SCA GRAPHIC SUNDSVALL. Miljöredovisning 2002 SCA FOREST PRODUCTS

SCA GRAPHIC SUNDSVALL Miljöredovisning 2002 SCA FOREST PRODUCTS

Fakta och nyckeltal SCA Graphic Sundsvall i korthet SCA Graphic Sundsvall omfattar Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCAs affärsområde Skogsindustriprodukter. Affärsområde Skogsindustriprodukter. VD Kenneth Eriksson. Omsättning 5 400 Mkr. Timrå/Östrand Sundsvall/Ortviken Miljöstyrningsverktyg Vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och uppfyller även kraven på EUs förordning om miljöstyrning, EMAS. Våra laboratorier är ackrediterade av SWEDAC att utföra miljöanalyser. Kvalitetsstyrningsverktyg Vårt kvalitetssystem är certifierat enligt ISO 9001. Produktnamn GraphoNews: tidningspapper. GraphoBright Pearl, GraphoBright, Grapho- Bright Extra, GraphoBright Crystal: förbättrat tidningspapper, används till exempel i bilagor. GraphoCote, GraphoLux, GraphoMatt: LWC-papper, används främst till tidskrifter och reklamtryck. Östrands massafabrik Antal anställda 450 Produktionskapacitet Klorfri sulfatmassa 400 000 ton/år (sk TCF-massa Totally Chlorine Free) Kemisk termomekanisk massa 70 000 ton/år (sk CTMP-massa Chemical Thermo Mechanical Pulp) Ortvikens pappersbruk Antal anställda 1 000 GraphoCeleste, GraphoCeleste Strong: sulfatmassa, används bl a i tillverkningen av tryck-, hygien- och kontorspapper. GraphoStar, GraphoStar Fluff: CTMP-massa, används för att tillverka t ex mjukpapper och vätskekartong. DFR (Dried Formed Reel): högkvalitativt absorbtionsmaterial som används t ex i tillverkningen av dambindor. Produktionskapacitet Tidningspapper 360 000 ton/år LWC-papper (Light-Weight Coated bestruket tryckpapper) 440 000 ton/år 30 % Minimum Minst 30% av fibern i inlagan kommer från ansvarsfullt skötta skogar oberoende granskat i enlighet med reglerna för FSC. Certifierat av SGS QUALIFOR SGS-COC-0766 FSC TRADEMARK 1996 FOREST STEWARDSHIP COUNCIL A.C. Denna miljöredovisning är tryckt på GraphoCote, ett FSC-märkt LWC-papper från Ortviken. 2

Dags att prioritera grannarna Vårt miljöarbete styrs i mångt och mycket av dialogen med tillsynsmyndigheterna och av de villkor som ställs upp för verksamheten. Under många år har myndigheterna prioriterat begränsning av utsläpp till luft och vatten och därmed har vi också gjort omfattande insatser för att begränsa dessa utsläpp. Att insatserna har varit framgångsrika kan man lätt se i statistik över våra utsläpp över längre tidsperioder. För de flesta miljöpåverkande utsläpp ligger vi idag på nivåer som bara är några procent av utsläppen för ett par decennier sedan. Detta har varit en riktig prioritering och den har resulterat i en väsentlig förbättring av luftoch vattenmiljön kring våra fabriker. Att en fråga får hög prioritet innebär samtidigt att andra frågor inte får riktigt samma status. Lukt är en sådan fråga där vi, styrda av villkoren i våra tillstånd, inte har lagt ned samma resurser som t ex på rening av processvatten. Ser vi till vad vi får klagomål om från grannar och närboende så handlar det om frågor som lukt och buller, det vill säga sådant som inte handlar om långsiktiga miljörisker utan mer om trivselfaktorer. De luktproblem vi ibland har från både Ortviken och Östrand beror inte på några farliga ämnen, men de skapar obehag och upplevs av många som väldigt besvärande. Vi vill ha goda relationer till våra grannar. Vi vill att de ska kontakta oss när de är missnöjda och ge oss chansen, både att förklara vad störningen beror på och att vidta åtgärder för att minska risken för att den ska inträffa igen. De stora stegen har tagits när det gäller att reducera miljörisker från våra fabriker. En allt mindre andel av utsläppen av miljöskadliga ämnen kommer från punktkällor som Östrand och Ortviken och en allt större andel från många små källor som biltrafik, vedeldning och båtmotorer. I denna situation vill vi ge trivselfaktorerna högre prioritet och lägga ned mer energi på att minska störningarna för våra grannar. Det innebär inte att vi ska sluta arbeta med att minska utsläppen till luft och vatten, men kanske att detta arbete inriktas mer mot insatser som långsiktigt ger positiva effekter. Vi ska också ha i minnet de positiva effekterna på industrins miljöpåverkan som kommer av en hög och jämn produktion, god ordning, rena och snygga arbetsplatser och en bra arbetsmiljö. Kenneth Eriksson VD SCA Graphic Sundsvall 3 Foto: Torbjörn Bergkvist

Miljöpolicy Vi skall tillverka våra produkter på ett sådant sätt att vi ständigt minskar påverkan på miljön. Resurshushållning skall vara vår ledstjärna. Det långsiktiga målet är slutna processer. Foto: Olle Hedvall/N Ovanstående kräver att: Vi tillverkar miljöanpassade produkter som uppfyller höga krav på produktsäkerhet och kvalitet. Vi hushållar med råvaror, undviker spill samt väljer råvaror som har minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Vi minimerar vår förbrukning av vatten och energi så långt det är processtekniskt möjligt. Vi är medvetna om hur viktigt det är att leva i harmoni med naturens kretslopp. Vi lever upp till kraven i gällande lagar, förordningar och andra bestämmelser mot vilka bolaget gjort ett åtagande. Vi arbetar med kontinuerliga förbättringar mot fastställda miljömål. Vi bedriver vårt miljöarbete långsiktigt. En grundförutsättning för detta är företagets lönsamhet. Vi engagerar och utbildar fortlöpande alla anställda i vårt miljöarbete så att alla kan ta miljöhänsyn samt har en god beredskap i händelse av miljöolycka. Vi redovisar öppet vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete. Kvalitetspolicy Det är inte vi, utan våra interna och externa kunder som bedömer kvaliteten på våra varor och tjänster. Därför skall vi alla ständigt sträva efter att ta reda på våra kunders behov och värderingar så att vi kan tillfredsställa kraven och förväntningarna genom att: Alltid med marginal hålla vad vi lovat. Mäta oss med den bäste konkurrenten i syfte att ständigt ligga steget före. 4

Måluppföljning Varierande resultat Vi arbetar utifrån hårda miljökrav som ligger långt över de krav som myndigheter ställer på oss. I de fall vi inte når uppställda mål fortsätter vårt arbete. ORTVIKEN Övergripande miljömål 2002 Vi ska uppnå och hålla en god balans i Ortvikens vattenomsättning så att fiber- och närsaltutsläpp samt energiförbrukningen reduceras. Detta ska uppnås genom att stabilisera processvattenflödet på en nivå runt 22 m 3 /min, mätt som utsläpp av överskottsprocessvatten efter rening. Resultat: Målet uppnåddes inte. Från 1999 till 2002 har processvattenflödet minskat från 25,8 till 23,4 m 3 /minut, med ett sista månadsmedelvärde för december på 22,4 m 3 /min. Specifikt har det minskat från 19,5 till 18,1 m 3 /ton produkt. Mål för Underhåll, Mek och Bygg Vi ska maximalt skicka 36 ton industriavfall per månad till deponi. Resultat: Målet uppnåddes inte. Varje månad skickades 42 ton avfall till deponi. Avvikelsen beror på projektarbeten som resulterade i ca 100 ton extra avfall i form av takpapp, isolering och glasbetong. Mål för Ved, Miljö och Energi Vi ska följa upp årsgränsvärdena på veckobasis. Avvikelser får ske högst 15 gånger per år. Resultat: Målet uppnåddes inte. Avvikelser skedde 16 gånger under 2002. Orsak till avvikelse är i huvudsak de produktionsanpassningar som förekommit under året. Målet är ambitiöst och har visat sig fungera bra med tanke på uppföljning och åtgärder. Därför behålls målet även nästa år. ÖSTRAND Övergripande miljömål 2002 Vi ska finna ett koncept för hela Östrand att nå under 15 kg COD per ton producerad massa i utsläpp från sulfat- och CTMP-fabriken. Resultat: Försök i pilotskala visar att detta är möjligt. Det har nu tagits beslut att bygga en anläggning för s k multibiorening. Mål för Renseri och Våt fiber Vi ska minska luktstörningar från flisfickan genom att se till att undertryck råder minst 99 procent av drifttiden. Resultat: Målet uppnåddes inte. Målet gäller även under 2003. Vi ska öka pumpkapaciteten från spillut 1 till spillut 2 så att överbreddning inte sker vid ett enda tillfälle från spillut 1, efter ombyggnad och ett år framåt. Resultat: Pumpkapaciteten ökades till den dubbla i oktober 2002. Uppskattningsvis kommer målet att uppnås i oktober 2003, då ett år har gått. För att nå en jämn och bra torrhalt på slammet till ångpannan ÅP1 ska vi uppnå 99 procent tillgänglighet på centrifugen, mätt under en tremånadersperiod. Resultat: Målet uppnåddes. Mellan september-november uppmättes över 99 procent tillgänglighet för centrifugen. Mål för Lut och Kraft För att uppnå luftfördelning styrd mot CO (kolmonoxid) ska vi som dygnsmedel inte överskrida 250 mg CO/Nm 3 tg och inte någon timme överskrida 500 mg CO/Nm 3 tg vid 6procent syreöverskott. Resultat: Målet uppnåddes. CO från ÅP1 blev 80 mg/nm 3 tg vid 6 procent syreöverskott. Vi ska inte överskrida 60 mg NOx/MJ i ångpannan ÅP1. Detta ska ske genom maximering av fastbränsleanvändning och genom trimning av styrmodeller samt förankring av kunskap hos skiften. Resultat: 62 mg/mj, målet uppnåddes inte. Detta på grund av sämre tillgänglighet på barkblåssystemet än förväntat. Vi ska använda bioslam från centrifug i ångpannan ÅP1 och därmed säkerställa en kontrollerad slamförbränning. Resultat: Vi provade att använda bioslam, men det gav höga utsläpp av NOx och SO 2 varvid försöken avslutades. NOx-utsläppet från sodapannan SP5 ska inte överskrida 60 mg/mj. Uppföljning sker inför 2003. Resultat: Målet uppnåddes inte. NOx-utsläppet var 76 mg/mj. 5

Revisioner Ständig förbättring av miljöarbetet Utbildning En utbildning i Miljöbalken har genomförts under hösten för de personer som har i sin befattning att hantera miljöfrågor. Informationsträffar på Ortviken och Östrand under 2002 innehöll som tidigare år rapporter från ekonomiavdelningen, marknadsavdelningen och miljöavdelningen. Aktuella projekt presenterades liksom en genomgång av fabrikernas mål och måluppföljning. Vid Östrands informationsträffar redovisade miljöavdelningen även gällande tillstånd och villkor samt vikten av noggrann källsortering. De redovisade också årets utsläpp till luft och vatten. Miljöavdelningen anordnade under början av 2002 en utbildningsdag för företrädare för myndigheter. Deltagarna handlägger bland annat miljöärenden relaterade till SCA. De fick en beskrivning av processerna vid Ortviken och Östrand samt information om SCAs miljöarbete både när det gäller industrier och skogsbruk. Dagen ansågs som lyckad och deltagarna var positiva till att få se hela hanteringskedjan. Miljöledningssystem Vårt miljöledningssystem reviderades i början av september av vår externa revisor, Björn Österlöf från De Norske Veritas. De områden som reviderades var vårt miljöarbete, våra miljömål samt hur vi hanterat de avvikelser vi fick vid förra revisionen. En stor del av revisionen ägnades åt att följa upp hur vi lever upp till våra villkor för verksamheten. Revisorn rekommenderade oss att förtydliga vårt sätt att värdera betydande miljöaspekter. Dessutom påtalade han vikten av att ledningen verkligen tar ställning till avvikelser från till exempel miljövillkor. Vi måste dessutom bli tydligare på att tala om vad som är mål och vad som är handlingsplaner för att nå målen. I vårt nya system blir det tydligare krav på att använda mall för att upprätta handlingsplaner i samband med målarbetet. Våra mätgivare för att kontrollera utsläpp till luft och vatten är alltid föremål för granskning där har vi svårt att hitta en bra modell för att dokumentera att vi gjort något åt mätaren och vad vi gjort. Vi bör också förbättra dokumentationen och uppföljningen av klagomål från allmänheten. Nästa externa revision blir under hösten 2003. FSC Chain of Custody Ortviken och Östrand har sedan tidigare spårbarhetscertifikat som uppfyller FSC-krav (Forest Stewardship Council). Vi har under 2002 bytt revisionsföretag till De Norske Veritas för spårbarhetsrevisionen för att vi ska kunna samordna våra revisioner. Under maj genomfördes en extern revision gällande våra beställningar av FSC-certifierade produkter. Vi fick en mindre anmärkning på vårt sätt att hantera märkningen av inkommande order. Detta är nu åtgärdat och vi har fungerande rutiner för att ta emot och märka order och fakturor, och för uppföljning av FSC-order samt av mängden FSC-ved som kommer in till fabrikerna. För att vi ska få sälja FSC-märkta produkter måste produkten innehålla minst 30 procent certifierad fiber. Allt fler kunder vill märka sin slutprodukt med FSC. Några av dessa är Jägarförbundets tidning Svensk Jakt och Svenska Kennelklubbens tidning Hundsport. Andra kunder som efterfrågar FSC-certifierade produkter är tryckerier i Tyskland och Danmark, samt SCA Hygiene Products i Storbritannien, som köper FSC-massa för tillverkning av toalett- och hushållspapper. Foto: Leif Milling 6

Klagomål Ortviken Under året kom det in några påpekanden från allmänheten. Dessa har t ex rört tillfälliga buller- och sotstörningar samt luktproblem. Samtliga påpekanden har utretts och åtgärdats samt kommunicerats med Sundsvalls kommuns miljökontor och i förekommande fall även med den som framfört påpekandet. I vanlig ordning har fabriken under året haft samråd och fortlöpande kontakt med tillsynsmyndigheten. Foto: Per-Anders Sjöquist Exempel på tidskrifter som är tryckta på FSC-märkt LWC-papper från Ortviken. Vi har nu påbörjat ett arbete för att tillsammans med FSCs styrelse få till stånd ändrade kriterier för massa, papper och trävaror. Detta skulle underlätta för oss att få ut produkter på marknaden. Vi vill till exempel ha möjlighet att kunna räkna mängden FSC-ved över en längre period än en månad. Arbetet har gått bra och ser ut att kunna ge oss möjligheter att öka mängden FSC-produkter som kan tillverkas. Säkerhetsledning Vi har under 2002 uppdaterat Östrands säkerhetsrapport avseende vår rutin för säkerhetsarbetet. Inga tillbud eller olyckor har inträffat under 2002 gällande farligt gods eller kemikaliehanteringen. Vår säkerhetsrådgivare har givit utbildning i nya föreskrifter för dem som arbetar med farligt gods hos oss. Regelverket har ändrats under året och medfört att vi reviderat vårt avsändarintyg. Nätverk SCA Forest Products är representerat i de organiserade nätverk som finns inom SCA-koncernen och skogsindustrin. Dessa nätverk arbetar med gemensamma frågor som miljömärkning och krav på leverantörer. Branschens gemensamma nätverk SISU-gruppen har tillsammans med Naturvårdsverket arbetat fram ett formulär för Östrand Under året kom det vid ett 20-tal tillfällen in klagomål på luktstörningar. I slutet av juli skedde ett större luktutsläpp. Det orsakades av ett fel i ett reglersystem som ledde till ett pumphaveri. Problemet var åtgärdat inom en timme och några villkorsvärden överskreds inte. Det har även kommit in ett klagomål beträffande nedsmutsning i form av damm. rapportering av miljödata till myndigheterna. Detta formulär ska gälla för hela branschen. Under året har gruppen tagit fram en gemensam databas för miljöoch arbetsmiljölagstiftning, kallad Regelrätt papper och massa. Ett arbete med att ta fram en gemensam modell för delegering av befogenheter har påbörjats och ska vara avslutat under våren 2003. 7

Hälsa och Säkerhet Väsentlig minskning av arbetsskador på Ortviken Policy för Hälsa och Säkerhet Vi skall bedriva vår verksamhet med största hänsyn till hälsa och säkerhet. Vårt långsiktiga mål är en olycksfri och hälsosam arbetsmiljö, en verksamhet fri från brand och andra skadehändelser. Vårt helhetsperspektiv på hälsa och säkerhet omfattar såväl goda fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som säkerhet mot brand, tillgänglighet och andra risker i verksamheten. Ansvaret för hälsa och säkerhet ligger i linjeorganisationen. Vi engagerar våra anställda till ett aktivt deltagande i arbetet med att främja hälsa och säkerhet. Våra skyddssystem skall hålla samma höga standard som vi i övrigt har i våra produktionsanläggningar. Vår gemensamma målsättning är drogfria arbetsplatser, missbruket ska bort och den anställde vara kvar. Vi arbetar med kontinuerliga förbättringar mot fastställda mål. Måluppföljning Arbetsmiljö Ortviken Minst 25 procent av de ledare och chefer som ej genomgått utbildning i bättre arbetsmiljö ska under 2002 ha genomfört den. Resultat: Målet är uppfyllt. Arbetsmiljö Östrand Minst 25 procent av chefer och arbetsledare ska under året ha påbörjat en utbildning i Bättre arbetsmiljö. Resultat: Målet är uppfyllt. Cirka 30 procent av cheferna har påbörjat en utbildning i Bättre arbetsmiljö. Arbetsmiljö Renseri och Våt fiber Vi ska säkerställa att Bryt & Lås rutinen används till 100 procent. Resultat: Målet är långsiktigt och vi har under året arbetat med att Arbetsskador per miljon arbetstimmar 80 60 40 20 förbättra rutinen. Målet behålls till nästa år. Säkerhet En gasövning ska genomföras i samarbete med samhällets resurser. Resultat: Målet uppfylldes. Gasövningen genomfördes den 22 maj i samverkan med räddningstjänst, ambulans, polis, SOS Alarmering och fabrikens egna insatsstyrka. Mål för Hälsa och Säkerhet 2003 Ortviken Noll olycksfall relaterade till projektet Rent och Snyggt. Östrand Vi ska förbättra arbetet med Bryt & Lås rutinen. Vi ska utreda konsekvensen av att ta bort SO 2 -hanteringen. Genomsnitt Östrand Ortviken 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Arbetsskador per miljon arbetstimmar åren 1980-2002 vid Ortviken och Östrand. Diagrammet omfattar kollektivanställda och tjänstemän. Antalet arbetsskador vid Ortviken har näst intill halverats och ligger på den låga nivå som gällde för 1999-2000. 8

Viktiga händelser Jämn produktion underlättar miljöarbetet Det har varit en lång process som pågått under ca 2,5 år och med en ansökan som passerat många olika instanser. Tillståndet är tidsbegränsat och gäller t o m utgången av 2007. Foto: Per-Anders Sjöquist Erik Sjölander, fiskerikonsulent, visar en av havsöringarna i undersökningen av processavloppsvattnet från Östrand. Ortviken Under 2002 uppgick produktionen till ca 678 000 ton, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på marknadsrelaterade produktionsbegränsningar. När det gäller miljön, så fungerar reningsanläggningar bäst då produktionen är hög och jämn. Produktionsstoppen och en ojämn produktionsnivå kan orsaka en del problem på miljösidan, men detta har kunnat bemästras under det gångna året. Utsläppen till vatten under 2002 av suspenderade ämnen, COD, BOD och fosfor har hållits kvar på en låg nivå som är jämförbar med året innan. Bullermätningar tyder på att bullersituationen är fortsatt bra. Utsläppen av kväveoxider minskade jämfört med 2001, trots en något ökad förbrukning av eldningsolja. Erfarenhet från provkörningar, driftsoptimering och bra underhållsinsatser har bidragit till förbättringar. Under april överskreds dock ett riktvärde tillfälligt för kväveoxider. Detta skedde på grund av problem med en s k överhettare på ångpanna 1. I februari månad överskreds ett riktvärde för mängden totalkväve i avloppsvattnet. Detta berodde på problem med den biologiska reningen. Snabba åtgärder gjorde att vi nådde normala värden. Myndigheterna informerades fortlöpande om situationen. På ett miljömässigt bästa sätt skickar vi numera våra avfallsrester från oljesicterner till en auktoriserad avfallsbehandlare. Detta leder dock till att mängden avfall ökar. Incidenter har förekommit med luktproblem samt störningar i oljeavskiljarens funktion, som medfört ytfilm på vattnet utanför fabriken. Dessa har utretts och åtgärdats i samråd med tillsynsmyndigheterna. I augusti gav miljödomstolen Ortviken tillstånd att öka produktionen med ca fem procent, från 780 000 ton till 820 000 årston. Östrand I slutet av juli skedde ett illaluktande, men helt ofarligt, luftutsläpp från Östrand. Utsläppet innehöll svavelhaltiga och illaluktande ämnen. Det orsakades av ett fel i ett reglersystem som ledde till ett pumphaveri. Problemet var åtgärdat inom en timme och några villkorsvärden överskreds inte. Rutinerna har nu setts över och det inträffande ska inte kunna upprepas. Dessutom har ett antal luktstörningar av mer lokal karaktär inträffat under året. Problem med hög temperatur i kokeriets flisficka i kombination med hög utomhustemperatur gav tidvis kraftiga luktstörningar. Det varma vädret orsakade också sjöbris vilken förde in lukten över Timrå centrum med ett större antal störda närboende som följd. I oktober upphörde Östrand med att producera lövvedmassa, vilket ger jämnare drift och mindre utsläpp. Östrand har genomfört en undersökning av hur fiskar reagerar på processavloppsvattnet från fabriken. Vi anlitade företaget Fiskoch Vattenvård i Norrland som använde sig av havsöringar då dessa finns i havsvattnet utanför fabriken. Fiskarna placerades under tio dygn i behållare som innehöll olika koncentrationer av processavloppsvattten. När fiskarna sedan togs upp och kontrollerades visades det sig att havsöringarna inte påverkats av processavloppsvattnet. 9

Närboende och miljön Rolf är Ortvikens egen luktkonsult För oss är det viktigt att de som bor nära våra fabriker har en positiv syn på våra verksamheter. Vi vill skapa en dialog med vår omgivning runt industrierna. Därför vill vi gärna få veta om närboende har synpunkter på våra verksamheter. Vi har en rutin enligt vilken vi registrerar och åtgärdar eventuella klagomål. Ortviken är en fabrik som i vanliga fall luktar frisk och färsk gran. Ibland kan dock driftstörningar inträffa som orsakar dålig lukt i närområdet. Rolf Forsberg bor i Petersvik som ligger alldeles intill Ortviken. Under de 13 år han bott där har han inte störts nämnvärt av fabriken. Men vid flera tillfällen under 2002 har han blivit rejält irriterad på luktstörningar från fabriken. Han lämnade in flera klagomål till miljöavdelningen på Ortviken. I början verkade inget hända när jag klagade, men efter ett tag gav mina påpekanden resultat, säger Rolf. För att ge närmare information om verksamheten bjöd Christer Fält, miljöchef vid Ortviken in Rolf och ytterligare en granne till fabriken. Vi fick ett bra bemötande och det kändes bra att själv kunna se vilka åtgärder som var på gång. Det blev mer konkret när jag fick se det på plats, säger Rolf. Som ett resultat av hans kontakter med Ortvikens miljöavdelning har Rolf nu fått en inofficiell roll som luktkonsult. Om han noterar obehagliga lukter från fabriken rapporterar han det till Ortvikens miljöavdelning. Så fort det luktar illa så hör jag av mig. Numera behöver jag emellertid inte göra det så ofta, eftersom åtgärderna verkar ha gett resultat. Det är mycket bättre nu, Rolf Forsberg, granne med Ortviken, konstaterar att luktstörningarna från fabriken minskat. konstaterar Rolf och fortsätter: Jag upplever att SCA är angeläget om att förbättra närmiljön och vill att man ska ta kontakt och föra en dialog vid eventuella problem. En processindustri av Ortvikens och Östrands klass är inte felfri. Incidenter kan inträffa som påverkar omgivningen på olika sätt, säger Christer Fält, miljöchef på Ortviken. Vi har ändå som mål att ingen ska känna sig alltför störd av fabrikens närhet och vi vill ha en god relation med våra grannar. Foto: Per-Anders Sjöquist Förklaringar Klagomål: Registreras, utreds och åtgärdas. Dessutom upprättas en kontakt med tillsynsmyndigheterna Länsstyrelsen och Sundsvalls kommun. Luktstörningar: Uppkomsten kunde bland annat härledas till en åldersstigen avloppsledning, vilket innebar att innehållet emellanåt rann ut och blandades med vattnet från i en invallning på fabriksområdet. När de organiska ämnena i avloppet bröts ned i det syrefria vattnet uppstod en obehaglig lukt. Dessutom inträffade ett antal haverier i slamvattningen och pannhuset, vilket medförde att man tvingades anlägga ett temporärt uppslag av slam utomhus på fabriksområdet. Åtgärder: Efter klagomålen från Rolf Forsberg bestämde Ortviken att genast anlägga en ny avloppsledning, något som egentligen var inplanerat till senare. Förutom ombyggnaden installerades även tre så kallade Air-Turbo-syresättare i invallningssjön som bidrog till att den obehagliga lukten upphörde. 10

Bo bor nära Östrand Bo Fredbäck är granne med Östrandsfabriken sedan 35 år tillbaka. Hans hus ligger cirka en kilometer från fabriken och han arbetar på en skola i närheten. Bo har många gånger irriterats över buller, nedsmutsning och obehaglig lukt från fabriken. Det är ett högt och obehagligt ljud när fabriken släpper ut rusånga, säger Bo. När han har blivit irriterad över att hans bil och trädgårdsmöbler blivit nedsmutsande av släckt kalk i form av vita prickar, har han kontaktat Östrands miljöavdelning. Under sommaren och hösten 2002 upplevde han nedsmutsning vid flera tillfällen. Men det var visst fel på någon utrustning och leveransen av nya delar blev visst försenad, suckar Bo. Vid ett flertal tillfällen har han fått ersättning av SCA för tvätt av det som blivit nedsmutsat. Någon insändare i de lokala tidningarna har han inte skrivit. Han föredrar en rak kommunikation och vill inte gå via media. Klart man blir upprörd när man kommer ut och ser sin nytvättade bil nedsmutsad av fibrer och vita prickar. Jag känner en viss osäkerhet, är det verkligen helt ofarligt? Att det luktar karaktäristiskt sulfatfabrik är något han vant sig vid, men vid något större luktutsläpp brukar eleverna på skolan ibland bli oroliga. När eleverna undrar vad det är, vill man kunna säga att det är ofarligt. Jag tycker det luktar lite klor, men det bleks väl inte med klor längre? Jag skulle gärna vilja ha mer information om fabrikens processer, säger Bo. Han tycker Östrands miljöarbete blivit mycket bättre med åren. Bo Fredbäck har blandade åsikter om Östrand. Det är bra med miljöredovisningen som skickas ut till närboende. Jag läser vissa delar och tycker det är positivt med redovisningen. Förr i tiden stod inte miljöarbetet i fokus. Nu är det är bättre, det finns en medvetenhet om miljön, öppenhet och trovärdighet. Östrand avsätter pengar för att förbättra närmiljön och det är ju bra, säger Bo och fortsätter: Jag är mycket positiv till den nya kajen som byggts. Det är nog mycket kvicksilver på havsbotten i Skönviken och man vill ju inte att det ska röras upp. Bo tycker fabriken fyller en viktig funktion i samhället. Det finns en annan sida av fabriken också. Den genererar många arbeten och får vårt samhälle att leva, avslutar Bo. Foto: Per-Anders Sjöquist Förklaringar Rusånga: När trycket blir för högt i ångsystemet öppnas en säkerhetsventil som blåser ut ånga. Nedsmutsning: Släckt kalk som bildar vita prickar på bl a bilar orsakas av haveri i ett elfilter för mesaugnar. Under hösten 2002 blev nya delar till ett elfilter försenade. Luktutsläpp: Luktutsläppen är helt ofarliga, men luktar otrevligt. Den mänskliga näsan kan uppfatta lukten av enstaka molekyler, vilket är långt under den nivå som går att mäta med något analysinstrument. Klorfri blekning: 1995 slutade Östrand helt med att använda klorkemikalier till blekning av massa. Idag sker blekningen med hjälp av syrgas, peroxid och ozon för att göra massan ljus och fri från föroreningar. Miljöredovisning: SCA Graphic Sundsvall har sedan 1995 skickat ut sin årliga miljöredovisning till bl a närboende. Kajbygget: I bottensedimenten i Skönviken finns föroreningar, bl a kvicksilver, från äldre processer. Tack vare den nya kajen behöver inte längre fartyg gå in i Skönviken, där de tidigare riskerade att röra upp förorenat slam. 11

Anställda och miljön Miljöarbetet genomsyrar fabriken Vi måste ha en arbetsmiljö med hög kvalitet och som är säker, alltid i ordning samt mycket ren. Tillsammans ansvarar vi för att säkra arbetsmiljön. Kerstin Lidén är verkstadssnickare och har arbetat på Ortviken i 23 år. Under dessa år har hon sett en stor utveckling i fabrikens miljöarbete. Det har skett stora förändringar, numera finns det en annan medvetenhet om miljö och arbetsmiljö. För 20 år sedan kunde det vara olja på golvet och allmänt smutsigt och bullrigt, så är det inte idag, säger Kerstin. På varje avdelning finns det skyddsombud och en gång i månaden genomförs en skyddsrond där man bl a bedömer tänkbara faror i arbetsmiljön. Dessa saker åtgärdas sedan efter ronden. Många anställda har också genomgått arbetsmiljöutbildning. Jag har gjort det och känner att jag för närvarande har den utbildning jag behöver, säger Kerstin. Miljöarbetet pågår ständigt och genomsyrar hela fabriken. Det har skett en attitydförändring som underlättar mycket i miljöarbetet. Längre tillbaka i tiden fanns det en vi- och dom mentalitet. Varje avdelning skötte sitt och det fanns en skeptisk attityd gentemot förändringar. På den tiden slängdes allt avfall i samma tunna. Nu arbetar vi tillsammans för en bättre miljö och har en vikänsla, säger Kerstin. Skyltar är något som det finns mycket av på fabriken. När det byggdes en ny raffinör på renseriet beställdes ca 700 nya skyltar. Nu finns det också en ny bestämmelse som säger att alla skyltar på fabriken ska ha en enhetlig standard. Denna bestämmelse är bra. Kerstin Lidén har sett en positiv utveckling i Ortvikens miljöarbete. Nu märks bl a motorer, pumpar och rör med tydliga skyltar och enhetliga färger och då vet man t ex vad som finns inuti rören, säger Kerstin. På Ortviken finns sedan fem år projektet Rent och Snyggt. Projektet innebär kortfattat att arbetsmiljön ska vara totalt säker, alltid i ordning samt mycket ren. Projektet är mycket positivt, det har blivit stor skillnad. Tidigare smutsiga arbetsplatser är nu rena. Det är storstädningar och kontroller av arbetsmiljön med jämna mellanrum, säger Kerstin. Källsortering av avfall är sedan några år tillbaka en självklarhet och något som alla hjälps åt med. En gång följde av misstag plast med i processen. Detta ledde till ett stopp i LWC-tillverkningen under tre dagar. Så visst är det viktigt med källsorteringen, avslutar Kerstin. Foto: Per-Anders Sjöquist 12

Miljöfokus i vardagen Jan Månsson arbetar som driftoperatör på Östrand. Han har under sina 29 år på fabriken arbetat på flera olika avdelningar, bland annat på laboratoriet och avdelning Lut och Kraft. Idag är han driftoperatör på kemikaliestationen. Förändringarna i miljöarbetet är stort. Vi har klorfri blekning och ingen kvicksilverhantering överhuvudtaget. Miljöarbetet har bara blivit bättre. Ska man t ex göra en ombyggnation är det i första hand miljöaspekterna man har i åtanke, säger Jan. Under de år Jan arbetat på fabriken har också arbetsmiljön förändrats till det bättre. När jag arbetade på klorfabriken kunde man sitta och äta på samma ställe som det var provtagningar. Dessutom var det bullrigt och dåligt isolerat och inte alls som det är idag, säger Jan. De anställda vid kemikaliestationen arbetar efter strikta föreskrifter och lagar, både när det gäller miljöaspekterna och riskhanteringen med farligt gods. Det är ett fortlöpande arbete med nya omprövningar som i sin tur leder till nya instruktioner. Tidigare rengjorde vi lastbilar på området och vissa kemikalier som spolades ur togs till vara och återanvändes i produktionen. Nu utför vi ingen sådan rengöring längre, berättar Jan. Det gäller att hålla sig uppdaterad om de olika förändringarna och därför anordnas det kurser av olika slag för de anställda. Jag var på en bra kurs om farligt gods under hösten 2002 och vi har en säkerhetsrådgivare som är knuten till SCA som vi kan rådfråga när det gäller farligt gods. Vid övriga frågor som rör miljöaspekter har vi ett flertal personer här på Östrand som är väl insatta, så jag saknar inget i utbildningsväg, säger Jan. Det finns särskilda direktiv om hur farligt gods ska märkas och dessa kommer från Räddningsverket i Karlstad. Direktiven förändras och det har inneburit många positiva förändringar. Vi har t ex en bok om vad som gäller för farligt gods. Den har med åren blivit tydligare och därmed enklare att läsa, säger Jan och fortsätter: Jag tycker arbetet för en bättre Varje dag tar Jan Månsson lutprov som analyseras. miljö är mycket viktigt, men jag blir lite trött på en del organisationer och politiska partier. De blir för ivriga och verkar vilja förbjuda allt. Miljöarbete är något som sker i etapper och helst globalt. Vi ska hjälpas åt och göra det bästa som går. Jan tycker också det är bra att företaget ger ut en miljöredovisning, som skickas hem till alla anställda. Det är bra. Jag läser den och vissa delar är mer intressanta än andra, avslutar Jan. Foto: Per-Anders Sjöquist 13

Miljömål 2003 Fokus på förbättringar Värderingen av betydande miljöaspekter utgör grunden för bolagets övergripande miljömål. Värderingen används även som beslutsunderlag för verksamhetsstyrning. Ortviken Övergripande miljömål 2003-2005 Vi ska höja energieffektiviteten och reduktionen av utsläpp inom energiområdet. Detta innebär som övergripande mål att minska den specifika värmeenergin för att producera papper med tre procent, vilket innebär en procent varje år av målperioden. Detta är räknat från basåret 2001. Målen bryts ned på avdelningsspecifika och bruksgemensamma projekt samt som delmål på respektive avdelning. Mål för Underhåll, Mek och Bygg Vi ska maximalt skicka 36 ton avfall per månad till deponi. Mål för Ved, Miljö och Energi Vi ska följa upp årsgränsvärden på veckobasis. Avvikelser får ske högst 15 gånger per år. NOx-utsläppen ska reduceras med fem procent mätt som mg/mj bränsle. Östrand Mål för Renseri och Våt fiber Vi ska minska luftstörningar från flisfickan genom att tillse att undertryck råder minst 99 procent av tiden. Ett beslut har tagits om installation av en kondenseringsanläggning för att med hjälp av den minska gasvolymen. Denna planeras vara i drift efter midsommar 2003. Mål för Lut och Kraft Vi ska halvera utluftningstiden för starkgaser jämfört med 2002. Foto: Leif Milling 14

Miljöavdelningen Handlägger miljöarbetet Miljöavdelningen handlägger bolagets miljöfrågor och informerar om dessa internt och externt. En viktig del av arbetet utgörs av utredning och uppföljning av gällande mål och föreskrifter samt utbildning i miljöfrågor. Miljöavdelningens möten förstärks vid fyra tillfällen per år med skydds- chef, skyddsingenjör och ansvarig för ledningssystemet. Frågor som tas upp vid dessa tillfällen är t ex storskalig kemikaliehantering, vår kemikaliedatabas, hantering av tillbud, utbildning och nya lagkrav. Miljöavdelningen på SCA Graphic Sundsvall samarbetar med SCA Forest Products miljöråd. Kontakta oss Vi värdesätter en nära kontakt med våra olika intressenter och vi välkomnar synpunkter på hur vi sköter miljöarbetet. Vi visar gärna upp vår verksamhet för intresserade grupper. För att få mer information om vårt miljöarbete kan du vända dig till: Miljöfrågor Roine Morin Miljöchef SCA Graphic Sundsvall 861 81 Timrå Tel 060-16 41 09 Fax 060-57 64 50 roine.morin@sca.com Christer Fält Miljöchef Ortviken SCA Graphic Sundsvall Box 846 851 23 Sundsvall Tel 060-19 41 82 Fax 060-12 73 29 christer.falt@sca.com Görgen Loviken Miljöchef Östrand SCA Graphic Sundsvall 861 81 Timrå Tel 060-16 41 67 Fax 060-57 64 50 gorgen.loviken@sca.com Solveig Eriksson Chef Verksamhetssystem SCA Graphic Sundsvall 861 81 Timrå Tel 060-16 41 23 Fax 060-57 49 90 solveig.eriksson@sca.com SCA Forest Products miljöråd Miljörådet samordnar miljöarbetet inom SCA Forest Products. Detta innefattar frågor kring produktsäkerhet, skyddsfrågor av övergripande intresse samt också etiska frågor. Inom SCA Forest Products finns ett nätverk för alla som arbetar med miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor. Nätverket träffas en gång per år och då sker en genomgång av t ex policyfrågor, ändrade strategier, nya EU-direktiv, miljörapportering och genomförda projekt. Catarina Ljungberg Miljöingenjör Östrand/Tunadal SCA Graphic Sundsvall 861 81 Timrå Tel 060-16 43 56 Fax 060-57 64 50 catarina.ljungberg@sca.com Hälsa och Säkerhet Jan Waluszewski Skyddschef för SCA Graphic Sundsvall Box 846 851 23 Sundsvall Tel 060-19 40 34 Fax 060-19 42 00 jan.waluszewski@sca.com 15

Produktionsflödet Illustration: Martin Holmer 16

Definitioner Produktion/råvaror Produktion i tusental ton produkter. Ved i tusental kubikmeter. Ortviken använder färsk granmassaved. Östrand använder löv- och barrmassaved samt sågverksflis. Inköpt massa i tusental ton. Ortviken använder en liten andel blekt sulfatmassa från Östrand. Fyllmedel och bestrykningssmet i tusental ton. På Ortviken bestryks LWC-papper med en smet som till största delen består av lera och lim. Elektricitet Mottryckskraft i gigawattimmar (GWh), miljoner kilowattimmar. Genom förbränning produceras ånga med högt tryck och hög temperatur. Denna driver en turbin som genererar elektricitet. Ångan förs vidare som lågtrycksånga och utnyttjas i processerna. Från elnätet i GWh. Produktionen av mekanisk massa är energikrävande. Energin i raffinörerna återvinns dock i form av ånga. Bränsle Biobränslen i TeraJoule-bränsle (TJ), biljoner Joule. Ortviken bränner bark, skogsbränsle och slam från produktionen. Östrand förbränner de vedämnen, nästan hälften av veden, som lösts ut i samband med sulfatkokningen, samt bark och slam. Fossila bränslen i TJ. Både Ortviken och Östrand utnyttjar mindre mängder olja. Elpannor i TJ. Elpannor används i begränsad utsträckning för värmeproduktion. Utsläpp till luft Kväveoxider (NOx) i ton. Alla utsläpp till luft härrör från förbränning. Förbränning av olja ger högre utsläpp av kväveoxider än förbränning av biobränslen. Svaveldioxid (SO 2 ) i ton. Förbränning av framför allt olja ger upphov till försurande utsläpp av svaveldioxid. Mindre mängder av andra svavelföreningar förekommer också, men har räknats om till svaveldioxid. Bland dessa finns de mycket små mängder svavelhaltiga, organiska ämnen som orsakar lukten från Östrands massafabrik. De är ofarliga, men luktar otrevligt. Stoft i ton. Med rökgaserna följer också vissa mängder aska i form av stoft. Fossil koldioxid (CO 2 ) i tusental ton. Koldioxid från förbränning av fossila bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biogen koldioxid (CO 2 ) i tusental ton. Koldioxid från biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid. Koldioxid (CO 2 ) totalt i tusental ton. Summan av fossil och biogen koldioxid. Utsläpp till vatten Kemisk syreförbrukning (COD) i ton. COD är ett mått på den syreförbrukning som uppstår när organiska ämnen bryts ned på kemisk väg. Biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) i ton. BOD 7 är ett annat sätt att mäta syreförbrukande substans, närmare bestämt den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av organiska ämnen under en viss tid. Suspenderade ämnen (SS) i ton. Suspenderade ämnen är uppslammade partiklar, t ex fiberrester och biologiskt slam. Fosfor (P) i ton. Fosfor är ett näringsämne som växter behöver. För höga halter kan leda till övergödning. Kväve (N) i ton. Även kväve är ett näringsämne och ett överskott av kväve kan leda till förhöjd biologisk aktivitet. Vatten i miljoner kubikmeter. Vi använder vatten från Indalsälven. Avfall & restprodukter Till deponi i ton. Detta är det avfall som deponeras på tipp. Den största delen utgörs av processavfall från Östrand, s k grönlutsslam. Till återvinning i ton. Detta är de restprodukter som vi återanvänder för t ex landbyggnad, energiproduktion och tillverkning av jordförbättringsmedel. Farligt avfall i ton. Avfall som i lag klassas som miljöfarligt. Den största delen utgörs av smörj- och hydrauloljor. 17

Miljöredovisning i siffror Produktion, energi, utsläpp och avfall 2000-2002 Ortviken Östrand År 2000 2001 2002 2000 2001 2002 Produktion/ råvaror Produktion/råvaror kton 765 727 678 442 447 452 Ved 1000 m 3 1 253 1 264 1 157 1 976 1 996 2 072 Inköpt massa kton 84 83 82 Fyllmedel och bestrykningssmet kton 159 138 141 Energi Elektricitet Mottryckskraft GWh 96 88 83 170 153 200 Från elnätet GWh 1 748 1 695 1 623 270 271 245 Totalt GWh 1 844 1 783 1 706 440 424 445 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 3 038 3 124 2 867 8 165 7 959 8 730 Fossila bränslen TJ bränsle 493 540 597 598 589 601 Elpannor TJ bränsle 231 185 124 Totalt TJ bränsle 3 762 3 849 3 588 8 763 8 548 9 331 av vilket mottryckskraft TJ bränsle 405 369 367 716 517 844 Utsläpp Till luft NOx ton 222 278 263 499 541 590 SO 2 ton 54 69 67 425 537 312 Stoft ton 22 23 20 141 163 129 CO 2 fossil kton 37 40 44 47 46 47 CO 2 biogen kton 292 300 275 784 764 838 Totalt CO 2 kton 329 340 319 831 810 885 Till vatten COD ton 1 865 1 747 1 741 11 175 11 317 10 363 BOD 7 ton 107 78 90 2 687 2 271 2 567 SS ton 220 130 150 212 294 174 P ton 2,4 1,8 2,2 16,0 25,5 20,9 N ton 78,2 80,7 77,3 254,0 255,1 139,7 Vatten Mm 3 14,0 13,0 12,3 20,2 22,8 21,7 Avfall och restprodukter Till deponi ton 635 518 504 19 211 22 146 22 675 Till återvinning ton 45 871 38 359 41 021 30 538 21 930 19 089 Farligt avfall ton 157 144 548 265 283 230 18

Totalt 2000 2001 2002 Elenergiförsörjning och produktion GWh e 2 500 2 000 kton (produktion) 1 400 1 200 1 000 1 500 800 1 207 1 174 1 130 3 229 3 260 3 229 84 83 82 159 138 141 Produktion Elnätet Mottryckskraft 1 000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 600 400 200 0 266 241 283 2 018 1 966 1 868 2 284 2 207 2 151 11 203 11 083 11 597 1 091 1 129 1 198 231 185 124 12 525 12 397 12 919 1 121 886 1 211 721 819 853 479 606 379 163 186 149 84 86 91 1 076 1 064 1 113 1 160 1 150 1 204 13 040 13 064 12 104 2 794 2 349 2 657 432 424 324 18 27 23 332 336 217 34 36 34 Bränsleförsörjning inklusive mottryckskraft och produktion Produktion Fossila bränslen Elpannor Biobränslen Utsläpp till luft och produktion Produktion SO 2 NOx Stoft Utsläpp till vatten P COD BOD 7 Avfall och restprodukter TJ bränsle kton (produktion) 14 000 1 400 12 000 1 200 10 000 1 000 8 000 800 6 000 600 4 000 400 2 000 200 0 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ton (utsläpp) 1 000 800 600 400 200 0 ton (COD, BOD 7 ) 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 ton 100 000 80 000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1997 1998 1999 2000 2001 2002 kton (produktion) 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 ton (P) 30 25 20 15 10 5 0 60 000 19 846 22 664 23 179 40 000 76 409 60 289 60 110 422 427 778 Till återvinning Till deponi 20 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 19

SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB Ortvikens pappersbruk Box 846 851 23 Sundsvall Tel 060-19 40 00 Fax 060-12 97 08 Östrands massafabrik 861 81 Timrå Tel 060-16 40 00 Fax 060-57 43 28 www.forestproducts.sca.com Producerad av Informationsavdelningen SCA Forest Products Layout och original: Areskoog Reklam AB Omslagsfoton: Olle Melkerhed Tryck: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm, maj 2003 FSC Ortviken FSC Östrand ISO 14001 ISO 9001