BRIGGEN OM MÄNNISKOR OCH VERKSAMHETER I VÅRA FASTIGHETER Nr 2 2008 BLADET Färgstarkt på formstarkt Tactel LADDAT SATURNUS GER JÄRNET INFÖR JULENS FESTER UNIK SATSNING PÅ PREMIUM- VARUMÄRKEN I HELSINGBORG Hitta rätt belysning till kontoret!
Nystart på fl era områden Tiden går fort när man har roligt! Plötsligt är det höst efter en strålande sommar och plötsligt är det 15 år sedan jag började min anställning på Briggen! Några av er vet kanske att jag arbetar med information och kommunikation och som ansvarig utgivare hälsar jag alla välkomna till vår nygamla kundtidning Briggenbladet, som denna gång presenteras i ny skepnad. Samtidigt är det premiär för vår nya samarbetspartner sedan augusti, Reklambyrån Pendit AB från Malmö. Våra kunder berättar liksom förut om sina företag, men vi har utökat tidningens innehåll och hoppas att detta nya grepp ska tilltala Er. Det är nystart på flera områden. Vi optimerar vår organisation genom ett nytt marknadsteam för Malmö och Lund med Caroline Fredberg som chef och ansvarig för nya kunder. Snart har vi lokala kontor i både Malmö, Lund och Helsingborg. Allt för att öka servicen och närheten till Er alla. Om någon har lust och tid vore det roligt att höra vad ni tycker om det nya Briggenbladet! Motsvarar det era förväntningar? Ni är alltid välkomna att maila till mig på eva.lagstrom@briggen.se. Jag hoppas att ni får en trevlig stund med Briggenbladet och jag önskar alla en god fortsättning på hösten! Eva Lagström, Information och kommunikation, Briggen BRIGGEN BLADET Briggenbladet är Fastighets AB Briggens kundtidning och utkommer två till tre gånger per år. Fastighets AB Briggen Fredriksbergsgatan 1 Box 3158 200 22 Malmö Telefon: 040-38 37 20 E-post: fastighets.ab@briggen.se Webb: www.briggen.se Ansvarig utgivare: Eva Lagström Produktion: Reklambyrån Pendit AB Fastighets AB Briggen äger, förvaltar, hyr ut och utvecklar industri-, kontors- och butikslokaler på expansiva lägen i Öresundsregionen. Briggen ingår i Castellumkoncernen, vars aktie är registrerad på OMX Nordiska Börs i Stockholm. För närvarande förvaltar vi drygt 600.000 kvm fördelat på 97 fastigheter, som sammantaget genererar 498 miljoner kronor i hyresintäkter. Vår ambition är att utveckla och förädla fastigheter i dialog med våra kunder. Vara en närvarande, flexibel och serviceinriktad partner helt enkelt. Välkommen att kontakta oss! www.briggen.se Tryck: CA Andersson, Malmö Omslag: Tactels lokaler i Edison Park, Lund Omslagsfoto: Mick Olsen, MixVisions 02
INNEHÅLL Nr 2 2008 04 ETT FRAMGÅNGSRIKT SMAKUNIVERSUM Breddad dryckesportfölj ger skjuts åt Saturnus. 14 08 RÄTT OCH MYCKET LJUS GÖR GOTT PÅ JOBBET Se till att du har ordentlig belysning när du arbetar, då presterar du mer. 10 ALLT LJUS PÅ ARBETET Ljusstarkt kan också vara formstarkt. 14 MED SMAK FÖR DET GODA LIVET OCH DE ELEGANTA SÖMMARNA Unik satsning på premiumvarumärken i Helsingborg. 16 FORM- OCH FÄRGSTARKT PÅ TACTEL Inspireras av ett kontor med lyxig loungekänsla. Möt Fredrik Strandberg som arbetar med stil, kvalité och vågade satsningar på varumärken i premiumsegmentet. 4 19 BLÅ CYKLAR FÖR ETT GRÖNARE LIV Nya friska tag på Briggen. 20 ETT PRAKTFULLT STYCKE INDUSTRIHISTORIA Tillbakablickar på Malmö Strumpfabrik. 22 BRIGGENAKTUELLT Från essenser och drinkmixers till egna snapsar. Saturnus ger järnet. 16 Grafisk elegans hos formstarka mjukvaruutvecklaren Tactel i Lund. 03
04
ETT FRAMGÅNGSRIKT SMAKUNIVERSUM Breddad dryckesportfölj ger skjuts åt Saturnus Vatten, snaps, vodka, glögg, hälsodrycker, juicer, mixers, kaffesyrups, ekfatslagrad tequila, päroncognac och rättvisemärkt cola. På bara några år har produktportföljen vuxit och breddats rejält för det anrika Malmöföretaget. FOTO: MARTIN PALVÉN Saturnus har blivit Saturnus Beverages. Namntillägget som registrerades i våras markerar tydligt den nya inriktningen som vd Edward Liepe kort och gott förklarar med: Vi är ett dryckesföretag på en internationell marknad. Delar av det som gjorde företaget berömt en gång i tiden har han sålt av; aromerna och andra ingredienser till livsmedelsindustrin. Essenserna, de små flaskorna med lockande etiketter, som förvandlade simpelt brännvin till godsaker som bananlikör, punsch och blå curaçao finns kvar, men för en förhållandevis tynande tillvaro. Idag samsas mängder av nya drycker och dryckesrelaterade produkter i entrén. En hel del är kända namn; som snapsen Utö och franska bordsvattnet Evian. Den förstnämnda tillverkar man, den andra representerar man. Den nya inriktningen med en väl spridd produktportfölj med egna märken såväl som legotillverkning och representation av andras är ett lyckokast. Företaget har gått från en omsättning på 30-40 miljoner 1995 till närmare 100 miljoner i år, berättar Edward Liepe. En förklaring till framgångarna är givet- vis det faktum att man som ett av de första svenska företagen fick tillstånd att tillverka alkohol när EU ogiltigförklarade monopolet 1995. Saturnus introducerade redan i februari 1996 den första privattillverkade snapsen i landet sedan 1917 och fick en ordentlig marknadsföringsskjuts. Den första produkten var Påsksnaps och det mediala intresset var enormt. Vi figurerade i varenda tidning från Ystad till Haparanda samt i de rikstäckande TVnyheterna. Det har runnit mängder av styrketårar genom produktionslinjerna sedan dess. Skärgårdssnapsar, Elchblut, Stockholm Krystal Vodka och Kallsupen är exempel på nya produkter som har gjort succé både i Sverige och internationellt. Har du någon egen favorit i sortimentet? Piratens Besk. Den är riktigt bra smakmässigt och jag gillar hela konceptet. Det finns en historia bakom. Fritiof Nilsson Piraten umgicks flitigt med mina farföräldrar och var så att säga en vän till familjen. När vi diskuterade att ett skånskt snapsföretag givetvis måste ha något så skånskt som en besk, det dricks för övrigt knappt norr om Hässleholm, föddes idén. Eftersom Piraten var död, kontaktade min far hans dotter som samtyckte eftersom hon trodde att hennes far skulle ha gillat att få en snaps uppkallad efter sig. Drack han besk då, Piraten? Självklart, men han drack nog mycket annat också, svarar Edward Liepe och skrattar. Saturnus har genom åren lyckats ligga i framkant och hänga med i utvecklingen. Hur ser trenderna ut framöver? Det ska vara så naturliga råvaror som möjligt. Ekologi och närproducerat ligger definitivt i tiden. Malörten till besken kommer till exempel från en gård utanför Eslöv. Porsen får vi från plockare i Småland. Men vad som är närproducerat kan givetvis diskuteras, för en del handlar det om ett par mil, för andra räcker det med att råvaran är svensk, förklarar Edward Liepe. Vi tar oss till hjärtat av företaget. Lokalerna där tillverkningen sker. Det pyser och jäser i magnifika stålkärl. Julstöket är i full gång. Dagens glöggtillverkning är över och endast rengöring kvarstår, men det råder aktivitet vid snapslinjen. Små käcka miniatyrflaskor fylls med en hutt el- 05
Edvard Liepe är fjärde generationen i familjeföretaget Saturnus. SATURNUS HISTORIK ler två. Minisnapsarna med olika smaker har blivit riktiga bestsellers. Konsumenterna vill överraskas med nyheter. Det gäller det mesta. Glögg är inte bara rätt och slätt glögg. Konkurrensen är hård och det gäller att förfina och förnya sortimentet. Det arbetar produktutvecklarna i labbet med. Det egna glöggmärket Tindra kan till exempel fås ekologisk eller med smaker som vit choklad och lime, choklad och pomerans, med touche av cabernet sauvignon eller spetsad med rom. Det låter gott, men att smaka på plats är givetvis uteslutet. Svensk alkohollagstiftning är benhård. Vi får gå via Systembolaget som alla andra, tillstyrker Edward Liepe. Lokalerna är fyllda med utrustning som imponerar. Destillationskärl i koppar från 1930-talet, gigantiska tankar med plats för många tusentals liter vätska, och en ny produktionsapparat som sköljer, fyller på och tillsluter inte mindre än 4 500 flaskor glögg i timmen. På väggarna i konferensrummet i andra änden av lokalerna hänger bilder på släktingar till Edward Liepe. Han är fjärde generationen i det anrika företaget. Men att just han i en syskonskara på tre skulle ta över efter sin far Henrik Liepe var inte självklart. Nej, då när jag var yngre kände jag inte så. Man kan säga att det bara blev så. Jag arbetade med färgförsäljning på ett företag när försäljningschefen på Saturnus blev sjuk. Det uppstod en lucka som jag fyllde helt enkelt, berättar han. Namnet Saturnus med den matchande planetloggan känns intressant. Här borde det finnas något spännande att berätta, men icke. Jag får ofta den frågan, men kan tyvärr inte svara. Det är ingen som vet. På den tiden när företaget startades var det mycket vanligare med efternamn och de har ju sin naturliga förklaring. Det var i slutet av 1800-talet som kemisten Anders Nilsson övertygade apotekare Fritz Borg om att essenser för likörtillverkning vore en god affär. I de bakre rummen i apoteket Fläkta Örn på Stortorget i Malmö sattes tillverkningen igång. Allt gick som på räls för företaget fram till 1905 då rusdrycksförordningar och monopoltankar började ta form bland politiker såväl som nykterhetsivrare. Men skam den som ger sig. Kompanjonerna vänder blickarna mot kontinenten och nymodigheten lemonad. Nya friska tag och läskedrycker bär frukt, och skörden blir så rik att lokalerna inte räcker till. 1912 flyttar man därför till större lokaler på Grynbodgatan. Första världskriget bryter ut och med det skenar spritpriserna. Nu blir det populärt att fylla det egna barskåpet med hemgjord likör med hjälp av svenskt brännvin och essenser från Saturnus. 1918 avlider Anders Nilsson, två år senare apotekare Borg, och företaget säljs till Arvid Liepe. Liepe är en driftig affärsman som på bara några år moderniserar företaget. 1927 går Arvid Liepe bort och hans son Gunnar Liepe tar över. Med Gunnar vid rodret riktar företaget in sig mot konsumentmarknaden och nu får annonsering och marknadsföring en framskjuten position. Det går bra för företaget och det blir åter dags för flytt. 1937 är ett helt nytt kontor, fabrik och lager i funkisstil färdigställt på Lantmannagatan. När Gunnar Liepe hastigt avlider hamnar Nils-Håkan Håkansson, gift med Arvid Liepes dotter, Monica Liepe-Håkansson, i vd-stolen. Fram till 1997 ägs Saturnus helt av Monica Liepe-Håkansson, då hon säljer företaget till sin sonson Edward Liepe, som 1995 tar över vd-posten från sin far Henrik Liepe. År 2000 flyttar företaget in i de nuvarande lokalerna på Bronsyxegatan. Där mer än 6 500 kvadratmeter och nya toppmoderna produktionslinjer ger utrymme för expansion. 06
Vanligt kontorsarbete kräver en allmänbelysning på 300 lux samt att ljuset över arbetsplatsen bör vara minst 500. 08
ARBETSMILJÖ Rätt och mycket ljus gör gott på jobbet Vi har hört det förut, i Norden drabbas hälften av befolkningen av någon form av nedstämdhet under vinterhalvåret. Hjälpen stavas ofta ljus. Vi vet också att belysning är viktig för hälsa och prestationsförmåga på arbetet. Belysningsergonomi handlar bland annat om god allmänbelysning med bra ljusfördelning samt en fritt inställd och bländfri arbetsplatsbelysning. Sitt så nära ett fönster du kan, undvik bländande ljus och flimrande lysrör. Den sistnämnda ljuskällan bör vara utrustad med så kallade HF-don. HF-don står för högfrekvent styrning. Det innebär att lysrören blir så gott som flimmerfria, vilket enligt studier ska leda till mindre ögontrötthet och huvudvärk, än om man sitter under konventionella lysrör. De flesta lysrörsarmaturer som säljs i Sverige idag är bestyckade med HF-don. Den höga frekvensen ger dessutom högre verkningsgrad, förlänger lysrörens livslängd och spar energi. Arbetsmiljöverket har sammanställt en tabell med riktvärden för vilken minsta styrka som behövs vid kontorsarbete. I tabellen kan man utläsa att vanligt kontorsarbete kräver en allmänbelysning på 300 lux* samt att ljuset över arbetsplatsen bör vara minst 500. Sysslar man med finare ritarbeten krävs 1 500 lux, och så vidare. Danska tidskriften Lys, nr 3/07, redogör för en studie som fann att när studiedeltagarna själva fick välja var ljusspannet stort, men att medelpersonen valde drygt 900 lux på arbetsytan, varav 600 kom från lysrörsarmatur. Vi vill alltså ha det ganska ljust när vi jobbar. * En lux motsvarar ungefär ljuset från ett stearinljus på en meters avstånd. 09
DESIGN ALLT LJUS PÅ ARBETET Vi är ofta lite försiktiga när vi väljer belysning till arbetsplatsen. Briggenbladet har tittat närmare på några ljusstarka produkter som sticker ut i mängden. Taklampan Split har en spännande form och kommer från Belysningsbolaget. För formgivningen svarar Åsa Lockner. BELYSNINGBOLAGET.SE Riktad belysning med höj- och sänkbart stativ och ställbara klaffar. Lampan Foto är formgiven av Thomas Bernstrand och Mattias Ståhlbom för Zero. ZERO.SE Dot-it är en liten sladdlös lampa som kan fästas i princip var som helst. Glaset fungerar smart nog som av- och påknapp till de ljusstarka och energisnåla LED-lamporna. OSRAM.SE Punktbelysning precis där man behöver den. Kvart från IKEA kan antingen monteras på vägg eller sättas fast med klämma. IKEA.SE 10
Mångfaldigt prisbelönade Fredrik Mattsson, som ursprungligen kommer från Malmö och nu har egen studio i Stockholm, har designat den färgglada lampan PXL. Finns även som bordsvariant. ZERO.SE lysande tider Ordentlig koll på tiden får man med hjälp av Kersti Sandin & Lars Bülows Picto i kromat stål. Den är nämligen en kombinerad klocka och vägglampa. BELYSNINGBOLAGET.SE PÅ PRICKEN Formsköna pendeln Point i vitlackerad aluminium och metall tillverkas av svenska Zero. Bengt Källgren är designern bakom. ZERO.SE Ljusstyrkan kan anpassas i två steg på bordslampan i aluminium. Husvik är en nyhet från IKEA; formgivaren heter Tord Björklund. IKEA.SE Oleby heter en serie lampor med mjuka bulliga former i högblankt vitt och kommer ifrån Markslöjd. Här som bordslampa. MARKSLOJD.SE Levande ljus skapar lugn och skön stämning, dessa prisvärda och härligt röda heter Jubilar och kommer från IKEA. IKEA.SE 11
12
Att matcha varumärket med rätt sorts lokaler är viktigt när man arbetar med konfektion i premiumsegmentet. Det anrika kavalleristallet på Bergaområdet i Helsingborg passar som hand i handske för Itturkoncernens konfektionsdel. Med smak för det goda livet och de eleganta sömmarna FOTO: MICK OLSEN Vi skulle aldrig kunna sitta någon annanstans. Vi letade i ett och ett halvt år men hittade ingenting som matchade våra önskemål. Vi trivs som fisken i vattnet med kombinationen av gamla anor och nytänkande. Fredrik Strandberg, ansvarig för Itturkoncernens konfektionsdel, talar om vikten att matcha sitt varumärke med rätt sorts lokaler. I de egna lokalerna, det anrika kavalleristallet, som är en del av Briggenfastigheten Kavalleristen på Bergaområdet i Helsingborg, har man samlat tre premiumvarumärken samt ett nytt klädkoncept för kvinnor. De vackra stallbyggnaderna, som en gång gav plats åt regementets hästar, har utifrån sett kvar sitt orginalutseende. Invändigt har Briggen öppnat upp till taknocken, byggt ett extra våningsplan och skapat ett öppet ljust showroom med plats för såväl aktuella kollektioner som kontor. Påkostade canvas-, mocka- och skinnväskor från Baron. Eleganta outfits i ylle och tweed för jakt från Glengarnock. Klassiskt sportig elegans från Hansen & Jacob. Varumärkena flirtar samtliga med en avspänd exklusiv livsstil. Det är unikt, extremt unikt till och med, att Helsingborg har tre av Sveriges mest spännande premiumvarumärken, berättar Fredrik Strandberg entusiastiskt. Finns det en marknad för den här typen av varor i Sverige och hur påverkas man av ett oroligt ekonomiskt läge? 13
En välklädd man bär alltid en näsduk väl synlig i kavajfi ckan Det gör det absolut. Vi är en nischaktör och påverkas än så länge inte av den något vikande marknaden. Baron, som funits i Itturs ägo i åtta år, är äldst i fyrklövern. EST 1978 lyder devisen. Företagets väskserier finns representerade i 31 länder. I segmentet jaktväskor är man marknadsledande och som hand i handske passar därför det relativa nyförvärvet Glengarnock som vänder sig till jakt- och friluftsintresserade män. Glengarnock var från början helt specialiserat på byxor till skoluniformer, men sedan två år tillbaka förser fabriken i Skottland sina svenska ägare med en kollektion i klassisk gods- och gårdsstil. Kavajer i tweed, knickers i manchester, värmande sobra flanellskjortor, rejäla strumpor i mustiga jordfärger dekorerade med tofsar, slipsar med jaktmotiv och mycket mera. Men att det skulle handla om konfektion för lyxlirare på landet håller Fredrik Strandberg inte med om. Om man skulle använda den gamla klassikern och återkoppla till ett bilmärke, så är jämförelsen Audi eller BMW. Det är snyggt och stiligt, men inte oöverkomligt. Det handlar absolut inte om lyx, snarare om kärlek till kvalité, förklarar han. Var hittar man Glengarnocks sortiment? Vi vänder oss främst till den skandinaviska marknaden, men Glengarnock säljs också i Storbritannien, Österrike, Polen, Tyskland, Frankrike och Beneluxländerna. Bland allt maskulint i läder, tweed och manchester hänger ett rack med feminina kläder under namnet Heaven Devil. Målgruppen beskrivs som kvinnor på trettio plus som mentalt känner sig som 27. Logotypen är viktig och spelar i det här klädkonceptet en överordnad roll. Heaven Devils logotype har hög igenkänningsfaktor; den klassiska bokmärkesängeln på sitt moln. I Heaven Devils tappning är den helsvart och försedd med små horn i pannan. Det finns en rätt intressant story bakom. Det var två tjejer i reklambranschen som fick nog av alla vassa armbågar och kände att det kunde vara bra att plocka fram ett par vassa horn ibland, fast man egentligen är en riktig ängel, förklarar Fredrik. Ungefär så föddes den grafiska profilen och med den ett nytt varumärkeskoncept. Märket ska förmedla en småkaxig attityd. Plaggen är försedda med uppmaningar om att ta för sig och gilla sig själv, oavsett om man har till exempel a bad hairday, förklarar Fredrik och visar texten på en av alla de små lappar med uppmuntrande budskap som finns insydda i kläderna vid sidan av sedvanliga tvätt- och skötselråd. Vi laddar helt enkelt plaggen med boosters för självförtroendet, humor och attityd. Till exempel har vi plagg med plats för gester, fortsätter Fredrik. Som en rar liten kofta med sedesam rosett framtill och plats för långfingret i en elegant liten öppning, för lansering våren 2009. Den mest vågade satsningen rent ekonomiskt är varumärket Hansen&Jacob, med en stil som Fredrik beskriver som klassisk med ny twist. En internationellt präglad färgstark kollektion som, åtminstone vid en titt på marknadsföringsmaterialet, för tankarna till en amerikansk gigant på området, Ralph Lauren. Vi vill helst inte jämföra oss med någon annan. Vi har en egen stil. Men självklart siktar vi på mer än den svenska marknaden och självklart slåss vi med globala fenomen, siktet är ju inställt på att bli ett globalt varumärke. Bakom satsningen står Itturs ägare; idésprutan och entreprenören Johan Hansen, som också bidragit med ena namnhalvan. Märket, som introducerades 2005, har redan hittat ut till 50 butiker runt om i Skandinavien. Showroom finns på plats i lokalerna på Berga Allé 3 i Helsingborg samt i Stockholm och London. Det som gjort att vi lyckats är att vi 14
gjort vår hemläxa. I vårt fall att satsa på kvalité. Det ska kännas på tygerna att de håller hög klass. Av den anledningen valde vi att tillverka i Italien. Men lika viktigt är att vi introducerade en ny stil som marknaden inte sett tidigare, tillägger han. Vad menar du med ny stil? En randig skjorta från Hansen&Jacob är aldrig bara klassiskt randig. Den har alltid en krispigare kulör, mönster på nya ställen; ränder enbart på fronten eller på ryggsidan. En svart skjorta hittar du aldrig hos oss. Provkartan på skjorttyger går från äppelgrönt, citrongult, rödrutigt och rosa till klassiskt ljusblått. Bland tröjorna märks kaschmir i lika friska toner, glada rugbytröjor med kraftfulla monogram, tröjor i amerikansk bomull vars kvalité kan kännas på vikten, som enligt Fredrik kan räknas i kilo. Och så näsdukar. Elegant vikta i en uppsjö av färger och mönster. Att näsduken skulle vara en överflödig detalj från en svunnen epok kan ni glömma: En välklädd man bär alltid en näsduk väl synlig i kavajfickan, slår Fredrik Strandberg fast. Stallbyggnaderna har renoverats och byggts om för att passa verksamheten. Resultatet är ett ljust och öppet showroom med plats för aktuella kollektioner såväl som kontor. 15
INREDNING FORM- OCH FÄRGSTARKT PÅ TACTEL: På arbetsplatsen behöver man känna sig kreativ, stimuleras och bli inspirerad. FOTO: MICK OLSEN Företaget Tactel i Lund, som utvecklar mjukvara för mobiltelefoner, har gått som en raket de senaste åren och vuxit ordentligt. Så när det var dags för flytt till nya fräscha lokaler på Edison Park i vintras kopplades inredaren Susanne Larsson in. Ambitionerna har varit höga och resultatet är ett ljust öppet kontor kryddat med lyxig loungekänsla. Formstarka möbler i klara färger, mjuka mattor, sparsmakad dekor och en och annan saccosäck. Färgerna lockar ögat och ett konferensrum i svart och varmgult ser inbjudande ut. Det ska vara glatt, trevligt och avslappnat att komma hit, berättar Susanne Larsson på Purplearea, som ansvarat för inredningen. Tactels kontor ligger i två våningsplan med så gott som identiska planlösningar. Köken är centralt placerade och slående grafiska i sina uttryck. Väggar i mörkt grått, nära svart. Mot det mjuksvarta kontrasterar graciösa stolar, sirliga lampor, enkla rektangulära bord och en stramt elegant köksinredning. Allt i vitt. Fönster från golv till tak skapar dynamik. Jag har satsat på en svart-vit bas eftersom det håller i längden. Till det har jag adderat färgklickar. 16
Färgklickar som märks bland annat i de små glasbåsen med plats för minisammanträden, enskilda samtal eller bara en stunds avkoppling. Ett går i klarblått, ett annat i mättad orange, ett tredje i ljusgrönt. På varje våningsplan finns ett större rum med panoramautsikt, fullt synligt från det öppna kontorslandskapet. Inredningen för tankarna till en lyxig lounge; på våning fyra går den i starkt grönt och vitt, på våningsplan tre i turkost. Vad bör man tänka på när man inreder lite större kontor? Man måste tänka mycket på helheten och ta i lite mer. Rör man sig på lite större ytor försvinner små detaljer. Så hellre få stora saker än mycket smått som ofta ger ett lite plottrigt intryck. Man ska inte generalisera, men vad utmärker svenska kontor i allmänhet, tycker du? Försiktighet. Det är ofta lite blekt och intetsägande, fyllt av ljusa träslag som björk och furu. Får Susanne hålla i penseln blir det kraftfullare drag. Det är en sak att ha en försiktig färgskala hemma. På arbetsplatsen behöver man känna sig kreativ, stimuleras och bli inspirerad. 17
18 Inredaren Susanne Larsson har valt en svart och vit bas med kraftfulla färgaccenter till Tactels nya kontor på Edison Park i Lund. Möbler och belysning från bland annat Moooi, Moroso, Offect och David Design.
MILJÖSPANING BLÅ CYKLAR FÖR ETT GRÖNARE LIV Sedan en tid tillbaks har Briggen utrustat sina kontor med lånecyklar för personalen. Tanken är att både främja klimatsmarta transporter och öka de anställdas välbefinnande. Som ett miljöengagerat fastighetsbolag har Briggen en hel del projekt och åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett av de mer jordnära är de sammanlagt fem lånecyklar som finns utplacerade på kontoren i Malmö, Lund och Helsingborg. Tanken med dem är att personalen i så stor utsträckning som möjligt ska låta bilen stå och i stället cykla. De flesta använder den när de uträttar ärenden på stan, berättar Linda Nilsson, hälsoinspiratör på Briggen i Malmö och den som, tillsammans med Fredrik Lindh på kontoret i Lund, ansvarar för cyklarna. Men det finns exempel på att de också används för att ta sig till visningar och kundmöten. Det går faktiskt mycket snabbare att cykla inne i stan, både jämfört med att gå och att köra bil, menar Linda Nilsson. Så på så vis kan man säga att cyklarna även gör oss effektivare. EN DEL AV HÄLSOARBETET De blå Briggencyklarna används flitigt och i Malmö fick den första cykeln snabbt kompletteras med två till. Det blev helt enkelt för stort tryck när 18 personer skulle samsas om en och samma cykel. Då passade vi även på att sätta vår logotyp på dem, berättar Linda Nilsson. På så sätt fungerar de som en reklampelare för vårt miljötänkande när vi är ute. Men cyklarna är också ett lyft för arbetsmiljön. De är en del i det friskvårdsarbete som sedan ett år tillbaks pågår inom Briggen. Det inleddes med att alla anställda på Briggen fick sin hälsoprofil framtagen i samarbete med Tjugonde Företagshälsovård i Malmö. Resultatet var inte helt tillfredsställande, därför bestämde man sig för att utbilda en hälsoinspiratör på varje kontor. Vi gick en utbildning som arrangerades av Tjugonde och har sedan dess försökt att hitta på saker för att aktivera våra arbetskamrater, berättar Linda Nilsson. Bland annat har alla fått prova på olika träningspass på arbetstid och det finns även en vibrationsplatta på kontoret som alla har tillgång till. Briggen sponsrar dessutom träningskort för alla anställda, säger Linda Nilsson. Det är generöst och uppskattas mycket. Och det är faktiskt en del som tar cykeln till och med när de ska till gympan. 19
HUS MED HISTORIA Ett praktfullt stycke industrihistoria FOTO: MALMÖ STRUMPFABRIK / MALMÖ STADSARKIV KÄLLA: TONY ARNÉR, MALMÖ MUSÉERS E-SKRIFTER En del byggnader förknippas mer med sin historia än andra. Så är det med Briggens lokaler på Trelleborgsvägen. Här låg Malmö Strumpfabrik, i folkmun Strumpan, 1929-1992. Fram till nedläggningen norra Europas största producent av damstrumpor. Sedan sex år tillbaka ett modernt kontors- och handelshus. SJÄLVA FABRIKSHALLEN FINNS inte längre kvar. Den låg i skydd av det L som de nuvarande byggnaderna bildar. Men om den gjort det, och väggarna kunnat tala, skulle de ha kunnat berätta om en massa kvinnoöden. Arbetets döttrar, som de vackert kallats. Strumpan slök dem i tusental, som all annan textilindustri under en period då kvinnor på allvar gick ut i förvärvslivet. OM MAN VAR MAN och textilarbetare på Strumpan höll man förmodligen till vid de tyngre stickmaskinerna och hade bättre betalt. Nåväl, omvänd diskriminering förekom. Ett moment uteslöt män då det ansågs opassande. Det var arbetet med att trä upp natursilkesstrumporna på en modell av ett kvinnoben för att få fram rätt passform. Positionerna för vad som anses opassande har onekligen flyttats sen dess. MALMÖ STRUMPFABRIKS historia är förstås inte bara kvinnornas, utan också exempel på framgångsrik svensk ingenjörsvetenskap, industrihistoria och extrem marknadsföring. Och när det gäller Strumpans marknadsföring kommer kvinnorna åter in på bred front. I nationella tävlingar efterlystes Sveriges vackraste Vougeben. Modernt löd den allestädes närvarande devisen och man satsade tidigt på säsongsanpassade modefärger och mönster. 20
FOTO: H. CEDERBERG / MALMÖ STADSARKIV Malmö Strumpfabrik sysselsatte under sin storhetstid i mitten på 1940-talet drygt tusen personer. Majoriteten av textilarbetarna var kvinnor, som ansågs vara bra och billig arbetskraft. Dessutom använde man sig av dåtidens megakändisar i marknadsföringen. Zarah Leander gjorde till exempel reklam för Nivellastrumpan. Malmö Strumpfabrik gav ut egna magasin, Nivellarespektive Voguenytt. Tävlingar och aktiviteter för grossister och återförsäljare förekom också för att stimulera försäljningen. NÄR VARUHUS OCH BUTIKSKEDJOR blir vanliga och kläder börjar bli konsumtionsvaror, kan Malmö Strumpfabrik hoppa över grossistledet. Det innebar till en början vinster men tvingade så småningom fram prispress eftersom fler märken konkurrerade om köparna. DET VAR FRAMFÖR ALLT på den nordiska marknaden som Strumpan hade sin avsättning. I slutet på 1960-talet hade man 20 procent av den svenska marknaden. Det var bra, men räckte inte för den kostym av lönekostnader och anställda man skaffat sig. För att möta ökade kostnader valde man att bredda sitt produktsortiment, något som skulle få ödesdigra konsekvenser. Satsningen på så kallade Full Fashion-stickade plagg som jumpers, cardigans och klänningar kom för sent. Billiga importplagg från tigerekonomierna i öst blev dödsstöten för satsningen. På det kom energikrisen som sparkade undan fötterna på många av de etablerade svenska industrigrenarna. 1970-TALET MED SIN knackiga ekonomi och ett nytt mer tillknäppt och byxorienterat mode främjar inte direkt inhemsk strumptillverkning. Avsaknad av importtullar gjorde dessutom svensk konfektion dyr. 1977 tas beslutet om att - tvärs emot löften om arbetstillfällen till Malmö - minska antalet anställda med över hundra personer den kommande våren. Beslutet leder givetvis till oro. Företaget blir dessutom mediebelyst efter en miljöstudie som beskriver den kvinno- och invandrardominerade arbetsplatsen som stressig, socialt påfrestande och enformig. 1980-TALET INNEBAR fortsatta nedskärningar, ägarbyten och sammandrabbningar mellan fack och fabriksledning. Den på grund av statliga stöd uppskjutna strukturomvandlingen tar ett obarmhärtigt tag om svensk industri. Malmö Strumpfabrik håller stånd länge, men till slut får facket ge upp. De ekonomiska realiteterna hinner ikapp och den vid tiden för nedläggning nästintill museala verksamheten går i graven 1992. 21
Aktuellt Nya fastighetsköp Ny fastighet på Berga i Helsingborg Fastighets AB Briggen har förvärvat fastigheten Spjutet 2 på Garnisonsgatan 14 i Helsingborg av Volito Fastigheter AB. Fastigheten innehåller 6 700 kvm butiks-, lager- och kontorslokaler. Tillträde skedde den 9 september och affären genomfördes i form av en bolagsaffär om 74 mkr varav 12 mkr avser uppskjuten skatt. NYA MEDARBETARE Adam Falkenström tillträdde tjänsten som förvaltningschef i Lund den 4 augusti 2008. Adam, 33, har en civilingenjörsexamen i lantmäteri från LTH i Lund och kommer närmast från en tjänst som fastighetsförvaltare hos Kungsleden. Adam Falkenström På Bergaområdet, som ligger nära norra infarten till Helsingborg, äger nu Briggen fastigheter på sammanlagt cirka 80 000 kvm. Bland hyresgästerna märks Porsche, Storel, Lauritz.com, Barnens Hus, ICA m.fl. Strax intill Berga, på Väla Södra, investerar Briggen 17 mkr i nybyggandet av en industribyggnad på drygt 2 000 kvm. Caroline Fredberg tillträdde tjänsten som marknadschef för Malmö och Lund den 1 oktober 2008. Caroline som är 47 år är civilingenjör i industriellekonomi och kommer senast från en tjänst som Area Manager, North West Europe, inom utbildningsföretaget Celemi. Dessförinnan har Caroline arbetat med försäljning i flertalet olika företag, som anställd eller som ägare. Caroline Fredberg Mirella Ristic tillträdde tjänsten som fastighetsutvecklare inom team Malmö den 13 oktober 2008. Mirella, som har läst utbildningen för Fastighetsföretagande på Tips till Briggenbladet Har du något intressant att berätta annat som kan vara av intresse för Malmö Högskola, är 24 år och kommer närmast från en tjänst på MRI Overseas Property i Spanien. Mirella Ristic om din verksamhet, synpunkter på Briggens alla hyresgäster, så kan du Briggenbladet, tips på bra miljöarbete, höra av dig till: eva.lagstrom@briggen.se annorlunda lokallösningar eller något 22