UNG i Linköping En livsstilsundersökning bland högstadieoch gymnasieelever Av och Stig Elofsson, april 2011
Inledning Linköpings kommun genomförde tillsammans med undertecknade år 1992 en undersökning om ungdomars livsstil. Den här studien i Linköping hösten 2009 är gjord på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Ansvarig för studien i Linköping 2009 är Stina Bond. Ulf Johansson var ansvarig för studien i Linköping 1992. Studier om Ung livsstil har också genomförts i Stockholms stad, Norrköpings kommun, Haninge kommun, Helsingborgs stad, Jönköpings kommun, Eskilstuna kommun, Huddinge kommun och Lidingö stad. I Stockholm, Eskilstuna och Norrköping startades studierna 1985. Antalet elever som besvarat enkäten i Linköping hösten 2009 är i årskurs 5 1141, i årskurs 8 1427 och i årskurs 2 i gymnasiet 689 1. Antalet elever i urvalet var i årskurs 5 1334, i årskurs 8 1683 och i årskurs 2 gymnasiet 990. Svarsfrekvensen i årskurs 5 är 86%, i årskurs 8 85% och i årskurs 2 i gymnasiet 70%. I årskurserna 5 och 8 har vi genomfört totalundersökningar. I årskurs 2 i gymnasiet i Linköping har eleverna valts ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval 2. I alla tre stadierna i Linköping ingår både kommunala skolor och friskolor i urvalet. Resultaten är därför representativa för alla ungdomar i Linköping. I de flesta kommuner har en anställd från kultur- och fritidsförvaltningen/motsvarande (i Linköping personal från fritidsgårdarna) varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde från förvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter det att de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde och lärarna hjälpt till. Att skriva forskningsrapporter tar ofta mycket lång tid 3. Vi har därför valt, sedan våra studier inleddes 1984, att mycket tidigt låta alla intresserade ta del av våra resultat. Fördelen med denna teknik är att de som är berörda snart efter det att undersökningen genomförts kan starta förändringsarbete om så behövs. Nackdelen är att våra analyser inte finns med när resultaten presenteras. Resultaten från den här studien har presenterats vid fyra föreläsningar i Linköping under hösten 2010 och våren 2011. Den här resultatredovisningen Ung livsstil i Linköping 2009 - en studie i högstadiet och gymnasiet är den första av tre redovisningar. Den andra kommer att behandla Ung livsstil i mellanstadiet i Linköping. Vad som hänt med t.ex. deltagandet i föreningslivet, skoltrivsel och fritidstrivsel mellan åren 1992 och 2009 kommer att presenteras i den tredje redovisningen. Vi ser att både barnen (årskurs 5) och tonåringarna i Linköping, liksom i våra övriga undersökningskommuner, önskar att kommunen i första hand ska satsa på idrott (idrottsanläggningar inne och ute samt idrottsföreningar). Ordningsföljden i tonåringarnas prioriteringar är: Idrott, fritidsgårdar/ungdomscaféer, kultur, natur, övrigt föreningsliv 4. Både pojkar och flickor i högstadiet och i pojkar gymnasiet önskar att Linköpings kommun i första hand ska satsa på idrott. Andelen pojkar som önskar att kommunen i första hand ska satsa på idrott är dock större än andelen flickor. Det motsatta gäller för satsningar på kultur. 1 Av läsbarhetsskäl kallas studier i årskurs 5 för mellanstadiet, studien i årskurs 8 för högstadiet och studien i årskurs 2 i gymnasiet för gymnasiet. 2 En detaljerad beskrivning av hur urvalet gått till i våra olika kommuner görs i Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? kapitel 3. 3 Våra forskningsrapporter presenteras kontinuerligt på www.stockholm.se/idrott/forskning 4 Kultur (ex. bibliotek, kulturskolan, teater, musikarrangemang, utställningar, replokaler). Natur, sjöar, parkområden (ex. skötsel och underhåll av bad, badplatser och parker). 2
Högstadieelever i Linköping önskar att kommunen fram till 2014 i första hand inom idrottsområdet ska satsa på simhallar, gym och fotbollsplaner. I gymnasiet vill ungdomar att kommunen i första hand ska satsa på gym, simhallar och fotbollsplaner. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet vill att kommunen i första hand ska satsa på gym och i andra hand på fotbollsplaner. Högstadieflickor tycker att kommunen i första hand ska satsa på simhallar och i andra hand på gym. Flickor i gymnasiet önskar att Linköpings kommun i första hand ska satsa på gym. I andra hand tycker de att det ska satsas på simhallar. Ungdomar i våra andra undersökningskommuner har ungefär samma önskemål på sina kommuner som Linköpingsungdomar har. Observeras ska hur få ungdomar det är som tycker att kommunerna ska satsa på ishallar/isbanor. Tonåringar i Linköping är överens om att kommunen inom kulturområdet i första hand ska satsa på ungdomsfestivaler, media/film och konserter för rock/pop. I våra övriga kommuner tycker tonåringar också så. Pojkar och flickor i gymnasiet är överens om att kommunen i första hand ska satsa pengar fram till 2014 på i tur och ordning: Ungdomsfestivaler, konserter rock/pop och media/film. Tre fjärdedelar av gymnasieelever i Linköping tycker att kommunen själv, eller genom bidrag till någon organisation, ska ordna några träffpunkter där man både kan syssla med olika aktiviteter och bara vara/softa. Flickor tycker det i högre utsträckning än pojkar. Allmänt gäller att de flesta ungdomar tycker att både livet som helhet och fritiden är bra. Ungdomar i högstadiet i Linköping är dock mindre nöjda både med livet som helhet och med fritiden än ungdomar i våra övriga undersökningskommuner. Flickor i alla kommuner är mindre nöjda med livet som helhet och fritiden än pojkar. Gymnasieelever tycker både livet som helhet och fritiden är något sämre än vad högstadieelever tycker. Det är fler elever i högstadiet som 2009 tycker fritiden är bra än vad det var 1992 5. Det är framför allt pojkar som nu i högre grad tycker att de har en bra fritid än de tyckte 1992. Vi ser att pojkar har en större framtidstro än vad flickor har både i högstadiet och i gymnasiet. 77% av mellanstadieelever, 58% av högstadieelever och 48% av gymnasister i Linköping är medlemmar i en förening. I en idrottsförening är 67% av mellanstadieelever, 53% av högstadieelever och 36% av gymnasister medlemmar i. Pojkar i mellan- och högstadierna är med både i en förening totalt och i en idrottsförening i högre grad än flickor. I gymnasiet är flickor med i förening totalt i något högre grad än pojkar. Pojkar och flickor i gymnasiet är med i en idrottsförening i lika stor grad. Föreningslivet i Linköping domineras starkt av idrottsföreningar. Barn och ungdomar i Linköping är med i idrottsförening i något högre grad än i våra övriga undersökningskommuner. Andelen medlemmar i en förening bland högstadieelever i Linköping har minskat från 65% 1992 till 58% 2009. Det är också färre högstadieungdomar som har uppdrag i föreningslivet i dag än det var 1992 6. Flickor i Skäggetorp/Ryd är med i en idrottsförening i mycket mindre grad än flickor i övriga kommundelar. 7 5 Studien 1992 genomfördes enbart i högstadiet. 6 Det är färre ungdomar i dag än under 1980- och 1990-talen som har uppdrag i föreningslivet i alla våra undersökningskommuner. 7 I en senare skrift kommer skillnader och likheter mellan olika kommundelar i Linköping att presenteras. 3
Fotbollen är den största RF-idrotten i alla tre stadierna i Linköping 8. Fotbollen är också störst bland pojkar i alla tre stadierna liksom bland flickor i mellanstadiet och högstadiet. I gymnasiet är ridningen störst bland flickor. Många föreningskategorier når inte 1% av Linköpings ungdomar. I både högstadiet och i gymnasiet gäller det t.ex. den klassiska folkrörelsen nykterhetsförening. En annan typ av förening som inte når 1% av Linköpings ungdomar är friluftsförening. Mindre än 1% av högstadieelever är med i ett politiskt ungdomsförbund. Motsvarande siffra i gymnasiet är 2%. De flesta föreningskategorier når färre ungdomar i dag än 1992. Över 60% av tonåringar i Linköping tycker om (mycket bra+bra) att gå i skolan. Omkring 10% tycker inte om (dåligt+mycket dåligt) att gå i skolan. Flickor i Linköping tycker i något högre utsträckning än pojkar om (mycket bra+bra) att gå i skolan. Det är många fler elever som önskar att få vara med och bestämma i skolan än vad som får det. 76% av högstadieelever och 39% av gymnasieelever har aldrig varit borta från skolan utan att vara sjuk eller att ha en annan giltig orsak. Detta stämmer ganska väl med vad som gäller i våra övriga undersökningskommuner. Flickor tycker i större utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt att satsa på skolan, även om det ibland innebär att det är jobbigt. Pojkar och flickor i Linköping tycker i ungefär lika stor utsträckning att lärarna/personalen på din skola ser vad du är bra på. Cirka hälften av elever i högstadiet och i gymnasiet har läst läxor mindre än 3 timmar förra veckan. Vi kan alltså konstatera att läxläsningen tar en mycket liten del av elevernas fritid i anspråk i Linköping liksom i våra andra undersökta kommuner. Flickor lägger ner mer tid på läxläsning än pojkar. Skillnaderna mellan pojkars och flickors läxläsning är störst i gymnasiet. En majoritet av barn och tonåringar i Linköping tycker att deras hälsa är bra. Elever i mellanstadiet skattar sin hälsa högst och elever i gymnasiet lägst. Flickor har sämre hälsa än pojkar både i Linköping och i våra övriga kommuner. Gymnasieflickor har sämst hälsa i alla undersökningskommuner. Vi har också frågat eleverna om hur de upplever olika former av besvär. Det flest ungdomar uppger är att de varit jättetrötta, känt sig stressade och haft svårt att sova eller sovit dåligt. Flickor i Linköping uppger sig ha sämre situation än pojkar för de allra flesta indikatorerna på hälsa. Flickor i Linköping och i de andra undersökningskommunerna är i betydligt mindre utsträckning än pojkar trygga när de är ute t.ex. på stan. Pojkar i högstadiet motionerar/idrottar mer än flickor i Linköping och i alla andra undersökningskommuner 9. Detta gäller oberoende av mått på fysisk aktivitet. I gymnasiet i Linköping är flickor och pojkar fysiskt aktiva i ungefär samma utsträckning. I övriga kommuner motionerar/idrottar flickor i gymnasiet mindre än pojkar i gymnasiet. Omkring hälften av eleverna motionerar mindre än 2 gånger i veckan. Ju mer elever motionerar/idrottar desto högre skattar de sin hälsa 10. 8 RF= Riksidrottsförbundet. 9 Se Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? (Rapporten kan beställas från idrottsförvaltningen i Stockholm, tel. 08/508 27 723). 10 Den medicinska forskningen är entydig. Motion påverkar hälsan positivt. En rad studier visar också att skattad hälsa har ett starkt samband med faktisk hälsa. 4
25% av högstadieelever och 44% av gymnasister har på sin fritid inte läst någon bok under de senaste 4 veckorna 11. Genomgående gäller i alla våra kommuner att flickor i större utsträckning än pojkar läser böcker. Ungdomar i Linköping läser böcker i större utsträckning än ungdomar i t.ex. Norrköping. 42% av högstadieelever och 47% av gymnasieelever har på sin fritid besökt bibliotek under de senaste 4 veckorna 12. Omkring 8% av tonåringar har besökt bibliotek minst 1 gång i veckan på sin fritid. Flickor besöker bibliotek mer än pojkar i Linköping och våra andra undersökningskommuner. Andelen högstadieelever som besökt bibliotek på sin fritid har minskat sedan 1992. Det är framför allt pojkar som besöker bibliotek mindre nu än för 17 år sedan. Bland flickor är förändringen ganska liten. Enligt tonåringar är det bästa med biblioteken att man kan låna böcker där. Andelen elever som är med i Kulturskolan är i mellanstadiet 25%, i högstadiet 15% och i gymnasiet 8%. Flickor är med i högre grad än pojkar. Fler ungdomar skulle vilja vara med i Kulturskolan än vad som gäller för närvarande. De elever som har höga betyg är med i Kulturskolan i större utsträckning än de med lägre betyg. 35% av högstadieelever har besökt en fritidsgård på sin fritid under de senaste 4 veckorna 13. 9% av högstadieelever besöker en fritidsgård minst 2 gånger i veckan. Högstadieelever besöker fritidsgårdar 2009 i betydligt mindre grad än 1992. Liksom 1992 besöker pojkar nu fritidsgårdar mer än flickor. Det är fler ungdomar i Linköping som vill besöka fritidsgård än vad som gör det för närvarande. Det viktigaste med fritidsgård för högstadieelever är: att jag själv får välja om jag vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att jag ska kunna träffa både killar och tjejer, att jag får koppla av/ta det lugnt. Den viktigaste orsaken till att 65% av högstadieelever inte besöker fritidsgårdar är jag är inte intresserad, jag har så mycket annat att göra, det är roligare att vara med kompis hemma hos mig eller hemma hos kompisen eller vara hemma själv. Fler av dem som går på fritidsgård röker, snusar, dricker alkohol och skolkar än de som inte går på fritidgård. Tre fjärdedelar av gymnasieungdomar tycker att Linköpings kommun själv eller genom bidrag till någon organisation ska ordna träffpunkter där man både kan syssla med olika aktiviteter och bara var/softa. Det är något fler flickor än pojkar som tycker så. Det viktigaste med en sådan träffpunkt är enligt gymnasisterna att man bara kan vara/softa, komma och gå som jag vill, lyssna på musik och fika. Café/hamburgerbar/restaurang, sporthall/gymnastiksal och bio är de fritidsställen som flest tonåringar i Linköping har besökt åtminstone en gång under de senaste 4 veckorna. Pojkar ägnar sig åt idrott mer än flickor på fotbollsplaner/idrottsplatser, sporthallar/ gymnastiksalar samt gym. Flickor besöker café/hamburgerbar/restaurang och bio mer än pojkar. 11 Läsvanor i våra undersökningskommuner redovisas i Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. 12 Biblioteksvanor i våra undersökningskommuner redovisas i Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. 13 Besökarna på fritidsgård beskrivs närmare i Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. Frågan om fritidsgård är inte ställd i gymnasiet i Linköping. 5
Ungdomar i Linköping har också fått redovisa hur mycket tid (timmar) de använt till olika aktiviteter förra veckan. I högstadiet är det 31% av eleverna och i gymnasiet 53% som använt datorn minst 10 timmar. En femtedel av högstadie- och en fjärdedel av gymnasieeleverna uppger att de tittat på TV/DVD minst 10 timmar förra veckan. Detta ska då jämföras med att t.ex. 6% av de yngre tonåringarna och 12% av de äldre tonåringarna gjorde läxor mer än 10 timmar. Pojkar sitter mer vid datorn än flickor. 60% av gymnasiepojkar och 46% av flickor i gymnasiet har ägnat sig åt datorn minst 10 timmar förra veckan. I gymnasiet lägger flickor ned mer tid på läxläsning än pojkar. Det flest ungdomar vill göra varje vecka är: Gå på bio, gå på café, umgås med kamrater och idrotta/motionera på egen hand. Pojkar önskar i högre grad än flickor varje vecka syssla med idrott och spel. Flickor vill å sin sida i högre grad än pojkar umgås med vänner och syssla med kulturaktiviteter. Mest intresserade säger ungdomar att de är av att vara tillsammans med kompisar, lyssna på musik och syssla med nöjen. På fjärde plats kommer i högstadiet att motionera/utöva idrott och på femte plats titta på TV/se filmer på TV eller i datorn. Flickor säger sig i betydligt högre grad än pojkar vara intresserad av att umgås med kompisar. Pojkar är mycket mer intresserade än flickor av att syssla med spel (TV-spel, spel på datorn eller i mobilen). Det är mycket viktigt för ungdomar att på sin fritid ha roligt, att själv få bestämma över sin tid, att få koppla av/ta det lugnt, att sova och träffa kompisar. Däremot är det få ungdomar i Linköping och i våra andra undersökningskommuner som tycker det är viktigt att påverka samhället. Pojkar och flickor är ganska överens om vad som är viktigt på fritiden. Det är 11% av högstadieelever och 14% av gymnasister som inte pratar med någon när de är bekymrade eller oroar sig. Det är ingen större skillnad mellan pojkar och flickor därvidlag. Det är i första hand med mamma och kompisar som ungdomar pratar när de är bekymrade eller oroade. Man pratar i mindre utsträckning med pappa när man har problem. Det är framför allt flickor som i ganska liten grad pratar med sin pappa när de är bekymrade eller oroade. Två procent av högstadieelever och 3% av gymnasieelever har inte några nära vänner. I gymnasiet är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor i detta avseende. Däremot gäller i högstadiet att fler pojkar än flickor inte har några nära vänner. Pojkar i både högstadiet och i gymnasiet uppger i mycket högre grad än flickor att de själva duger som de är. Andelen nykterister i Linköping (har aldrig använt någon form av alkohol) är bland elever i årskurs 8 69% och bland gymnasister (årskurs 2) 19%. Det är 10% av ungdomar i årskurs 8 som druckit alkohol 2 gånger i månaden eller mer. Motsvarande siffra i årskurs 2 i gymnasiet är 39%. Skillnader mellan pojkar och flickor är ganska små. 12% av yngre tonåringar och 27% av äldre tonåringar röker. Pojkar och flickor röker i ungefär samma grad. 5% av högstadieelever och 16% av gymnasieelever snusar. Pojkar snusar i Linköping och i alla våra andra undersökningskommuner i högre grad än flickor. Nästan alla (98%) tonåringar i Linköping har aldrig använt doppingspreparat. 95% av elever i årskurs 8 har aldrig testat cannabis. Motsvarande siffra i gymnasiet är 85%. 1% av elever i gymnasiet säger sig använda cannabis regelbundet. 6% av elever i högstadiet och 3% av elever i gymnasiet anger att de blivit mobbade under senaste halvåret. I gymnasiet säger sig flickor i högre grad än pojkar ha blivit mobbade. Om- 6
kring 15% av tonåringar i Linköping säger sig blivit slagna under de senaste halvåret. Det är betydligt fler pojkar än flickor som säger att de blivit slagna. Könsskillnader i Linköping liksom i våra övriga kommuner är både när det gäller deltagande i olika aktiviteter och preferenser för olika saker fortfarande ganska stora på många områden. Pojkar är överrepresenterade i många aktiviteter (t.ex. fritidsgårdar och fotbollsplaner) som de gamla fritidsnämnderna var ansvariga för och flickor överrepresenterade när det gäller aktiviteter (t.ex. besöka bibliotek och vara med i kulturskolan) som de gamla kulturnämnderna var ansvariga för 14. Liksom i alla tidigare studier både i Linköping och i våra andra kommuner ser vi att ungdomar med högre betyg är överrepresenterade i skolliknande fritidsverksamheter, t.ex. i kulturskolan och i föreningslivet 15. 69% av flickor i högstadiet i Linköping med höga betyg mot 43% av flickor med låga betyg är med i en förening. De med lägsta betyg i flickgruppen i Linköping är också, liksom i tidigare studier, i förhållande till de med högsta betyg överrepresenterade bland dem som besöker fritidsgårdar. Pojkar med höga och låga betyg i Linköping besöker fritidsgårdar i ungefär stor grad. Mest besöks fritidsgårdar av pojkar med ganska låga betyg. Vi ser också i Linköping, liksom i våra andra undersökningskommuner, att tonåringar som tillhör en högre socio-ekonomisk grupp är med i förening totalt och idrottsförening i mycket högre grad än ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna 16. När det gäller att besöka bibliotek och fritidsgård finner vi inga entydiga samband med socio-ekonomisk tillhörighet. Kulturskolan i Linköping når flickor i de olika socio-ekonomiska grupperna i ungefär samma grad. Pojkar i de högre socio-ekonomiska grupperna i Linköping är dock med i kulturskolan i mycket större utsträckning än pojkar i de lägre socio-ekonomiska grupperna. Andra generationens invandrarpojkar är med i föreningslivet totalt och i en idrottsförening i ungefär samma grad som de pojkar som liksom sina föräldrar är födda i Sverige (kallas här svenska pojkar). Första generationens invandrarpojkar är med i en idrottsförening i mindre grad än både svenska pojkar och andra generationens invandrarpojkar. Kontrollerar vi för socio-ekonomisk bakgrund kvarstår dock inga signifikanta skillnader mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaderna mer beror på socio-ekonomisk ställning än invandrarbakgrund. Både första och andra generationens invandrarflickor är med i en idrottsförening i mindre grad än de flickor som själva liksom deras föräldrar är födda i Sverige. Detta gäller både utan och med kontroll för socio-ekonomisk bakgrund 17. Här får alltså invandrarbakgrund en mer framträdande plats. När det gäller kulturskolan ser vi att första och andra generationens invandrarpojkar är med i mindre grad än de pojkar som liksom deras föräldrar är födda i Sverige. I flickgruppen kan vi inte notera några systematiska skillnader. Andra generationens invandrarpojkar är den grupp som både i Linköping och i flertalet av våra andra undersökningskommu- 14 I rapporten Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis- en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek, beskrivs och analyseras flickors överrepresentation när det gäller att besöka bibliotek och läsa böcker. I rapporten Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? beskrivs och analyseras varför flickor motionerar/idrottar mindre än pojkar. 15 För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? Se i första hand slutkapitlet. 16 För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? Se i första hand slutkapitlet. 17 För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? Se i första hand slutkapitlet. 7
ner besöker fritidsgård mest. Första generationens invandrarflickor besöker fritidsgård i minst utsträckning. Den aktivitet som flest ungdomar anser sig vilja utöva men som de inte har råd till är att gå på konsert. Flickor tycker detta i högre utsträckning än pojkar. En hel del flickor uppger också att de inte har råd att vara med i gruppträning eller gå till Linköpings simhall. Pojkar tycker sig oftare än flickor vara hindrade av ekonomin när det gäller att vara åskådare på idrottstävlingar. Stockholm i april 2011 Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna Stockholms stad E-post: ulf.blomdahl@stockholm.se Telefon: 08/508 28 476 Stig Elofsson Fil. dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet E-post: stig.elofsson@socarb.su.se Telefon: 08/16 20 22 8
Innehållsförteckning Undersökningsgrupp och bakgrundsvariabler 10 Vad ska Linköpings kommun satsa på? 18 Trivsel i livet och på fritiden 38 Föreningslivet 44 Skolan 58 Hälsa och matvanor 66 Fysisk aktivitet 73 Samband fysisk aktivitet hälsa 84 Läs- och biblioteksvanor 94 Kulturskolan 101 Fritidsgårdar 106 Vad gör de unga på sin fritid? 126 Viktigt för de unga på fritiden 138 Förtroende för 150 Droger 155 Mobbning och våld 169 Känner du dig trygg? 172 Kön, socio-ekonomisk bakgrund, skolframgång, svensk- invandrare och 174 fritidsvanor Övrigt 184 9
Undersökningsgrupp och bakgrundsvariabler 10
Ung livsstil ht. 2009 Antalet elever i studien 2009 Urval Antal Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % Mellanstadiet (årskurs 5) 18 1334 1141 86 Högstadiet (årskurs 8) 1683 1427 85 Gymnasiet (årskurs 2) 990 689 70 Andelen pojkar och flickor som besvarat enkäten 2009 %. Pojkar Flickor Mellanstadiet 50 50 Högstadiet 51,5 48,5 Gymnasiet 54 46 Antalet elever i högstadiet i studien 1992 Antalet besvarade enkäter Andelen pojkar % Andelen flickor % 1992 761 51 49 Stig Elofsson Stina Bond 18 I årskurs 5 och 8 är det totalundersökningar som genomförts. 11
Ung livsstil ht. 2009 Socio - ekonomisk grupp. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Grupp 1 5 6 6 Grupp 2 24 27 25 Grupp 3 56 49 52 Grupp 4 13 15 15 Grupp 5 3 4 2 Ekonomisk grupp 1: Bor i villa/radhus har tillgång till bil+båt+sommarstuga Ekonomisk grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet + har tillgång till två av dessa tre: bil, båt, sommarstuga Ekonomisk grupp 3: Övriga t ex bor i hyreslägenhet + har tillgång till två av dessa tre: bil, båt, sommarstuga Ekonomisk grupp 4: Bor i hyreslägenhet + har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga Ekonomisk grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har ej sommarstuga, bil eller båt Stig Elofsson 12
Ung livsstil ht. 2009 Familjen har. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Bil 95 94 96 Sommarstuga, fritidshus eller hus utomlands 29 34 36 Båt (som går att sova i) 9 10 13 Husvagn/Husbil 11 11 11 13
Ung livsstil ht. 2009 Svenska- invandrare. %. Mellan- Stadiet Högstadiet Gymnasiet Grupp 1 74 74 80 Grupp 2 12 11 10 Grupp 3 8 8 4 Grupp 4 5 8 6 1. Barnet och båda föräldrarna födda i Sverige 2. Invandrare med stark svensk förankring, t ex en förälder född i Sverige eller adoptivbarn 3. Andra generationens invandrare 4. Första generationens invandrare Född i Sverige. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Själv född i Sverige 90 90 92 Mamma född i Sverige 82 80 86 Pappa född i Sverige 82 80 85 14
Ung livsstil ht. 2009 Bor med. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa 78 72 65 Ibland mamma/ibland pappa 16 15 13 Mamma endast 4 6 10 Mamma och annan vuxen 1 5 7 Pappa endast 1 1 2 Pappa och annan vuxen 0 1 1 Annan/andra vuxna 0 0 2 15
Ung livsstil ht. 2009 Född i Sverige. Högstadiet. %. 1992 2009 Själv född i Sverige 93 90 Mamma född i Sverige 89 80 Pappa född i Sverige 87 80 16
Ung livsstil ht. 2009 Antalet barn och ungdomar i Linköping 10-18 år 1992 2009 12 589 15 192 17
Vad ska Linköping kommun satsa på? 18
Ung livsstil ht. 2009 Vilken typ av fritidsaktiviteter tycker du att Linköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar inne och ute och idrottsföreningar) Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet 50 50 53 Fritidsgårdar/ungdomscaféer och liknade 10 27 34 Kultur (t.ex. bibliotek, kulturskola, teater, dans, musikarrangemang, utställningar, replokaler) Natur, sjöar, parkområden (t.ex. skötsel och underhåll av bad och badplatser och parker) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 17 22 28 24 11 10 7 4 3 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. I mellanstadiet= fritidsgårdar 19
Ung livsstil ht. 2009 Vilken typ av fritidsaktiviteter tycker du att Linköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Högstadiet. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar inne och ute och idrottsföreningar) Pojkar Flickor 59 41 Fritidsgårdar/ungdomscaféer och liknade 23 31 Kultur (t.ex. bibliotek, kulturskola, teater, dans, musikarrangemang, utställningar, replokaler) Natur, sjöar, parkområden (t.ex. skötsel och underhåll av bad och badplatser och parker) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 18 26 11 10 4 3 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 20
Ung livsstil ht. 2009 Vilken typ av fritidsaktiviteter tycker du att Linköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Gymnasiet. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar inne och ute och idrottsföreningar) Pojkar Flickor 67 38 Fritidsgårdar/ungdomscaféer och liknade 29 38 Kultur (t.ex. bibliotek, kulturskola, teater, dans, musikarrangemang, utställningar, replokaler) Natur, sjöar, parkområden (t.ex. skötsel och underhåll av bad och badplatser och parker) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 25 30 11 9 3 3 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 21
Linköpings kommun. Ung livsstil 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. Högstadiet. % Simhallar 34 Gym 31 Fotbollsplaner 25 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 18 Utomhusbad 17 Bowlinghallar 13 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel samt skateboard åkning 13 Slalombacke 11 Ridanläggningar 10 Isbanor utomhus för friåkning 9 Motionsspår/skidspår 9 Ishallar 9 Lokaler för aerobics, dans mm 8 Banor för motorsport (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 8 Skateboardanläggningar 8 Beachvolleybollplaner 7 Skjutbanor 7 Klätterväggar inne 7 Tennishallar 7 Badmintonhallar 7 Basketplaner utomhus 6 BMX banor 6 Golfbanor 5 Lokaler för kampsport 4 Friidrottsanläggningar 4 Bandyplaner (is) 4 Squashhallar 3 Klätterväggar ute 3 22
Linköpings kommun. Ung livsstil 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. Gymnasiet. % Gym 30 Simhallar 22 Fotbollsplaner 17 Utomhusbad 17 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 16 Bowlinghallar 13 Ridanläggningar 12 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel samt skateboard åkning 11 Isbanor utomhus för friåkning 11 Beachvolleybollplaner 10 Slalombacke 10 Lokaler för aerobics, dans mm 10 Motionsspår/skidspår 10 Ishallar 9 Banor för motorsport (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 8 Skjutbanor 8 Klätterväggar inne 7 Lokaler för kampsport 7 Skateboardanläggningar 7 Tennishallar 7 Basketplaner utomhus 6 Squashhallar 6 Badmintonhallar 5 Golfbanor 5 Friidrottsanläggningar 4 BMX banor 4 Klätterväggar ute 3 Bandyplaner (is) 3 23
Linköpings kommun. Ung livsstil 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. Högstadiet. % Simhallar 34 Gym 31 Fotbollsplaner 25 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 18 Utomhusbad 17 Gymnasiet. % Gym 30 Simhallar 22 Fotbollsplaner 17 Utomhusbad 17 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 16 Bowlinghallar 13 24
Linköpings kommun. Ung livsstil 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. %. Högstadiet. Pojkar Flickor Gym 32 30 Fotbollsplaner 31 20 Simhallar 30 39 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 22 15 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel samt skateboard åkning 13 12 Ishallar 13 6 Utomhusbad 12 22 Banor för motorsport (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 12 3 Skjutbanor 12 2 Slalombacke 11 12 Skateboardanläggningar 11 5 BMX banor 10 3 Tennishallar 9 5 Bowlinghallar 8 17 Isbanor utomhus för friåkning 8 9 Motionsspår/skidspår 7 10 Basketplaner utomhus 6 5 Bandyplaner 6 2 Klätterväggar inne 5 9 Badmintonhallar 5 9 Golfbanor 5 4 Lokaler för kampsport 5 3 Beachvolleybollplaner 3 10 Friidrottsanläggningar 3 5 Squashhallar 3 3 Klätterväggar ute 2 3 Ridanläggningar 1 19 Lokaler för aerobics, dans mm 1 15 25
Linköpings kommun. Ung livsstil 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. %. Gymnasiet. Pojkar Flickor Gym 29 31 Simhallar 19 26 Utomhusbad 10 25 Ridanläggningar 1 24 Lokaler för aerobics, dans mm 1 20 Bowlinghallar 9 18 Fotbollsplaner 21 13 Beachvolleybollplaner 8 13 Motionsspår/skidspår 7 13 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel samt skateboard åkning 10 12 Isbanor utomhus för friåkning 9 12 Klätterväggar inne 3 12 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 21 9 Slalombacke 10 9 Tennishallar 8 7 Badmintonhallar 4 7 Ishallar 12 6 Lokaler för kampsport 8 6 Skateboardanläggningar 9 5 Basketplaner utomhus 7 5 Friidrottsanläggningar 4 5 Skjutbanor 11 4 Banor för motorsport (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 10 4 Squashhallar 7 4 Klätterväggar ute 2 4 BMX banor 6 3 Golfbanor 6 3 Bandyplaner 5 1 26
Ung livsstil ht. 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till 2014? Kryssa för högst tre alternativ. Pojkar. Gymnasiet. % Gym 29 Fotbollsplaner 21 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 21 Simhallar 19 Ishallar 12 Skjutbanor 11 Flickor. Gymnasiet % Gym 31 Simhallar 26 Utomhusbad 25 Ridanläggningar 24 Lokaler för aerobics, dans mm 20 Bowlinghallar 18 27
Ung livsstil ht. 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till 2014? Kryssa för högst tre alternativ. Pojkar. Högstadiet. % Gym 32 Fotbollsplaner 31 Simhallar 30 Sporthallar för bollsporter (tex. basket, handboll, innebandy, pingis) 22 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel samt skateboard åkning 13 Ishallar 13 Flickor. Högstadiet. % Simhallar 39 Gym 30 Utomhusbad 22 Fotbollsplaner 20 Ridanläggningar 19 Bowlinghallar 17 28
Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. Gymnasiet. %. Flickor. Fysisk inaktiva Fysiskt aktiva Gym 32 30 Fotbollsplaner 11 15 Simhallar 24 29 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 3 16 Park i bostadsområdet med möjlighet till basket- och fotbollsspel 14 9 samt skateboard åkning Ishallar 5 6 Utomhusbad 26 24 Banor för motorsport (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 5 4 Skjutbanor 4 4 Slalombacke 8 11 Skateboardanläggningar 6 4 BMX banor 4 1 Tennishallar 9 6 Bowlinghallar 22 13 Isbanor utomhus för friåkning 13 12 Motionsspår/skidspår 6 20 Basketplaner utomhus 6 4 Bandyplaner 1 1 Klätterväggar inne 13 10 Badmintonhallar 10 4 Golfbanor 4 2 Lokaler för kampsport 6 6 Beachvolleybollplaner 13 13 Friidrottsanläggningar 4 5 Squashhallar 4 4 Klätterväggar ute 4 4 Ridanläggningar 16 31 Lokaler för aerobics, dans mm 22 18 29
Ung livsstil ht. 2009 Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Linköpings kommun ska satsa på fram till år 2014? Kryssa för högst fyra alternativ. Gymnasiet. %. Flickor. Fysisk inaktiva Gym 32 Utomhusbad 26 Simhallar 24 Bowlinghallar 22 Lokaler för aerobics, dans mm 22 Fysiskt aktiva Ridanläggningar 31 Gym 30 Simhallar 29 Utomhusbad 24 Motionsspår/skidspår 20 Lokaler för aerobics, dans mm 18 30
Ung livsstil ht. 2009 Vilken/vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna frågan. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 43 Media/Film 36 Konserter, rock och pop 34 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 18 Bibliotek 13 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 12 Skapande verksamhet (t.ex. drama foto, bild, skrivarverkstad m.m.) 10 Kulturskolan (musik, bild, drama/teater) 9 Eget alternativ inom kulturområdet 9 Dansföreställningar 8 Teater 7 Replokaler 6 Studieförbundens verksamhet (t.ex. studiecirklar i musik, dans) 6 Utställningar/museer 3 Konserter, klassisk musik 2 31
Ung livsstil ht. 2009 Vilken/vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna fråga. Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 60 Konserter, rock och pop 41 Media/Film 33 Unga mötesplatser för kultur t.ex. Elsas Hus, Skylten) 17 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 16 Dansföreställningar 10 Skapande verksamhet (t.ex. drama foto, bild, skrivarverkstad m.m) 9 Replokaler 9 Bibliotek 8 Teater 8 Kulturskolan (musik, bild, drama/teater) 7 Eget alternativ inom kulturområdet 7 Studieförbundens verksamhet (t.ex. studiecirklar i musik, dans) 6 Utställningar/museer 4 Konserter, klassisk musik 3 32
Ung livsstil ht. 2009 Vilken/vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna fråga. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 43 Media/Film 36 Konserter, rock och pop 34 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 18 Bibliotek 13 Unga mötesplatser för kultur t.ex. Elsas Hus, Skylten) 12 Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 60 Konserter, rock och pop 41 Media/Film 33 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 17 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 16 33
Ung livsstil ht. 2009 Vilken/ vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna fråga. Högstadiet. %. Pojkar Flickor Media/Film 41 30 Ungdomsfestivaler 37 49 Konserter - rock och pop 32 37 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 17 19 Bibliotek 13 14 Eget alternativ inom kulturområdet 12 6 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 11 14 Kulturskolan (musik, bild, drama/teater) 8 11 Replokaler 8 5 Skapande verksamhet (t.ex. drama foto, bild, skrivarverkstad m.m.) 6 15 Teater 5 9 Studieförbundens verksamhet (t.ex. studiecirklar i musik, dans) 5 8 Utställningar/museer 4 3 Dansföreställningar 3 14 Konserter - klassisk musik 3 1 34
Ung livsstil ht. 2009 Vilken/vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna fråga. Gymnasiet. %. Pojkar Flickor Ungdomsfestivaler 52 68 Konserter - rock och pop 42 41 Media/Film 38 23 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 14 21 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 12 21 Dansföreställningar 5 15 Skapande verksamhet (t.ex. drama foto, bild, skrivarverkstad m.m.) 4 14 Teater 5 12 Bibliotek 7 9 Kulturskolan (musik, bild, drama/teater) 5 9 Studieförbundens verksamhet (t.ex. studiecirklar i musik, dans) 5 8 Replokaler 11 7 Eget alternativ inom kulturområdet 10 3 Utställningar/museer 5 3 Konserter - klassisk musik 2 3 35
. Ung livsstil ht. 2009 Vilken/vilka av följande kulturverksamheter tycker du att Linköpings kommun i första han ska satsa pengar på fram till år 2014? Kryssa för högst 3 alternativ, kryssar du för fler räknas inte ditt svar i denna fråga Pojkar. Högstadiet. %. Media/Film 41 Ungdomsfestivaler 37 Konserter - rock och pop 32 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 17 Flickor. Högstadiet. %. Ungdomsfestivaler 49 Konserter - rock och pop 37 Media/Film 30 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 19 Skapande verksamhet (t.ex. drama foto, bild, skrivarverkstad m.m.) 15 Pojkar. Gymnasiet. %. Ungdomsfestivaler 52 Konserter - rock och pop 42 Media/Film 38 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 14 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 12 Flickor. Gymnasiet. %. Ungdomsfestivaler 68 Konserter - rock och pop 41 Media/Film 23 Stöd så att ungdomarna själva ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 21 Unga mötesplatser för kultur (t.ex. Elsas Hus, Skylten) 21 36
Ung livsstil 2011 Tycker du Linköpings kommun själva, eller genom bidrag till någon organisation, ska ordna några träffpunkter där man både kan syssla med olika aktiviteter och bara vara/softa? Gymnasiet i Linköping ht. 2009. Totalt Pojkar Flickor Ja 77 70 84 Gymnasiet i Norrköping ht. 2008. Totalt Pojkar Flickor Ja 51 55 48 Gymnasiet i Stockholm vt. 2008. Totalt Pojkar Flickor Ja 76 80 72 Tycker du att det i Huddinge kommuner behöver finnas träffpunkter där man kan syssla med olika aktiviteter eller bara vara /hänga? Gymnasiet i Huddinge ht. 2009. Totalt Pojkar Flickor Ja 66 61 72 37
Trivsel i livet och på fritiden 38
Ung livsstil 2011 Hur tycker du att livet är som helhet? Sätt ett kryss på skalan 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra Högstadiet. Medelvärde Jönköping 2009 Linköping 2009 Haninge 2008 Lidingö 2007 Norrköping 2008 Huddinge 2009 Medelvärde 8,03 7,61 7,96 8,09 7,84 7,94 Linköping ht 2009 Medelvärde Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 7,87 7,33 7,61 Gymnasiet 7,76 7,03 7,42 Norrköping ht 2008 Medelvärde Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 8,15 7,50 7,84 Gymnasiet 7,75 7,24 7,51 39
Ung livsstil ht. 2009 Hur tycker du på det hela taget att du har det på fritiden? %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Bra 83 69 64 Ganska bra 14 24 26 Varken bra eller dåligt 3 5 7 Ganska dåligt 0 1 2 Dåligt 0 1 1 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 74 64 70 58 Ganska bra 20 29 21 30 Varken bra eller dåligt 4 7 7 8 Ganska dåligt 2 1 1 4 Dåligt 1 0 1 1 40
Ung livsstil ht. 2009 Hur har du det på din fritid? Högstadiet. %. 1992 2009 Bra 62 69 Ganska bra 28 24 Varken bra eller dåligt 6 5 Ganska dåligt 2 1 Dåligt 2 1 Högstadiet. %. 1992 2009 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 64 61 74 64 Ganska bra 26 29 20 29 Varken bra eller dåligt 6 6 4 7 Ganska dåligt 2 3 2 1 Dåligt 2 1 1 0 41
Ung livsstil 2011 Hur har du det på din fritid? Högstadiet. %. Gymnasiet. %. Jönköping 2009 Helsingborg 2009 Linköping 2009 Haninge 2008 Norrköping 2008 Huddinge 2009 Bra 71 70 69 77 71 71 Ganska bra 23 24 24 18 22 23 Varken bra 5 5 5 eller dåligt 4 5 5 Ganska dåligt 1 1 1 0 1 0 Dåligt 1 1 1 1 0 0 Jönköping 2009 Helsingborg 2009 Linköping 2009 Haninge 2008 Norrköping 2008 Huddinge 2009 Bra 74 60 64 69 69 66 Ganska bra 20 30 26 24 25 26 Varken bra 7 5 8 eller dåligt 6 4 7 Ganska dåligt 1 1 2 1 1 1 Dåligt 1 1 1 0 1 1 42
Ung livsstil ht. 2009 Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Skala 1-6 Medelvärde Totalt Pojkar Flickor Högstadiet 4,72 4,75 4,69 Gymnasiet 4,75 4,81 4,70 43
Föreningslivet 44
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i en i förening. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Medlem i en förening totalt 77 58 48 Medlem i en idrottsförening 67 53 36 Medlem i en annan förening 20 10 18 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Medlem i en förening totalt 60 56 44 53 Medlem i en idrottsförening 56 50 36 36 Medlem i en annan förening 9 11 10 26 Mellanstadiet Pojkar Flickor Medlem i en förening totalt 80 73 Medlem i en idrottsförening 72 63 Medlem i en annan förening 16 23 45
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i en i förening. Högstadiet. %. 1992 % 2009 % +/- från 1992 (procentenheter) Medlem i en förening totalt 65 58-7 Medlem i en idrottsförening 52 53 +1 Medlem i en annan förening 22 10-12 1992 2009 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Medlem i en förening totalt 68 63 60 56 Medlem i en idrottsförening 56 48 56 50 Medlem i en annan förening 22 23 9 11 46
Ung livsstil 2011 Medlem i en idrottsförening (Friskis/Svettis inräknad) (andelar i %) Mellanstadiet. Totalt Pojkar Flickor Linköping 2009 67 72 63 Helsingborg 2009 66 72 61 Huddinge 2009 62 68 56 Jönköping 2009 60 65 55 Haninge 2008 53 53 54 Högstadiet. Totalt Pojkar Flickor Helsingborg 2009 53 55 50 Linköping 2009 53 56 50 Jönköping 2009 49 51 47 Norrköping 2008 48 52 45 Stockholms 2005 47 55 39 Haninge 2008 45 43 46 Huddinge 2009 43 46 40 Gymnasiet. Totalt Pojkar Flickor Linköping 2009 36 36 36 Stockholms 2005 35 41 30 Stockholm 2008 19 35 36 33 Norrköping 2008 35 37 34 Jönköping 2009 35 37 33 Helsingborg 2009 35 38 31 Haninge 2008 32 36 27 Huddinge 2009 31 37 24 19 Ej helt representativt urval 47
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i förening i olika skolområden? Högstadiet. %. Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Pojkar 64 47 52 52 72 66 Flickor 62 66 51 26 52 60 Medlem i idrottsförening i olika skolområden Högstadiet. %. Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Pojkar 59 45 50 50 66 60 Flickor 55 66 45 24 41 53 Skolområden 1 Nya Munken, Björkö, Internationella Engelska skolan, Pandion, Vittraskolan 2 Kärna och Tokarp, Ljungsbro 3 Ånestad, Ekholmen, Atlas 4 Ryd, Skäggetorp 5 Kungsberget, Tanneforsskolan, Linghemsskolan 6 Folkunga, Berzelius, Tornhagsskolan 48
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i de största specialidrottsförbunden Högstadiet. % Fotboll 21 Innebandy 9 Ridning 6 Handboll 5 Tennis 4 Gymnasiet. % Fotboll 10 Ridning 7 Innebandy 3 Handboll 3 49
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i de största specialidrottsförbunden Högstadiet. Pojkar. % Fotboll 25 Innebandy 10 Handboll 4 Tennis 4 Ishockey 4 Golf 3 Budo 3 Högstadiet. Flickor. % Fotboll 17 Ridning 13 Innebandy 7 Handboll 6 Gymnastik 3 Simning 3 Tennis 3 Gymnasiet. Pojkar. % Fotboll 11 Innebandy 5 Ishockey 4 Gymnasiet. Flickor. % Ridning 14 Fotboll 7 Handboll 5 50
Ung livsstil ht. 2009 Medlemskap i olika typer av föreningar Högstadiet. %. Totalt Pojkar Flickor Idrottsförening 53 56 50 Frikyrka 4 4 5 Annan förening kulturell 3 3 4 Annan förening idé 2 1 2 Scouter 2 3 2 Djurförening 0 0 1 Friluftsförening 0 0 0 Annan förening praktisk 0 0 0 Försvarsorganisation 0 0 0 Nykterhetsförening 0 0 0 Handikapporganisation 0 0 0 Invandrarorganisation 0 0 0 Supporterklubb, idrott 0 0 0 Politiskt ungdomsförbund 0 0 0 Annan förening kulturell = T ex musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T ex Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T ex Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 51
Ung livsstil ht. 2009 Medlemskap i olika typer av föreningar Gymnasiet. %. Totalt Pojkar Flickor Idrottsförening 36 36 36 Frikyrka 12 8 18 Politiskt ungdomsförbund 2 1 3 Annan förening kulturell 1 1 1 Annan förening idé 3 1 5 Invandrarorganisation 0 0 0 Scouter 0 1 0 Friluftsförening 0 0 0 Djurförening 1 0 2 Annan förening praktisk 0 0 0 Försvarsorganisation 0 0 0 Nykterhetsförening 0 0 0 Handikapporganisation 0 0 0 Supporterklubb, idrott 0 1 0 Annan förening kulturell = T ex musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T ex Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T ex Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 52
Ung livsstil ht. 2009 Medlemskap i olika typer av föreningarna %. Högstadiet Gymnasiet Idrottsförening 53 36 Frikyrka 4 12 Annan förening kulturell 3 1 Annan förening idé 2 3 Scouter 2 0 Djurförening 0 1 Friluftsförening 0 0 Annan förening praktisk 0 0 Försvarsorganisation 0 0 Nykterhetsförening 0 0 Handikapporganisation 0 0 Invandrarorganisation 0 0 Supporterklubb, idrott 0 0 Politiskt ungdomsförbund 0 2 Annan förening kulturell = T ex musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T ex Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T ex Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djuförsök, Amnesty 53
Ung livsstil ht. 2009 Medlem i olika typer av föreningar Högstadiet. %. 1992 2009 +/- (procentenheter) från 1992 Idrottsförening 52 53 +1 Annan förening kulturell 8 3-5 Annan förening idé 6 2-4 Scouter 6 2-4 Frikyrka 3 4 +1 Annan förening praktisk 3 0-3 Politiskt ungdomsförbund 2 0-2 Djurförening 1 0-1 Friluftsförening 1 0-1 Försvarsorganisation 1 0-1 Nykterhetsförening 1 0-1 Handikapporganisation 0 0 Invandrarorganisation 0 0 Supporterklubb, idrott 0 0 Annan förening kulturell = T ex musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T ex Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T ex Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djuförsök, Amnesty 54
Ung livsstil ht. 2009 Har du något uppdrag i en förening? Ja. %. Högstadiet Gymnasiet Ledamot i styrelse 0 2 Ingår i arbetsgrupp / kommitté 1 3 Ingår ungdomsråd 1 3 Ledare 2 6 Brukar hjälpa till vid möten/ tävlingar/matcher 8 8 Säljer lotter 6 3 55
Ung livsstil ht. 2009 Har du något uppdrag i en förening? Högstadiet. Ja. %. Pojkar Flickor Ledamot i styrelse 0 0 Ingår i arbetsgrupp / kommitté 1 1 Ingår ungdomsråd 1 1 Ledare 2 2 Brukar hjälpa till vid möten/ tävlingar/matcher 5 11 Säljer lotter 5 6 Gymnasiet. Ja. %. Pojkar Flickor Ledamot i styrelse 0 4 Ingår i arbetsgrupp / kommitté 0 5 Ingår ungdomsråd 0 4 Ledare 4 7 Brukar hjälpa till vid möten/ tävlingar/matcher 5 12 Säljer lotter 2 3 56
Ung livsstil ht. 2009 Har du något uppdrag i en förening? ( I % av samtliga högstadieelever i Linköping) Högstadiet. Ja. %. 1992 2009 Ledamot i styrelse 5 0 Ingår i arbetsgrupp / kommitté 2 1 Ledare 6 2 Brukar hjälpa till vid möten/ tävlingar/matcher 9 8 Andelen högstadieelever som har tunga uppdrag i föreningslivet sjunker över tid i alla våra kommuner. 57
Skolan 58
Ung livsstil ht. 2009 Vad tycker du om att gå i skolan? Högstadiet. %. Totalt Pojkar Flickor Mycket bra 20 20 21 Bra 42 39 44 Varken bra eller dåligt 27 29 26 Dåligt 6 7 6 Mycket dåligt 5 6 4 Gymnasiet. %. Totalt Pojkar Flickor Mycket bra 17 16 18 Bra 49 45 52 Varken bra eller dåligt 25 26 24 Dåligt 6 8 4 Mycket dåligt 3 5 1 59
Ung livsstil 2011 Vad tycker du om att gå i skolan? Högstadiet. %. Linköping Huddinge Mycket bra 20 17 Bra 42 47 Varken bra eller dåligt 27 27 Dåligt 6 4 Mycket dåligt 5 5 Gymnasiet. %. Linköping Huddinge Mycket bra 17 21 Bra 49 44 Varken bra eller dåligt 25 27 Dåligt 6 4 Mycket dåligt 3 4 60
Ung livsstil ht. 2009 Jag vill som elev vara med och bestämma om följande i skolan? Högstadiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Skolmaten 59 25 10 6 Läxorna 48 36 11 6 Proven 44 36 12 8 Skolmiljön inne, t ex klassrum och uppehållsrum 39 40 16 5 Hur vi ska arbeta, t.ex. 38 48 10 3 grupparbete/projektarbete Reglerna i skolan 37 38 17 8 Vad jag får lära mig 32 50 13 6 Skolmiljön ute, t.ex. Skolgården 30 40 23 7 Gymnasiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Skolmaten 52 29 12 7 Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/ projektarbete 50 43 4 3 Examinationstillfällena 43 37 14 6 Schemaläggningen 43 37 13 7 Examinationsformerna 42 38 14 6 Skolmiljön inne, t ex klassrum och uppehållsrum 40 42 14 4 Vad du får lära mig 36 52 9 4 Reglerna i skolan 30 41 22 7 Skolmiljön ute, t.ex. skolgården 28 34 26 12 61