsvis 39 % att de är nöjda med möjligheterna till en bra fritid för barn och ungdomar. 30 % anser att pojkar och flickor får lika förutsättningar när det gäller fritidsaktiviteter. Se tabell nedan. 13

Nacka 2008-11-15 3. Tidigare utredningar 3.1. Utredning om lokaler för kultur En utredning gjordes 2003 på uppdrag av Staten om allmänna samlingslokaler. En av slutsatserna i utredningen var att samlingslokalerna är viktiga grundpelare i vårt demokratiska samhälle och att de allmänna samlingslokalerna skall tillgodose: - Föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. - Kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter - Spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet. Utredaren har i utredningen belyst vikten av lokalen för att främja den sociala samvaron i lokal miljö. Jag anser att det i varje lokal miljö bör finnas en samlingslokal som främjar den sociala samvaron. Den lokala miljön kan vara en kommundel eller en stadsdel i de större städerna. En allmän samlingslokal i en kommundel eller en stadsdel innebär ökade möjligheter att etablera ett föreningsliv som på ett effektivare sätt kan engagera de människor som bor i dessa områden. Jag anser framför allt att frågan hur man skall kunna få fram fler samlingslokaler i storstadsområdenas och de större tätorternas ytterområden är särskilt angeläget. Min uppfattning är att det måste finnas ett starkt enskilt engagemang kring samlingslokalerna om vi på lång sikt skall kunna bevara och utveckla en infrastruktur för en vital demokrati. Jag anser därför att en samlingslokal om möjligt bör drivas i föreningsform. Därmed kan ideellt arbete och människor som satsar tid och engagemang mobiliseras. En förutsättning för att den lokala demokratin skall kunna utvecklas och stärkas är att det finns en stark demokratisk infrastruktur. Källa: Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling. Utredning SOU 2003:118, Statens offentliga utredningar (SOU) 3.2. Infrastruktur för framgångsrik amatörkultur Föreningslivets betydelse för medlemmar och samhälle Den amerikanske samhällsforskaren Robert D Putnams forskning visar på ett samband mellan ett samhälles organiseringsbenägenhet, dvs. omfattningen av människors engagemang i olika frivilliga nätverk som bl. a sångkörer, amatörteaterföreningar, folkdansföreningar, idrottsföreningar, och hur väl demokratin fungerar. Putnam ser också ett positivt samband mellan viljan att delta i föreningsliv och ett samhälles ekonomiska tillväxt och hans förklaring är att deltagandet i föreningslivet skapar ett socialt kapital genom att de medborgerliga kontakterna mellan människorna bygger upp tillit och förtroende till andra människor i samhället. Kulturens och amatörkulturens värde Utredningen tar upp amatörkulturens många viktiga roller. Ett är de starka och unika kulturupplevelserna, mötena med andra människor och upplevelsen att ta del av traditionella, folkliga kulturmanifestationer som till stor del bygger på 14

Nacka kommun amatörkultur och är sammanhållande och identitetsskapande för lokalsamhället och de deltagande samhällsgrupperna. Genom kulturmanifestationerna och aktiviteterna skapas mötesplatser som ger amatörkulturen en viktig roll som överbryggare av både åldersmässiga, kulturella och etniska klyftor. Källa: Infrastruktur för framgångsrik amatörkultur av Bo Nordström på uppdrag av Amatörkulturens samrådsgrupp, ax 4. Kommungemensam syn på hantering av kulturlokaler i Nacka vad gäller uppdrag, finansiering och drift. 4.1. Nuläge Föreningar i Nacka idag hyr lokaler på olika sätt och till olika kostnader. Föreningarna hyr av kommunens fastighetskontor, andra fastighetsägare eller äger sina egna lokaler. Många föreningar hyr lokaler av skolor, kyrkor och andra organisationer till mycket olika priser. Nacka kommun stödjer det lokala föreningslivet genom olika kulturföreningsbidrag och stipendier. Den nya finansieringsmodell som infördes efter kulturlyftet har bidragit till att medborgarna har fått en större mångfald av kultur och fler aktörer att välja mellan. För att ge barn och unga möjlighet till kultur avsätter Kulturnämnden en kulturpeng för alla barn från 3-16 år varje år. Grundskolor, förskolor och dagbarnvårdare får ersättning för kulturverksamhet, baserat på antalet inskrivna barn och elever. Kulturnämnden i Nacka beviljar också bidrag till föreningar och organisationer som vill arrangera offentliga, kulturella arrangemang inom Nacka kommun. Kulturnämnden har prioriterat att stödja särskilda insatser och kulturbevarande arrangemang. Kulturnämnden vill också främja kulturellt nyskapande verksamhet inom Nacka kommun. För sådan verksamhet finns det möjlighet för föreningar och organisationer att söka särskilt kulturbidrag. Avtal skrivs med de föreningar som har en kontinuerlig kulturverksamhet för barn och unga. Nya aktörer och verksamheter prioriteras för att få större mångfald och så många kulturuttryck och inriktningar som möjligt inom kulturutbudet i Nacka. Fritidsnämnden ger stöd till föreningar genom administrativt bidrag, handikappsbidrag, bidrag till pensionärsföreningar och aktivitetsbidrag. Vissa bidrag från fritidsnämnden ges till föreningar som har kulturaktiviteter som cirkus, teater och dans. Fritidsnämnden har under en begränsad tid på tre år 2006-2008 delat ut ett stöd till föreningars investeringar i anläggningar för avseende idrott. Syftet var att åstadkomma en utveckling av idrottsanläggningar och verksamhet i samarbete med föreningslivet i Nacka. Syftet har varit att stödja föreningar som i första hand inte använder kommunala lokaler. Även dansverksamhet har fått bidrag till detta. 15

Nacka 2008-11-15 4.2. Problematik Nacka kommun har genom åren genomfört satsningar för att skapa bättre förutsättningar för kulturen i Nacka. Kulturlyftets syfte var att utveckla finansieringen av kulturverksamhet i Nacka kommun, så att det i större utsträckning bidrar till att medborgarna får ännu mer och bättre kultur för pengarna, en större mångfald och fler aktörer att välja mellan och en ökad möjlighet att påverka förnyelsen av kulturutbudet. Kulturpengen och de kulturbidrag som finns ska finansiera verksamhet och då även kostnaden för lokaler. Det fungerar så länge det finns billiga ändamålsenliga lokaler att tillgå men pengarna räcker inte till att finansiera ombyggnad eller nybyggnad av nya lokaler. Efter Kulturlyftet har fler kulturaktörer etablerat sig i Nacka men många anordnare av kulturverksamhet upplever att tillgången till ändamålsenliga och ekonomiskt rimliga lokaler begränsar deras möjligheter till utveckling, framför allt i Älta. Till dem som har påpekat lokalproblematiken hör föreningslivet i Älta, kulturaktörer, musikskolor och företrädare för musiklivet. Även på andra platser i Nacka och av andra föreningar efterlyses bättre lokaler för kultur. När det gäller idrott är kostnader för att hyra en sporthall lika i alla kommundelar. Idrottsföreningar kan hyra kommunens lokaler till subventionerade hyrespriser och det satsas också mycket pengar på att anlägga idrottslokaler och idrottsanläggningar. När det gäller att hyra lokaler för kultur är hyrespriserna väldigt olika. Hyran skiljer sig mycket beroende på var i Nacka lokalerna finns och det finns mycket små möjligheter till etablering av nya lokaler för kulturaktiviteter. Att det ges bidrag till samma typer av verksamhet av både fritidsnämnden och Kulturnämnden är ett problem eftersom det blir otydligt för föreningarna vilka typer av bidrag de kan söka och var. Risken finns att någon förening får bidrag från båda nämnderna och att andra föreningar blir helt utan. 4.3. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen visar att det görs på väldigt olika sätt i kommunerna när det gäller finansiering av lokaler, underhåll och drift av lokaler. Många av de kommuner som är med i analysen upplever det som en brist att kommunen inte har något tydligt och enkelt sätt att hantera lokalfrågan. Det är också vanligt med brist på lokaler för kulturaktiviteter. En del har väldigt många olika typer av bidrag som föreningar kan söka när det gäller lokaler som lokalbidrag, etableringsbidrag, driftbidrag och bidrag för upprustning av lokaler. Vem och vad för typ av bidrag man som förening kan söka är otydligt och administrationen blir tung. Vissa kommuner har inga bidrag alls till lokaler utan arbetar endast med bidrag till verksamheten. Flera kommuner låter prioriterade grupper som barn och unga, handikappade och invandrarföreningar hyra till ett subventionerat pris oavsett var i kommunen lokalen ligger. Några kommuner har gjort ett helhetsgrepp och har idag ett mycket effektivare sätt att hantera finansiering och drift av lokaler för kultur på. De lokaler för kultur som har högst utnyttjandegrad runt om i landet är samlingslokaler med en yta uppåt 500 m 2 och däröver. De finns oftast i stadsoch tätortsmiljö. Det rör sig normalt om väl underhållna och från funktionell 16

Nacka kommun utgångspunkt bra lokaler. De används oftast hela veckan både dagtid och kvällstid för flera olika ändamål; föreningsverksamhet, studieverksamhet, pensionärsverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet m.m. Lokalerna drivs i föreningsform eller av kommunen och drivs nästan alltid med anställd personal. Kostnaderna för lokalerna är oftast förhållandevis höga kostnader per m 2 eftersom de ofta ligger centralt belägna. Många kommuner arbetar tillsammans med föreningar och andra organisationer i allt större utsträckning det ger synergieffekter och alla vinner på att samarbeta. Fördelarna med föreningsdrivna lokaler har visat sig vara stora men många föreningar har svårigheter att få en hållbar ekonomi utan bidrag från kommunen. Särskilt de två- tre första åren i ett uppbyggnadsskede kan ekonomin vara kämpig. En framgångsfaktor för föreningsdrivna lokaler är att de lokalhållande organisationerna har råd med en organisation för drift och underhållning, marknadsföring och uthyrning av lokalerna. Det har visat sig att det på sikt blir billigare för kommunerna att låta andra sköta lokalerna. Att samverka mer med föreningar ger stort engagemang och bidrar till ett brett social nätverk anser några av kommunerna. Frågeformulär omvärldsanalys finns i bilaga 1. 4.4. Framtidsanalys, lokal samt drift och underhåll Framtidens lokaler bör vara multifunktionella. De måste stödja de förändringar som sker både när det gäller lokalens utnyttjande och förändringar av behov. Det är svårt att förutsäga hur behovet av lokaler för kultur kommer att se ut i framtiden och därför är det viktigt att det finns möjlighet att förändra lokalen efter den verksamhet som har behov av lokal. Det skapar ett utrymme för att skapa kreativa miljöer för kultur och andra verksamheter att samsas i samma lokaler. Tillgången till föreningslokaler är ett bekymmer i takt med att hyreskostnader ökar. Föreningarna måste i så stor utsträckning som möjligt dela lokaler för att få ett effektivt utnyttjande. Omvärldsanalysen visar att många kommuner har problem med finansiering och drift av lokaler för kultur. Det görs väldigt olika i kommunerna och ett flertal kommuner håller nu på eller planerar att titta över sina system. Framgångsfaktorer när det gäller lokaler för kultur är att samordna lokalerna på några ställen i kommunen samt göra de lokaler som finns tillgängliga för större grupper än bara utövare av kultur. Att låta alla föreningar ha egna små lokaler som finansieras av kommunen har för många kommuner visat sig blir oekonomiskt samt svårt att underhålla. Många kommuner satsar i stället på kulturhus eller liknande där kulturföreningarna kan ha verksamhet i samverkan med andra föreningar. Föredelarna med att lokalerna håller högre standard och är mer funktionella är att fler äldre barn och ungdomar vilka prova nya aktiviteter. 4.5. Slutsats Nacka har i flera kommundelar etablerat kulturlokaler bland annat Dieselverkstaden i Sickla, Boo Folkets hus i Orminge och inom kort Fisksätra Folkets Hus. För att säkerställa att det finns en plattform för en ökad mångfald 17

Nacka 2008-11-15 när det gäller kulturutbud måste kommunen skapa en lokalförsörjningsstrategi när det gäller mötesplatser för kultur i olika delar av Nacka. Utredningen har visat att dessa mötesplatser inte bara ska ses som rena kulturlokaler utan i ett vidare perspektiv som en viktig del i samhällsutvecklingen och ska präglas av en helhetssyn. Mötesplatserna ska vara arenor för mångfald, sjudande av verksamhet och sociala aktiviteter. Enligt den kulturpolitiska programförklaringen ska kulturen vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas. För att detta ska bli möjligt krävs ett utvidgat samarbete när det gäller stöd och finansiering av drift och underhåll och etablering av nya kulturlokaler i kommunen. Det måste utvecklas en samsyn för att kulturlokalerna ska kunna fungera som lokala kulturhus och lokalerna ska nyttjas för kommunövergripande aktiviteter. De ska fungera som en plats för möten, integration, fritidsaktiviteter och kultur. Kulturlokalerna ska också fungera som samlingspunkt för föreningslivet i Nacka. Kulturlokalerna bör hålla samma hyrespriser i de olika kommundelarna för prioriterade grupper, det för att stimulera en mångfald av aktiviteter i kulturlokalerna oavsett i vilken kommundel lokalerna ligger. Kommunen ska ha möjlighet att ge lokalförvaltande organisationer i uppdrag att underhålla och driva kulturlokaler på av kommunen utvalda platser i Nacka. De lokalförvaltande organisationerna kan vara kommunala, privata eller föreningsdrivna. 4.6. SWOT-analys 4.6.1. Möjligheter - Samarbetsmöjligheter med näringslivet - Stor kunskap inom organisationer och föreningar - Det finns redan kulturlokaler i kommunen som etablerats framgångsrikt - Stort engagemang inom föreningslivet 4.6.2. Styrkor - Synergieffekter - Fler lokaler med förbättrad lokalstandard och bättre teknik - Mer enhetligt och tydligare för föreningarna - Flexibla lokaler som kan utnyttjas bättre - Fler positiva fritidsmiljöer för barn, ungdom, handikappade och andra grupper - Möjligheten till mer levande kommundelar, ökad trivsel, lokal utveckling och integration - Föreningar får bättre möjligheter att utveckla sina verksamheter, samarbeta med andra föreningar samt medverkan i samhällelig verksamhet på olika sätt 18

Nacka kommun - Främja jämställdhet mellan könen genom att skapa ytor för aktiviteter som dans, konst och andra möten där flickor/kvinnor är överrepresenterade - Utveckla ett tryggt och säkert Nacka - Mötesplatserna ska vara arenor för mångfald av verksamhet och sociala aktiviteter. - Fler arbetstillfällen - Ökat intresse av kulturaktiviteter bland barn och ungdomar - Att det interna samarbetet på kommunen ökar 4.6.3. Svagheter - Kostnader för ombyggnad eller nybyggnad av lokaler. - Minskad användning av skollokaler som idag används till kulturaktiviteter. - Möjlighet för ökad kulturverksamhet kan ge ökade kostnader (kulturcheck). 4.6.4. Hot - Att det i lågkonjunkturen inte finns möjligheter till finansiering för etablering av nya lokaler. - Att intresset att vara lokalförvaltande organisation är lågt. - Minskad möjlighet till extern finansiering från Boverket m.fl. 4.7. Förslag till beslut Ur ett medborgarperspektiv måste lokalfrågan i olika kommundelar lösas så att alla som bor i Nacka ges möjlighet att delta i kulturlivet. Att flickor och pojkar i kommunen ges samma möjligheter genom att ge de kulturaktiviteter som är överrepresenterade av flickor/kvinnor möjlighet att utvecklas genom anpassade lokaler. De mötesplatser för kultur som idag finns i Nacka har utvecklat sig till viktiga arenor för människors möten och kan utvecklas ytterligare genom nya idéer och gemensamt ansvarstagande. Samarbete mellan medborgarna, föreningsliv, företag och offentliga aktörer är viktigt. Kommunen ska ha möjlighet att ge lokalförvaltande organisationer i uppdrag att underhålla och driva kulturlokaler på av kommunen utvalda platser i Nacka. Med kulturlokaler menar utredningen större mötesplatser för kultur och som fungerar som lokala kulturhus. Kulturlokalerna ska fungera som mötesplats för möten, integration, fritidsaktiviteter och kultur. Kulturlokalerna ska också fungera som samlingspunkt för det lokala föreningslivet. De lokalförvaltande organisationerna kan vara kommunala, privata eller föreningsdrivna. Utredningen föreslår att en finansieringsmodell för de lokalförvaltande organisationer som förvaltar kulturlokaler enligt nedanstående inriktning upprättas: 19

Nacka 2008-11-15 Att det ska finnas möjlighet för lokalförvaltande organisationer att söka etableringsstöd för etablering av nya kulturlokaler i maximalt 3 år. Att de lokalförvaltande organisationerna ska kunna skriva infrastrukturavtal för förvaltning, underhåll och drift av lokaler. Att de lokalförvaltande organisationerna ska hålla samma hyrespriser på lokaler för föreningar och prioriterade grupper. Stödet syftar till att främja ett utbud av ändamålsenliga mötesplatser och arenor för det lokala föreningslivet och kulturen i Nacka. Att ge föreningar tillgång till funktionella lokaler för ökat mångfald av kulturverksamhet och möjlighet till ökat samarbete. De lokalförvaltande organisationer som fått etableringsstöd eller grundstöd ska förbinda sig att erbjuda flexibla lokaler till föreningar och organisationer. Omfattningen av ersättning till den lokalförvaltande organisationen skall bedömas utifrån följande faktorer; lokalkostnad, nyttjandegrad av prioriterade grupper, antal besökare, antal aktörer, öppettider och planerad verksamhet. Ersättningen ska kompensera: Låga enhetliga hyrespriser till prioriterade grupper t.ex. pensionärer, handikappade, barn och ungdom. Prioritering av lokalupplåtelse till föreningslivet. Stödet skall främja en jämn fördelning av lokaler i samtliga kommundelar i Nacka. Det arbete som den lokalförvaltande organisationen lägger på förvaltning, utveckling, administration, marknadsföring samt underhåll av lokalerna. För att det ska bli rättvist mellan kulturlokalerna i de olika kommundelarna bör ersättningen även kopplas till antal invånare i kommundelen. Eftersom lokalerna ska bidra till mycket mer än kulturverksamhet måste frågan lyftas på ett mer övergripande plan. Den långsiktiga lokalförsörjningen måste ses över för att säkerställa en anpassning till flexibla lokaler med fokus på att lokalerna ska fungera som lokala mötesplatser för olika typer av aktiviteter. Målet ska vara maximal nyttjandegrad i de lokaler som kommunen är med och finansierar samt en lokalplan för samtliga kommundelar. En långsiktig lokalförsörjningsstrategi måste upprättas, förslagsvis av fastighetskontoret i samverkan med de berörda verksamheterna. 5. Kulturlokaler på Kvarnholmen 5.1. Historik Kvarnholmen är ett av Nacka kommuns mest spännande och attraktiva utvecklingsområden. I en unik, kulturhistorisk miljö vid vattnet kommer en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter att växa fram. 20

Nacka kommun Kvarnholmen ska omvandlas till en stadsdel med en stark identitet som också präglas av sin historia och speciella bebyggelse. Kvarnholmen ägs av Kvarnholmen Utveckling AB som är ett samarbete mellan JM och KF Fastigheter. Sedan 1920-talet har Kvarnholmen varit i Kooperativa Förbundets ägo. Under en stor del av 1900-talet spelade ön en viktig roll inom livsmedelsproduktionen i Stockholm. 5.2. Nuläge Kvarnholmen Utveckling AB äger all mark på ön och alla de befintliga byggnaderna på Kvarnholmen. Kvarnholmen Utveckling AB ägs till 50 procent av JM och 50 procent av KF Fastigheter. I dag finns ca.117 Hyresrätter på Kvarnholmen. KF:s personalbostäder från 1930-talet är bebodda och hyrs idag ut som hyresrätter. De består av två flerbostadshus och 30 radhus. Det finns idag ingen affär eller offentlig service på Kvarnholmen. Industrilokalerna hyrs idag delvis ut till olika verksamheter och andra står tomma. 5.3. Kvarnholmen på sikt Utbyggnaden av Kvarnholmen kommer att göras i etapper byggstart tidigast 2009 och inflyttning tidigast 2010-2018. Kvarnholmen ska bli tillgänglig för alla Nackabor och ön ska kopplas ihop med övriga Nacka genom en högbro över Svindersviken. Stadsdelen uppskattas kunna innehålla drygt 2000 lägenheter (ca 4 500 boende) och ca 3 000 arbetsplatser. Stadsdelen föreslås innehålla grundskola för ca 700 elever. En blandning av bostäder och arbetsplatser/verksamheter eftersträvas inom området. I planprogram för detaljplaner Kvarnholmen Hästholmssundet -östra Gäddviken (2005) konstateras att det krävs en ny broförbindelse österut mot Nacka Centrum för att delar av bebyggelsen enligt planprogrammet ska kunna uppföras. Bron ska skapa acceptabla avstånd för gående och cyklister mellan Kvarnholmen och det centrala Nacka. I planprogrammet konstateras att kapaciteten på det övergripande vägnätet måste ökas innan ny bebyggelse i större omfattning kan genomföras inom programområdet. Nacka kommun och Kvarnholmen Utveckling AB har en gemensam vision att Kvarnholmen ska bli en levande stadsdel. 5.4. Behov av kulturlokaler på Kvarnholmen 5.4.1. Workshop med boende på Kvarnholmen På en Workshop med boende på Kvarnholmen den 10 september 2008 diskuterades hur de som idag bor på Kvarnholmen ser behovet på sikt av kulturlokaler på Kvarnholmen. För det kulturella rummet önskar de boende lokaler med multifunktion för att utnyttja plats och resurser maximalt. Önskemål om kulturaktiviteter + lokaler för aktiviteter som kom fram under workshopen var: - Kulturhus/ Folkets hus med mötesplatser och lokaler för fester och scenframträdanden. - Bibliotek, parkteater, dansbana, utställningslokal med plats för mindre kända/lokala konstnärer. 21

Nacka 2008-11-15 - Museum med fokus på öns historia, gärna i kombination med arrangemang för historiska vandringar på ön. - Skapa ett Montmartre på ön, hyra ut lokaler till konstnärer av olika slag, också hantverkare med anknytning till det marina livet 5.4.2. Workshop med representanter från Nacka kommun samt Kvarnholmens utvecklings AB En workshop med ledande tjänstemän och politiker i Nacka kommun från Nacka kommun samt KUAB genomfördes okt 2008. Syftet var att skapa en gemensam bild av centrala begrepp, visioner för Kvarnholmen samt ambitionsnivå för de offentliga rummen. Det diskuterades vad som behövs på Kvarnholmen för att visionen en levande stadsdel ska kunna förverkligas. De idéer som kom fram var på längre sikt och en del av inslagen var av mer visionärt slag. Det som kom fram och som handlade om det kulturella rummet var: - En scen och ett hotell - och konferensanläggning - Konsthall och multikulturhus - Basketbibliotek - Exempelvis ska skolan läggas centralt på ön och kunna kopplas till kulturell verksamhet. Med den relativt begränsade befolkningen på ön måste också lokaler och utrustning vara flexibla för att få underlag till aktiviteter och verksamhet. - Arenor för möten Det talades mycket om begreppet multimiljö, allt ska gå att läggas ihop och gå att kombinera på flexibla sätt för att utnyttja ytor och resurser maximalt. 5.5. Omvärldsanalys Erfarenheten från nybyggda stadsdelar visar att planeringen och etableringen av bibliotek bör göras relativt tidigt i uppbyggnaden av en ny stadsdel. Om man väntar allt för länge med att öronmärka en plats för bibliotek är det stor risk att det sedan inte finns någon lämplig plats kvar när behovet av bibliotek uppstår. De större typer av mötesplatser för kulturaktiviteter som finns är Folkets Hus, kulturhus, allaktivitetshus och folkparker. Många kommuner anger att syftet med att bygga gemensamma ytor för kultur typ. kulturhus är att skapa mötesplatser för medborgarna. Flera kommuner anger att mötesplatsen är nästan lika viktig som de aktiviteter som finns där. Utifrån analyser ser man att kulturaktivitet främjar gemenskap och social tillhörighet vilket också är kopplat till bättre hälsa. Utifrån begreppet mötesplats och de olika aktiviteter som äger rum i kulturhusen ser kommunerna även positiva effekter på kringliggande verksamheter, handeln och andra näringar i kommunerna. Omvärldsanalysen visar att framgångsfaktorn när det gäller kulturlokaler är att samordna olika typer av lokaler på ett och samma ställe. Det blir enklare för verksamheterna att hitta en lämplig lokal och synergieffekterna är stora. Det 22

Nacka kommun byggs mer och mer flexibla lokaler som lätt kan anpassas till de verksamheter som hyr lokalen. Flera kommuner ser över de lokaler som finns för kultur och andra verksamheter som försöker att begränsa utspridda lokaler och i stället samordna lokalerna till större mötesplatser för kultur kombinerat med andra verksamheter. Under omvärldsbevakningen har olika exempel på positiva effekter av att kombinera lokaler för olika typer av kulturverksamheter framkommit. T.ex. Konsthallen som används för konserter. Konsten har hängt kvar under konserten, vilket har ger ytterligare en dimension till konserterna. 5.6. Slutsats Eftersom en bro till de centrala delarna i Nacka är förutsättningen för ett utbyggt Kvarnholmen kommer behovet av att allt ska finnas på Kvarnholmen att minska. Ett av syftet med bron är att de som bor på Kvarnholmen ska få nära till service, butiker och idrottsanläggningar. Det kommer att bli cykel och gångavstånd till centrala Nacka. För att Kvarnholmen ska bli en levande stadsdel är det dock viktigt att man redan nu planerar för ett bibliotek och för kommande behov av multifunktionella lokaler. Eftersom utbyggnaden av Kvarnholmen kommer att pågå under många år och de som bor där i dag och under närmaste åren är så få finns inte på många år ett underlag av bibliotek eller lokaler för kulturaktiviteter. Det får därför bli en avvägning från kommunens sida när man är beredd att etablera en biblioteksverksamhet där. Tidigast 2011 är en rekommendation från Kvarnholmen Utveckling AB. När det gäller lokaler för kultur finns det stora fördelar om olika typer av lokaler för kultur kan samordnas med fritidslokaler och lokaler för andra verksamheter för att uppnå synergieffekter, flexibilitet, mångfald och möjligheter. Multilokaler har kommit på tal flera gånger i olika workshops och vid olika intervjuer under utredningen. Kvarnholmen kommer att bebyggas under många år och med tanke på den relativt begränsade mängd människor som kommer att bo på Kvarnholmen måste kommunen satsa på samordning av lokaler i största möjliga mån. På sikt kommer det att bo ca 4500-5000 människor på Kvarnholmen samt en mängd arbetsplatser. Det bör utredas om det finns möjligheter att samlokalisera flera delar i anslutning till varandra som multilokaler för aktiviteter som idrott, dans, musik, möten, teater, ateljé, andra kulturverksamheter med lokaler för skola, fritidsgård och bibliotek. Det förutsätter en tidig planering och samarbete mellan Planenheten, Kulturoch utbildningsenheten och Trafik, Natur & Fritid. Fördelarna är stora om man redan från början ordentligt utreder hur sådana lokaler kan utformas. För kultursidan är det viktigt med låsta förvaringsmöjligheter och för andra verksamheter är det viktigt att enkelt ha tillträde till lokalerna på kvällar och helger. Man bör också ta hänsyn till helhet och behov från ett större område från Danvikslösen fram till Kvarnholmen. Befolkningsprognosen säger att det 2017 kommer att bo ca 6000 i områdena närmast Kvarnholmen i (Danviken, Henriksdalsberget Finnberget, Kvarnholmen och Finnboda). Man måste också ta hänsyn till att Henriksdal ligger betydligt närmare Sickla än Kvarnholmen. 23