Sonja Mäenpää i Smedsby har

Korsholms senioren Nr 1 April 2013 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 7 Sonja har funnit lycka i att jobba med barn Sonja Mäenpää i Smedsby har alltid jobbat med barn. Hon känner att hon absolut varit på rätt plats i livet och har fortfarande kontakt med många av barnen. Trots pensioneringen har hon fortsatt att ägna sig åt dagisbarn. Sagotimmar på biblioteket och program för dagisgrupper vid smedjan i byn är ett par exempel på vad hon fyllt sina pensionärsdagar med. Annat som hon nu vill ägna sig åt är kören Sjung & Le och motion i form av stavgång. Sid 12-13. Foto: Helena Wikberg I det här numret: Stigs ledarspalt... 2 Äldrerådet i Korsholm...3 Kommande aktiviteter...... 4 Gösta Lithén mästerlöparen... 5-7 Boden blickar ut över byvägen... 8-9 Att se på annat sätt.... 10-11 Hej! Sagotimmen är här.....12-13 Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb...14-15 Madeira...... 16 Bildgalleri...... 17-18 Hjälplinjen...19 Efterlysning... 19 Foto: Roger Lind Foto: Kurt Mattson Kommande aktiviteter bland annat: Korsholms pensionärsförening: Umeåkryssning.. 25. 4 Sommarträff med plättkalas. 12. 6 Hemliga resor... 3. 7 och 4. 7 Sommarresa till Sverige och Norge. 18 21. 8 Friskvårdsdag i Botniahallen.30. 9 Kvevlaxnejdens Pensionärsklubbs aktiviteter...sid.14 Gösta Lithén kommer ihåg sin karriär som löpare En dag i slutet av februari satt Gösta Lithén tillsammans med Kurt Snickars för att minnas hur det var att satsa på elitidrott under femtio- och sextiotalen. Träningen inleddes tidigt på landsväg och på skogsstigar i Singsby och Jungsund. Tack vare en idrottsvänlig arbetsgivare kunde han senare träna även på dagtid på idrottsplanen i Sandviken. Satsningen förde så småningom in Gösta i landslaget och ut på de internationella arenorna. Sid 5-7. SPF Österbotten: Sommarfest på Fagerö.. 7. 8 Höstresa till Umeå... 5. 9 Resa till Schwarzwald och Bodensjön... 12 18. 9 Resa till Alperna och Dolomiterna... 20 26. 9 Förbundet SPF Seniorkryssning... 14-16.10

Ledare Stigs spalt Jag vill börja med att hälsa våra nya läsare från Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. hjärtligt och varmt välkomna i vår läsekrets. Det är en spännande utveckling av vårt mångåriga samarbete, med framförallt utflykter och resor, som vi inlett genom att för första gången gemensamt ge ut Korsholmssenioren. Det var i november 2007 som vi gav ut första numret av tidningen som då kallades Informationsblad för Korsholms Pensionärsförening r.f.. Vi efterlyste namnförslag till tidningen. Det var Lars-Erik Ståhl i Helsingby och även två anonyma personer som föreslog namnet Korsholmssenioren, ett namn som tidningen haft sedan följande nummer i mars 2008. Så märks då äntligen några smärre vårtecken i form av dropp från takrännorna och en värmande sol innanför köksfönstret. Välkomna tecken, men ack så små. Andra vårtecken är förstås att regeringen efter mycket kiv presenterat ett åtgärdspaket för att trygga vår ekonomiska framtid, det egna berömmet om mod och skicklighet saknar inga gränser. Hur är det nu ordspråket säger om skramlande tunnor? Ett annat vårtecken är att vårmöten och årsmöten i föreningar och förbund avlöser varandra så tiden rullar undan med rasande fart. Vårt eget årsmöte ser ut att dra ut lite på tiden, dels på grund av den tidiga påsken, dels på grund av att jag själv har en arbetsresa i början av april som jag planerat in så att jag på hemvägen kommer till Åbo på morgonen den 11 april för att delta i Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Kirjala i Pargas samma dag. Efter själva vårmötesförhandlingarna kommer finalen i pensionärsförbundets frågesportstävling att gå av stapeln. Vårt eget lag med Britta Almén, Kaj-Erik Pått och Håkan Wikberg, som tog hem segern i distriktsmästerskapet tidigare i år är på plats. Vi önskar dem lycka till med fortsättningen och ett stort grattis och tack till dem för den första segern och kassaförstärkningen om 200 i prispengar till vår förening. Jag vill tacka alla funktionärer, ingen nämnd och ingen glömd, för de fantastiska insatser ni gör för att hålla alla hjulen rullande vid utflykter, resor, fester, talkotillställningar vid och driften av våra tre pensionärshem i Helsingby, Veikars och Jungsund. Det är tusentals timmar av planering och förverkligande av det hundratalet möten och arrangemang som sker varje år i vår förening. Och till sist ett stort tack till alla er som ställer upp och kommer på det vi arrangerar, det är ni som gör det värt för oss att knoga vidare. Tiden med er har varit fantastisk. Stig Landing Ordförande Korsholms pensionärsförening r.f. Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare Rimalvägen 320, 65520 Helsingby Tfn 050 557 5199, e-post stig@landing.se Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén Mottatået 59, 65460 Tölby Tfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby Tfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, 65610 Korsholm Tfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.com Alf Norrgård, medlem i redaktionsgruppen Lamaslotvägen 8, 66540 Petsmo Tfn 0500 161 240, e-post alf.norrgard@netikka.fi Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, 65520 Helsingby Tfn 0500 225 907, e-post fredrik.bjork@anvianet.fi www.korsholm.spfpension.fi Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen Vallavägen 7, 65630 Karperö Tfn 050 543 0574, e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas före den 15 september 2013 till redaktionsguppen. Foto Börje Paro om inget annat nämns. Ombrytning och tryck: Upc Print 2 Korsholmssenioren

Äldrerådet i Korsholm 2013-2016 Äldrerådet i Korsholm 2013-2016. Foto: Tommy Lahti Korsholms politiker tar de äldres rätt och välbefinnande i vår kommun på allvar! Detta bevisar de genom att styrelse och fullmäktige, som en av de första kommunerna i Svenskfinland, skrivit in Äldrerådet och dess verksamhetsformer i Förvaltningsstadgar Korsholms kommun version kommunstyrelsen 15.10.2012 203, godkända av kommunfullmäktige. Dessa träder i kraft enligt kst. 35 den 15 januari 2013. Om någon vill fördjupa sig i lagen om äldres rättigheter, kan man på nätet läsa Finlex ursprungliga författningar 980/2012. Detta börjar bli en djungel att ta sej fram genom, svårt att förklara på ett tydligt sätt, och lika svårt att förstå. Summan av detta ser jag som så: någon har tydligen uppmärksammat och börjat förstå att också vi, som har uppfostrat och utbildat den generation som nu har ansvaret för vårt välbefinnande, fortfarande som äldre har ett människovärde och en rättighet att ha det bra på ålderns höst. Samtidigt bör vi ha möjlighet att njuta av den frihet som pensionering och självbestämmande ger varje människa. Lagen som här hänvisas till, träder i kraft den 1 juli 2013 och en del den 1 januari 2014, men kan tillämpas innan den träder i kraft. Enligt kommunens förvaltningsstadga består äldrerådet av sju ledamöter med personliga ersättare. Fullmäktige utser en av ledamöterna till ordförande och en till viceordförande. Äldrerådet är ett rådgivande organ för att främja och utveckla samarbetet mellan kommunen, pensionärsorganisationerna och den äldre befolkningen. Äldrerådets uppgift är 1. att främja och utveckla samarbetet mellan kommunen och den äldre befolkningen genom en aktiv dialog med olika kommunala organ 2. att främja den äldre befolkningens jämlika deltagande i samhällets olika verksamheter 3. att följa med den äldre befolkningens behov och ta initiativ och göra framställningar samt ge utlåtanden och rekommendationer i äldreomsorgsfrågor 4. att bevaka att viktiga frågor för den äldre befolkningen beaktas i alla organs verksamhet och att deras sakkunskap förmedlas till dessa organ. Önskemål och ärenden som äldrerådet borde utreda och föra vidare till beslutsfattarna kan lämnas in till någon av medlemmarna eller till sekreteraren Viola Mitts tel. 327 7293 eller e-post viola.mitts@korsholm.fi Jag vill här samtidigt informera om att vi i Korsholm är ca 3100 personer som är 63+. Detta gällde år 2011, så en liten ändring har det säkert blivit. Vi är ca 1150 som är anslutna till Korsholms pensionärsförening r.f. eller Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. och detta betyder att här finns det jobb att göra! Att vara ansluten till någon av dessa två ger möjlighet att vara en del av och medverka i en stor gemenskap med många aktiviteter! Ensam är aldrig stark, kan man bara stiga över tröskeln och ansluta sej, så öppnas många nya dörrar till en mera innehållsrik fritid! Ordförande för Äldrerådet i Korsholm 2013 2016. Peter Sahlsten För perioden 2013-2016 har äldrerådet följande sammansättning: Ordförande Peter Sahlsten tel. 050-5885103 Viceordförande Ann-Charlotte Willför tel. 0500-362554 Håkan Wikberg tel. 050-3138158 Karl-Erik Borg Mona Back Gunnel Örn Tuula Kleimola Sekreterare Viola Mitts tel. 3277293 Kommunstyrelsens representant Per Thomasfolk Korsholmssenioren 3

KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET Välkommen till SPF:s träffar, fester och resor Korsholms pensionärsförening erbjuder sina medlemmar möjlighet att delta i följande aktiviteter under sommaren: - Umeåkryssning 25.4. Endagskryssning till Umeå med egen buss tillsammans med Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och VIPS. - Sommarträff med plättkalas 12.6 kl. 13.00. Sommarens träff ordnas vid Söderuddens f.d. skola ute i Replot. Vi bjuder på program, kaffe och plättar med sylt och grädde. - Hemliga resor 3 och 4 juli. Fritt att välja i vilken resa man önskar delta, resorna är endagsresor och resmålen är olika för de båda dagarna. Priset för resorna är 75, i vilket ingår lunch, två gånger kaffe och guidning. Anmälan till Elsie-Maj tel. 050 3779643 senast 15.6. - Sommarresa till Sverige och Norge 18 21.8. Årets sommarresa går denna gång till våra grannländer Sverige och Norge med tre övernattningar i Arjeplog, Bodö och Mo i Rana. Vi får bekanta oss med Silvermuseet i Arjeplog, fjällandskap i Junkerdalen, fångläger från andra världskriget i Fauske, städerna Bodö och Mo i Rana samt den vackra kustriksvägen mellan nämnda städer. Priset för resan är 500 med halvpension och övernattning i dubbelrum. Anmälan till Gun-Britt tel. 050 5740010 senast 25.6. Resan ordnas gemensamt av Kvevlaxnejdens pensionärsklubb, VIPS och Korsholms pensionärsförening med Svahnbäcks bussar som teknisk researrangör. - Friskvårds- och motionsdag i Botniahallen 30.9. Även i år ordnas en friskvårds- och motionsdag i Botniahallen med några föreläsningar, olika fysiska aktiviteter, presentation av pensionärsorganisationer m.m. Dagen ordnas i samarbete med Äldrerådet i Korsholm, Botniahallen och pensionärsföreningarna. SPF Österbotten. Regionen ordnar både sommarfest och resor för alla medlemmar i våra föreningar. Här är sommarens och höstens aktiviteter: - Sommarfest på Fagerö i Rangsby 7.8. Regionens sommarfest ordnas i år i Närpes på paviljongen i Rangsby. Festen är samtidigt regionens 40-årsjubileum och bjuder på lunch, program och dans. Stig Snickars orkester spelar både i programmet och till dansen och som sångsolist medverkar Charles Plogman. Anmälan om deltagande i juli till den egna föreningen. - Höstresa till Umeå 5.9. Regionens höstresa är preliminärt bokad till Umeå med Vasabåtarna torsdagen den 5 september. Mångsidigt program, dans m.m. - Resa till Schwarzwald och Bodensjön 12 18.9. Regionens ena långresa går detta år till Schwarzwald och Bodensjön med flyg från Vasa till Frankfurt och hemresa från München. Vi besöker bland annat städerna Heidelberg och Strasbourg samt badorten Baden-Baden. Även Liechtenstein och dess huvudstad Vaduz ingår i resan. Resans pris är 1230 med halvpension och övernattning i dubbelrum. - Resa till Alperna och Dolomiterna 20 26.9. Regionens andra långresa går till de österrikiska Alperna och till Sydtyrolen i norra Italien. Här får man uppleva det bästa av vad området har att bjuda på med utfärd till Kitzsteinhorn och Grossglockner samt Cortina. Vi flyger från Vasa till München och flyger hem från Milano. Priset för resan är 1400 för halvpension inklusive matdrycker, några luncher och övernattning i dubbelrum. Anmälan till de två långresorna kan göras till SPF:s kansli Vasa eller till Henrik tel. 3440219 senast inom maj månad. Förbundet SPF - Seniorkryssning 14 16.10. Årets Seniorkryssning ordnas med Tallink-Silja i mitten av oktober från Helsingfors till Stockholm. Kryssningsprogrammet kommer igen att spelas in för radio Yle/Vega och dessutom erbjuds många andra aktiviteter ombord. Anslutningsresa med tåg ordnas från Vasa. Anmälan till Frimans Resor tel. 019 2481004. Följ med annonseringen i God Tid, i Vbl:s spalt för föreningar och på våra föreningars hemsidor så får ni mera information om våra evenemang och resor. Föreningarnas styrelser och Korsholmsföreningens aktivitets- och festkommitté står gärna till tjänst med information och tar också emot förslag och synpunkter på vår verksamhet. 4 Korsholmssenioren

Nostalgihörnan En mästerlöpare under friidrottens gyllene år Vi möter Gösta Lithén, IF Femmans storlöpare på medeldistans under femtio- och sextiotalen. Han sitter i rullstolen i sin nätta etta på åldringshemmet Solgård i Smedsby. Vi träffas samma dag som herrarnas skidstafett ska avgöras i VM i Val di Fiemme. Det ligger således stor idrott i luften. Hör här vad Gösta berättar om sin egen långa och spännande karriär på löparbanan: - Först sysslade jag med orientering men efter två DM-guld där gick jag över till terränglöpning och friidrott. Det första DM-guldet i terräng erövrade jag i klassen under 17 år 1949. Och avslutade friidrottskarriären tolv år senare, i förtid på grund av sjukdom, vid SFI-mästerskapen i Jakobstad. Det blev sammanlagt över fyrtio DM-guld och som påbröd tiotalet SFImästerskap. Som kronan på verket knep Gösta en del fina FM-placeringar med landskampsuppdrag som ytterligare belöning. - Tidigt tränade jag på landsväg och i skogarna i Singsby och Jungsund - Det fanns ingen sportplan i hembyn och den egentliga elitsatsningen startade först efter militärtiden. - Ännu i skolåldern var jag ingen hejare i löpning. Minns att jag förlorade mot Staffas Birgit när vi sprang i kapp på landsvägen, säger Gösta småleende. - Den riktiga friidrottssatsningen inleddes när jag 1949 började jobba på Bock bryggeri i Vasa, en mycket idrottsvänlig arbetsgivare. Jag kunde där senare när jag väl kommit igång med löpandet på allvar träna vissa förmiddagar på planen i Sandviken. Föreningen med stort F för Gösta var hela tiden IF Femman, en förening med en stark friidrottskultur. Med hängivna och drivna ledare genom åren som Hjalmar Hannus, Sigurd Lillandt, Åke Sundholm och Elmer Örndahl. Och inledningsvis fina idrottskamrater Gösta Lithén har sina öden och äventyr på löparbanorna refererade och prydligt inklistrade i flera klippböcker. Foto: Håkan Wikberg. som Helge Dahl, Sven-Olof Storm, och längre fram i tiden Elmer Örndahl, Rolf Beijar, Georg Lång och många, många fler. Med till exempel Oskar Back i Iskmo hade den tränande Gösta en del roliga löpardueller. - På landsväg var jag snabbare men när vi vek av till skogs var Oskar omöjlig. Han fick fötterna att passa mellan alla stenar och hinder. Jag var chanslös. Klubbkamperna i den tidens svenska Österbotten var lika många som viktiga. Gösta minns särskilt de som utkämpades mot Pedersöre-Pojkarna, VIS, Vörå IF och Oravais IF. De lade grunden för friidrotten ute i byar och kommuner och skapade ett sug kring detta med löpningar, hopp och kast. Gösta kom efter epoken med träning på egen hand småningom under SFIgurun Kalervo af Ursins ledning. Det rörde sig om intervallträning från 200 till 1000 meter och även en del viktträning hemmavid. Gösta berättar att det kanske blev 30-40 kilometer i veckan. Ganska så blygsamt egentligen, men jag hade tydligen fallenhet för löpandet säger han både saktmodigt och underfundigt. På vintern praktiserades också snöplumsning med tungt på fötterna. Även detta var Ursas idé. Två banvarv eller 800 meter utkristalliserade sig snabbt som huvuddistans för Gösta. Det skedde i början av femtiotalet då han blev bekant med ålänningen Allan Korpi, småningom landslagslöpare även han. Första SFIguldet på 800 erövrades 1955 och den utmärkelsen skulle följas av ytterligare åtta guld på samma sträcka. Och ännu bättre, en fjärdeplacering i seniorernas FM redan 1956. Genombrottet i den nationella eliten 1956-57 gjorde att Gösta blev bekant med den berömda Olavi-trion, en trio med efternamnen Salonen, Salsola och Vuorisalo. Inga problem att komma sams med dem, säger Gösta i stolen på Solgård. Tanken Salonen var stenhård i uppsynen före loppen men mjuk och hygglig efteråt. Vuorisalo var lugnet personifierat medan Salsola var livlig och pratsam. - Med Salonen, som var från Björneborgstrakten, hade jag kontakt även efter karriärens slut. Han var till och med och hälsade på mig på bryggeriet. Forts. på nästa sida... Korsholmssenioren 5

Nostalgihörnan År 1960 kom bästa FM-placeringen. Gösta vann silver med tiden 1.50,7 efter Salonen. Detta efter en mycket vass spurt på slutvarvet. Och apropå FM blev det en ny fjärde placering 1961, den här gången på samma tid som bronsmedaljören. Året före, alltså 1960, skulle emellertid Gösta Lithéns stjärnestund som löpare infalla. Han blev uttagen till landskampen mot Sverige i Helsingfors och löpte där in som tredje man efter omöjliga Dan Waern (vilken samma år blev fyra på 1500 meter vid OS i Rom) och Olavi Salonen. De 1.50,2 blev den bästa tid han någonsin nådde och stod sig sedermera som distriktsrekord ända till slutet av sjuttiotalet. Landskampsuppdrag på 800 och 1500 meter mot Frankrike och Ungern premierades han likaså med samma höst. Liksom följande sommar mot Italien och DDR på 1500 meter. I dagens långa perspektiv menar Gösta att det var Jukka Uunila som gav honom chansen. Just Uunila uppfattade han som tillmötesgående när han nådde landslaget. För en blyg kille från Österbotten som hade svårigheter med finskan och inte ofta hade synts i den nödvändiga nationella tävlingscirkusen i södra Finland kändes det tryggt att ha stöd från friidrottens starke man Uunila. Det gav sådan studs att Gösta även figurerade i ett omtalat kvallopp på 1500 meter inför OS i Rom. Det löptes på sensommaren i Vasa med Vuorisalo som huvudfigur. Vuorisalo vann men klarade inte OS-tiden 3.45 utan var sekunden ifrån. Allt medan Gösta Lithén med sedvanligt fjäderlätta och vägvinnande steg spurtade in på 3.47,6, ett nytt glänsande personrekord. Gösta (56) löpte en gång mot bl.a. Voitto Hellsten (216) i FM på 800m Mycket ryms med i en tolv år lång löparkarrär. Friidrott den tiden det begav sig var kärt barn på sportsidorna. De 1.50,2 respektive 3.47,6 är med den tidens korta träningsperioder i minnet och löpta på kolstybbsbanor, där gropar bildades för varje löparkliv, utomordentliga resultat. På 400 meter nådde Gösta 50 sekunder blankt och minns till och med att han spurtade in på 49,4 med flygande start i så kalllad svensk stafett i en klubbkamp mot VIS. På engelska milen med Olavitrion noterade han 4.10,6. Se det var tider, det Så bra rentav att Olavi-trion tyckte att Lithén skulle kräva rejält med betalt - i klartext 1000 mark - för sina lopp i Finland. Det var egentligen det enda han inte var på samma våglängd med dem med. Han hade alltid hållit fast vid att han som aktiv inte ville göra business. Reseersättning och dagtraktamente räckte. Det idrottsliga var hela tiden det klart viktigaste. Än i dag erinrar han sig den gången han efter en HKV-gala på Stadion i misstag fick millöparen Erkki Rantalas bruna kuvert i handen. Rantala liknade Gösta till det yttre. En mera förlägen man än HKV-kassören den gången får man leta efter. En annan gång ringde han Dan Waern och sporde om intresse för ett lopp i Sandviken. Svensken krävde en krona för 6 Korsholmssenioren

Vintern 1960-61 blev tyvärr även början till slutet. Vid ett träningsläger i Kuortane tvingade tränaren Denis Johansson gruppen med Lithén ut på en lång länk i 20 graders kyla och på sörjig is. Det blev ödesdigert. Tanken Salonen klarade sig eftersom han hade smort in benen med margarin, berättar Gösta, som själv drabbades av tidernas förkylning efteråt. Allt med astmatiska besvär som ytterligare svår påföljd. I förlängningen var det slutlöpt på elitnivå trots att han lät operera sig i Borgå av professor Gullichsen. Denne hade anammat en japansk metod, men hjälpen kom inte, och rådet att strax sluta med idrotten kom sedan från samma professor. Georg Lång och Gösta Lithén Gösta försökte dessförinnan komma igen trots de allt svårare astmabesvären. Han ställde upp vid SFI-mästerskapen i Jakobstad 1961. - Utgången blev olycklig. Det svartnade för ögonen under 1500 metersloppet och jag var helt borta i flera minuter. Jag borde nog inte alls ha ställt mig på startstrecket den gången. Det var dumt. Georg Lång, som var Femmans ledare vid spelen, har i sina personliga minnesanteckningar beskrivit kamratens astmaattack mitt under loppet som ett tragiskt idrottsminne han aldrig glömmer. Loppet i Jakobstad blev Göstas sista stora tävlingsinsats Sommaren 1962 skedde den definitiva nertrappningen. Med medverkan i några klubbkamper och - något överraskande - ett SFI-brons på 4x100 meter. Gösta (68) löper i mål som trea efter Dan Waern (8) och Olavi Salonen(66) i landskampen mot Sverige varje löpmeter. Tävlingen ställdes in. Och bäst var väl det. Enda gången Gösta själv tog betalt var vid Arosspelen i Västerås. Det föregicks av tidningsskriverier där Gösta kallades för finsk bomb. Waern själv ansåg i en tidningsintervju att Lithén var den mest begåvade av de finländska löparna. Kunde han blott disponera krafterna bättre under loppen skulle han bli den bäste av dem. Sådär sitter den genomsympatiska gamla Femmanstjärnan, 81 år, och minns i dag. Förutom friidrottandet gjorde han en fin civil karriär på Bock och Hartwall. En karriär som varade i drygt 37 år med titeln överarbetsledare som kulmen. Hjälpreda i hustrun Iris bybutik i Kalvholm var han likaså under många år. Och kommunalpolitiken har alltid haft sin givna plats i det Lithénska hushållet i vilken dottern Carola nu svingat sig upp till posten som fullmäktigeordförande i Korsholm. Kurt Snickars Bilderna ur Gösta Lithéns egen klippbok Korsholmssenioren 7

Den berättande boden på sin nya plats. Foto: Britt-Louise Granö Boden blickar ut över byv Så länge jag stod längs byvägen som en del av den kringbyggda gårdsplanen var jag grå. Ingen människa skulle ha kommit på tanken att måla mig röd om den färgen överhuvudtaget funnits. Det var intressant att stå på vägkanten och se på alla som gick förbi. Tidiga morgnar och sena kvällar fylldes vägen av arbetsfolket på väg till och från Glasbruket. De flesta var kvinnor. Många såg gamla och slitna ut. Ibland hörde jag dem tala om Grönbergs hårda behandling av någon anställd, ibland om ungdomens dans och våldsamma superi i drängstugan. Det flottaste fordonet jag såg var Axel Grönbergs vagn. Den var svart och imponerande hög. Då Axel, efter att bruket gått i konkurs 1907, flyttade till pappersbruksvillan, det sista huset längs byvägen, passerade han mig på vägen till och från stan i sin vagn. Ibland var det mörkt då vagnen kom skramlande. Jag visste redan av bullret att Axel var i antågande och snart kunde jag se de två karbidlyktorna, som var fästade på varsin sida i vagnens framkant. De lyste honom och hästen väg i natten. Svart, stram stil utmärkte också likvagnen, som jag såg då och då. Hästen skulle helst också vara svart. Dessa hästar, ja. En del var magra, andra tjocka, de flesta bruna i olika nyanser. Jag minns särskilt två, som inte liknade de andra. Jalo var vit och Lea gräddgul. De två, som nu står i hagen framför mig, liknar inte de andra generationerna alls. Den ena är visserligen brun men annars liten som en halv häst. Den andra är jättestor med mörk kropp och ljusa strån spretande i manen och runt hovarna. Han är en nordsvensk, direkt importerad. En ny syn bland alla gamla jordbruksmaskiner på vägen var de två spinnrockshjul, som människorna rulllade fram på i en hiskelig fart. Man kunde rent av tro att hin var lös. En gång hoppade Hilda över stengärdesgården i ren förskräckelse då Edvard kom cyklande. Att cykla var tydligen roligt. Jag minns Erik, som alltid visslade då han kom. Kanske berodde det på att han var på väg till kärestan sin. Velocipeden var i alla fall ingenting mot de vagnar som sedan rullade fram utan häst. Folket kallade dem automobilar. Farten var hisnande. Lyckligtvis kom de ganska sällan längs den gamla byvägen. Småningom kallades de bara bilar. Men så kom dagen då jag måste flytta tvärs över vägen och en bit in på fäggålin som den kallades. Det var inte bara jag som flyttade, det var alla lider, sädesbodar och snickarstugan. Nu bildade vi en kedja runt den nästan fyrkantiga fägården. Jag visste inte hur tråkigt det skulle bli. Avståndet till vägen blev längre och jag fick med åren sämre syn. Jag såg den egna 8 Korsholmssenioren

Sjökapten Axel Grönberg. Han ledde driften vid Grönvik glasbruk 1880-1907. Fotot ingår i Österbottens museums bildsamlingar v ägen i Södra Jungsund gårdens folk skymta förbi på väg mellan fähus och uthusrad. Detsamma gällde korna Krona, Oljander, Docka, Pastorskan, Hallon eller någon av de andra. Det nya fähuset var rödmålat. Oj, så avundsjuk jag var! Jag blev nästan fläckvis grön, innan en av drängarna en dag kom med en burk hemkokt rödfärg och strök hela mig och resten av uthusraden med målarfärg. Hela raden lyste t.o.m. baksidan mot åkrarna och skogen. Att se barnen var en fröjd, men de har inte sett likadana ut under hela min tid. I början såg jag tydligt skillnad på pojkar och flickor. Alla flickor hade långa kjolar och huvuddukar, pojkarna byxor och mössor med skärm. Numera har flickorna, liksom pojkarna oftast långbyxor. Halva 1900-talet var jag oplogad vintertid. Jag var lekplats för barnen. De lekte med sina kälkar, som de lastade fulla med snöklumpar och fraktade dem från en plats till en annan. Sommartid bevittnade jag många cykelhaverier. Österut sluttade nämligen vägen långsamt utför. Det var populärt att lära sig cykla i utförslöpan. Någon gång hände det sig att en fotgängare kunde bli påkörd av en vinglande unge, som höll på att lära sig cykla. Nuförtiden har barnen cyklar anpassade till sin längd och vinglandet stoppas av stödhjulen. En sak förbryllar mig storligen. För länge sedan hade alla som gick längs vägen någon uppgift. De gick med tomma väskor till handelsboden och kom med dem fyllda hem. Barnen gick till skolan, på ärenden eller med korgar för att plocka bär, fiskarna sålde fisk från sina cyklar, gummorna gick med ett handarbetsknyte under armen till granngårdens husmor för att få sig en pratstund, ungarna förde korna på bete eller hämtade hem dem. Någon med en enda ägandes ko kunde låta den beta längs vägrenen. En förbryllande trafik utgjorde bondhustrurna i byn, som kom ledande en ko och försvann till den del av fägården jag inte kunde se. Efter en stund återvände kvinna och ko utan någon synlig förändring. Nu springer en massa människor längs landsvägen utan något synligt skäl. Ibland är de många tillsammans och ibland är de i par eller helt ensamma. De har ofta granna, åtsittande kläder och ibland stavar utan skidor. En del springer nästan varje dag, andra mera sällan. I mörker är en del försedda med ljus i pannan och det kan behövas i höstmörkret. Under senare årtionden har jag med jämna mellanrum sprutmålats med röd färg. Det känns skönt då färgen breder ut sig i de torra sprickorna i mina väggar och så blir jag ju så grann trots min höga ålder. Och så får jag leva med och se nya generationer växa upp och det är det bästa av allt. Britt-Louise Granö Korsholmssenioren 9

Att se på a Vi lever i ett informationssamhälle. Det viktigaste sinnet när det gäller att ta emot information är synsinnet. Vi får information via synen (70%), hörseln (15%) och lukt-smak-känsel (15%). Att vara synskadad innebär därför i första hand att man har ett informationshandikapp. God syn är förutsättningen för ett normalt liv, särskilt idag, när så mycket information och kommunikation är visuell: tidningar, TV och datorer. Därtill är det här med synen känslomässigt laddat. Man brukar ju säga att ögat är själens spegel. Därför upplever man ofta försämrad syn som ett stort problem och en förlust av synen som en katastrof. Med stigande ålder finns det stor risk att synen försämras. Ca 80% av alla synskadade är över 65 år. I Finland finns det uppskattningsvis 80 000 synskadade personer. Av dem är ungefär 10 000 blinda och övriga är synsvaga. Ungefär 5 000 synskadade i Finland har svenska som modersmål. Vem är då synskadad? Enligt världshälsoorganisationen WHO är man synskadad om synen är såpass nedsatt att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text och/eller att det är svårt eller omöjligt att med hjälp av synen röra sig och orientera sig i sin omgivning. Den medicinska bedömningen av att vara gravt synskadad är: Att synvisus på det bättre ögat med optimala hjälpmedel är mindre än 0,3 eller att synfältet på båda ögonen är minde än 60 grader. Man kan bli synskadad på olika sätt. En del föds med synskador. Det vanligaste är att man blir synskadad p.g.a någon ögonsjukdom. Även andra sjukdomar, läkemedel och olyckor kan åstadkomma synskador. Om man märker att synen försämras, gradvis eller plötsligt, så är det viktigt att man uppsöker ögonläkare och låter undersöka sina ögon! Många ögonsjukdomar kommer smygande och kan vara svåra att själv upptäcka. Därför är det viktigt att låta undersöka ögonen regelbundet. Speciellt om man har någon ögonsjukdom i släktet eller om synen förändras plötsligt. Vad ska man göra om man konstateras ha en synskada? Om en ögonläkare har konstaterat att man har en grav synskada så kan man få remiss till rehabiliteringshandledare Marja-Leena Österlund på VCS tel. 06-3232428. Man kan också själv ta kontakt. Besök hos rehabiliteringshandledare är gratis! Hos rehabiliteringshandledaren får man prova olika hjälpmedel tex. förstoringsglas, läs-tv, Daisyspelare och hon hjälper en med anskaffning av hjälpmedel, ifyllande av blanketter för att söka handikappbidrag, färdtjänst m.m. Hon gör även hembesök. Man kan också vända sig till FSS rehabiliteringsrådgivare Ulla-Britt Ingman tfn 050-561 2950, ulla-britt.ingman(a) fss.fi Rehabiliteringsrådgivaren kan man kontakta då man själv börjar få problem att klara sig i vardagen på grund av nedsatt syn eller om man som anhörig vill diskutera. Rehabiliteringsrådgivaren hjälper till med att utreda rehabiliteringsbehov och möjligheter, hjälpmedelsbehov, hantera teknik i vardagssituationer m.m. Rehabiliteringen finns till så att en synskadad ska kunna leva ett självständigt och aktivt liv och fungera som en fullvärdig medlem i samhället. Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. FSS är en organisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Förbundet verkar som intresse-, kontaktoch serviceorganisation i alla delar av Svenskfinland: FSS har sju medlemsföreningar med verksamhetscentra i Jakobstad, Vasa, Åbo, Mariehamn, Ekenäs, Helsingfors och Borgå. Förbundet har cirka 800 synskadade personmedlemmar. FSS mål är att bevaka de svenskspråkiga synskadades intressen och producera tjänster som kompletterar samhällets serviceutbud. Vasa svenska synskadade r.f. är en kontakt- och intresseförening för svenskspråkiga synskadade. Verksamhetsområdet omfattar Oravais, Maxmo, Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. Föreningens främsta uppgift är kontaktskapande och aktiverande verksamhet, samt att sprida information om synskadades situation och behov. Som synskadad kan du vara ordinarie medlem och som seende kan du vara stödjande medlem. Verksamhetscentret Lyktan Skolhusgatan 40 C, 1-2 65100 Vasa Tfn 06-317 0654, 045-321 3320 Distrikssekreterare Febe Mörk har telefontid må-to kl. 9-11, men finns anträffbar på Lyktan må-to kl.9-14. E-postadressen är vasasynskadade(a)netikka.fi Att leva som synskadad Själv blev jag synskad 2004 p.g.a diabetes retinopati. Jag fick kontakt med både VCS rehabiliteringshandledare och FSS rehabiliteringsrådgivare. De hjälpte mig att skaffa olika hjälpmedel för att klara av det dagliga livet. Jag fick förstoringsglas, talsyntes till både mobiltelefonen och datorn, talande klocka, 10 Korsholmssenioren

annat sätt Som synskadad kan du vara ordinarie medlem och som seende kan du vara stödjande medlem. Verksamhetscentret Lyktan Skolhusgatan 40 C, 1-2 65100 Vasa Tfn 06-317 0654, 045-321 3320 Distrikssekreterare Febe Mörk har telefontid må-to kl. 9-11, men finns anträffbar på Lyktan må-to kl.9-14. E-postadressen är vasasynskadade(a)netikka.fi Britten Nylund informatör på FSS blodsockermätare. Daisyspelare med vilken jag kan lyssna på talböcker. Färdtjänst så jag kan uträtta ärenden. Det som också var väldigt viktigt var att jag kom i kontakt med FSS och VSS. I synskadeföreningen hittade jag människor som var i liknande situation. Där fick jag stöd och hjälp. Fick delta i den mångsidiga verksamheten bl.a Månadsträffar, Kvinnogruppen, Boccia, Punktskriftsgruppen, gymnastikgruppen, litteraturgruppen. Vi har rest, varit på teater och haft mycket roligt tillsammans. Jag har också fått uppgifter genom FSS och VSS. Gick en kurs för att bli informatör och det har gett mig många meningsfulla uppdrag. Har skrivit i tidningen Finlands synskadade och medverkat på Medlemsbandet. På Lyktan har jag dragit Mimosel och Matskola för 65+ i samarbete med Folkhälsan, jumpagrupp m.m. Jag vill uppmana dig som är synskadad, håller på att bli synskadad, är anhörig till en synskadad eller känner någon som är synskadad att ta kontakt med rehabiliteringshandledaren eller rådgivaren och sen komma med i verksamheten! Britten Nylund, synskadad och informatör för FSS Att se på annat sätt Dikt: Ann-Sofi Rosendahl Vi måste se på annat sätt det är inte allt för lätt men om vi gör det rätt ska du se, vi kan se på annat sätt. Korsholmssenioren 11

Hej! Sagotimmen är här. Under sitt butiksbesök möttes Sonja Mäenpää en gång av de glada orden här ovanför från ett litet barn. Många barn har känt igen henne och förknippat henne med sagoläsning på biblioteket. En glad Sonja Mäenpää som 75-åring. Foto: Privat Sonja Mäenpää har alltid jobbat med barn, både privat och under sitt yrkesliv. Hon har trivts som fisken i vattnet. - Jag har verkligen varit på rätt plats i livet, konstaterar hon nöjt. Kommunens första dagis Det började med att hon som ung skötte läraren Inga Maria Jerns barn. Då väcktes hennes intresse och hon visste med säkerhet vilket yrke hon skulle välja. Hon hann också med att sköta barn i Vasa. Flera av barnen håller som vuxna fortfarande kontakt. Till och med en doktorsdisputation har Sonja bevistat, inbjuden av doktoranden, en flicka som hon skött. Efter sex månader på Åminneborg i Malax följde utbildning vid Folkhälsan i Helsingfors. Sonja fick sedan tjänst i Korsholms kommun vid det första dagiset som kommunen byggde, Smedsby barnträdgård. Där fanns 70 barn fördelade på tre grupper. De två halvdagsgrupperna omfattade vardera 25 barn och i heldagsgruppen var det 20 barn. - Det var en trevlig tid. Alla kände alla inom dagispersonalen. Och jag erinrar mig mycket trevligt och humoristiskt som barnen sagt och gjort. Tyvärr skrev jag inte alltid upp de dråpligaste händelserna, men många har stannat kvar i mitt minne. Man borde ha skrivit ner mycket mera. Det skulle ha blivit en tjock och humorfylld bok. Också de mest fantastiska nyskapade ord har jag fått lära mig av barnen. Men under de trettio år som Sonja jobbade inom barndagvården såg hon också mycket förändras. Sagotimmen Sitt förhållande till barn ville hon inte definitivt ge upp efter att hon blivit pensionerad. Därför har hon ibland med glädje ryckt in som vikarie. I över fem års tid läste hon varje torsdagsmorgon sagor på biblioteket i Smedsby. Målgrupp var kommunens dagmammor och barn som de skötte hemma hos sig. Det gjorde hon ännu förra året som 74-75-åring. Hon blev barnens sagotant och blev igenkänd i butiken. De barn som kom till sagotimmen var från tre år och uppåt. - För ett så litet barn kan 45 minuter vara en lång tid. Därför var jag för det mesta tvungen att ta till olika åskådningsmetoder. Jag använde ofta handdockor och dramatiserade texterna. Det var bara att låta fantasin bestämma. Djursagor har alltid gått hem hos barnen. Och så sjöng vi mycket under sagostunderna. Sjunger gör Sonja fortfarande, närmare bestämt i kören Sjung och Le. - Vi träffas varannan vecka. Ibland uppträder vi till exempel på Solgård och andra slag av boende. Publiken på sådana ställen är alltid oerhört tacksam och man får en god känsla efteråt. Det gör att man gärna fortsätter. Hembygdsinventering viktigt Hembygdsföreningen i Smedsby har också en aktiv medlem i Sonja Mäenpää. Det har varit mycket intressant att dokumentera det gamla Smedsby och inventeringen har resulterat i två böcker om byn. Det var ett synnerligen viktigt arbete. Det nya Smedsby är som alla känner till ett helt annat samhälle än förr. - Vi är de sista som minns den gamla tiden, säger Sonja med saknad i rösten. På somrarna har föreningens gub- 12 Korsholmssenioren

bar fullt arbete att ordna med och fixa till exempel gamla byggnader. De har också tillverkat utesoffor och blomställningar till Solgård. Den gamla marthamangeln har flyttats och Harry Lustigs vägaskrapare har rustats upp. Kvinnfolket ställer upp med kaffe och annan marktjänst. - Nu håller vi på med att sortera våra diabilder. Vi har ca 600 st och därtill vanliga foton. Att identifiera personer är ett svårt arbete. Helena Krohn och Gerda Gädda kände på sin tid igen många gamla smedsbybor. Det blir svårare och svårare för varje år. Föreningens medlemmar håller sommartid till vid den gamla smedjan mitt inne i Smedsby. Varje sommar ordnas en allsångskväll på stället. Här kommer också Sonjas intresse för barn till synes. Varannan vår bjuder man in nya dagisbarn på besök. Då är smedjan i full gång, slipstenen dras och gamla redskap förevisas. Barnen är för det mesta mycket intresserade och även deras föräldrar har ett och annat att lära sig. Nya sociala kontakter Efter ett avslutat yrkesliv kan de sociala kontakterna bli färre. Det var Sonja medveten om och sökte nya tillfällen till kontakt. Hon började vara med i byns marthaförening och sitter nu i styrelsen. Hon deltar också med glädje i Korsholms pensionärsförenings aktiviteter. Speciellt mycket beröm får föreningens eftermiddagsstund kring risgrynsgröten några dagar före jul. - Det är en sammankomst av omätbar betydelse för många ensamma, anser Sonja. Sommarutfärden till Kajane i norra Pörtom vill jag också lyfta fram som en av de bättre. Överhuvudtaget är pensionärsföreningens program bra och mångsidigt. Det finns något för alla. På vintrarna brukade Sonja förr skida vid Molnträsket. Nuförtiden har det ändå inte blivit så mycket, av olika orsaker. Men varje måndag går hon på stavgång med en grupp. Promenaden brukar ta ca en timme. Innan jag tar adjö av Sonja Mäenpää i hennes hem på Söderbyvägen i Smedsby får jag tillfälle att se mig omkring i det hemtrevliga huset. Det är byggt 1906 av Johannes Holm och uthusbyggnaden på tomten är från 1884. I ett vitrinskåp i vardagsrummet står en samling porslin som jag beundrar: kaffekoppar och kannor, sockerskålar och gräddsnäckor. - Jag tar vara på det gamla och vill gärna titta på sakerna, säger värdinnan. Jag frågar om Sonja har någon hemlig dröm. - Holland och tulpanerna skulle jag vilja se någon gång, avslutar hon. Låt oss hoppas att den drömmen går i uppfyllelse, gärna inom en nära framtid. Marlene Ehnström Sonja och Frihetsgudinnan. Foto: Agneta Fransholm Korsholmssenioren 13

Kvevlaxnejdens Pen s KVEVLAX Pensionärsklubb tackar de ansvariga för tidningen Korsholmssenioren för att vi fått använda två egna sidor i tidningen. Nu kan vi presentera våra egna aktuella ärenden och förhoppningsvis hitta något som kan intressera övriga läsare. Vi Kvevlaxare är ju de facto även Korsholmare, närmare bestämt ca 363 st (ca därför att vår Herre ibland gör leden glesare och ibland fyller på från andra ändan). Tidningen behandlar oftast bekanta personer och platser i vår kommun och kommer säkert att vara till stor glädje för oss alla. Styrelsens sommarmöte på Mickelsörarna 2012 Samma gäng fortsätter sitt värv 2013. Vi skall alla tillsammans, vi 363, hjälpas åt att prestera två fina kvevlaxsidor med intressanta nyheter om platser, personer och händelser, kort och gott tipsa om allt som kan vara av intresse för oss eller andra. Kontakta någon i styrelsen så behandlar vi dina tips. Peter Sahlsten 0505885103 Alf Norrgård 0500161240 Gertrud Ståhlberg 0505919937 Märta Nyman 0503636753 Kerstin Norrman 0503361492 Henrik Westerback 0505937810 Rose Näsman 0505711656 Vi finns också med våra e-adresser om du googlar på Kvevlax Pensionärsklubb eller kvevlaxspfpension.fi. Gå in på vår hemsida, där finns det ena och det fjärde. På sidan 4 finns SPF Österbottens och förbundets program där man bl.a. kan hitta en Norgeresa i sommar tillsammans med andra pensionärer från Korsholms pensionärsföreing och VIPS. Trafikskyddet hade en slogan för många år sedan Med samspel går det bäst. Den visdomen skall vi leva efter i både smått och stort dvs. sträcka ut en hand till stöd så blir vardagen lite ljusare för den som får ta tag i handen. Ha en fin vår och sommar. Alf Norrgård Klubbens vår- och sommarprogram: - 15.4 Månadsträff, Lisen Kullas-Nyman föreläser - 22.4 Pidro+sång - 29.4 Pidro - 6.5 Pidro - 16.5 Motionsdag kl.12.00 i Ö-hankmo - 25.7 Allsång i Kvevlax kl. 18.00-18-21.8 Sommarresa till Norge med Korsholms pensionärsförening och VIPS 14 Korsholmssenioren

sionärsklubb r.f. Foto: Alf Norrgård Pensionärstid Kanske en dröm i ett långt arbetsliv? Hur blev det? Efter många år med ett hektiskt, men kanske ändå intressant ja även njutbart arbete med många sociala kontakter, står man där helt ledig och skall disponera sin tid på ett annat sätt, alldeles själv. Antingen deppar man eller blir euforisk över allt roligt som kan ges en chans eller trallar lugnt vidare som om ingenting hänt. Med en del framförhållning vet nog de flesta vad en meningsfull heltids semester skall innehålla. Alternativen är troligen lika många som pensionärerna. Sen är det yttre omständigheter som inverkar. En viktig del är hälsan, som vi själva kan påverka en hel del, eller? Intresse för olika skeden omkring oss skall vi ta tillvara och inte minst utöva allt vi inte hunnit, medan vi befann oss i ekorrhjulet. I vår tid har vi det så väl ställt att en hel del görs för pensionärernas välbefinnande. Vi har i vår kommun Seniorpunkten, Vuxeninstitutet, de lokala pensionärsföreningarna och många andra grupperingar, vilka gör sitt bästa för den sociala gemenskapen, som är så viktig för oss alla. Det heter att det blir bråttom när man blir pensionär. För egen del kan jag påstå att så blev det, men jag har trivts och njuter av varje dag. Det finns hur mycket som helst att göra och utforska ännu. Inte minst vardagsglädjen. Vad är det? Det är vad du själv vill just den stunden utan att se på klockan. Bländas av sol över vita snövidder, lukta på vårens dofter, utan stress skörda sommarens bär och grödor. Ja, glädjas över de små enkla tingen i vardagen. Ta vara på drömmen och gör verklighet av den. Jag tror att en aktiv pensionär trivs och mår mycket bättre än en passiv. Rose Näsman Korsholmssenioren 15

Pensionärsgrupp besökte Madeira 1-8.4.2013 Denna vår hade SPF Österbotten arrangerat sin södernresa till den blomsterrika ön Madeira. 22 förväntansfulla resenärer möttes på påskdagens kväll på flygfältet i Vasa för att anträda den långa resan. Följande morgon anslöt sej ytterligare 6 resenärer från södra Finland till gruppen i Helsingfors. Madeira är en ö med stora kontraster. Det är inte långt mellan huvudstaden Funchals storstadselegans och den vilda skog som täcker inlandets dramatiska klippor och raviner. Tack vare den bördiga jorden och det subtropiska klimatet är Madeira ett paradis för blommor och frukt. Allt detta står i skarp kontrast till öns karga vulkantoppar. Alla besökare blir förtrollade av den Botaniska trädgården och Santa Catarinaparken. Bananer, anonafrukter, avokado, mango och engelska tomater är några av de frukter som det finns ett överflöd av. Vin, broderier och korgarbeten är några av Madeiras berömda produkter som exporteras i stora mängder. Under veckan hann vi delta i flere utflykter där vi på smala, krokiga och branta vägar på nära håll kunde bekanta oss med öns unika natur. Utfärden till den västra delen av ön förde oss till den ståtliga klippan Cabo Girãon, där branten stupar 590 m rätt ner i Atlanten och till Porto Monitz med sina naturliga havsbassänger. Här kunde vi också se när Atlantens mäktiga vågor bröts i skum mot de vassa strandklipporna. En annan utfärd förde oss till Nunnornas dal, som är känd för sin skönhet och otillgänglighet. Under denna tur fick vi också besöka ett Clarisserkloster och lyssna till en nunna som berättade om livet i det i övrigt helt stängda klostret. Kvällsprogrammet upptogs av bl.a. en madeirafton med espetada, ett långt spett med grillat kött. Underhållningen bestod av folkdans och fadosång. En kväll hade vi också möjlighet att lyssna till Madeiras världsberömda mandolinorkester, som gav en oförglömlig konsert i Funchals engelska kyrka. En intensiv vecka på Madeira gick fort och tidigt på morgonen den 9 april landade de österbottniska resenärerna trötta men många upplevelser rikare på flygfältet i Vasa. Håkan Wikberg Foto: Helena Wikberg Nunnornas dal med den otillgängliga byn på vulkankraterns botten Foto: Helena Wikberg Smakprov på Madeiras rika utbud av frukt Foto: Helena Wikberg Utsikt över den botaniska trädgården Foto: Helena Wikberg Utsikt över Funchal från vårt hotell 16 Korsholmssenioren

Korsholms pensionärsförening fick sin 800:e medlem Foto: Håkan Wikberg Kristina Jansson från Singsby blev den 800:e medlemmen i Korsholms pensionärsförening. Här uppvaktas hon av Elsie-Maj Sabel och Stig Landing med blommor och tårta. 20 December 2012 13 februari 2013 Foto: Roger Lind Laget från Korsholms pensionärsförening vann den österbottniska frågefinalen när mångvetarna från olika delar av regionen tog mått av varandra i Vasa 13 februari. I den slutliga finalen i Pargas den 11 april blev laget tredje. Vi gratulerar! De som framgångrikt försvarade korsholmsfärgerna var fr. v. Håkan Wikberg, Kaj-Erik Pått och Britta Almén. Den redan traditionella julgrötsträffen hölls den 20 december 2012 på Seniorpunkten. De kända julsångerna sjöngs under Per-Erik Sabels ledning till Stig Snickars ackompanjemang Korsholmssenioren 17

15 November 2012 Tessa Turtonen från Stormossen informerar om det nya inom sopsorteringen vid månadsmötet den 15 november 2012 15 November 2012 Studiesekreterare Susann Nyman från vuxeninstitutet informerar om institutets verksamhet och aktuella kurser vid månadsmötet den 15 november 2012. Astrid Vikman leder allsången till dragspelstoner av Dan Lillas vid månadsmötet den 15 november 2012. 4 April 2013 19 februari 2013 Tom Lillas föreläser om pekdatorer och deras användning vid månadsmötet den 19 februari 2013. Vad skall jag göra när jag börjat minnas sämre? var ämnet för äldrerådgivare Diana Rosenlöf vid månadsträffen i april. Mats Kevin, sjukskötare inom psykiatri, berättade om sin uppgift som länk mellan patient och läkare vid månadsträffen den 4 april 2013. 18 Korsholmssenioren

PROJEKT HÄLPLINJEN Nytt på gång inom FOLKHÄLSAN Korsholm Hur är det med blodtrycket har du kontrollerat det på länge kom in när du har vägarna förbi så mäter vi! Behöver du hjälp med att fylla i blanketter? Var kan man få hjälp och råd i olika ärenden? Vad är dina rättigheter och skyldigheter? E-recept hur gör jag då? Stora/små frågor kanske vi kan hjälpa dig! Folkhälsan i Korsholm har sökt om projektpengar för att kunna vara till för dig, som funderar över olika saker och kanske behöver få information om vart du kan vända dig i olika ärenden. Boka en tid och kom och träffa Ancha Willför eller Susanne West, vi finns på plats från februari månad, på onsdagar kl. 9-13 vid Folkhälsans Hus i Smedsby - men boka en tid så vi säkert hinner träffas! Ring hjälplinjens tel.nr 044 777 0855 eller kansliet 0447-651060, eller ta en chansning och kom in bara så kanske vi är på plats! EFTERLYSNING Finns det i ditt hus något protokoll som kan kopplas till krigstidens krigshästar? Varje kommun var skyldig att utse en så kallad hästutskrivningsnämnd. Denna fungerade 1922 1945. I ämbetshusets arkiv finns Solfs nämndprotokoll. Var finns Korsholms protokoll? Jag vill gärna dokumentera detta skede i vår kommun, men saknar fakta. Den som eventuellt hittar något, kan lämna in det till arkivarien på Korsholms ämbetshus. Gösta Norrgran Marabacktået 48 65460 TÖLBY gosta.norrgran@netikka.fi Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. Ring: Börje Paro 050-339 3016. e-post: borje.paro@netikka.fi Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby, Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: Korsholmssenioren 19

Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2012. Adam & Eva Damfrisering, Solf Agrimarket, Vasa Agrolink, Solf Aktia Skadeförsäkring Aktia, Smedsby Aktia, Solf Apoteket i Smedsby Blomsterhandel Fant, Smedsby Blomsterhandel Florina, Solf Cirkas inredningsbutik, Solf Damfrisering Clippo, Solf Damfrisering Margareta, Solf Damfrisering Nancys Style, Helsingby Damfrisering Siv-Britt, Solf Däckservice Fant, Smedsby Fredrikas matservering, Solf Frisering Marlén, Solf Hotel Astor, Vasa Hotel Vallonia, Smedsby Klipphörnan, Solf Knip Andreas Hembageri, Kotileipomo Hämäläinen, Smedsby Krister Finnes Grönsaker, Solf K-Supermarket Piffi, Smedsby Kvevlax Sparbank Lilla Eden, Solf Lokalförsäkring Tapiola Maskinservice Marander, Vasa Massagehörnan Jens Heinonen, Solf Nigellas Blommor och Presenter Oy Ecce-Re Ab, Vöråpojken Riitan Herkku, Smedsby Seniorpunkten, Smedsby Skönhetspunkten, Vasa Solf Gräv & Schakt Solf Gästgivargård Solf Lantbrukscenter Solf Rör Solf Service ST1-Fladan Svenska Pensionärsförbundet Tähtipyörä, Solf Ulla-Brittas broderier, Karkmo UPC Print, Vasa Wasa Teater Wivians Klippotek, Vasa Yrkesakademin i Österbotten Ålandsbanken, Vasa Östmans Radio & TV, Solf Östra Korsholms Andelsbank Gertrud Beijar Christine och Tor-Erik Båtman Chatarina Gästgivar Brita Hemming Stig Landing Alice och Dan Lillas Siv Nordlund Gunnel och Börje Paro Gun-Britt Pörn Inga-Britt Rosbäck Elsie-Maj och Per-Erik Sabel Götha och Bernhard Skur Lars-Erik Ståhl Carita och Henrik Svarfvar