Vid svårt fuktande eksem. Vid starkt rodnad hud kring ändtarmsöppningen (psoriasis, svampinfektion). Vid springmask (se sid 79).

MAGE-TARM ANALKLÅDA Vem? Vid första tillfället med blödning från ändtarmen, särskilt om man är över 40 år eller det har gått mer än 1 år efter senaste läkarundersökning (ändtarmscancer bör uteslutas). Symtom? Vid svårt fuktande eksem. Vid starkt rodnad hud kring ändtarmsöppningen (psoriasis, svampinfektion). Vid springmask (se sid 79). Tid? Vid besvär som inte förbättrats efter 2 3 veckors egenvårdsbehandling. Klåda i ändtarmsområdet (pruritus ani) är ett symtom och ingen diagnos. Kortvarig klåda hänger ofta samman med lösa avföringar, riklig svettning och dålig hygien. Även flytningar från slidan kan vålla anal irritation (se Flytningar sid 22). Långvarig analklåda (längre tid än ett par månader) kan orsakas av allmänsjukdomar (främst diabetes), diarrétillstånd (inflammatoriska tarmsjukdomar), hemorrojder (se sid 77) eller hudsjukdomar (psoriasis, svamp). PROFYLAX Undvika åtsittande byxor och underkläder. Inte torka ut huden med överdriven rengöring. BEHANDLING I görligaste mån ska orsaken klarläggas, så att man inte med receptfria medel förvärrar tillståndet. Hygienen är viktig inte för dålig, men inte heller överdriven. Området kring tarmöppningen tvättas med rumstempererat vatten och eventuellt en mild oparfymerad tvål. Alla tvålrester måste noggrant sköljas bort, annars kan klådan förvärras. Torka försiktigt. 63

Xyloproct salva kan användas tillfälligtvis vid analklåda. Salvan innehåller ämnen som ger smärtlindring (lidokain) och som verkar klådstillande och antiinflammatoriskt (hydrokortison). Dessutom ingår aluminiumdiacetat och zinkoxid som har kärlsammandragande effekt. Ej rekommenderat är våtservetter och intimspray som kan verka uttorkande och ge irritation. Kemiska laxermedel kan ge flytningar från ändtarmen, så att klådan förvärras. DIARRÉ OCH KRÄKNINGAR HOS BARN Vem? Vid diarré hos barn under 6 månader. Om barnet får diarré och nyligen har varit utomlands. Vid osäkerhet kring behandlingen. Symtom? Om barnet har ont i magen eller har blodiga diarréer. Om barnet är slött och inte blir bättre av behandlingen. Om kräkningarna kommer ofta. Om barnet inte tar emot så mycket vätska som föreslås enligt tabellen nedan. Om urinmängden är mycket liten eller barnet inte alls kissar. Om barnet har feber över 39 C (gäller framför allt små barn pga intorkningsrisk). Tid? Om den akuta fasen inte vänt efter 1 dygn eller om betydande diarré kvarstår mer än 3 4 dygn. Akut diarré är oftast orsakad av virussjukdom. Vid insjuknandet förekommer ibland också kräkningar och feber. Barnet kan då förlora mycket vätska och salter, vilket kan vara farligt. Om barnet har många kräkningar och inte behåller någon vätska eller om febern är hög rekommenderas sjukvårdskontakt. Magsymtom med diarré/kräkningar hos små barn är ofta svårtolkade. 64

Är föräldrarna osäkra kring behandlingen rekommenderas telefonkontakt med BVC eller vårdcentral. Har barnet varit utomlands och blivit magsjukt eller blir sjukt inom två veckor efter hemkomst rekommenderas kontakt med sjukvården. BEHANDLING Vid diarré är det viktigast att ersätta förlusten av vätska och salt. Barn är mycket känsligare än vuxna för vätskeförluster och ett barn kan lätt bli uttorkat. Vid diarré och kräkningar förlorar man mycket vätska. Små barn med diarré måste övervakas noga eftersom de kan försämras snabbt. Kontrollera att barnet kissar i normal omfattning. Fler och större kräkningar, avföringar liksom hög feber ökar vätskebehovet. OM BARNET AMMAS Om barnet ammas, fortsätter man med det. Men man ammar oftare samt ger eventuellt även vätskeersättning (se tabell nedan). Om barnet inte vill suga, pumpa ur och mata med sked (handpump finns att köpa på apoteket). VÄTSKEERSÄTTNING Den vätskemängd ett barn behöver bestäms av barnets vikt (se tabell). För barn under 2 års ålder, ge ca 1/2 dl vätskeersättning/kg kroppsvikt under de första 4 8 timmarna. Under hela första dygnet tillförs barnet om möjligt ca 1 1 1/2 dl/kg kroppsvikt vilket motsvarar: Vikt Ålder Första 4 8 timmarna Totalt hela dygnet 8 kg ca 6 mån ca 4 dl ca 10 dl 10 kg ca 1 år ca 5 dl ca 12 dl 13 kg ca 2 år ca 6,5 dl ca 15 dl För barn över 2 år, ge ca 10 dl vätska under de första 4 8 timmarna. De första 4 8 timmarna tillförs vätskan i form av Semper vätskeersättning, helst med tillsats av rismjöl (vällinglik konsistens) alternativt hemlagad vätskeersättning (recept, se nedan). För att minska risken för kräkning ska vätskan ges långsamt. Mata de mindre barnen med sked. Ge små mängder ofta, t ex 1/2 1 dl per timme de första timmarna. Om detta går bra kan vätskemängden ökas efter hand och ges med större intervall. 65

När kräkningarna slutat kan man pröva med att ge barnet fil, yoghurt eller majsvälling (ej fullkornsvälling). Fortsätt att ge vätskeersättning, gärna med rismjöl och vatten enligt barnets önskemål. Ge vanlig mat så snart barnet är intresserat. Var försiktig med mjölk de första dagarna. Om barnet börjar kräkas igen, återgå till vätskebehandlingen. Barnet kommer förmodligen att ha lösa avföringar de första dagarna, men det är inte farligt så länge barnet verkar tillfriskna. Om diarréerna fortsätter, pröva med att tillsätta extra fett (t ex 1/2 1 tesked matolja i vällingen) under en två veckor. Recept hemlagad vätskeersättning: 1 liter uppkokt vatten eller svagt te 2 msk strösocker (1 matsked = 15 ml) 1/2 tsk salt (1 tesked = 5 ml) Smaksätt ev med 2 tsk koncentrerad apelsinjuice eller pressad citron. Ges rumsvarm eller sval. Förvaras i kylskåp högst 1 dygn. Recept morotssoppa: 1 burk morotspuré (t ex en barnmatsburk) 1 1/2 burk vatten 2 tsk strösocker 1 kryddmått (1 ml) salt Ges rumsvarm eller sval. Förvaras i kylskåp högst 1 dygn. DIARRÉ HOS VUXNA Vem? Vid diarré hos barn (se sid 64). Den som får diarré och nyligen har varit utomlands. Symtom? Vid diarré med samtidig slöhet, hög feber och/eller minskade urinmängder (intorkning). Vid blod eller slem i avföringen. Vid diarré av och till, särskilt i samband med viktnedgång. Tid? Om diarrén varar i mer än 6 dygn. Diarré är lösa och täta avföringar. Avföringen blir tunnflytande, eftersom kroppen inte hinner ta upp vatten ur tarminnehållet i normal omfattning. 66

Tillfällig diarré kan uppkomma av olika orsaker: olämpligt förvarad mat (sommarsjuka), virusinfektion (maginfluensa), förändringar av den normala tarmfloran eller av matvanorna (turistdiarré). Det kan också vara en biverkan av vissa läkemedel (t ex antibiotika). Långvarig diarré kan bero på glutenallergi, laktosintolerans, tjocktarms- /bukspottkörtelcancer, inflammatoriska tarmsjukdomar m m. Detta kan i sin tur orsaka uttorkning och näringsbrist, varför man alltid ska söka läkare vid långvarig diarré. PROFYLAX Inte bryta kylkedjan för kallförvarade livsmedel (speciellt köttfärs, skaldjur, inälvsmat). Inte förvara eller varmhålla mat mellan + 10 C och + 40 C. Noggrann hygien vid tillagning av köttvaror (kyckling Campylobakter). Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid. Vid utlandsresa ej förtära glass, is eller kranvatten, ej heller grönsaker/frukt som man inte själv skalat. Förebyggande kan man äta den typ av filmjölk som innehåller levande mjölksyrabakterier. De hjälper till att bibehålla balansen mellan de nyttiga och de sjukdomsframkallande bakterierna i tarmen. Mjölksyrabakterier i kapselform (Bifolac, Docidus eller Trevis) finns på apoteket men värdet av behandlingen är omdiskuterat. BEHANDLING Noggrann handhygien är nödvändig för samtliga familjemedlemmar. Den sjuke bör ha egen handduk och om möjligt egen toalett. Vid diarré är det viktigast att ersätta förlusten av vätska och salt. Vid lindrig diarré räcker det ofta med extra dryck. Vid svårare diarré ges enbart vätska första dygnet, t ex i form av vätskeersättning eller morotssoppa (recept nedan). Drick rikligt. Sedan kan man övergå till normal kost, låt aptiten styra. Fortsätt att dricka rikligt, även om avföringen är lös. Det finns studier som tyder på ett snabbare tillfrisknande med en kort inledande vätskebehandling. En frisk vuxen person får normalt i sig 2 3,5 liter vätska/dygn med mat och dryck. Vid diarré ökar behovet av vätska. Det är lättare att få i sig den nödvändiga vätskevolymen om man tar den i mindre portioner med täta mellanrum. Mjölk, glass och fullkornsvälling bör undvikas de första 3 4 dagarna, eftersom infektionen kan ge upphov till övergående laktosintolerans. 67

Recept hemlagad vätskeersättning: 1 liter uppkokt vatten eller svagt te 2 msk strösocker (1 matsked = 15 ml) 1/2 tsk salt (1 tsk = 5 ml) Smaksätt ev med 2 tsk koncentrerad apelsinjuice eller pressad citron. Ges rumsvarm eller sval. Förvaras i kylskåp högst 1 dygn. Recept morotssoppa: 1 burk morotspuré (t ex en barnmatsburk) 1 1/2 burk vatten 2 tsk strösocker 1 kryddmått (1 ml) salt Ges rumsvarm eller sval. Förvaras i kylskåp högst 1 dygn. Resorb Junior vätskeersättning (pulver, från 2 mån - vuxen), Resorb Junior vätskeersättning med rismjöl, Semper (vällinglik konsistens, från 2 mån - vuxen) eller Resorb (brustabletter, från 3 år - vuxen) kan vara praktiskt att ha med vid t ex utlandsresa. Innehållet löses i rent vatten eller kokt, avsvalnat vatten. Bruksanvisning i förpackningen. Lösningen innehåller glukos samt natrium- och kaliumsalter i avpassade proportioner. Om man har feber samtidigt, bör paracetamol-preparat (Alvedon, Panodil, Reliv) användas i stället för acetylsalicylsyra som kan förvärra symtomen. Vid tillfällig diarré, sommar- eller turistdiarré, som behöver åtgärdas t ex på grund av resor kan Dimor, Imodium, Loperamid eller Travello tabletter användas. Preparaten innehåller loperamid, som minskar tarmrörelserna och därmed får tarmen längre tid på sig att suga upp vatten från tarminnehållet. Loperamid lindrar enbart symtomen, men är inte virus- eller bakteriedödande och kan därför inte tas i förebyggande syfte, t ex inför en utlandsresa. Behandlingen inleds med 2 tabletter och effekten kan ofta ses inom 4 timmar. Har diarrén då inte upphört kan man ta 1 tablett efter varje lös avföring, dock högst 8 tabletter (16 mg) per dygn. Flertalet blir besvärsfria inom ett dygn. OBS! Loperamid skall inte ges till barn under 12 år eller gravida och skall bara användas för egenvård under högst 2 dygn. Ej rekommenderat är kolpreparat vid behandling av akut diarré. Man har antagit att aktivt kol p g a sin mycket stora adsorberande yta skulle binda bakterietoxiner till sig. Undersökningar har emellertid inte kunnat visa att aktivt kol förkortar diarréperioden. OBS! Ett stort antal läkemedel adsorberas till kolet och effekten av dessa medel kan därmed minska kraftigt. 68

FÖRSTOPPNING HOS BARN Symtom? Vid blod eller slem i avföringen. Vid samtidiga buksmärtor. Vid omväxlande diarré och förstoppning. Tid? Om nedanstående allmänna råd inte hjälper. Barn som ammas kan ha avföring efter varje mål, men det kan också dröja upp till 10 dagar mellan avföringarna. Detta betyder att ammande barn nästan aldrig är förstoppade. Småbarn som har mer än tre dagar mellan avföringarna bör behandlas, särskilt om barnet visar olustreaktioner. Annars kan en ond cirkel uppstå, där barnet vägrar att bajsa för att det gör ont. BEHANDLING I första hand ska föräldrarna få kostrådgivning. ALLMÄNNA RÅD Ge barnet fiberrik kost och mycket att dricka. Exempel på fiberrik kost är fullkornsvälling, fullkornsbröd, havregrynsgröt, potatis, morötter, ärtor och andra grönsaker. Fikon och katrinplommon har laxerande effekt. Överdosera inte pulvret till flaskuppfödda barn. Lär barnet regelbundna avföringsvanor. Fysisk aktivitet. Katrinplommonjuice, Novartis kan ges som komplement till fiberrik kost och som alternativ till laxermedel. Bifidus modersmjölksersättning ges en gång dagligen de första dagarna och kan sedan ökas vid behov. Den innehåller laktulos, som ger en lösare och surare avföring. Kan ges från ca 1 månads ålder. Glutenfri. Från 6 månaders ålder kan 1 tesked messmör som tillsätts modersmjölksersättningen direkt i flaskan (200 ml), prövas under en kortare tid (inte tidigare pga hög natriumhalt). Efter 8 månaders ålder utöka med fullkornsvälling. Ge rikligt med vätska. 69

LÄKEMEDEL Läkemedel ska så vitt möjligt undvikas och ges först efter rekommendation från sjukvården. Följande preparat rekommenderas ibland av sjukvården. Duphalac, Laktulos (laktulos) kan rekommenderas av sjukvården till barn från 1 månads ålder. Microlax klysma (5 ml) eller Resulax klysma (10 ml) töms i ändtarmen vid akuta besvär. För att hindra läckage pressas barnets skinkor mot varandra under ett par minuter. Hos barn under 3 år införes tubspetsen endast till halva sin längd. För Resulax klysma uppnås detta genom att förslutningsringen träs på den koniska spetsen, se bruksanvisning på förpackningen. Innehållet, natriumcitrat och natriumlaurylsulfoacetat i Microlax resp sorbitol i Resulax, verkar uppmjukande på avföringen. FÖRSTOPPNING HOS VUXNA Vem? Vid förstoppning hos barn (se sid 69). Symtom? Vid blod eller slem i avföringen. Vid ändrade avföringsvanor utan tydlig orsak. Tid? Vid långdragna besvär, särskilt i kombination med buksmärtor och/eller avmagring. Förstoppning (obstipation) är avföring med längre tidsintervall än 3 dygn, om personen samtidigt upplever obehag från sin tarm (allt från en avföring var tredje dag till tre avföringar dagligen är inom normalområdet). Man skiljer på tillfällig och kronisk förstoppning. Tillfällig förstoppning orsakas många gånger av någon miljöförändring eller ändrade kostvanor, t ex vid resa eller psykisk påfrestning. Att i sådana situationer ta ett laxermedel behöver man inte avråda någon ifrån. Kronisk förstoppning kan bero på en allvarlig underliggande sjukdom (hormonrubbning, tjocktarmscancer) eller vara en följd av funktionell förstoppning, dvs rubbningar i tjocktarmens normala funktioner utan påvisbara anatomiska förändringar. Det är därför viktigt att söka läkare om avföringsrytmen ändras påtagligt utan rimlig orsak. 70

Vanliga orsaker till långvarig förstoppning är att man äter fel, dricker för lite, sitter för mycket stilla eller undertrycker tarmtömningsbehovet. Långvarig användning av tarmretande laxermedel (t ex Dulcolax, Laxoberal, Pursennid Ex-Lax och Toilax) kan ge förstoppning. Även andra läkemedel kan ge förstoppning t ex de som innehåller järn och kodein. Colon irritabile (IBS, Irritable Bowel Syndrom) avser symtom från buken med avföringsrubbningar utan påvisbar bakomliggande sjukdom. Personer med dessa besvär har ofta ont i magen kombinerat med förstoppning och/eller diarré. Ofta förekommer också gasbesvär. Buksmärtorna lindras vanligen efter tarmtömning. Förstoppningen är i regel inte särskilt svår utan består mest i att avföringen upplevs som hård, oformbar och ofta kulformig. Stress och oro är ofta utlösande faktorer. Många personer med IBS är ofta alltför stillasittande med lite motion. Fiberbrist liksom relativ vätskebrist kan vara en bidragande orsak till besvären. Långvarigt bruk av motorikstimulerande laxermedel förvärrar ofta smärtorna. PROFYLAX Regelbunden motion. Regelbundna måltider i lugn och ro. Tugga maten väl. Riklig mängd dryck (minst 1 1/2 liter per dag ej mjölk eller te). Fiberrik kost (frukt, grönsaker, grovt bröd, vetekli). Regelbundna toalettvanor, t ex toalettbesök efter varje frukost utan stress. BEHANDLING I första hand prövas fiberrik kost t ex vetekli, fullkornsbröd och rotfrukter samt riklig dryck (vatten). Fibertillskott i form av vetekli kan användas vid brödbak, strös på filmjölk, blandas i mat eller användas vid panering. Om detta inte haft tillräcklig effekt kan ett sockerfritt bulkmedel Fiberform, Inolaxol, Lunelax eller Vi-Siblin S användas. De måste intas med riklig mängd vätska. De binder vatten, vilket ökar avföringens volym så att tarmmotoriken förbättras. Effekten märks först efter några dagar. Innehållet är i Inolaxol sterkuliagummi (utvinnes ur saven från vissa träd av familjen Sterkuliaceae) och i Lunelax och Vi-Siblin S Testa ispaghula (torkade och pulveriserade skal från mogna psylliumfrön). Fiberform innehåller kostfiber (hemicellulosa, cellulosa, lignin och pektin) framställt genom enzymatisk bearbetning av vetets skaldelar. Fiberform innehåller gluten i så små mängder att det kan anses försumbart. Ett alternativ till bulkmedel är Duphalac eller Laktulos (innehåller laktulos) i dosen 15 ml dagligen. De som har svårt att inta laktulos i mixturform p g a dess smak och konsistens kan använda laktulos i pulverform Laktulos, 71

Laktipex pulver alternativt Importal Ex-Lax pulver (innehåller laktitol). Pulvren löser sig till en klar dryck, nästan utan smak. Laktulos/laktitol bryts ner av bakteriefloran i tjocktarmen under bildning av svaga organiska syror, som osmotiskt binder vatten. Effekten märks först efter några dagar. Preparaten kan i en del fall orsaka gasbesvär. Andra osmotiskt verkande medel är Forlax pulver och Movicol pulver, som innehåller vattenbindande macrogol. Även för dessa medel kommer effekten efter 1 2 dygn. Mikrolavemang, Microlax klysma eller Resulax klysma, ges rektalt efter frukost och har effekt efter 5 15 minuter. De är lämpliga att använda vid tillfällig obstipation. De kan också ges varannan dag vid kronisk obstipation, för att träna upp tömningsreflexen. Innehållet, natriumcitrat och natriumlaurylsulfoacetat i Microlax resp sorbitol i Resulax, verkar uppmjukande på tarminnehållet. Ej rekommenderade är kemiskt verkande laxermedel som irriterar tarmslemhinnan. De ger lätt upphov till tillvänjning och långtidsbruk, vilket kan leda till bestående nervskador i tarmen och därmed rubbad tarmrörlighet. Vid tillfällig förstoppning kan Cilaxoral, Laxoberal droppar, Laxoberal kapslar (natriumpikosulfat), Dulcolax tabletter, Toilax tabletter (bisakodyl) eller Pursennid Ex-Lax tabletter (renade sennaglykosider) undantagsvis användas. De tas då på kvällen med effekt efter 6 12 timmar. OBS! Tarmretande laxermedel är olämpliga att använda varje dag och bör inte användas mer än 1 vecka. GASBESVÄR (Rev 080829) Vem? Vid gasbesvär hos barn (BVC-kontakt). Symtom? Vid ihållande eller svåra buksmärtor (tarmvred). Om det kommer blod eller slem samtidigt med gaser eller i avföringen (inflammatorisk tarmsjukdom). Vid gasbesvär och samtidigt ändrade avföringsvanor utan tydlig orsak. Gasbesvär (meteorism, uppkördhet) ger spänningskänsla i buken med ökad gasavgång eller svårighet att befria sig från tarmgaser. Stora mängder gas pas- 72

serar emellertid dagligen mag-tarmkanalen utan att orsaka besvär, eftersom de till stor del absorberas. Nedsvald luft (aerofagi) ger speciellt uppstötningar, rapningar och eventuellt bröstsmärtor. Normalt sväljs luft tillsammans med föda, dryck och saliv. Större mängder luft än normalt sväljs ner vid nervösa besvär, snabba måltider, felaktiga tandproteser, rökning och tuggummituggande. Funktionella mag-tarmbesvär orsakar ofta gasbesvär. Förstoppning eller tjocktarmsrubbningar med ökad motorik (colon irritabile) ger uppkördhet, när icke-absorberbara kolhydrater från t ex frukt eller grönsaker når tjocktarmen. De gaser som då bildas genom bakteriell nedbrytning är vätgas, koldioxid och metan, vilka är luktfria. De finns även normalt i tarmen, liksom illaluktande svavelhaltiga gaser. De senare bildas vid proteinernas bakteriella nedbrytning, förruttnelse, och utgör mindre än 1 % av tarmgaserna. Organiska sjukdomar som kan ge gasbesvär är t ex saltsyrabrist (aklorhydri; ger en abnorm bakterieflora i tunntarmen), malabsorption (främst laktosintolerans). SYMTOM Knipsmärtor, behov av att rapa, buller och körningar i buken är de obehag man vanligen känner. PROFYLAX Motionera regelbundet. Ät utan stress. Tugga maten väl, så sväljer man mindre luft. Vissa frukter och grönsaker (särskilt ärtor, bönor, kål och lök) kan ge gaser. Undvik tuggummi och kolsyrade drycker. Prova att undvika mjölkprodukter i ett par veckor för att se om det hjälper. BEHANDLING Vid gasbesvär prövas i första hand ökad fysisk aktivitet och kostförändring (allmänna råd, se profylax ovan). Dimetikon kapslar 200 mg, Minifom kapslar 200 mg eller Imogaze kapslar 240 mg kan eventuellt prövas vid påtagliga gasbesvär från buken, om profylax enligt ovan är otillräcklig. Preparaten har dock en svårbedömbar effekt. De innehåller dimetikon och kiseldioxid som minskar ytspänningen, så att luftblåsorna i tarmslemmet brister och lättare elimineras. De tas 3-4 gånger dagligen, helst före maten. Det tar dessutom ett par dygn innan full effekt nås, och preparaten ska sedan tas kontinuerligt under besvärsperioden, ej vid behov. 73

Ej rekommenderade är kemiska laxermedel, eftersom de kan påskynda passagen genom tunntarmen, så att kolhydrater når tjocktarmen med gasbildning som följd. Dessutom underhåller de krampbenägenheten i tjocktarmen. HALSBRÄNNA OCH SUR MAGE (Rev 080829) Vem? Över 45 år och får besvär från mage/matstrupe som man inte tidigare känt av. Symtom? Vid svåra smärtor i bröst, matstrupe eller mage. Vid svarta/blodblandade kräkningar. Vid ofta förekommande kräkningar. Vid svartfärgad, tjärliknande avföring. Vid sväljsvårigheter, med eller utan halsbränna. Ökade besvär i samband med ansträngning (kärlkramp). Tid? Vid dagligen återkommande besvär under mer än 2 3 veckor. Sur mage och halsbrännebesvär är delsymtom i dyspepsibegreppet och något som alla drabbas av ibland. Besvären kommer ifrån matstrupen, magsäcken eller tolvfingertarmen, men likartade besvär kan även komma av tjocktarmsrubbningar. Det naturliga skyddet i magsäcken mot saltsyra kan vara nedsatt. Liknande besvär kan orsakas av uppstötningar av galla och annat innehåll från tolvfingertarmen, även utan saltsyra. Vid sur mage spelar olika faktorer in: mat, dryck, rökning samt nervösa och ärftliga faktorer. Halsbränna/Bröstbränna kan man få om surt maginnehåll stöts upp i matstrupen. Detta orsakas av att ventilfunktionen mellan matstrupen och magen av någon anledning inte sluter tätt. Ett ökat buktryck kan bidra, t ex vid graviditet, övervikt eller tunga lyft. Den brännande upplevelsen fås eftersom matstrupens slemhinna har ett dåligt skydd mot saltsyra. Esofagit är en inflammation i matstrupens slemhinna, som kan orsakas av frekventa uppstötningar av maginnehåll (refluxesofagit). Vanliga symtom är förutom halsbränna och bröstbränna, smärta bakom bröstbenet och svårigheter att svälja. Sväljbesvär kan upplevas som att födan hakar upp sig bakom bröst- 74

benet eller att det gör ont när man sväljer. Esofagit kan även orsakas av tabletter eller kapslar som fastnar i matstrupen, om de innehåller en substans med lokalirriterande verkan. Exempel på sådana läkemedel är bisfosfonater, tetracykliner, kalium, järn och Selexid. Det är extra viktigt att dessa medel intas med riklig mängd dryck och att de ej intas i liggande eller halvliggande ställning. Funktionell dyspepsi. Vanliga symtom är smärta och obehagskänslor i övre delen av buken ofta kombinerade med sura uppstötningar, dålig aptit, tidig mättnadskänsla och illamående efter måltid. Besvären är ofta av krampliknande karaktär. Orsaken till besvären är inte känd. Numera vet man att det inte beror på att man har överskott av saltsyra. Denna typ av magont kallades tidigare magkatarr, men då det vanligen inte finns några förändringar i magslemhinnan används numera benämningen funktionell dyspepsi. Magsårssjukdom är en sammanfattande benämning på sår i övre magtarmkanalen (magsäck, tolvfingertarm). Infektion med bakterien Helicobacter pylori anses orsaka de flesta sår i tolvfingertarm och magsäck. Bakterien kan bidra till att tunna ut slemmet och orsaka inflammation i slemhinnan. Därmed ökar risken för att sår uppkommer eftersom saltsyran lättare kommer åt att fräta på slemhinnan. Intag av slemhinneirriterande medel såsom acetylsalicylsyra och andra antiinflammatoriska medel (s k NSAID), är också en vanlig orsak till magsår. Rökning medför ökad risk att utveckla magsår och försvårar dess läkning. SYMTOM Ömhet, sveda, värk och sugningar i maggropen under det ställe, där de nedersta revbenen möts. Ibland halsbränna, matleda, allmän olust och kräkningar. PROFYLAX Undvik smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller NSAID (paracetamolpreparat i stället). Undvik irriterande föda som t ex kaffe och alkohol. En allsidig kost som tuggas väl; hellre flera små regelbundna mål än enstaka stora måltider. Rökare sluta. Överviktiga minska vikten. 75

BEHANDLING DYSPEPSIBESVÄR Någon självklar behandling av funktionell dyspepsi kommer inte att finnas förrän orsaken bakom åkomman har klarats ut. Man har funnit att syrabindande och syrahämmande mediciner inte har någon effekt vid funktionell dyspepsi, dvs då tecken på sjukliga förändringar i magslemhinnan saknas. Den lindring som några ändå känt kan bero på en placeboeffekt eller att besvären spontant gått över och inte på själva medicinen. Funktionella besvär har en benägenhet att komma och gå utan att vi vet varför. Inte sällan förekommer även halsbränna vid känslig mage och då har både syrabindande och syrahämmande medel bra effekt, se preparatbeskrivningar nedan. HALSBRÄNNA OCH SURA UPPSTÖTNINGAR Det är viktigt att i första hand ge allmänna råd om livsstilsfaktorer (t ex undvika stora måltider sent på kvällen, rekommendera viktminskning och minskat alkoholintag, sluta röka, undvika värktabletter med acetylsalicylsyra eller NSAID, se profylax sid 75. Vid nattliga besvär kan man palla upp sängens huvudända minst 15 cm. Receptfria läkemedel kan användas för att tillfälligt ge symtomlindring, men för att bli av med besvären på lång sikt är de allmänna råden om livsstilsfaktorer avgörande. Vid tillfällig halsbränna kan syrabindande medel som Novalucol tuggtabletter, (kalciumkarbonat och magnesiumhydroxid), Novaluzid tuggtabletter, (aluminiumhydroxid, magnesiumhydroxid och magnesiumkarbonat), Link tuggtabletter 700 och 1100 mg (aluminiumhydroxid och magnesiumkarbonat) eller Rennie tuggtabletter (kalcium- och magnesiumkarbonat) alternativt Gaviscon (se nedan) prövas. I allmänhet bör de tas vid behov, dvs då man känner obehag. Vid ihållande besvär kan Novalucol, Novaluzid, Link och Rennie tas 1 timme efter måltid samt till natten. Vid halsbränna hos gravida används i första hand Gaviscon, mixtur eller tuggtabletter. De innehåller låg dos aluminiumhydroxid (syraneutraliserande) och alginsyra som efter kontakt med magens saltsyra bildar en geléartad massa. Denna lägger sig över maginnehållet och motverkar sura uppstötningar. Gaviscon intas 15 30 minuter efter måltid samt omedelbart innan man går till sängs. Effekten varar i ca 2 timmar. Flera läkemedel t ex tetracyklin-, fluorokinoloner- (t ex Ciprofloxacin, Lexinor) och järnpreparat får sämre absorption, om de tas tillsammans med antacida. Minst 2 3 timmars mellanrum behövs. Man bör inte på egen hand använda syraneutraliserande medel dagligen under längre tid än 2 3 veckor i sträck. Vid besvär som varar längre tid bör läkare kontaktas för att utreda orsaken. 76

Vid mer frekventa besvär kan s k H2-blockerare användas. De minskar produktionen av saltsyra. Effekten kan komma inom en halvtimme och kan sitta i upp till 12 timmar. Brustabletter har något snabbare insättande effekt jämfört med de övriga preparaten, men priset är betydligt högre. Ranitidin (normaldos är 1 tablett (150 mg) x 2 per dygn) finns som tabletter Inside, Rani-Q, Ranitidin eller brustabletter Artonil, Inside, Ranitidin, Zantac. Famotidin finns som Famotidin, Pepcid tabletter (normaldos är 1 tablett (10 mg) x 2 per dygn). Pepcid Duo tuggtabletter innehåller en kombination av famotidin och antacidum (magnesiumhydroxid och kalciumkarbonat). OBS! Famotidin och ranitidin skall inte ges till barn under 12 år, gravida eller ammande utan läkares ordination. Om besvären inte gått över efter 2 veckors daglig egenvårdsbehandling kontaktas läkare. Losec MUPS enterotabletter 10 mg och 20 mg, Omeprazol enterokapslar 10 mg och 20 mg (omeprazol), Pantoloc enterotabletter 20 mg (pantoprazol) eller Lansoprazol enterokapslar 15 mg och 30 mg (lansoprazol) är ett alternativ vid frekventa besvär. De är sk protonpumpshämmare som hämmar produktionen av saltsyra effektivt i upp till ett dygn. Symtomen lindras under de första dygnen. Omeprazol doseras 10-20 mg per dygn, pantoprazol 20 mg per dygn och lansoprazol 15-30 mg per dygn. OBS! Losec MUPS, Omeprazol, Pantoloc och Lansoprazol skall inte ges till barn under 18 år eller ammande utan läkares ordination. Pantoloc och Lansoprazol ska ej ges till gravida utan läkarordination. Om besvären inte gått över efter 2 veckors daglig egenvårdsbehandling kontaktas läkare. HEMORROJDER Vem? Vid första tillfället med blödning från ändtarmen, särskilt om man är över 40 år eller det har gått mer än 1 år efter senaste läkarundersökning (ändtarmscancer bör uteslutas). Symtom? Vid en större blödning eller om hemorrojderna blöder ofta. Vid svår smärta (inflammation, analhematom). Om det läcker slem eller avföring från tarmen. Tid? Vid besvär som inte förbättrats efter 2 3 veckors egenvårdsbehandling. 77

OBS! Om personen tidigare haft liknande besvär och fått diagnosen hemorrojder eller analfissur, kan förnyade tillfälliga besvär egenvårdas. Vid blödning från ändtarmen som återkommer mer än 1 år efter senaste undersökning rekommenderas förnyad läkarkontakt. Hemorrojder är åderbråcksliknande bildningar i den yttre delen av ändtarmens kärlsystem. Det är vanligt med hemorrojder vid förstoppning. Fetma, graviditet och tungt eller stillasittande arbete spelar också in. Blödande hemorrojder kan orsaka blodbrist. Prolaberande hemorrojder är inre hemorrojder som fallit fram (= prolaps) och trängt ut utanför analöppningen. De kan spontant gå tillbaka efter tarmtömning, annars går de ofta att föra tillbaka för hand. Analhematom är brustna vener runt ändtarmsöppningen. En blåskimrande knuta bildas under huden och ger plötslig smärta. När de läkt (ev efter kirurgisk åtgärd) kan det bli rester kvar i form av hudflikar. Analfissurer är sprickor i analkanalen som kan orsakas av för hård avföring. De ger främst smärta i samband med tarmtömning. Smärtor från ändtarmsmynningen och blödning kan även förorsakas av cancer, ulcerös kolit, proktit (inflammation i ändtarmen) och analabscess (varbildning invid ändtarmen och/eller analkanalen). SYMTOM Blödning är huvudsymtom. Vid hemorrojder uppstår ofta en droppande, ibland sprutande, blödning vid tarmtömning. Blodet brukar vara klarrött och ej blandat med avföring. Stark fuktning är ett symtom på prolaberande hemorrojder, som gör det svårt att kontrollera slutmuskeln. Klåda är en följd av intorkad sekretion på huden, men kan också ha andra orsaker (se Analklåda sid 63). Inre hemorrojder är vanligen helt smärtfria. Inflammerade hemorrojder orsakar smärta. Smärta förekommer också vid analfissurer och analhematom. BEHANDLING Hygienen är viktig inte för dålig, men inte heller överdriven. Området kring tarmöppningen tvättas med rumstempererat vatten och eventuellt en mild oparfymerad tvål. Alla tvålrester måste noggrant sköljas bort. Torka försiktigt. Förstoppning förhindras genom regelbunden motion, ökat vattenintag och fiberrik kost (frukt, grönsaker, grovt bröd, vetekli). Bulkmedel kan prövas om enbart ovannämnda råd inte räcker (se Förstoppning sid 70). 78

LÄKEMEDELSBEHANDLING OBS! Vid blödning från ändtarmen är det viktigt att rekommendera läkarkontakt, för att utesluta att någon allvarlig sjukdom är orsaken till besvären. Egenvård med t ex Xyloproct kan sedan ske upp till 1 år efter läkarundersökning. Vid blödning från ändtarmen som återkommer mer än 1 år efter senaste undersökning rekommenderas förnyad läkarkontakt. Xyloproct salva rekommenderas i första hand vid egenvård av lindriga hemorrojdbesvär. Den innehåller ämnen som ger smärtlindring (lidokain) och som verkar klådstillande och antiinflammatoriskt (hydrokortison). Dessutom ingår aluminiumdiacetat och zinkoxid som har kärlsammandragande effekt. Salvan förs upp i ändtarmen motsvarande längden på yttersta fingerleden. Xyloproct salva är effektivare än suppositorier, p g a att suppositorier hamnar för högt upp i ändtarmen. Vid analfissurer rekommenderas Xylocain salva (innehåller lidokain) alternativt Xyloproct salva som smärtstillande t ex före tarmtömning. Salvan appliceras runt ändtarmsöppningen och med hjälp av rektalspets i nedre delen av analkanalen. Vid smärtsamma avföringar bör salvan anbringas 5 10 minuter före tarmtömning. Ej rekommenderade är kemiskt verkande laxermedel, eftersom de har en irriterande verkan på ändtarmsslemhinnan och ökar dess blodöverfyllnad. SPRINGMASK Tid? Om besvären inte försvinner inom några dagar efter avslutad behandling (det vill säga efter omgång två). Springmask är en vanlig åkomma och vem som helst kan råka ut för det. Symtom på springmask är klåda kring ändtarmsöppningen, särskilt på kvällen och natten. Maskarna är små, 5 10 mm långa, vita, sytrådssmala och finns kring ändtarmsöppningen och på avföringen. Springmask smittar. Barn drabbas ofta och de smittar sig själva och andra via äggen, som masken lägger vid ändtarmsöppningen. Det är viktigt med god hygien för att hindra smittspridning. 79

BEHANDLING Vanquin tabletter eller mixtur (pyrvin) ges peroralt i engångsdos. 1 tablett resp 5 ml per 10 kg kroppsvikt. Upprepa behandlingen efter 14 dagar. Behandla de drabbade i familjen samtidigt. Vid återfall, dvs om infektionen återkommer behandlas alla i familjen, oavsett om de har besvär eller ej. OBS! Vanquin färgar avföringen röd. Allmänna hygienråd i samband med behandlingen: God hygien. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltider. Byt underkläder dagligen. SPÄDBARNSKOLIK Symtom? Om skriket är förenat med kräkningar, förstoppning eller diarré. Spädbarnskolik är vanligt hos barn från några veckors ålder. De skriker intensivt, grimaserar och drar upp benen mot magen. Detta förekommer mest på kvällarna och brukar hålla på i intervaller under flera timmar. Oftast försvinner besvären då barnet är omkring tre månader gammalt. Exakt vad kolik beror på vet man ännu inte. Det finns en rad teorier som rör sig om allt från gaser, kramp i tarmarna, intolerans mot komjölksprotein, hastigt födointag till att barnet får i sig för mycket luft när det äter. BEHANDLING Bär barnet mycket i sele. Pröva att massera magen (sköterskan på BVC kan visa). Om detta inte hjälper bör föräldrarna ta kontakt med BVC för råd och stöd. Minifom droppar 100 mg/ml (dimetikon) används ibland efter rekommendation från BVC i doser upp till 30 50 droppar före varje måltid. 80