Ett tryggare Linköping politisk vision Mål 11. Människor känner sig trygga i Linköping Mål 12. Brottsligheten minskar i Linköping...

n

Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning, som således ansvarar för framtagandet av faktauppgifter. Den uppföljnings- och utvärderingsplan som målredovisningen baseras på är antagen i KS:s Mål- och utvärderingsutskott 2012-02-15. En reviderad version är antagen i KS Mål- och utvärderingsutskott 2012-11-22.

Innehåll Inledning... 1 Föreliggande rapport... 1 Bakgrund majoritetens program för styrning av kommunen... 1 Plan för uppföljning och utvärdering... 1 Uppföljnings- och utvärderingsarbetet... 1 Metodik i utvärderingen och rapportens upplägg... 2 Målens indelning i temarapporterna... 2 Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät... 3 Ett friare Linköping politisk vision... 5 Mål 1. Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet.... 5 Mål 3. Utbildningsnivån ska vara bland de högsta i Sverige.... 13 Mål 4. Utanförskapet i Linköping minskar.... 16 Mål 6. Linköpingsborna har en god hälsa... 27 Ett tryggare Linköping politisk vision... 35 Mål 11. Människor känner sig trygga i Linköping... 35 Mål 12. Brottsligheten minskar i Linköping.... 51 Ett grönare Linköping Politisk vision... 56 Mål 15. Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping.... 56

Inledning Föreliggande rapport Denna rapport är en av sju i kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskotts utvärdering av kommunens 19 övergripande mål för mandatperioden 2011-2014. Rapporten har tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning, som också ansvarar för framtagandet av faktauppgifter. Vissa uppgifter har emellertid hämtats in även från andra förvaltningar. Bakgrund majoritetens program för styrning av kommunen I kommunallagen finns krav på att det i budgeten ska finnas mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa mål och riktlinjer ska bidra till att kommunen kan uppnå en god ekonomisk hushållning (Kommunallagen 8 kap 5). Målen och riktlinjerna för kommunens verksamhet ska fastställas, efterlevas, följas upp och utvärderas. Inför varje ny mandatperiod formulerar den tillträdande majoriteten i en kommun ett program för den politik och verksamhet, som man avser att bedriva under mandatperioden. I Linköping har ansvaret för att ta fram övergripande mål lagts på kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott. Utskottet har valt att fastställa 19 mål i en plan med rubriken; Världens bästa Linköping, strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014. Planen har antagits av kommunfullmäktige. 1 Plan för uppföljning och utvärdering Redan i början av mandatperioden tog kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott fram indikatorer för uppföljning och utvärdering vid mandatperiodens slut. Dessa sammanfattas i dokumentet Uppföljning och utvärdering 2. Idén är att mäta förändringar under perioden. I vissa fall kan utvecklingen även jämföras med jämförbara städer, företrädesvis Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro. I flera fall kan resultaten delas upp i olika åldrar och kön. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet Uppföljnings- och utvärderingsarbetet har delats in i och redovisas i sju temarapporter. 1. En attraktiv kommun att bo, arbeta och studera i 2. Tillväxt och företagsamhet 3. Utbildning för barn och unga 4. Kultur och fritid 5. Miljöstaden 6. Serviceinriktad kommun och välfärdstjänster 7. En attraktiv arbetsgivare med god ekonomi 1 Världens bästa Linköping, strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 antogs i kommunfullmäktige 2011-09-27. KF 185. Dnr. KS 2011-16. 2 Uppföljnings- och utvärderingsplanen är antagen i KS:s Mål- och utvärderingsutskott 2012-02-15. En reviderad version är antagen i KS Mål- och utvärderingsutskott 2012-11-22. 1

Kommunledningskontoret har haft det övergripande ansvaret för utvärderingsarbetet. För varje rapport har emellertid en viss förvaltning haft ansvar för framtagande av fakta för de olika temaområdena och ibland för vissa enskilda indikatorer inom annans temaområde. Metodik i utvärderingen och rapportens upplägg Måluppfyllelsen bestäms utifrån de indikatorer som har satts upp för varje mål. Dessa bedöms först var för sig huruvida de är uppfyllda eller inte. Därefter görs en samlad bedömning utifrån samtliga indikatorer huruvida målet kan anses var helt uppfyllt, delvis uppfyllt eller inte uppfyllt. För både den samlade bedömningen och för varje enskild indikator används även symboler för graden av måluppfyllelse i form av en helt fylld cirkel, en halvfylld cirkel eller en helt ofylld cirkel, enligt figuren nedan Bedömning av måluppfyllelse Helt uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Figur 1. Följande symboler används i dokumentet för att åskådliggöra grad av uppfyllda indikatorer samt måluppfyllelse Det bör nämnas att indikatorerna har tagits fram med sikte på inriktning på vad som är viktigast för att uppnå ett visst mål. Ibland har det varit svårt att få fram mätbara indikatorer för det politiken vill uppnå. I dessa fall kan man ha varit tvungen att acceptera indikatorer som egentligen inte är de mest optimala. Därav finns det även utrymme för alternativa analyser, politiska värderingar och tolkningar av måluppfyllelse utifrån de politiska idétexterna som följer varje mål. Rapporten är upplagd så att de mål som redovisas föregås av den vision som alliansen satt upp för ett friare, ett företagsammare, ett tryggare respektive ett grönare Linköping. Efter varje mål redovisas även alliansens politiska idé som satts upp för varje mål i den strategiska planen. Därefter redovisas den samlade bedömningen av måluppfyllelse. För den som vill veta något om utfallet för de olika indikatorerna följer sedan en sammanfattning av detta. Slutligen görs en mer fördjupad redovisning för den som vill veta lite mer om utfallet. Målens indelning i temarapporterna De 19 kommunövergripande målen delas in i de 7 temarapporterna, enligt tabellen nedan: Tabell 1. De 19 övergripande målens indelning i de 7 temarapporterna. Mål Formulering Vision Temarapport nr 1 Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Ett friare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 2 Barn och unga får goda kunskaper i Linköpings skolor. Ett friare Linköping 2. Utbildning för barn och unga 3 Utbildningsnivån ska vara bland de högsta i Sverige. Ett friare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 2

4 Utanförskapet i Linköping minskar. Ett friare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 5 Människor har förutsättningar till en rik fritid i Ett friare Linköping 3. Kultur och fritid Linköping. 6 Linköpingsborna har en god hälsa. Ett friare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 7 Tillväxten i regionen ligger över riksgenomsnittet. Ett företagsammare Linköping 2. Tillväxt och företagsamhet 8 Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag i. Ett företagsammare Linköping 2. Tillväxt och företagsamhet 9 Linköping är en stad som lockar studenter till Ett företagsammare 2. Tillväxt och studier och arbete. 10 Linköpings kommun erbjuder service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam. Linköping Ett företagsammare Linköping företagsamhet 3. Tillväxt och företagsamhet 6. Service och välfärdstjänster 11 Människor känner sig trygga i Linköping. Ett tryggare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 12 Brottsligheten minskar i Linköping. Ett tryggare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 13 Linköpings kommun erbjuder välfärdstjänster med en hög tillgänglighet och god kvalitet. Ett tryggare Linköping 6. Service och välfärdstjänster 14 Människor har stora möjligheter att göra egna val inom välfärdens tjänster. Ett tryggare Linköping 6. Service och välfärdstjänster 15 Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. Ett grönare Linköping 1. En attraktivare kommun att bo, arbeta och studera i 16 Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun 2015. 17 Det är lätt för Linköpingsborna att själva ta ett stort eget ansvar för sin påverkan på klimat och miljö. 18 Linköpings kommun ska genom ett aktivt ledarskap och medarbetarskap ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. 19. Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhets- och mångfaldsområdet. 20. Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar, är uppfyllt. Ett grönare Linköping Ett grönare Linköping Kommunen som arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare Kommunens ekonomi 5. Miljöstaden 5. Miljöstaden 7. En attraktivare arbetsgivare med god ekonomi 7. En attraktivare arbetsgivare med god ekonomi 7. En attraktivare arbetsgivare med god ekonomi Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät Ett återkommande problem när urvalsundersökningar används är frågan om en förändring är signifikant, dvs statistiskt helt säkerställd och därmed inte kan tillskrivas slumpen. Om inte detta anges, vilket är det mest vanliga förhållandet i de flesta publikationer (undantaget vetenskapliga publikationer) är det svårt att riktigt veta om en förändring är en verklig förändring eller inte. 3

Vad gäller SCB:s medborgarenkät så levererar SCB inte felmarginaler för medelbetyget på varje enskild fråga (bara för varje indexområde i huvudenkäten). Felmarginaler levereras för svarsfördelningen på de kommunspecifika tilläggsfrågorna i år, men inte. Detta medför att det inte går att exakt avgöra om en förändring av medelvärdet eller svarsfördelning uppnår signifikans, dvs statistisk säkerhet. I medborgarenkäten avhängt antal utskick (1 200 stycken), antal svar (562 stycken = 47 procent, men på vissa frågor kan det vara färre personer än så som har svarat), hur stor rörelsen är etc, menar SCB att kan det krävas en förändring på minst en betygsenhet av medelvärdet för att säkert uppnå signifikans, dvs att förändringen inte kan tillskrivas slumpen. Små skillnader i några tiondels procentenheter indikerar således ingen statistiskt säkerställd förändring alls. Försök att uppskatta felmarginaler i några enskilda frågor har gjorts på Statistik & Utredningar och för att kunna säga någonting om materialet och de skillnader som ändå indikeras har följande pragmatiska modell valts: En absolut nedre gräns för eventuell förändring har generellt satts vid +- 0,4 betygsenheter. Upp till denna gräns bedöms att ingen förändring överhuvudtaget har ägt rum. Vid förändringar på +- 0,5 0,7 betygsenheter används bedömningen att det finns en tendens till möjlig förändring och att man verkar vara på rätt väg, dvs indikatorn är åtminstone delvis uppfylld. Vid förändringar på mer än +- 0,8 betygssteg används bedömningen att en förändring sannolikt har ägt rum och att indikatorn därmed anses som uppfylld. I enkäten värderar SCB betyg 1 5 som underkänt resultat (intervallet för medelvärdet blir 1 5,9), 6 7 som nöjda medborgare (intervallet för medelvärdet blir 6 7,9) och 8 10 som mycket nöjda medborgare. Kombineras en mindre förändring med ett högt grundbetyg högre än 8,0 ( mycket nöjda medborgare) så kan måluppfyllelsen möjligen värderas som starkare än vid lägre betygsvärden. Ett problem med andra urvalsundersökningar som görs vid olika tidpunkter är att det sällan det finns några signifikanstester utförda på förändringar över tid, åtminstone inte i det intervall som är eftersträvansvärt i föreliggande målutvärdering. Tid och möjligheter att skapa sådan under sammanställningsarbetet har inte funnits/finns inte. Statistik & Utredningar har genom egna erfarenheter och ibland någon stickprovsberäkning (t ex av kommunens egna undersökningar/rådata) försökt återge en hygglig tolkning av om en verklig förändring kan ha ägt rum eller inte. Då det gäller totalundersökningar, t ex riktad till en brukargrupp, behöver dessa inte signifikanstestas, utan även en liten förändring är en verklig förändring om svarsfrekvensen är godtagbar. 4

Ett friare Linköping politisk vision 3 I Linköping ska människor ha möjlighet att forma livet efter eget huvud. Öppenhet, tolerans, kunskap och kreativitet ska vara ledord för vår samhällsgemenskap. Genom utbildning, arbete, trygga välfärdstjänster och samhällsservice ska man få en stabil grund att stå på när man utvecklas och lever sitt liv, men också när man behöver luta sig mot stöd från vården och omsorgen. Mål 1. Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Politisk idé 4 Linköping ska präglas av öppenhet, tolerans och mångfald. Möten mellan människor och idéer bidrar till vår kreativitet och framgång. Oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning ska man kunna leva sitt liv i Linköping fri från intolerans, fördomar och kriminalitet. Samlad bedömning Mål 1. Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet, är delvis uppfyllt. 3 Politisk vision för Ett friare Linköping i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 1. 4 Politisk idé för mål 5 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 2. 5

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Antal anmälda brott om hot och ofredande Förväntat resultat: Ska minska Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-2013. Indikator nr 2. Antal anmälda brott om olaga hot Förväntat resultat: Ska minska Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-2013. Indikator nr 3. Antal anmälda sexualbrott Förväntat resultat: Ska minska Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. BRÅ. 2010-2013. Indikator nr 4. Linköpingsbornas betyg för kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (Fråga D3:1). våren resp 2014 våren. Indikator nr 5. Linköpingsbornas betyg på möjligheterna för personer med funktionshinder att leva på likvärdiga villkor som andra i kommunen Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. SCB:s medborgarenkät (Fråga D5:1 och D5:2). våren resp 2014 våren. Sbn:s enkät till medborgare. Sbn:s måluppföljning och statistik över genomförda åtgärder vad gäller tillgänglighet. 2010-02 resp 2014-02. KoF-kontorets statistik över tillgänglighetsanpassade lokaler. 2010-02 resp 2014-02. Indikator 6. Är Linköping på rätt väg? Olika föreningars uppfattning huruvida människor i Linköping är fria eller inte att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. 5 Förväntat resultat: Att utvecklingen går åt rätt håll. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. MoU-utskottets egen aktivitet: Seminarium 2013-11-06 och 2013-11-27. 5 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 6

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1: Antal anmälda brott om ofredande Det förväntade resultatet är att antal anmälda ofredanden ska minska. Diagrammet nedan beskriver utvecklingen mellan 2010 2013. Diagram 1. Antal anmälda brott om ofredande i Linköping 2010-2013. Källa: BRÅ. Antal 600 500 400 300 200 100 Anmälda ofredanden 567 554 527 536 0 2010 2011 2012 2013 År Av diagrammet framgår det att det har skett en viss minskning av ofredanden mellan 2010 och 2013. Indikatorn är därmed uppfylld. Indikator nr 2: Antal anmälda brott om olaga hot Det förväntade resultatet är att olaga hot ska minska under mandatperioden. Diagrammet nedan beskriver utvecklingen mellan 2010 2013. Diagram 2. Antal anmälda brott om olaga hot i Linköping 2010-2013. Källa: BRÅ. Antal 600 Anmälda olaga hot 500 400 300 200 100 547 529 534 469 0 2010 2011 2012 2013 År Av diagrammet framgår det att det även har skett en viss minskning av brotten olaga hot.. (Sammanlagt har de båda brotten ofredanden och olaga hot i indikator 1 och 2 minskat i antal från 1 218 till 1 005, dvs med 17,5 procent). Indikatorn är därmed uppfylld. 7

Indikator nr 3: Antal anmälda sexualbrott Det förväntade resultatet är att antal sexualbrott ska minska. Diagrammet nedan visar utvecklingen av anmälda sexualbrott mellan 2010 2013. Diagram 3. Antal 250 Antal anmälda sexualbrott i Linköping 2010-2013. Källa: BRÅ. Anmälda sexualbrott 200 150 202 180 181 205 100 50 0 2010 2011 2012 2013 År Av diagrammet framgår det att anmälda sexualbrott först minskade något 2011 och 2012, men att nivån sedan stabiliserade sig igen på en oförändrad nivå 6. Indikatorn är därmed inte uppfylld. Indikator nr 4: Linköpingsbornas betyg för kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet ska öka. I Linköping genomförde SCB en medborgarundersökning riktad till 1 000 Linköpingsbor och 1 200 Linköpingsbor 2014. Tabellen nedan visar de svarandes bedömning av kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet i Linköping. Tabell 2. Linköpingsbornas betyg på kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet i Linköping. och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet i Linköping? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,6 6,6 Av tabellen framgår det att Linköpingsbornas betyg för kvinnor och mäns lika möjligheter att verka och utvecklas i arbetslivet är detsamma vid de två mätningarna 7. Indikatorn är således inte uppfylld. 6 En passus i sammanhanget är att anmälda brott i samtliga av de tre första indikatorerna är en lite svåranalyserad indikator. Den samvarierar förvisso i någon mån med antal brott men också med t ex polisinsatser och anmälningsbenägenhet. I vissa sammanhang kan ökade polisinsatser och ökad anmälningsbenägenhet innebära att faktiska brott har synliggjorts, vilket kan ses som positivt. 7 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 8

Indikator nr 5: Linköpingsbornas betyg på möjligheterna för personer med funktionshinder att leva på likvärdiga villkor som andra i kommunen Medborgarnas upplevelser SCB-enkäten Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg på möjligheterna för personer med funktionshinder att leva på likvärdiga villkor som andra i kommunen ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014 utifrån två givna frågor i SCB:s medborgarundersökning. Tabell 3. Linköpingsbornas betyg på möjligheterna för personer med funktionshinder att leva på likvärdiga villkor som andra i kommunen, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om möjligheterna att leva på likvärdiga villkor som alla andra i kommunen, trots att man har någon form av funktionsnedsättning? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,6 6,0 Tabell 4. Linköpingsbornas betyg på åtgärder/lösningar i Linköping för personer med någon form av funktionsnedsättning, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om åtgärder/ lösningar i Linköping för personer med någon form av funktionsnedsättning? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,6 6,1 I tabell 3 är förändringen för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 8. Resultatet i tabell 4 indikerar en svag tendens till förändring på 0,5 betygssteg, dvs att man är på rätt väg. Indikatorn är delvis uppfylld. Tillgänglighet på gator och torg Teknik och samhällsbyggnadsnämnden har vid två tillfällen under mandatperioden (2012 och 2013) genomfört en egen måluppföljningsundersökning. En av frågorna handlar om hur man tycker att framkomligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga i offentliga miljöer i Linköping är. 2012 fick frågan medelbetyget 3,1 (på skala 1-5). 2013 fick frågan medelbetyget 3,25. Skillnaden är sannolikt för liten för att vara statistiskt säkerställd och mätintervallet (2012-2013) väl snävt för att säga något om utvecklingen under mandatperioden. 9 8 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 9 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar: Under mandatperioden har samhällsbyggnadsnämnden slutfört åtgärder för att tillgänglighetsanpassa stomlinjenätets alla hållplatser, flertalet övergångsställen och 9

Tillgänglighet inom föreningslivet KoF-kontoret konstaterar att insatser på för ökad tillgänglighet har gjorts men att undersökningar om medborgarnas upplevelser vad gäller tillgänglighet för handikappade i föreningslivet saknas. 10 Sammanfattning Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 6. Är Linköping på rätt väg? Olika föreningars uppfattning huruvida människor i Linköping är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. 11 Det förväntade resultatet är att Linköping ska vara på rätt väg då det gäller att människor i Linköping ska vara fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Två måldialoger Onsdagen den 6 november respektive onsdagen den 27 november 2013 genomfördes i måloch utvärderingsutskottets regi två måldialoger under rubriken Dialog kring ungas livssituation i Linköping. Syftet med dialogerna var att hämta in synpunkter från den idéburna sektorn huruvida man är på rätt väg eller inte då det gäller arbetet för att människor i Linköping ska vara fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Förutom ledamöter i mål- och utvärderingsutskottet, tjänstemän från som kommunstyrelsens förvaltning, omsorgskontoret och inbjudna moderatorer var representanter från följande organisationer närvarande. Särskild dokumentation gjordes under seminariet (sammanfattas nedan). Dokumentationen finns diarieförd i kommunen. Den 6 november deltog: Bryggan, Norrköping. Bryggan stödjer barn vars föräldrar sitter i fängelse i region öst. Barn med frihetsberövade föräldrar upplever sig ensamma med sitt problem. På Bryggan får de stöd i att hantera detta. Bryggan har uppsökande verksamhet på anstalter. Att nå alla de som behöver stöd är ett problem. gångpassager i innerstaden. Cirka åtta nya parkeringsplatser för rörelsehindrade har tillkommit i innerstaden. Många trappor på allmän plats har förbättrats med räcken och kontrastmarkeringar. Trädgårdsföreningens lekplats har byggts om med extra fokus på barn med funktionsnedsättning. Tillgänglighetshöjande åtgärder har också genomförts i naturmiljöer, bl a i Kärna mosse och Ekängsdalgången, samt på den upplevelsestig som byggts i Valla. Bygg- och miljönämnden har fokuserat sitt arbete på att öka tillgängligheten till de publika entréerna i innerstaden. Nämnden har efter en detaljerad inventering lämnat cirka 60 myndighetsföreläggande till fastighetsägarna att de ska förbättra tillgängligheten. En bredare dialog om tillgänglighet har också skett med fastighetsägarna. 10 KoF-kontoret konstaterar att handikappanpassade toaletter inom föreningslivet utreddes 2012-04-01. 13 föreningar hade då delvis och 17 hade helt handikappanpassade toaletter. Ytterligare en förening har sedan handikappanpassat en toalett. Jämförande statistik för tidigare år saknas. Utöver toaletter har även föreningslokaler handikappanpassats med t ex ramper, särskilda dörrar etc. Vidare har en korthålsbana (golf) för bl a personer med funktionshinder byggts. Statistik för handikappanpassning av föreningslokaler och andra byggnader saknas. 11 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 10

Novahuset. Ideell förening med stöd till sexuellt utsatta i verkligheten och online. Finns i hela landet men företrädesvis i Linköping. Novahuset försöker få ungdomarna att förstå att man kan gå utanför sina könsroller, som är mycket begränsande idag. Allt fler söker upp verksamheten och resurserna är begränsade. Föreningen för utvecklingsstörda barn och vuxna (FUB), Linköpings lokalförening. I föreningens arbete är utsatthet och beroende av omgivningen centrala begrepp. Den fysiska tillgängligheten är inte det största problemet. De flesta har behov av stöd i kommunikationen till andra, ha någon med som stöttar och leder. Kontaktpersoner är en viktig sak för att dessa ungdomar ska kunna frigöra sig från sina föräldrar. BRIS (Barnens rätt i samhället). Regionförbund Norrköping, Norra Småland, Södra Sörmland och Östergötland. De har även en nationell verksamhet och tar emot anonyma samtal från barn och ungdomar. Den 27 november deltog: Shanazi-hjältar/Hjältarna. De driver frågor som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Är ute på skolor, verkar för killgrupper, arbetar förebyggande med attitydförändringar och förebilder. En viktig fråga är den s k hederskulturen. Samtalet är ett viktigt verktyg för att nå fram till ungdomar. De arbetar också med att försöka förändra normer och värderingar i samhället. Unga Kris. Arbetar förebyggande för unga i åldrarna 13-25 år. Informerar på skolor och samverkar med olika personalgrupper på skolorna. Tjejjouren Beata. Utgör en del av kvinnojouren Ellinor. Arbetar stödjande men också förebyggande. RFSL ungdom Sydost. Partipolitiskt obundet ungdomsförbund. RFSL har lokalföreningar, Sydost är Linköping, Kalmar, Jönköping och Öland. De försöker förändra normer och värderingar i samhället. Liquid Linköping Queer Identity. Är ett Allmänna arvsfondsfinansierat projekt år 2. Jobbar för unga HBTQ-personers fritid. De vill utgöra en säker mötesplats för sina ungdomar. De ideella föreningarna anser sig vara komplement till det samhället ska bidra med. Samverkan mellan det offentliga och det ideella kan utvecklas och stärkas med fokus på de utsatta gruppernas/individernas behov. Resultat av diskussionerna på måldialogerna Huvudfråga vid dialogerna var: Hur svarar det kommunala övergripande målet Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet mot verkligheten? Är man på rätt väg? Nedan redovisas lite av det föreningarna framförde. Bryggan menar att det egna arbetet går åt rätt håll, att de börjar bli synliga. De kan hjälpa allt fler individer och familjer och har fått in barnperspektivet på anstalterna. Novahuset menar att det går framåt och bakåt. Lokalt i Linköping kan vi inte svara på hur trenden går. Pridefestivaler är positivt men mycket konservatism finns också. Man pratar mer om våra frågor men det visar också på en polarisering mellan olika läger. Domar som är för milda mot sexualbrott kan ge signaler till förövare att det inte blir någon omfattande påföljd. Från Novahuset förmedlas känslan av att samhällsutvecklingen går åt fel håll. Bland annat har sexuella trakasserier ökat i samhället. Ord som hora har blivit vanligare, pornografi 11

har blivit mer normaliserat. Det kan också vara svårt att anmäla övergrepp, av rädsla för att det ska leda till ännu mer problem. Det behövs mer stöd från samhället!, menar de. FUB framhåller att allt fler föräldrar hör av sig och har klagomål på myndigheter. Orsaker är ett hårdnande klimat i samhället, individernas beroende av kommunens verksamheter, man får kämpa mer för fritidsinsatser och mot lägre personaltäthet i verksamheter. De menar vidare att: TV-program såsom En annan sida av Köping eller TV-reklam och biofilmer med ICA- Jerry med flera är jättebra. Samtidigt kan bilden av Köping få oss medborgare att tro att alla har det lika bra som i Köping, vilket inte stämmer. Kvalitets- och utvärderingskontoret (inom Omsorgsförvaltningen i Linköping) tillblivelse beskrivs som en bra sak och vid åtminstone ett tillfälle har ett avtal med en utförare sagts upp då det inte fungerat som det ska enligt avtalet. Samhället har blivit allt hårdare för de personer/grupper FUB företräder, menar de. BRIS säger att utsattheten i skolan har ökat. Skolinspektionen har fått in många fler anmälningar i år än tidigare. Medvetenheten har ökat, men ingen orkar driva frågan, vilket innebär att problemen med mobbing inte blir mindre, framhåller de. BRIS ser en trend att mobbning via webben har ökat. 80 procent av dem som tar kontakt med BRIS är flickor och de flesta är i 14 15-årsåldern. Nu finns professionella samtalsmottagare på BRIS och de mindre allvarliga samtalen har minskat något. Shanazi-hjältar/Hjältarna hävdar att kriminaliteten är på väg åt fel håll. Gängen etablerar sig i Linköping och blir allt större. De ligger och gömmer sig i tysthet. De syns inte i media och då tror man att de är borta men de bedriver verksamhet i Skäggetorp, Berga och Ryd. Allt fler får upp ögonen och förstår vad hedersrelaterat våld är, tack vare långvarigt arbete. Det går åt rätt håll i alla fall. Samverkan polis, tjejjour, socialtjänst osv fungerar bra, menar de. Unga Kris hoppas att då de föreläser på skolor också ska kunna sammanföra föräldrar som vill träffa varandra och att de i sin tur kan hjälpas åt och diskutera situationen för ungdomar i riskzonen. Tjejjouren Beata uttrycker att kunskapen ute i samhället om vilket stöd som finns att få när man har blivit utsatt, måste öka. Alla har inte förtroende för eller känner till det stöd man kan få av myndigheter. En ledamot av Mål- och utvärderingsutskottet tänker att den idéburna sektorn skulle kunna vara en remissinstans i mål- utvärderingsarbetet och bidra med goda indikatorer. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att man å ena sidan kan se ett öppnare och mer tillåtande samhälle, men å andra sidan ett hårdnande och tuffare klimat för unga i utsatt läge. Detta skapar ett behov av en ökad samverkan mellan myndigheter och ideella föreningar till stöd för grupper och individer i utsatta situationer. Indikatorn är därmed delvis uppfylld. 12

Mål 3. Utbildningsnivån ska vara bland de högsta i Sverige. Politisk idé 12 Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för framgång, både för den enskilde och för samhällsutvecklingen i stort. Därför är bra skolor och goda kunskaper avgörande när Linköping möter framtiden. Linköping ska stärka sin profil som lärdomsstad på alla områden förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och yrkesutbildning. Med fokus på kunskap i skolan, välutbildade lärare, elevinflytande och nolltolerans mot våld och mobbing byggs en skola som är attraktiv och trygg. För oss är målet att varje elev lämnar skolan med minst godkända betyg. Linköping ska fortsätta locka många duktiga människor från andra delar av landet. Arbete, studier och forskning i framkant är en del av vår framgångssaga. Samlad bedömning Mål 3. Utbildningsnivån ska vara bland de högsta i Sverige, är delvis uppfylld. 12 Politisk idé för mål 3 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 1. (Politisk idé även för mål 2, som redovisas i dokumentet Utbildning för barn och unga). 13

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Andel medborgare 20-64 år som har eftergymnasial utbildning 13 Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. SCB 2010-02 resp 2014-02. Indikator nr 2. Andel medborgare 20-64 år som har minst treårig eftergymnasial utbildning 14 Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. SCB 2010-02 resp 2014-02. Indikator nr 3. Linköpingsbornas betyg för utbildningsmöjligheter i kommunen Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät: (4 frågor om utbildningsmöjligheter; A2). våren resp 2014 våren. 13 Åldern har ändrats i indikator, från 25-64 år till 20-64 år för att anpassas till annan statistisk redovisning. 14 Åldern har ändrats i indikator, från 25-64 år till 20-64 år för att anpassas till annan statistisk redovisning. 14

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1-2: Andel medborgare 20-64 år som har eftergymnasial utbildning (1) respektive har minst treårig eftergymnasial utbildning (2) Det förväntade resultatet är att andelen medborgare 20-64 år som har eftergymnasial utbildning respektive minst treårig eftergymnasial utbildning ska öka. Diagrammen nedan illustrerar utvecklingen från 31 december till 31 december 2013. Diagram 4-5. Andel medborgare 20-64 år som har någon form av eftergymnasial utbildning respektive minst 3 år eftergymnasial utbildning i Linköping -2013. Källa SCB. Procent Eftergymnasial utbildning 60 50 40 47,3 48,4 49,4 49,9 50,5 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 År Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Eftergymnasial utbild minst 3 år 30,1 28,8 29,4 30,8 31,6 2010 2011 2012 2013 År Diagrammen visar att andelen kommuninvånare med både någon form av eftergymnasial utbildning (1) respektive mer än 3 år eftergymnasial utbildning (2) har ökat. Båda indikatorerna är således uppfyllda. Indikator nr 3: Linköpingsbornas betyg för utbildningsmöjligheter i kommunen Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för utbildningsmöjligheter ska öka 15. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 5. Linköpingsbornas betyg på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur ser du på tillgången till universitetseller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 8,6 8,9 Förändringen som anges i tabellen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 16. Emellertid är betyget 8,9 väldigt högt. Indikatorn är inte uppfylld. 15 Fyra frågor valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade tre av dessa tagits bort, varför bara den återstående frågan redovisas här. 16 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 15

Mål 4. Utanförskapet i Linköping minskar. Politisk idé 17 Att människor upplever sig finnas utanför samhällsgemenskapen är en av vår tids stora utmaningar. Fler människor ska få känna gemenskapen på en arbetsplats, stoltheten i en egen försörjning och möjligheten att utbilda sig till ett arbete. Ett starkt näringsliv, bra möjligheter till utbildning, goda språkkunskaper och aktiva insatser är avgörande för att fler ska känna delaktighet. Helt avgörande för att klara kampen mot utanförskapet är att fler människor med utländsk bakgrund kommer i arbete och får en egen försörjning. Att kunna validera tidigare utbildning, tidig koppling till arbetsmarknaden och goda kunskaper i svenska språket är viktiga nycklar för att klara uppdraget. Linköpingsborna ska känna att de har möjlighet att påverka de kommunala besluten och bli sedda utifrån hela sin livssituation i kontakter med kommunen. Kommunen ska använda olika kanaler och tekniska lösningar för dialog och service gentemot medborgarna, utifrån var och ens olika förutsättningar. Samlad bedömning Mål 4. Utanförskapet i Linköping minskar, är delvis uppfyllt. 17 Politisk idé för mål 4 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 1. 16

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-64 år 18 Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. Af:s statistik 2010-2014 (januarisiffrorna). Indikator nr 2. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd 16-64 år 19 Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. SCB 2010-2014 (marssiffrorna). Indikator nr 3. Andel av befolkningen som är långtidsarbetslösa 16-64 år Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. Af:s statistik 2010-2014 (januarisiffrorna). 20 Indikator nr 4. Andel 18-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader och samtidigt inte haft andra inkomstbaserade bidrag 21 Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB 2010-02 resp 2014-02. Indikator nr 5. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda 16-64 år 22 Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. Af:s statistik 2010-2014 (januarisiffrorna). 18 Ursprungligt: Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd eller sysselsatta i arbete med stöd. Indikatorn är korrigerad och anpassad efter befintlig statistikredovisning. 19 Ursprungligt: Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd eller sysselsatta i arbete med stöd. Indikatorn är korrigerad och anpassad efter befintlig statistikredovisning. 20 Även statistik från Bin var tänkt som komplement: Andelen kvinnor och män som går från försörjningsstöd till i första hand arbete eller utbildning och i andra hand aktiv insats hos andra aktörer genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser. Bra, jämförbar statistik saknas. 21 Ursprungligt: Andel 20-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader och samtidigt inte haft andra inkomstbaserade bidrag. Åldern har anpassats efter befintlig statistikredovisning. Även texten: och samtidigt inte haft andra inkomstbaserade bidrag har tagits bort och anpassats efter befintlig statistikredovisning. 22 Ursprungligt: Ej ålderssatt. Åldern har anpassats efter befintlig statistikredovisning. 17

Indikator nr 6. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland ungdomar 16-24 år 23 Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. Arbetsförmedlingens statistik 2010-2014 (januarisiffrorna). Indikator nr 7. Linköpingsbornas betyg för arbetsmöjligheter Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (3 frågor om arbetsmöjligheter; A1). våren resp 2014 våren. Indikator nr 8. Linköpingsbornas betyg på integrationen i kommunen Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om integration; D6). våren resp 2014 våren. Indikator nr 9. Linköpingsbornas betyg på sina möjligheter att påverka politiken och kommunens verksamheter Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (4 frågor om möjligheter att kunna påverka politik och kommunala verksamheter; C3). våren resp 2014 våren. Indikator 10. Är Linköping på rätt väg? Olika aktörers uppfattning huruvida utanförskapet har minskat i Linköping eller inte 24 Förväntat resultat: Att utvecklingen går åt rätt håll. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. MoU-utskottets egen aktivitet: Seminarium 2013-05-21. 23 Ursprungligt: Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd eller sysselsatta i arbete med stöd bland ungdomar 18-24 år. Indikatorn är korrigerad och anpassad efter befintlig statistikredovisning. 24 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 18

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 16-64 år Det förväntade resultatet är att andelen av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 16-64 år ska minska. Tabellen nedan visar arbetsförmedlingens statistik i januari 2010 respektive i januari 2014. Tabell 6. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 16-64 år i Linköping 2010 och 2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 16-64 år Antal Antal Andel Andel Jan-10 Jan-14 Jan-10 Jan-14 Linköping 6 639 5 592 6,9 % 5,7 % Av tabellen framgår det att andelen öppet sysselsatta och sysselsatta har sjunkit från 6,9 procent till 5,7 procent under mandatperioden (januari 2010 januari 2014). Indikatorn är därmed uppfylld. Indikator nr 2. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-64 år Det förväntade resultatet är att andelen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-64 år ska minska. Tabellen nedan visar antal och andel, i den arbetsmarknadsundersökning, som gjordes i mars 2010 respektive i mars 2014 av SCB. Tabell 7. Antal och andel öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-64 år i Linköping 2010 resp 2014. Källa: SCB:s arbetsmarknadsundersökning. Arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-64 år Antal Antal Andel Andel Mars-10 Mars-14 Mars-10 Mars-14 Linköping 7 266 5 071 6,8 % 5,4 % Av tabellen framgår det att andelen öppet arbetslösa och sysselsatta i program har sjunkit från 6,8 procent till 5,4 procent under mandatperioden (mars 2010 mars 2014). Indikatorn är därmed uppfylld. 19

Indikator nr 3. Andel av befolkningen som är långtidsarbetslösa 16-64 år Det förväntade resultatet är att andelen av befolkningen som är långtidsarbetslösa ska minska. Tabellen nedan visar antalet i januari 2010 respektive i januari 2014 enligt den statistik som förs på arbetsförmedlingen. Tabell 8. Andel av befolkningen som är långtidsarbetslösa 16-64 år i Linköping 2010-2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslösa 16-64 år Antal Antal Andel Andel Jan-10 Jan-14 Jan-10 Jan-14 Linköping 1 907 770 29,1 % 26,1 % Tabellen visar att det är färre av de arbetslösa, som är långtidsarbetslösa, i januari 2014 än i januari 2010. Indikatorn är därmed uppfylld. Indikator nr 4. Andel 18-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader och samtidigt inte haft andra inkomstbaserade bidrag Det förväntade resultatet är att andelen personer 18-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader ska minska. Tabellen nedan visar andelen respektive 2012 25. Tabell 9. Andel 18-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader i Linköping -2012. Källa: SCB. Andel 18-64 år som haft försörjningsstöd i minst 10 månader Andel Andel Andel Andel 2010 2011 2012 Linköping 2, 0 % 2, 2 % 2,1 % 2,6 % Av tabellen framgår det att andelen personer 18-64 år, som haft försörjningsstöd i minst 10 månader har ökat något. Uppgifter för 2013 fanns inte tillgänglig vid uppföljningstillfället. Indikatorn är således inte uppfylld. 25 De senaste siffrorna är från 2012. 20

Indikator nr 5. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda 16-64 år Det förväntade resultatet är att andelen av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda 16-64 år ska minska. Tabell 10. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda 16-64 år i Linköping 2010-2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd utrikes födda 16-64 år Antal Antal Andel Andel Jan-10 Jan-14 Jan-10 Jan-14 Linköping 1 834 2 304 11,9 13,5 Av tabellen framgår det att andelen öppet sysselsatta och sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda 16-64 år har ökat under mandatperioden (januari 2010 januari 2014). Indikatorn är därmed inte uppfylld. Indikator nr 6. Andel öppet arbetslösa, sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland ungdomar 18-24 år Det förväntade resultatet är att andelen av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd 18-24 år ska minska. Tabell 11. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sysselsatta i program med aktivitetsstöd bland ungdomar 18-24 år i linköping 2010-2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 18-24 år Antal Antal Andel Andel Jan-10 Jan-14 Jan-10 Jan-14 Linköping 1 601 1 130 8,7 6,0 Av tabellen framgår det att andelen öppet arbetslösa och sysselsatta i program har sjunkit från 8,7 procent till 6,0 procent under mandatperioden (januari 2010 januari 2014). Indikatorn är därmed uppfylld. Sammanfattning av indikator nr 1-6. Statistiken för indikatorerna 1-6 visar å ena sidan på en generell minskning av arbetslösheten. Å andra sidan pekar den på att utsatta grupper som långtidsarbetslösa och öppet arbetslösa bland utrikes födda har ökat, dvs att det har skett en viss polarisering. 21

Indikator nr 7. Linköpingsbornas betyg för arbetsmöjligheter Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för arbetsmöjligheter ska öka 26. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 12. Linköpingsbornas betyg på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,6 6,5 Förändringen som åskådliggörs i tabellen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 27. Det innebär att betyget visar på en oförändrad attityd. Betyget 6,5 indikerar nöjda medborgare men är inte ett toppbetyg 28. Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 8. Linköpingsbornas betyg på integrationen i kommunen Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för integration ska öka. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 13. Linköpingsbornas betyg på allas lika möjligheter, oavsett bakgrund, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du: Har alla lika möjligheter, oavsett om de har svensk eller annan bakgrund, att få utvecklas och känna att man är en tillgång i samhället? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas instämmande (på skala 1-10) 5,2 5,3 Förändringen som illustreras i tabellen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 29. Det innebär att betyget visar på en oförändrad attityd. Betygsnivån är förhållandevis låg. Indikatorn är således inte uppfylld. 26 Tre frågor valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade två av dessa tagits bort, varför bara den återstående frågan redovisas här. 27 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 28 Över betyg 8 bedöms av SCB som mycket nöjda medborgare. 29 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 22

Indikator nr 9. Linköpingsbornas betyg på sina möjligheter att påverka politiken och kommunens verksamheter Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg på sina möjligheter att påverka politiken och kommunens verksamheter ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 14. Linköpingsbornas betyg på hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 4,9 5,1 Tabell 15. Linköpingsbornas betyg på invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 4,5 4,8 Tabell 16. Linköpingsbornas betyg på i vilken utsträckning ens åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur nöjd är du med i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,1 5,3 I tabellerna ser det ut som om Linköpingsbornas betyg för sina möjligheter att påverka politiken och kommunens verksamheter har ökat, men förändringen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 30. Det innebär att betyget visar på en oförändrad attityd. Betygsnivån dessutom är förhållandevis låg 31, varför indikatorn inte kan sägas vara uppfylld. Indikatorn är således inte uppfylld. Indikator nr 10. Är Linköping på rätt väg? Olika politikers och tjänstemäns bedömning om utanförskapet i Linköping minskar eller inte. 32 Det förväntade resultatet är att Linköping är på rätt väg då det gäller att minska utanförskapet. 30 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 31 Betyg under 5 klassas inte som godkänt av SCB. Gränsen för nöjd går vid 6,0. 32 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 23

Halvdagsseminarium Onsdagen den 21 maj 2014 höll kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott ett halvdagsseminarium med fokus på utanförskap ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Syftet med seminariet var att ta reda på huruvida den förväntade utvecklingen mot ett minskat utanförskap i Linköping går åt rätt håll eller inte. Ett annat syfte var att utifrån den kommunala rådigheten lyfta fram verktyg som finns och eventuellt saknas för att minska arbetslösheten. Inbjudna var kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter, samt politiker i NuLinks styrelse, bildningsnämnden och socialnämnden. Även tjänstemän deltog 33. Föredragningar hölls av Fredrik Gustafsson, utbildningsförvaltningen, Roland Schütz, Statistik & Utredningar samt Rickard Ulmestig, Linnéuniversitet. Särskild dokumentation gjordes under seminariet. 34 Det kommunala arbetet mot arbetslösheten från 1990-talet till idag En historisk bakgrund gjordes vid första föredragningen (utbildningsförvaltningen): Innan krisen på 1990-talet var kommunen ingen aktör på arbetsmarknaden, men i början av 1990-talet lades vissa statliga arbetslöshetsfrågor ut på kommunerna. Kommunens utbildningsuppdrag är en del av arbetsmarknadsinsatserna idag. Ett problem är att kommunen enbart arbetar ur ett individperspektiv. Även strukturella insatser behövs. De ungas ingång på arbetsmarknaden tar längre tid idag än tidigare. Detta är en tydlig trend, delvis naturlig p g a längre utbildning. Vad som är oroande är att perioderna mellan arbeten tenderar blir längre även för unga. Efter 1990-talet har antalet människor som utförsäkrats samt grupper som aldrig får ett arbete ökat, t ex unga, inflyttade och personer från andra försörjningssystem. Utbildning och matchningen är de viktigaste kommunala verktygen. En fråga är hur delningen mellan kommunen och arbetsförmedlingens åtaganden ser ut idag och bör se ut. Kommunen arbetar företrädesvis utifrån försörjningsåtagandet, dvs att få in en person i arbete/egen försörjning. Är detta en rätt och tillräcklig insats? Resultat och nuläge i Linköping Den andra föredragningen (Statistik & Utredningar) handlade om aktuell sysselsättningsstatistik i Linköping. Några utvecklingsriktningar som framkom var: Linköping är en av de bättre kommunerna i landet vad gäller sysselsättning. Staden har ett näringsliv som går bra. Jämfört med Norrköping har Linköping haft få större omstruktureringar i näringslivet. Linköping är en motor i länet. Linköping har haft en större förändring av minskad andel arbetslösa och i program än andra större kommuner i landet och blev bäst i landet i tre av fyra discipliner under perioden april 2013 april 2014 (se nedanstående tabell). 33 Från kommunstyrelsens förvaltning, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och NuLink. 34 Dokumentationen finns diarieförd i kommunen. 24

Tabell 17. Förändring av andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i 15 kommuner, mellan april 2013 och april 2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Förändring av andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd mellan april 2013 och april 2014 16-64 år 18-24 år Utrikes- födda Utrikes födda 18-24 år Linköping -13,3-27,5-3,9-14,5 Uppsala -11,4-13,4-11,4-5,6 Jönköping -9,1-18,2 2,6-2,4 Örebro -8,4-8,3-3,7-1,8 Västerås -8,4-14,9-1,3-6,4 Göteborg -5,5-12,0-1,7-10,5 Borås -5,3-17,1 4,5 5,1 Umeå -4,9-0,2-1,3-13,0 Stockholm -3,5-5,9 1,3-4,1 Eskilstuna -1,6-0,7 5,9 11,2 Helsingborg -1,0-4,3 3,2-9,4 Norrköping -0,2-6,5 11,4 1,4 Lund 0,8-9,0 10,0 0,0 Södertälje 1,9-13,0 8,6 6,0 Malmö 3,8-1,8 7,2 1,3 Av tabellen framgår det att andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har minskat i Linköping det senaste året. Vidare att Linköping är bästa i tre discipliner, jämfört med 14 andra kommuner, som Linköping ibland brukar jämföras med. Diagrammet nedan illustrera utvecklingen av förvärvsarbetande respektive ej förvärvsarbetande i Linköping mellan 2004 och 2012. Diagram 6. Sysselsättningsutvecklingen i Linköpings kommun 2004-2012. Källa: SCB. Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Sysselssättning i Linköpings kommun 2004-2012 66 216 61 109 62 695 28 778 33 006 30 776 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2012 förvärvsarbetande ej förvärvsarbetande Av diagrammet framgår det att antalet förvärvsarbetande ökar i Linköping medan antalet ej förvärvsarbetande minskar. Det skapar generellt bra förutsättningar för utveckling och för åtgärder till de grupper som verkligen behöver stöd. Ser man till mandatperioden har antalet förvärvsarbetande i Linköping ökat sedan, då kommunen hade en konjunktursvacka. Ungdomsarbetslösheten har minskat med 27 procent det senaste året. Det gäller även, Men utfallet ungdomar som är utrikesfödda är inte lika bra som för ungdomar födda i Sverige. När sysselsättningen totalt sett ökar, borde det även öka för dem som finns i utanförskap. Men vissa grupper lever fortfarande i ett påtagligt utanförskap i Linköping. Hur svårt respektive lätt det är att få arbete samvarierar med var man kommer ifrån. Språkkunskaper och tidigare erfarenheter spelar också roll. 25

Kommunens rådighet och verktyg problem och framgångsfaktorer Den tredje föredragningen (Linnéuniversitet) utforskade kommunal rådighet i allmänhet och vilka verktyg som finns för att påverka/styra. Några svårigheter som belystes var att: Arbetsmarknadsinsatser kan leda till inlåsningseffekter, d v s att den arbetslöse trivs i de åtgärder man deltar i och inte söker annat arbete och/eller att man har vant sig vid små ekonomiska resurser. Detta gäller särskilt unga som tidigt kommit in i en insats. S k creaming kan förekomma, dvs att tjänstemännen subjektivt väljer ut de bästa som de tror kommer lyckas bäst i ett projekt. Detta kan ge skeva resultat, är inte rättsäkert och kan senare leda till höga kostnader för dem som inte lyckas. Uppföljningen av olika arbetsmarknadsinsatser i kommunerna sker ofta utifrån normativa utgångspunkter. Resultat mäts oftast i form av om man har fått ett arbete eller ökade inkomster, medan andra, mjukare aspekter t ex välbefinnande missas. Det tar lång tid att verifiera resultat av insatser. Vidare att avgöra om resultaten beror på deltagande i ett program eller faktorer på arbetsmarknaden eller personliga faktorer. Några framgångsfaktorer som lyftes fram var: Utgå från ett individperspektiv! Lyckosamma aktiviteter har större effekt om insatsen anpassas efter individens behov och skräddarsys. Det är viktigt att göra noggranna behovsutredningar. Fokusera på vad individerna ska göra inte organisering av programmen och regler! Handlingsfrihet och flexibilitet hos tjänstemännen behövs för att finna individuella lösningar för de arbetslösa och öka motivationen hos dem. Arbetsgivarkontakter och praktik på arbetsplatser är viktigt! Frågor funderingar och synpunkter Några frågor, funderingar och synpunkter som lyftes fram under seminariet var att: Det finns ett stort paradigmskifte vad gäller utbildningen. Vuxenutbildningen har blivit mer behovsstyrd till de behov som arbetsmarknaden har för framförallt industriföretag. Hur kan kommunen göra samma sak med riktad utbildning inom sociala områden? Små företag växer idag, men är beroende av stora företag. För Linköping är det företrädesvis Saab, som ett entydigt marknadsdrivet företag, utan är beroende av politiska beslut. Hur hanteras det? I Linköping satsas det gemensamt av flera parter på insatser för att främja företagande. Ett exempel är Handelns Hus, en inkubator för ungdomar inom handeln för att stärka deras kompetens med utbildning mot handeln. Fler sådana exempel behövs. Sammanfattning Det finns två bilder av Linköping, dels att det går väldigt bra för kommunen och för flertalet av invånarna, dels att det också finns de som lever i ett tydligt utanförskap då det gäller arbete och egen försörjning. Indikatorn kan sägas vara delvis uppfylld. 26

Mål 6. Linköpingsborna har en god hälsa Politisk idé 35 Den egna hälsan är uppenbart viktig för var och en, men hur befolkningen mår har också stor påverkan på samhället i stort. Arbetet med att stärka insatserna för en förbättrad folkhälsa, i samarbete med andra aktörer, är inte minst viktigt för att klara framtidens utmaningar inom välfärdens finansiering. En frisk befolkning kräver mindre av insatser, men bidrar också genom arbete till välfärdens resurser. Fysisk och psykisk ohälsa grundläggs till stor del under barndomen. Uppväxtmiljö har betydelse för hur sårbara vi blir för olika påfrestningar som vuxna. Därför är det av stor vikt att samhället på olika sätt stöder familjen, så att barns och ungdomars grundläggande behov blir tillgodosedda. Samlad bedömning Mål 6. Linköpingsborna har en god hälsa, är delvis uppfyllt. 35 Politisk idé för mål 6 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 2. 27

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Linköpingsbornas betyg för de möjligheter som finns att delta i olika hälsoaktiviteter Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga; D1). 2010 våren resp 2014 våren. Indikator nr 2. Andel personer 16-84 36 år som själva tycker att de har ett bra allmänt hälsotillstånd Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten. 37 Indikator nr 3. Andel personer 16-84 år 38 med självskattad nedsatt psykiskt välbefinnande Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten. 39 Indikator nr 4. Andel personer under 18 år som själva tycker att de har ett bra allmänt hälsotillstånd Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. Livsstilsundersökningen riktad till barn o unga. Hösten 40 resp 2013. Indikator nr 5. Andel personer under 18 år med självskattad nedsatt psykiskt välbefinnande Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. Livsstilsundersökningen riktad till barn o unga. Hösten 41 resp 2013. 36 Åldern var uppsatt till 18-80 år, men har anpassats till 16-84 år, efter befintlig statistik. 37 Följande undersökningar var tänkta att användas, men passar inte för mandatperiodens intervall; Öppna jämförelser: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen; höst och höst 2014. Program för social hållbarhet ; uppföljning ej genomförd under perioden. En landstingsstudie; har utgått och är ersatt av Hälsa på lika villkor. Årlig uppföljning av Östsam av indikatorer för hälsa i Östergötland; i den sammanställningen används källan Hälsa på lika villkor. 38 Åldern var uppsatt till 18-80 år, men har anpassats till 16-84 år, efter befintlig statistik. 39 Följande undersökning var tänkt att användas, men passar inte för mandatperiodens intervall; Öppna jämförelser: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen; höst -höst 2014. 40 Data från har använts som mätpunkt, pga undersökningens genomförande i tid. 41 Data från har använts som mätpunkt, pga undersökningens genomförande i tid. 28

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1. Linköpingsbornas betyg för de möjligheter som finns att delta i olika hälsoaktiviteter Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för de möjligheter som finns att delta i olika hälsoaktiviteter ska öka 42. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 18. Linköpingsbornas betyg på de möjligheter som finns att delta i olika hälsoaktiviteter, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur nöjd är du med Linköping vad gäller de möjligheter som finns att kunna delta i olika hälsoaktiviteter? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,8 7,1 I tabellen ser det ut som om Linköpingsbornas betyg för hälsoaktiviteter har ökat med 0,3 procentenheter. Möjligen kan det peka på en tendens till förändring, dvs att man är på rätt väg, men förändringen är egentligen för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 43. Betyget 7,1 är dessutom inte ett toppbetyg, varför indikatorn inte kan sägas vara uppfylld. Indikatorn är således inte uppfylld. Indikator nr 2. Andel personer 16-84 år som själva tycker att de har ett bra allmänt hälsotillstånd Det förväntade resultatet är att andelen personer 16-84 år med bra självskattat allmänt hälsotillstånd ska öka. I tabellen nedan redovisas andel personer med självskattad hälsa respektive 2013 i Linköping, Östergötland och i riket. Tabell 19. Andel med självskattad hälsa i riket, i Östergötland samt i Linköping och 2013. Källa: Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Andel med självskattad hälsa Procent Procent 2013 Linköping 74 76 Östergötland 71 71 Riket 71 72 I tabellen ser det ut som om andelen personer 16-84 år i Linköping, som har ett bra och mycket bra allmänt hälsotillstånd, har ökat något från 74 procent år, till 76 procent år 2013. Möjligen kan det peka på en tendens till förändring, att man är på rätt väg. (Det finns emellertid viss osäkerhet vad gäller om förändringen ligger inom felmarginalen eller inte). 42 Tre frågor valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade två av dessa tagits bort, varför bara den återstående frågan redovisas här. 43 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 29

Tabellen visar att Linköping har en större andel som har ett bra och mycket bra allmänt hälsotillstånd, jämfört med både länet och riket. Sammantaget kan indikatorn bedömas vara uppfylld i någon mån. Indikatorn är därmed delvis uppfylld. Indikator nr 3. Andel personer 16-84 år med självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande Det förväntade resultatet är att andelen personer 16-84 år med självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande ska minska. I tabellen nedan redovisas utvecklingen från till 2013. Tabell 20. Andel med självskattad, nedsatt psykiskt välbefinnande i riket, i Östergötland samt i Linköping och 2013. Källa: Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Andel med självskattad, nedsatt psykiskt välbefinnande Procent Procent 2013 Linköping 18 21 Östergötland 16 18 Sverige 18 18 Av tabellen 44 framgår det att andelen personer 16-84 år i Linköping som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande till synes har ökat något, från 18 procent år till 21 procent år 2013. Det är emellertid osäkert om förändringen ligger inom felmarginalen. Tabellen visar också att Linköping har en större andel personer med ett nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med både länet och riket. Sammantaget kan indikatorn inte sägas vara uppfylld. Indikatorn är därmed inte uppfylld. Indikator nr 4. Andel personer under 18 år som själva tycker att de har ett bra allmänt hälsotillstånd Det förväntade resultatet är att andelen personer under 18 år med bra självskattat allmänt hälsotillstånd ska öka. Diagrammet nedan visar upplevd hälsa (procent) för elever i årskurs 5 och 8 samt i årskurs 2 i gymnasiet, från kommunens Livsstilsundersökningar och 2013. Procentnivån som redovisas är den summerade nivån för svarsalternativet bra och ganska bra. 44 Data från har använts som mätpunkt, pga undersökningens genomförande i tid. 30

Diagram 7. Andel som skattar sin hälsa som bra och ganska bra i Linköping och 2013. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping och 2013. 45 Procent Självskattad hälsa under 18 år 100 93 94 94 95 91 89 90 90 86 86 85 83 82 81 82 80 75 70 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skolår 5 Skolår 8 Skolår 2 - gymnasiet 2013 Sammantaget skattar 87 procent av eleverna i de aktuella årskurserna i Linköping sin allmän- är det en na hälsa, som bra/ganska bra år 2013. Vid en jämförelse med års undersökning till synes liten minskning från 89 procent. Det är emellertid oklart om förändringen ligger inom felmarginalen. Diagrammet visar att andelen som skattar sin hälsa som bra/ganska bra sjunker ju äldre barnen och ungdomarna blir. Samma mönster sågs i undersökningen. Pojkar skattar i högre utsträckning än flickor sin hälsa som bra/ganska bra, och störst skillnad är det i år 8. Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 5. Andel personer under 18 år med självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande Det förväntade resultatet är attt andelen personer under 18 år med självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande ska minska. Nedsatt psykiskt välbefinnande beskrivs med tre frågor från kom- med huvud- munens Livsstilsundersökningar och 2013. Frågorna handlar om problem värk, magont respektive med att somna. Elever i årskurs 5 och 8 samt i årskurs 2 i gymnasiet har tillfrågats. 45 Undersökningen har genomförts i Stockholms universitet. årskurs 5 och 8 samt i årskurs 2 i gymnasiet och i samarbete med 31

Huvudvärk Diagrammen nedan visar pojkars och flickors skattade huvudvärk det senaste halvåret. Diagram 8-10. Besvär av huvudvärk det senaste halvåret efter kön i Linköping och 2013. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping och 2013. (7) Besvär av huvudvärk det senaste halvåret år 5 - efter kön (8) Besvär av huvudvärk det senaste halvåret år 8 - efter kön Flickor Pojkar 2013 2013 43 45 31 36 38 33 37 36 16 17 26 23 3 4 6 6 Flickor Pojkar 2013 2013 39 39 24 22 33 35 35 35 32 32 21 20 5 6 12 11 0 20 40 60 80 100 Procent 0 20 40 60 80 100 Procent (9) Besvär av huvudvärk det senaste halvåret år 2 gy - efter kön Flickor Pojkar 2013 2013 20 20 43 38 31 28 29 39 32 40 23 5 20 3 17 12 Sällan eller aldrig Ungefär en gång i månaden Ungefär en gång i veckan I stort sett varje dag 0 20 40 60 80 100 Procent 2013 uppger 25 procent av eleverna i årskurs 5 att de har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Besvär med huvudvärk ökar åldern. 35 procent av eleverna i årskurs 8 och 38 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet uppger att de har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Jämfört med års undersökning, ökar andelen med huvudvärk minst en gång i månaden i alla åldrar. Diagrammen visar också att flickor har mer besvär av huvudvärk än vad pojkar i alla årskurser har. 32

Besvär med att somna Diagrammen nedan visar pojkars och flickors skattade besvär med att somna det senaste halvåret. Diagram 11-13. Besvär med att somna det senaste halvåret efter kön i Linköping och 2013. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping och 2013. (10) Besvär med att somna senaste halvåret år 5 - efter kön (11) Besvär med att somna senaste halvåret år 8 - efter kön Flickor Pojkar 2013 2013 48 41 38 35 24 22 26 25 20 22 20 23 8 14 16 17 Flickor Pojkar 2013 2013 40,0 38,4 33,0 30,3 24,5 27,0 24,7 25,6 25 23 26 30 10 12 16 15 0 20 40 60 80 100 (12) Besvär med att somna senaste halvåret år 2 gy- efter kön Procent 0 20 40 60 80 100 Procent Flickor Pojkar 2013 2013 34 39 27 32 27 25 29 23 26 21 32 27 13 16 12 18 Sällan eller aldrig Ungefär en gång i månaden Ungefär en gång i veckan I stort sett varje dag 0 20 40 60 80 100 Procent 2013 uppger 32 procent av eleverna i årskurs 5 att de har svårt att somna en gång i veckan eller oftare. Svårigheter med att somna ökar därefter med stigande ålder. 39 procent av eleverna i årskurs 8 och 42 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet anger att de har svårt att somna en gång i veckan eller oftare. Diagrammen visar också att flickor i högre grad än pojkar, uppger att de har svårt att somna en gång i veckan eller oftare. Vid en jämförelse med års undersökning, har andelen som har svårt att somna en gång i veckan eller oftare i årskurs 5, minskat. I årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet har andelen varit i det närmaste konstant. En liten ökning kan ses för just pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. 33

Magont Diagrammen nedan visar pojkars och flickors skattade besvär med magont det senaste halvåret. Diagram 14-16. Besvär med magont det senaste halvåret efter kön. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping och 2013. (13) Besvär med magont det senaste halvåret år 5 - efter kön (14) Besvär med magont det senaste halvåret år 8 - efter kön Flickor Pojkar 2013 2013 54 54 47 49 32 31 32 31 11 2 12 3 16 5 15 5 Flickor Pojkar 2013 2013 59 54 46 48 27 32 33 33 12 3 11 3 15 14 6 5 0 20 40 60 80 100 (15) Besvär med magont det senaste halvåret år 2 gymnasiet - efter kön Procent 0 20 40 60 80 100 Procent Flickor Pojkar 2013 2013 57 55 37 43 33 34 28 32 11 4 11 3 24 6 16 8 Sällan eller aldrig Ungefär en gång i månaden Ungefär en gång i veckan I stort sett varje dag 0 20 40 60 80 100 Procent 2013 anger 18 procent av eleverna i årskurs 5 att de har ont i magen en gång i veckan eller oftare. 17 procent av eleverna i årskurs 8 och 22 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet anger att de har ont i magen en gång i veckan eller oftare. Diagrammen visar också att flickor i större utsträckning än pojkar, uppger att de har ont i magen en gång i veckan eller oftare. Störst är skillnaden i årskurs 2 i gymnasiet (30 procent jämfört med 15 procent). Vid en jämförelse med års undersökning ses en svag ökning av magont för flickor i alla årskurser. Sammanfattning Indikatorn är inte uppfylld. 34

Ett tryggare Linköping politisk vision 46 I Linköping ska man känna sig trygg. Man ska kunna leva sitt liv fri från brottslighet, våld och kränkningar, men också med vetskapen om att man kan lita på att välfärdens tjänster och trygghetssystem fungerar den dag man behöver dem. Mål 11. Människor känner sig trygga i Linköping Politisk idé 47 Trygghet handlar om många olika saker för oss människor. Känslan av att bli sedd, kunna påverka, leva fri från brottslighet och veta att trygghetssystemen finns där när man behöver dem. Alla ska kunna känna sig trygga med att vård- och omsorg finns där när man behöver den, och att den ges med omtanke, kvalitet och respekt. Vi vill stärka brukarnas makt och rättigheter, bland annat genom värdighetsgarantier. Arbetet med att säkra tryggheten sker inte minst i våra bostadsområden. Nolltolerans mot förstörelse, en god trafiksäkerhet, bra kollektivtrafik, belysning på mörka platser och trygghetstänkande i stadsmiljön är vardagsinsatser som ökar tryggheten. I samverkan med andra, inte minst rättsväsendet, måste insatserna stärkas för att minska brottsligheten. Det är inte minst viktigt med tidiga förebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar. Också arbetet mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet är centralt för Linköpings kommun. Samlad bedömning Mål 11. Människor känner sig trygga i Linköping, är delvis uppfyllt. 46 Politisk vision för Ett tryggare Linköping i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 5. 47 Politisk idé för mål 11 och 12 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 5. 35

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Linköpingsbornas betyg för trafiksäkerhet på gång- och cykelvägar Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om bedömning av trafiksäkerhet på gator och vägar; B8:4 plus gång- och cykelvägar; B7:4). 2010 våren resp 2014 våren. Ev Sbn:s kompletterande sammanställning: Olycksfallstatistik. 2010-02 resp 2014-02. Indikator nr 2. Linköpingsbornas betyg på frågan om äldreomsorgen fungerar bra Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om äldreomsorg; B4). 2010 våren resp 2014 våren. Än:s hemtjänstenkät. (Index. Fråga 17 om trygghet). 2010-10 resp 2014-10. Indikator nr 3. Linköpingsbornas betyg på frågan om utsatta personer får bra stöd från socialtjänsten Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om stöd till utsatta personer; B5). 2010 våren resp 2014 våren. On:s enkät om sociala stödinsatser. (Index. Betyg från personer i utsatta livssituationer, på stöd från socialtjänsten. Helhetsomdöme). 2010-05 resp 2014-05. Indikator nr 4. Linköpingsbornas betyg på räddningstjänstens insatser Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om räddningstjänsten; B6). 2010 våren resp 2014 våren. 36

Indikator nr 5. Andel personer i procent som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/ misshandel, oro för bilinbrott Förväntat resultat: Ska sammantaget minska. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. NTU Nationella trygghetsundersökningen BRÅ/SCB. Samtliga 2014 Våren resp jämförbar undersökning från eller senare. Sbn:s måluppföljning: Medborgarenkäter med intervjuer på sta n (Medborgarnas upplevelser av trygghet/ otrygghet kvällar och nätter på gator och torg i innerstaden, parker i innerstaden resp i sitt bostadsområde). Våren 2010 resp våren 2014. Indikator nr 6. Andel i procent bland unga under 18 år som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll, oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/misshandel, oro för bilinbrott Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. Kommunens livsstilsundersökning riktad till barn o unga (3 frågor om trygghet, utomhus/på sta n, på diskotek, på buss och tåg, frågor om mobbing och om man har blivit slagen). Hösten resp 2013 Hösten. Än:s hemtjänstenkät. (Index. Fråga 17 om trygghet). 2010-10 resp 2014-10. Indikator nr 7. Föräldrarnas betyg (indexvärdet) på trygghetsfrågorna i förskolan och barn och ungas betyg i grundskola, grundsärskola och gymnasieskola (indexvärdet) på respektive skola, för frågorna som mäter trygghet respektive arbetsklimat Förväntat resultat: Ska vara minst 80. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. BoU:s attitydundersökning (Index. Värdet på trygghetsfrågor i förskolan ska vara minst 90 och i skolan minst 80). 2010-04 resp 2013-04. Bin:s gymnasieenkät (Index. Värdet på trygghetsfrågor ska vara minst 89). 2010-04 resp 2013-04. Indikator nr 8. Linköpingsbornas betyg på hur trygg och säker man känner sig i Linköping Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. SCB:s medborgarenkät (4 frågor om att vistas utomhus kvällar och nätter, stöld och inbrott A7:1-4). 2010 våren resp 2014 våren. 37

Indikator 9. Är Linköping på rätt väg? De lokala trygghetsrådens och polisens uppfattning om människor känner sig trygga i Linköping. 48 Förväntat resultat: Att utvecklingen går åt rätt håll. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. MoU-utskottets egen aktivitet: Seminarium 2014-05-21. Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1: Linköpingsbornas betyg för trafiksäkerhet på gång- och cykelvägar Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för trafiksäkerhet på gång- och cykelvägar ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014. Tabell 21. Linköpingsbornas betyg på trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna i kommunen, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna i din kommun? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,5 6,6 Tabell 22. Linköpingsbornas betyg på trafiksäkerheten på gator och vägar i kommunen, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,1 6,6 I tabell 21 är förändringen för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd. Betyget visar således på en oförändrad attityd. I tabell 22 har Linköpingsbornas betyg för trafiksäkerhet på gator och vägar ökat med 0,5 procentenheter, vilket indikerar en tendens till förändring, dvs att man är på rätt väg. 49. Indikatorn är delvis uppfylld. 48 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 49 Den generella gränsen för att en sannolik förändring har ägt rum, har satts vid 0,5 betygssteg. 38

Indikator nr 2: Linköpingsbornas betyg på frågan om äldreomsorgen fungerar bra Linköpingsbornas betyg Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för äldreomsorgen ska öka. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 23. Linköpingsbornas betyg på äldreomsorgen i Linköpings kommun, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,4 5,5 Förändringen i tabellen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd 50. Det innebär att betyget visar på en oförändrad attityd. Betygsnivån dessutom är förhållandevis låg 51, varför indikatorn inte kan sägas vara uppfylld. Betyg av Linköpingsbor som är hemtjänstmottagare I omsorgsnämndens hemtjänstenkät ställs en fråga om trygghet. 52 Index för frågan redovisas i tabellen nedan. Tabell 24. Hemtjänstmottagarnas svar på frågan: Hur trygg känner du dig om att du i framtiden kan få den vård du behöver i din bostad om du skulle bli sjuk? Linköping 2010 och 2012. Källa: Omsorgsnämndens hemtjänstenkät. Linköping. Trygg om man skulle bli sjuk (index på skala 1-100) Linköpings hemtjänstmottagare bedömning Index 2010 Index 2012 69,1 67,4 Tabellen visar att index var 69,1 för 2010 och 67,4 för 2012. Betyget på frågan har således minskat något istället för förväntad ökning. 53 Indikatorn är inte uppfylld, enligt linköpingborna som har hemtjänst. Sammanfattning av indikatorn Indikatorn är inte uppfylld. 50 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 51 Gränsen för nöjd går vid 6,0. 52 Frågan är mer relaterad till landstingets hälso - och sjukvård än till hemtjänsten, men valdes ändå ut som ett betyg på hemtjänst ur ett vårdtagarperspektiv. Vid tiden för enkäten ansvarade landstinget för hälso- och sjukvård i den egna bostaden (fr o m 2014 ansvarar kommunen för hemsjukvården). 53 En bättre relaterad fråga till målet, är: Om du lämnar ett helhetsomdöme om hur nöjd du är med personlig omvårdnad, hur skulle det se ut? Index 2010 var 81,6 och index 2012 var 80. Även om denna fråga hade valts, så skulle det innebära en liten minskning vad gäller nöjdhet. 39

Indikator nr 3: Linköpingsbornas betyg på frågan om utsatta personer får bra stöd från socialtjänsten Medborgarnas upplevelser SCB-enkäten Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för den hjälp som utsatta personer får, ska öka. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 25. Linköpingsbornas betyg på den hjälp som utsatta personer får, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om den hjälp som utsatta personer får i din kommun? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,3 5,8 I tabellen framgår det att Linköpingsbornas betyg har ökat med 0,5 procentenheter. Möjligen kan det peka på en tendens till förändring, dvs att man är på rätt väg 54. Betyget är fortfarande förhållandevis lågt 55. Indikatorn är delvis uppfylld, enligt Linköpingsbornas betyg. Betyg av personer med sociala stödinsatser I omsorgsnämndens enkät riktad till personer i utsatta livssituationer, som får stöd från socialtjänsten, ställs två frågor om hur nöjd man är med den hjälp man får och om man kan rekommendera en vän i samma situation att söka stöd av socialtjänsten. Tillsammans ger dessa frågor ett s k helhetsomdöme. I tabellen nedan redovisas detta helhetsomdöme. Tabell 26. Helhetsomdöme av personer i Linköping med sociala stödinsatser, 2010 och 2012. Källa: Omsorgsnämndens enkät till personer med sociala stödinsatser. Helhetsomdöme för sociala stödinsatser (index på skala 1-100) Linköping personer med sociala stödinsatser År 2010 År 2012 91 91 I tabellen framgår det att index då det gäller helhetsomdömet för socialtjänstens stödinsatser var oförändrat 91, både 2010 och 2012 56. Betyget är högt men har inte ökat under mandatperioden. Indikatorn är således inte uppfylld, enligt vårdtagarna. Sammanfattning Indikatorn är delvis uppfylld. 54 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 55 Betyg under 5 klassas inte som godkänt av SCB. Gränsen för nöjd går vid 6,0. 56 En enkät skulle även ha genomförts även 2014, men kommer istället att genomföras senare, troligen 2015. 40

Indikator nr 4: Linköpingsbornas betyg på räddningstjänstens insatser Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för räddningsinsatser ska öka. Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning i SCB:s medborgarundersökning och 2014. Tabell 27. Linköpingsbornas betyg på räddningstjänsten (brandkåren), och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 8,3 7,6 Av tabellen framgår det att Linköpingsbornas betyg för räddningstjänsten (brandkåren) har minskat med 0,7 procentenheter, dvs att en negativ förändring har sannolikt ägt rum 57. Betyget har också passerat nedre gränsen för mycket nöjd 58. Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 5: Andel personer som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll, oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/misshandel, oro för bilinbrott Det förväntade resultatet är att andelen personer som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll, oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/misshandel, oro för bilinbrott, ska minska. En sammanfattande mätpunkt är otrygghet vid utevistelse en sen kväll. Enligt NTU (Nationella trygghetsrådet) är andelen personer som känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen relativt oförändrad både i riket och i Östergötland, mellan 2010 och 2013. Utvecklingen är likartad när det gäller oro för att utsättas för olika typer av brott, med undantag för oro för bostadsinbrott, som på det stora hela legat på samma nivå sedan 2006. Diagrammet nedan visar Linköpingsbors upplevelser av trygghet vid utevistelse på kvällar och nätter 2010-2013, enligt samhällsbyggnadsnämndens egna undersökningar. Dessa riktar sig till 1000 slumpmässigt utvalda kommuninvånare och utförs varje höst. Svarsfrekvensen är cirka 50 procent. Diagrammet visar ett medelbetyg på skala 1-5, där 1 är mycket otryggt, 2 ganska otryggt, 3 varken tryggt eller otryggt, 4 ganska tryggt och 5 mycket tryggt. 57 Vad gäller felmarginaler, statistisk säkerhet etc, hänvisas till inledningskapitlet och rubriken Tolkning av resultat i urvalsundersökningar bl a i SCB:s medborgarenkät. 58 Betyg över 8,0 klassas som mycket nöjd av SCB. 41

Diagram 17. Linköpingsbornas upplevelser av trygghet 2010-2013. Källa: Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse för 2013. Betyg 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Trygghetsfrågor 3,68 3,77 3,73 3,75 3,08 3,20 3,07 3,30 2,52 2,64 2,64 2,67 2010 2011 2012 2013 16. Jag tycker att tryggheten kvällar och nätter på gator och torg i Linköpings innerstad är (betyg) 17. Jag tycker att tryggheten kvällar och nätter i parker i Linköpings innerstad är (betyg) 18. Jag tycker att tryggheten utomhus kvällar och nätter i mitt bostadsområde är (betyg) Av diagrammet framgår det att den upplevda tryggheten är generellt hög i Linköpings bostadsområden. Vid en jämförelse mellan 2010 och 2013 finns, till synes, en marginell ökning av den upplevda tryggheten på gator och torg i innerstaden, men den ligger sannolikt inom felmarginalen. Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 6: Andel unga under 18 år som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/ misshandel, oro för bilinbrott Det förväntade resultatet är att andelen i procent bland unga under 18 år som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll, oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, oro för bostadsinbrott, oro för överfall/ misshandel, oro för bilinbrott ska minska. Två, utvalda och sammanfattande mätpunkter i kommunens livsstilsenkät och 2013 riktad till barn och unga är otrygghet vid utevistelse en sen kväll respektive mobbing. Förutom mätpunkterna och 2013 visas även 2005 som en referenspunkt längre tillbaka i tiden. 59 Trygghet i sitt bostadsområde Diagrammen nedan visar 60 flickors och pojkars upplevelser i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet av trygghet i sitt eget bostadsområde på kvällen. 59 Enligt plan skulle en tredje mätpunkt varit andel elever som känner sig trygga på diskotek, på sta n, på buss och tåg etc. Denna mätpunkt fanns ej med i års enkät, varför ingen jämförelse kunde göras. 60 Livsstilsenkäten har 2013 utökats med frågor om trygghet på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan/på allmän plats samt på buss, tåg eller liknande. Det finns emellertid inga jämförbara mätningar, vad gäller dessa frågor. 42

Diagram 18-20. Upplevd trygghet i bostadsområdet på kvällen, årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet i Linköping 2005, och 2013. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping 2005, och 2013. (17) Trygghet i bostadsområdet årskurs 5 - efter kön (18) Trygghet i bostadsområdet, årskurs 8- efter kön 2013 55 31 10 3 2013 71 22 5 2 Flickor Pojkar 2005 2013 44 50 33 26 43 48 40 42 13 3 0 8 21 4 23 3 Flickor Pojkar 2005 2013 49 46 72 72 39 41 22 4 2 26 0 2 9 3 12 2 2005 36 51 0 13 2005 45 48 0 7 0 20 40 60 80 100 Procent (19) Trygghet i bostadsområdet årskurs 2 gymnasiet - efter kön 0 20 40 60 80 100 Procent 2013 81 15 3 1, Ja, alltid Flickor Pojkar 2005 2013 2005 35 48 46 80 82 49 37 45 17 22 15 0 3 14 1 14 3 0 9 Ofta Ibland Nej Av diagrammen framgår det att de flesta barn och ungdomar ofta känner sig trygga i sitt eget bostadsområde på kvällen. Andelen barn och ungdomar som alltid känner sig trygga i bostadsområdena på kvällen har ökat något mellan och 2013 och omvänt finns således en liten tendens till att otryggheten har minskat. Noterbart är att pojkar i högre grad än flickor känner sig trygga. I årskurs 5 så svarar 55 procent av pojkarna att de alltid känner sig trygga, medan siffran för flickor är 33 procent. I årskurs 2 i gymnasiet säger 81 procent av pojkarna att de alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällarna. Bland flickor är siffran 48 procent. Flickornas trygghet i årskurs 2 på gymnasiet har ökat mellan och 2013, men inte noterbart mycket från 2005. Andel unga under 18 år som känner otrygghet vid utevistelse en sen kväll har således minskat något, såsom förväntas i indikatorn. Mobbing 0 20 40 60 80 100 Procent Diagrammen nedan visar flickor och pojkars upplevelser i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet som blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. 43

Diagram 21-22. Flickor och pojkar som blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret resp slagna i Linköping och 2013. Källa: Linköpings kommun. Livsstilsundersökningen bland unga i Linköping och 2013. Procent 30 (20) Mobbade/utfrysta Procent 30 (21) Slagna 25 20 25 20 18,2 21,9 21,2 15 10 5 12,5 9,5 10,1 6,7 11,3 7,6 6,0 5,5 6,4 4,9 2,2 8,2 15 10 5 4,3 9,6 11,7 11,4 8,9 11,5 7,7 4,3 8,8 0 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 0 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skolår 5 Skolår 8 Skolår 2 - gymnasiet Skolår 5 Skolår 8 Skolår 2 - gymnasiet 2013 2013 Diagram 20 visar att upplevd mobbing/utfrysning har ökat, något utom vad gäller pojkar i årskurs 5. Diagram 21 visar ett omvänt förhållande. Elever som säger att de blivit slagna minskar utom i årskurs 5, där siffran för 2013 är högre än för både för pojkar och för flickor. När det gäller utsatthet för slag anger pojkar i större utsträckning än flickor att de blivit slagna det senaste halvåret. Andel unga under 18 år som känner oro för överfall/misshandel har i vissa fall ökat och i vissa fall minskat. Sammanfattning Indikatorn är delvis uppfylld. Indikator nr 7: Föräldrarnas betyg (indexvärdet) på trygghetsfrågorna i förskolan och barn och ungas betyg i grundskola, grundsärskola och gymnasieskola (indexvärdet) på respektive skola, för frågorna som mäter trygghet respektive arbetsklimat Förskolan Varje år får vårdnadshavare till barn i förskolan en enkät med frågor om hur de uppfattar förskolan. Det förväntade resultatet 61, är att index för sex trygghetsrelaterade frågor ska vara minst 90 på respektive grundskola (på skalan 1-100). Från och med 2012 gjordes en omräkning till en fyrgradig skala. Det förväntade resultat är då att index ska vara minst 3,60. 61 Förväntningen på aktuellt indexvärdet finns både i föreliggande utvärdering, samt i barn- och ungdomsnämndens mål- och uppföljningsplan. 44

Tabellen nedan visar utvecklingen över tid på samtliga förskolor, inklusive de fristående. Tabell 28. Indexvärde för vårdnadshavare upplevda trygghet i förskolan i Linköping 2010-2013 62. Källa: Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Enkätundersökning till vårdnadshavare. Trygghetsindex 6 frågor om trygghet och trivsel (skala 1-100) Samtliga förskolor 87,6 (förväntas vara minst 90) År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Ingen undersökning genomfördes 3,52 (förväntas vara minst 3,60) 3,55 (förväntas vara minst 3,60) Av tabellen framgår det att vårdnadshavarnas genomsnittsindex för trygghetsfrågor ligger något under det förväntade värdet, samtliga år 63. Således uppfyller indexvärdena för trygghetsfrågor inte det förväntade värdet något år. Grundskolan Varje år får elever i grundskolan en enkät med frågor om hur de uppfattar skolan. Det förväntade resultatet 64, är att index för trygghet ska vara minst 80 på varje grundskola (på skala 1-100). För 2010/2011 redovisas årskurs 3, 6 och 9. Från och med 2012 gjordes en omräkning till en fyrgradig skala. Det förväntade resultat då är att index ska vara minst 3,20. I samband med förändringen ändrades formuleringen av trygghetsfrågan något. Vidare svarar samtliga elever i årskurserna 2-9 på attitydundersökningen från och med läsåret 2012, därav sker redovisningen stadievis. Tabellen nedan visar utvecklingen över tid på samtliga grundskolor, inklusive de fristående. Tabell 29. Indexvärde för elevernas upplevda trygghet i grundskolan i Linköping 2010-2013. Källa: Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Enkätundersökningar till elever. Jag känner mig lugn och trygg i skolan. Samtliga grundskolor. (Index skala 1-100) År 2010 År 2011 Jag känner mig trygg i skolan. Samtliga grundskolor. (Index skala 1-4) År 2012 År 2013 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 90,6 (förväntas vara minst 80) 91,9 (förväntas vara minst 80) 89,4 (förväntas vara minst 80) Ingen undersökning genomfördes detta år Årskurs 2-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 3,62 (förväntas vara minst 3,20) 3,61 (förväntas vara minst 3,20) 3,60 (förväntas vara minst 3,20) 3,59 (förväntas vara minst 3,20) 3,55 (förväntas vara minst 3,20 3,59 (förväntas vara minst 3,20 62 Alla undersökningarna har gjorts på hösten angivet år, men redovisats på våren året därefter. 63 Utbildningskontoret ger följande kommentar: Nämnden har valt att lägga ett högt indexvärde för förskolan, då vårdnadshavare i tidigare enkätundersökningar värderat förskolan högt och låg runt 84-85 i index, därav att det blev 90 att sträva mot. Att förskolan ligger strax under förväntat värde, betyder ändå att det är ett högt värde. 64 Förväntningen på aktuellt indexvärde finns både i föreliggande utvärdering, samt i barn- och ungdomsnämndens mål- och uppföljningsplan. 45

Av tabellen framgår det att elevernas genomsnittsindex för frågorna Jag känner mig lugn och trygg i skolan respektive Jag känner mig trygg i skolan, ligger över det förväntade värdet. Resultatet har varit förhållandevis konstant över tid. De förändringar som skett på de olika skolorna är marginella. Skillnaderna mellan könen är små. Således uppfyller indexvärdena för trygghetsfrågor det förväntade värdet samtliga år. Grundsärskolan Varje år får elever i grundsärskolans årskurs 3, 6 och 9 en enkät med frågor om hur de uppfattar skolan. Det förväntade resultatet 65, är att index (på skala 1-100) ska vara minst 80 på respektive grundskola när det gäller trygghetsfrågor. Indexvärdet ska efter omräkning till fyrgradig skala, från och med 2012, vara minst 3,20. I samband med förändringen ändrades formuleringen av trygghetsfrågan något. Tabellen nedan visar utvecklingen över tid på samtliga grundsärskolor. Tabell 30. Indexvärde för elevernas upplevda trygghet i grundsärskolan i Linköping 2010-2013. Källa: Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Enkätundersökningar till elever. Jag känner mig lugn och trygg i skolan. Samtliga grundskolor. (Index skala 1-100) Samtliga årskurser År 2010 Ingen undersökning genomfördes detta år År 2011 Jag känner mig trygg i skolan. Samtliga grundskolor. (Index skala 1-4) Ingen undersökning genomfördes detta år Samtliga årskurser 3,59 (förväntas vara minst 3,20) År 2012 År 2013 3,60 (förväntas vara minst 3,20) Av tabellen framgår det att elevernas genomsnittsbetyg på trygghetsfrågan ligger över det förväntade indexvärdet. Det har varit konstant eller ökat över tid. De förändringar som skett på de olika skolorna är marginella. Skillnaderna mellan könen är små. Således uppfyller indexvärdena för trygghetsfrågan det förväntade värdet samtliga år. Gymnasieskolan Även elever i gymnasieskolan får varje år en enkät med frågor om hur de uppfattar skolan. Emellertid inte alla årskurser varje år. Det förväntade resultatet är att index (på skala 1-100) ska vara minst 89 på respektive gymnasieskola när det gäller trygghetsfrågan. Tabellen nedan visar resultaten under mandatperioden på samtliga gymnasieskolorna, inklusive de fristående. 65 Förväntningen på aktuellt indexvärdet finns både i föreliggande utvärdering, samt i barn- och ungdomsnämndens mål- och uppföljningsplan. 46

Tabell 31. Indexvärde för elevernas upplevda trygghet i gymnasieskolan i Linköping 2010-2013. Källa: Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Enkätundersökningar till elever. Jag känner mig trygg i skolan. Samtliga gymnasieskolor. (Index skala 1-100) Fristående skolor Kommunala skolor År 2010 Årskurs 1-2 År 2011 Årskurs 2-3 År 2012 Årskurs 1-2 År 2013 Årskurs 1-3 88,7 86,8 86,2 88,0 85,8 85,7 82,5 86.0 Samtliga skolor Uppgift saknas (förväntas vara minst 89) 86,0 (förväntas vara minst 89) 83,8 (förväntas vara minst 89) 86,7 (förväntas vara minst 89) Av tabellen framgår det att elevernas index på trygghetsfrågan ligger under det förväntade indexvärdet. Skillnaderna mellan könen är små. 2013 hade flickor index 86,3 och pojkar 85,8. Vid jämförelser mellan kommunala och fristående skolor är betyget på trygghetsfrågor något högre i de fristående. Således uppfyller inte indexvärdet för trygghetsfrågan det förväntade värdet något år. Indikatorn är delvis uppfylld. Indikator nr 8: Linköpingsbornas betyg på hur trygg och säker man känner sig i Linköping Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för hur trygg och säker man känner sig, ska öka 66. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014. Tabell 32. Linköpingsbornas betyg för hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällarna, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällarna? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,2 6,4 66 Fyra frågor valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade två av dessa tagits bort, varför bara två återstående frågan redovisas här. 47

Tabell 33. Linköpingsbornas betyg för hur trygg och säker man kan känna sig mot inbrott i hemmet, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 5,7 6,7 I tabell 32 ser det ut som om Linköpingsbornas betyg hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällarna har ökat något, men förändringen är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd. Det innebär att betyget visar på en oförändrad attityd. I tabell 33 har Linköpingsbornas betyg för hur trygg och säker man kan känna sig ökat med 1,0 procentenheter, vilket innebär att en förändring i attityd sannolikt har ägt rum. Betyget når emellertid inget toppbetyg, men indikerar 2014 nöjda medborgare. 67 Indikatorn är delvis uppfylld. Indikator 9. Är Linköping på rätt väg? De lokala trygghetsrådens och polisens uppfattning om människor känner sig trygga i Linköping. 68 Det förväntade resultatet är att människor ska känna sig trygga i Linköping. Halvdagsseminarium Onsdagen den 14 maj 2014 höll kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott ett halvdagsseminarium med fokus på trygghet i Linköping. Syftet var att ta reda på huruvida den förväntade utvecklingen mot att alla människor känner sig trygga i Linköping går åt rätt håll eller inte. Ett annat syfte var att utifrån den kommunala rådigheten lyfta fram verktyg som finns och eventuellt saknas för att öka tryggheten. Inbjudna var kommunfullmäktiges och kommuntyrelsens ledamöter och kommunfullmäktiges geografiska utskott, samt samverkansråden och trygghetsråden i Linköpings kommun. Även tjänstemän deltog 69. Föredragningar hölls av Håkan Stenbäck, polisen och Hans Salomonsson, Linköpings Kommun. Särskild dokumentation gjordes under seminariet 70. Hur ser det ut vad gäller trygghet idag? En övergripande bild presenterades (polisen) över hur statistiken för antal anmälda vardagsbrott (d v s synliga brott) i Linköping ser ut 2005 till 2013 71. Från bottenåret 2007 har antalet anmälda vardagsbrott minskat med 7 390. Under mandatperioden, dvs från 2010 till 2013 har antalet anmälda vardagsbrott minskat med 5 380. 67 Betyg över 6,0 klassas som nöjd av SCB. 68 Indikatorn har tillkommit under mandatperioden utifrån MoU-utskottets egna aktiviteter. 69 Från kommunstyrelsens förvaltning. 70 Dokumentationen finns diareförd i kommunen. 71 En passus i sammanhanget är att anmälda brott i samtliga av de tre första indikatorerna är en lite svår indikator. Den samvarierar förvisso i någon mån med antal brott men också med t ex polisinsatser och anmälningsbenägenhet. I vissa sammanhang kan ökade polisinsatser och ökad anmälningsbenägenhet innebära att faktiska brott har synliggjorts, vilket kan ses som positivt. 48

Tabell 34. Antal anmälda vardagsbrott i Linköping. 2004-2013. Källa: Linköpingspolisens statistik. Anmälda vardagsbrott 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2012 2013 Linköping, totalt 19 615 19 223 20 531 19 432 18 464 18 521 18 275 14 596 13 141 Av tabellen framgår det att antalet anmälda vardagsbrott minskar över tid. Från bottenåret 2007 har de minskat med 7 390 stycken. Under mandatperioden, dvs från 2010 till 2013, har antalet anmälda vardagsbrott minskat med 5 380 stycken. Diagram 23. Olika former av brott i Linköping 2013. Källa: Linköpingspolisens statistik. Antal Brott i Linköping 2010 respektive 2013 20 000 18 000 18 521 16 000 14 000 13 141 12 000 10 000 8 000 7 140 6 000 4 000 2 000 0 830 1 892 368 2 105 1 232 868 284 135 2 986 2 351 1 428 926 768 641 545 340 3 502 164 89 1 167 1 689 2010 2013 I diagrammet ovan åskådliggörs hur antal anmälda vardagsbrott fördelar sig på olika typer av brott 2010 respektive 2013. Resultat av diskussionerna på måldialogerna Den generella känslan när det gäller tryggheten i Linköping är förhållandevis god, förutom vad beträffar oroligheter på vissa håll, t ex i Skäggetorp. På seminariet hävdas det att Linköping i stort, ligger bättre till i jämförelse med andra kommuner 72. Det framhölls att en nyare form av brottslighet som har ökat och som behöver bevakas är nätmobbing. Ett exempel på brottsförebyggande åtgärd som har ökat genom åren är trygghetskameror. Dessa förväntas bidra till minskad brottslighet. Till exempel antas det att minskad skadegörelse på Nygårdsskolan har att göra med att man har satt upp trygghetskameror där. En utvecklingsmöjlighet är bättre samverkan mellan myndigheter/verksamheter och föräldrar. Vidare att finna vägar för bättre samverkan med media, för att få bättre journalistik runt det goda arbetet som görs istället för att fokusera på snabba spännande och dramatiska händelser. 72 Data för detta saknas i föreliggande rapport. 49

De närvarande är överens om att trygghetsarbetet gör att utvecklingen går åt rätt håll. Avdelningen Säkerhet och Juridik noterar att bl a skadegörelsen har minskat. På seminariet påtalas det att samverkan mellan geografiska utskott och samverkansråd- och trygghetsråd är god. Ett gott exempel på det är satsningen med sommarjobb för ungdomar som bor i familjer som under lång tid haft försörjningsstöd som har slagit väl ut. En fråga som väcks är: Vad finns det fler för verktyg? Sammanfattning Det finns två bilder av Linköping, dels att utvecklingen vad gäller trygghet i kommunen går åt rätt håll, dels att det finns oroligheter som skapar otrygghet, på vissa håll. Indikatorn är delvis uppfylld. 50

Mål 12. Brottsligheten minskar i Linköping. Politisk idé 73 Trygghet handlar om många olika saker för oss människor. Känslan av att bli sedd, kunna påverka, leva fri från brottslighet och veta att trygghetssystemen finns där när man behöver dem. Alla ska kunna känna sig trygga med att vård- och omsorg finns där när man behöver den, och att den ges med omtanke, kvalitet och respekt. Vi vill stärka brukarnas makt och rättigheter, bland annat genom värdighetsgarantier. Arbetet med att säkra tryggheten sker inte minst i våra bostadsområden. Nolltolerans mot förstörelse, en god trafiksäkerhet, bra kollektivtrafik, belysning på mörka platser och trygghetstänkande i stadsmiljön är vardagsinsatser som ökar tryggheten. I samverkan med andra, inte minst rättsväsendet, måste insatserna stärkas för att minska brottsligheten. Det är inte minst viktigt med tidiga förebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar. Också arbetet mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet är centralt för Linköpings kommun. (Samma politiska idé som för mål 11). Samlad bedömning Mål 12. Brottsligheten minskar i Linköping, är uppfylld. 73 Politisk idé för mål 11 och 12 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 5. 51

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Antal anmälda misshandelsbrott Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-04 resp 2014-04. Indikator nr 2. Antalet anmälda förmögenhetsbrott Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-04 resp 2014-04. Indikator nr 3. Antalet anmälda inbrott i bostad, fritidshus m m Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-04 resp 2014-04. Indikator nr 4. Antalet anmälda bedrägerier och annan oredighet Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. BRÅ. 2010-04 resp 2014-04. Indikator nr 5. Andel personer som uppger att man utsatts för brott Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn kan inte utvärderas. NTU Nationella trygghetsundersökningen BRÅ/SCB våldsbrott, personrån, inbrott i hemmet. 2010-04 resp 2014-04. Om möjligt. 2013? Uppgifter på kommunnivå saknas Indikator nr 6. Andel hushåll som uppger att man utsatts för egendomsbrott Förväntat resultat: Ska minska. Uppföljning: Indikatorn kan inte utvärderas. NTU Nationella trygghetsundersökningen BRÅ/SCB våldsbrott, personrån, inbrott i hemmet. 2010-04 resp 2014-04. Om möjligt. 2013? Uppgifter på kommunnivå saknas 52

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1: Antal anmälda misshandelsbrott Det förväntade resultatet är att antalet anmälda misshandelsbrott ska minska. Tabellen nedan visar att antalet anmälda misshandelsbrott har minskat i Linköping mellan och 2013. Tabell 35. Antal anmälda misshandelsbrott i Linköping -2013. Källa: BRÅ. Misshandel År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Totalt 1 079 1 245 1 127 1 016 852 Därav mot kvinna 15 år eller äldre inkl grov Därav mot man 15 år eller äldre inkl grov 348 397 358 284 382 619 722 573 514 415 Av tabellen framgår det att var antalet anmälda misshandelsbrott 1 079 stycken. 2013 var siffran 852 stycken. Noterbart är att män är något mer drabbade än kvinnor över tid. Indikatorn är uppfylld. Indikator nr 2: Antalet anmälda förmögenhetsbrott Det förväntade resultatet är att antalet anmälda förmögenhetsbrott ska minska. Tabellen nedan visar statistiken för stöld, rån och häleribrott i Linköping, respektive 2013, dvs en del av alla förmögenhetsbrott. Några andra exempel är förskingring, bedrägeri, förfalskning, dataintrång och svindleri. Samlad statistik för kategorin saknas. Tabell 36. Antal anmälda stöld-, rån- och häleribrott i Linköping -2013. Källa: BRÅ. Stöld-, rån- och häleribrott År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Linköping 7 528 7 441 7 776 6 900 6 980 Av tabellen framgår det att antalet förmögenhetsbrott (stöld, rån och häleribrott) har minskat mellan och 2014, även om det fanns en topp 2011. Indikatorn är uppfylld. Indikator nr 3: Antalet anmälda inbrott i bostad, fritidshus m m Det förväntat resultat är att antalet inbrott i bostad och fritidshus ska minska. Tabellen visar antalet anmälda inbrott i bostad som lägenhet, villa, källare-vind, villa-radhus samt fritidshus i Linköping, respektive 2013. 53

Tabell 37. Antal anmälda inbrott i bostad, fritidshus m m i Linköping -2013. Källa: BRÅ. Anmälda inbrott i bostad, fritidshus m m År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Linköping 1 081 1 068 1 210 1 006 783 Av tabellen framgår det att antalet inbrott i bostad och fritidshus har minskat mellan och 2014. Indikatorn är uppfylld. Indikator nr 4: Antalet anmälda bedrägerier och annan oredighet Förväntat resultat är att antalet anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott ska minska. Tabellen visar antalet anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott i Linköping, respektive 2013. Tabell 38. Antal bedrägeri- och förfalskningsbrott m m i Linköping -2013. Källa: BRÅ. Anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Linköping 1 516 1 371 1 307 1 646 1 159 Av tabellen framgår det att antalet anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott har minskat mellan och 2014. Noterbart är att till skillnad mot den övriga brottsstatistiken, så går antalet anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott mer upp och ner under perioden. Indikatorn antalet anmälda bedrägeri- och förfalskningsbrott har emellertid minskat och är därmed uppfylld. Indikator nr 5: Andel personer som uppger att man utsatts för brott Det förväntade resultatet är att andel personer som uppger att man har utsatts för brott ska minska. Tabellen nedan visar andel personer i riket och i Östergötland som uppger att de har utsatts för brott -2013. Tabell 39. Andel i procent utsatta för brott i riket och i Östergötland -2012. Källa: BRÅ. Utsatt för brott År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Riket 11,4 11,4 11,6 11,4 Östergötland 11,6 10,7 11,0 11,3 Uppgift saknas Uppgift saknas Av tabellen framgår det att andel personer som utsatts för brott både i riket och i Östergötland i stort sett är oförändrat mellan och 2012. Uppgifter kommunvis finns inte publicerade. Det går således inte att utvärdera uppfyllelsen av indikatorn. 54

Indikator nr 6: Andel hushåll som uppger att man utsatts för egendomsbrott Det förväntade resultatet är att andel personer som uppger att man har utsatts för egendomsbrott ska minska. Tabellen nedan visar andel personer i riket och i Östergötland som uppger att de har utsatts för egendomsbrott -2013. Tabell 40. Andel i procent utsatta för egendomsbrott i riket och i Östergötland -2012. Källa: BRÅ Utsatt för egendomsbrott År År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Riket 11,0 10,0 10,4 9,2 Östergötland 9,8 9,7 10,4 11,2 Uppgift saknas Uppgift saknas Av tabellen framgår det att andel personer som utsatts för egendomsbrott i riket har minskat i Östergötland mellan och 2013, medan den har ökat i Östergötland. Uppgifter kommunvis finns inte publicerade. Det går således inte att utvärdera uppfyllelsen av indikatorn. 55

Ett grönare Linköping Politisk vision 74 Linköping ska vara en grön kommun som sticker ut från mängden. Spännande bostadsområden, klimatsmarta lösningar och den attraktiva innerstaden är viktiga pusselbitar i att bygga ett attraktivt och hållbart Linköping. Mål 15. Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. Politisk idé 75 Linköping ska vara en skön, grön och rolig stad att bo i. Vi vill sticka ut från mängden i hur vi bygger staden över Stångån, utvecklar våra bostadsområden och skapar nya sätt att se på hållbar samhällsplanering. Linköping är inte bara storstad, utan också en stor landsbygdskommun. Möjlighet till vackra boendemiljöer utanför tätorterna och den starka företagartradition som finns på landsbygden är en viktig byggsten i Linköpings attraktivitet. Attraktiviteten handlar om boende, men självklart också om välfärden. Förskolor med ett gott pedagogiskt innehåll, skolor som ger våra barn goda kunskaper för livet och omsorg med god kvalitet är en förutsättning för ett attraktivt Linköping. Att utveckla fler kreativa miljöer är viktigt för Linköping, både i innerstaden och i områden för boende, näringsliv, studier och forskning. En väl utbyggd IT-infrastruktur, till kommunens olika delar, är centralt för att skapa en bredd av attraktiva boendemiljöer. Samlad bedömning Mål 15. Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping, är delvis uppfyllt. 74 Politisk vision för Ett grönare Linköping i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 7. 75 Politisk idé för mål 15 i Strategisk plan med övergripande mål för 2011-2014 s 7. 56

Måluppfyllelse för varje indikator sammanställning Måluppfyllelse Indikator nr 1. Linköpingsbornas betyg för Linköping som en plats att leva och bo på Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är delvis uppfylld. SCB:s medborgarenkät. (3 frågor om bedömning av Linköping som en plats att bo och leva på; A9 plus 4 frågor om bostäder; A4 plus 3 frågor om trivsam miljö, parker, natur m m; A3 plus 4 frågor om renhållning; B12 plus 2 frågor om boende; D2 plus 4 frågor om renhållning; B12 plus 2 frågor om boende; D2). Våren resp 2014 Våren. Sbn:s måluppföljning av gatumiljöer, parker och stadsmiljön i innerstaden, samt en utvärdering av stadskärnans attraktivitet 2011 resp 2014. (Medborgarnas betyg på gatustandard, gatuskötsel, parkskötsel, renhållning, miljöupplevelser och stadskärnans attraktivitet). 2010-02 resp 2014-02. Indikator nr 2. Andel medborgare som anser att Linköpings förskolor, grundskolor och gymnasier fungerar bra Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (3 frågor; B1-B3). Våren resp 2014 Våren. Indikator nr 3. Linköpingsbornas betyg för tillgång på bredband Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En fråga om IT; D7:3). Våren resp 2014 Våren. Indikator nr 4. Linköpingsbornas benägenhet att rekommendera Linköping som en bra kommun att bo i Förväntat resultat: Ska öka. Uppföljning: Indikatorn är inte uppfylld. SCB:s medborgarenkät (En lokal fråga; A10). Våren resp 2014 Våren. KS. Utflyttningsstudie. 57

Fördjupad redovisning för varje indikator Indikator nr 1: Linköpingsbornas betyg för Linköping som en plats att leva och bo på Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för Linköping som en plats att leva och bo på, ska öka. SCB:s medborgarundersökning Tabellen nedan visar Linköpingsbornas bedömning av 11 olika variabler i SCB:s medborgarundersökning, och 2014. Tabell 41. Linköpingsbornas betyg för Linköping som en plats att leva och bo på, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Linköpingsbornas betyg olika frågor om Linköping som en plats att leva och bo på (på skala 1-10) Medelvärde Medelvärde 2014 1. Hur nöjd är du med din kommun vad gäller parker, grönområden och 76 6,9 7,5 strövområden? 2. Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? 3. Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? 6,1 6,7 6,3 6,8 4. Hur ser du på tillgången till gång- och cykelvägar? 77 7,4 7,8 5. Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur trivsam bebyggelsen 78 6,4 6,7 är? 6. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? 7. Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att leva och bo på? 7,4 7,5 7,1 7,2 8. Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? 8,0 8,0 9. Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? 10. Hur nöjd är du med Linköping vad gäller möjligheterna att kunna välja vilken del av kommunen som du vill bo i? 11. Hur nöjd är du med Linköping vad gäller möjligheterna att kunna välja en boendeform (villa, radhus, bostadsrätt eller hyresrätt) som passar dig? 6,6 6,4 6,6 6,0 6,5 5,8 I tabellen går det att utläsa följande skillnader mellan och 2014: 76 Fyra frågor om trivsam miljö valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade tre av dessa tagits bort, varför en återstående fråga redovisas här. 77 Fyra frågor om kommunikationer valdes från början ut i uppföljningsplanen utifrån års undersökning. 2014 hade tre av dessa tagits bort, varför en återstående fråga redovisas här. 78 Tre frågor om bostäder i års undersökning fanns från början med i uppföljningsplanen. 2014 hade två av dessa tagits bort, varför bara den återstående frågan redovisas här. 58

Tre frågor har fått ett förbättrat betyg med 0,5 0,6 betygssteg (fråga 1 3), dvs det finns en tendens till förändring, att man är på rätt väg (grön markering). Sex frågor har fått ett oförändrat betyg (fråga 4 9), dvs förändring är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd (gul markering). Två frågor har fått ett sämre betyg (fråga 10 11), dvs det finns en tendens till förändring som innebär att man har försämrats inom området (röd markering). Således är den del av indikatorn som handlar om Linköpingsbornas uppfattning i SCB:s medborgarenkäter, delvis uppfylld. Samhällsbyggnadsnämndens medborgarundersökning Tabellen nedan visar kommunmedborgarnas bedömningar av renhållning och skötsel 2010 2013, enligt samhällsbyggnadsnämndens egen måluppföljningsenkät. Tabell 42. Kommunmedborgarnas betyg för frågor om renhållning och skötsel. Källa: Linköping. Samhällsbyggnadsnämndens årliga måluppföljningsenkät. Kommunmedborgarnas betyg olika frågor om Linköping som en plats att leva och bo på (på skala 1-5) Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde 2010 2011 2012 2013 1. Renhållning gatorna utanför Linköpings centrum 2. Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? 3. Gatustandard på bostadsgatorna Frågan fanns inte med Frågan fanns inte med Frågan fanns inte med 2,9 3,7 3,7 3,5 3,7 3,7 3,3 3,4 3,2 4. Parkskötsel i bostadsområdena 4,2 4,4 4,5 4,4 Medborgarnas betyg för renhållningen i sitt bostadsområde har ökat med 0,8 betygsenheter mellan 2011 och 2013. Sannolikt har en förändring av attityd ägt rum (grön markering). 79 Medborgarnas betyg för renhållning av parker/allmänna platser samt på gatustandarden och parkskötsel i sitt bostadsområde, har ökat med, men förändringen är sannolikt för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd (gul markering). Således är den del av indikatorn som handlar om kommunmedborgarnas betyg enligt samhällsbyggnadsnämndens enkäter delvis uppfylld. Sammanfattning Några av de variabler som har valts ut visar på bättre resultat (4 av 15). De flesta på ett oförändrat (9 av 15) och några på ett sämre resultat (2 av 15). Indikatorn är delvis uppfylld. 79 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kommenterar: Orsaken är troligen de utökade insatser som kommunen vidtog för få en renare stad. 59

Indikator nr 2: Andel medborgare som anser att Linköpings förskolor, grundskolor och gymnasier fungerar bra Det förväntade resultatet är att andelen medborgare som anser att Linköpings förskolor, grundskolor och gymnasier fungerar bra, ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014. Tabell 43. Linköpingsbornas betyg för hur Linköpings förskolor, grundskolor och gymnasier fungerar, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Linköpingsbornas betyg för hur Linköpings förskolor, grundskolor och gymnasier fungerar (på skala 1-10) Medelvärde Medelvärde 2014 1. Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? 6,6 6,3 2. Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? 6,3 6,1 3. Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? 6,8 6,5 I tabellen framgår det att samtliga skolnivåer får ett till synes sämre betyg 2014 än, men förändringen är för liten för att vara signifikant (statistiskt säkerställd). Klart är emellertid att ingen ökning har skett. Indikatorn är inte uppfylld. Indikator nr 3: Linköpingsbornas betyg för tillgång på bredband Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas betyg för tillgång till bredband, ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014. Tabell 44. Linköpingsbornas betyg för tillgång på bredband, och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Hur nöjd är du med din tillgång till bredband? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 6,4 7,3 I tabellen framgår det att Linköpingsbornas betyg för tillgången till bredband har ökat med 0,9 betygsteg 80 mellan och 2014, vilket innebär att en förändring i attityd sannolikt har ägt rum. Indikatorn är således uppfylld. 80 Den generella gränsen för att en sannolik förändring har ägt rum, har satts vid 0,5 betygssteg. 60

Indikator nr 4: Linköpingsbornas benägenhet att rekommendera Linköping som en bra kommun att bo i 81 Det förväntade resultatet är att Linköpingsbornas benägenhet att rekommendera Linköping som en bra kommun att bo i, ska öka. Tabellerna nedan visar Linköpingsbornas bedömning och 2014. Tabell 45. Linköpingsbornas benägenhet att rekommendera Linköping som en bra kommun att bo i och 2014. Källa: SCB:s medborgarenkät. Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? Medelvärde Medelvärde 2014 Linköpingsbornas betyg (på skala 1-10) 7,6 7,7 I tabellen framgår det att benägenheten att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Linköping har ökat med 0,1 betygssteg mellan och 2014. Men förändring är för liten för att vara signifikant, dvs statistiskt säkerställd. Indikatorn är således inte uppfylld. 81 Enligt utvärderingsplanen skulle eventuella utflyttningsstudier på kommunstyrelsens förvaltning (Statistik & Utredningar) ha använts. Sådana, som möjliggör jämförelser, har emellertid inte utförts under mandatperioden. 61

KS. Utflyttningsstudie. ROLAND? 62