Samlade krafter för besöksnäringen

Nr 3/10 Nyheter från Tillväxtverket Fordonsindustrin Utökade resurser Sidan 5 KULTURBANKEN Interaktiv utbildning Sidan 7 Samlade krafter för besöksnäringen Fokus på entreprenörskap och regional tillväxt TEXT David Bååth Foto Per Gustafson ger nya verktyg för kvalitet och hållbarhet Per-Olof Remmare, Lars Nyberg och Agneta Florin från Tillväxtverket Det har varit ett intensivt första år för Tillväxtverket. Vi har jobbat med att skapa en samsyn i den nya organisationen, som arbetar med många olika frågor på flera platser i landet. Sedan ett halvår tillbaka har vi en styrande plattform som präglar oss nu och i framtiden, med övergripande mål, kärnvärden och visionen: Sverige, ett föredöme för företagsamhet med hållbar tillväxt. Jag upplever att alla har gått in med liv och lust i jobbet. En av utmaningarna inför hösten blir att tydligare lyfta fram våra två ben i verksamheten; entreprenörskap och regional tillväxt. De två tillsammans är styrkan i vårt varumärke. Vi är en myndighet som samhället har nytta av och regionalt känner många oss väl. Men jag ser att vi kan bli starkare på entreprenörskapssidan. Eftersom vi ofta jobbar tillsammans med andra aktörer återstår en del att göra för att vårt arbete ska bli känt i alla led. Viktigast just nu är att hitta bra former för att fokusera vår verksamhet mer inom de områden där vi kan vara till mest nytta. Att bli mer offensiv på entreprenörskapsområdet och fortsätta det goda arbetet för att stärka regionerna. Under vårt första år har vi fått en samordnande roll för besöksnäringen och där finns en otrolig potential för satsningar att arbeta vidare på. Inom området regelförenkling går vi nu vidare och lyfter det lokala perspektivet i vårt uppdrag. Jag hoppas att vårt arbete även i fortsättningen kommer att präglas av ett gott engagemang och en stark vilja att utveckla organisationen. Vill till sist passa på att önska alla Tempos läsare en skön sommar! Christina Lugnet Generaldirektör Tillväxtverket ska tillsammans med Visit Sweden leda arbetet i den nystartade samordningsgruppen där destinationsutveckling och ökad tillväxt inom besöksnäringen står i centrum. Sverige har unika möjligheter att erbjuda upplevelser och de vill vi ta tillvara genom att produktutveckla och göra de enskilda företagen bättre. Genom att göra det tror vi att det skapas ytterligare tillväxt och sysselsättning i näringen, säger Lars Nyberg, Senior Advisor på Tillväxtverket. Tanken är att lyfta besöksnäringens kvalitet genom att få bättre utväxling på de insatser som görs av myndigheterna i den nybildade samordningsgruppen. Att utveckla och skapa en plats för samverkan där även regio- Oväntade idéer Service i glesbygd Sidan 3 nerna och näringens aktörer kan vara med att påverka utvecklingen ligger också på agendan. I projektet fungerar vi som samordnare och koordinator för myndigheterna. I Visit-Swedens uppdrag ligger att marknadsföra besöksmål och destinationer, grundat på en djup kunskap om vad mål grupperna efterfrågar, säger Lars Nyberg. Tillsammans med Västsvenska Turist rådet genomför Tillväxtverket en förstudie i Västra Götalands regionen. Syftet är att få fram ett underlag >> Tidningen Tempo utges av Tillväxtverket. Vill du prenumerera på Tempo, gå in och anmäl dig på www.tillvaxtverket.se/nyhetsbrev Ansvarig utgivare: Cecilia Werner Kastensson Redaktör: Susanne Daregård Produktion: NPP Reklambyrå i Stockholm

> > som kan användas för att bygga ett system som säkrar kvalitet och håll bar till växt i den svenska besöks näringen. Förstudien kommer att visa hur ett sådant system kan byggas upp. I nästa steg följer ett pilotprojekt, också med utgångspunkt i Västra Götalandsregionen, där målet är att ta fram kvalitets- och hållbarhetskriterier för olika typer av verksamheter i besöksnäringen och komplettera detta med verktyg för utvärdering och rådgivning till företagen, säger Agneta Florin, ansvarig för Besöksnäringsprogrammet på Tillväxtverket. Företagare ska kunna stämma av sin verksamhet mot det nya kvalitetssystemet och se inom vilka områden anläggningen behöver förbättra sig för att uppfylla de krav på kvalitet och hållbarhet som ställs av både gäster och samhälle och för att göra sitt erbjudande ännu mer attraktivt. I arbetet har vi också tittat en hel del på länder som redan jobbar kvalitetsmässigt med sin besöksnäring. För Sverige handlar det om att lyfta både den fysiska kvaliteten och de mjuka värdena, där till exempel värd- skap och kundmottagande är viktiga delar, säger Agneta Florin. Föregångarna är Skottland och Nya Zeeland. De ligger långt fram när det gäller kvalitetssäkringssystem och hållbar utveckling. Därför ska vi se över deras erfarenheter och allt som gäller metoder och kriterier försäkring av hållbarhet och kvalitet och anpassa detta till ett system som passar i Sverige,tillägger Agneta Florin. Studien beräknas vara klar i sommar och det kommande pilotprojektet avslutas under 2011. n I samordningssgruppen för destinationsutveckling och ökad tillväxt inom besöksnäringen som Tillväxtverket leder tillsammans med Visit Sweden ingår myndigheterna Trafikverket och Trafik analys (bildas den 1 april 2010) tillsammans med Sjöfarts verket, Transportstyrelsen, Rikstrafiken, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Vinnova och Riksantikvarieämbetet. Privata inkubatorer gagnar tjänstesektorn TEXT MARTIN EKMAN Antalet inkubatorer och inkubatorsliknande verksamheter blir allt fler. Nu finns det cirka 80 stycken i hela landet. De kan spela en avgörande roll i att utveckla livskraftiga tillväxtföretag genom att tillföra kunskap, kapital och kontakter. För två år sedan fick Tillväxtverket i uppdrag att driva en pilotsatsning för att stötta privata inkubatorer, sammanlagt 15 stycken. Syftet var att prova nya arbetssätt för att bredda verksamheten och nå nya målgrupper och branscher som är svagt representerade i inkubatorsmiljöer, med särskilt fokus på tjänstesektorn. I vår programsatsning har vi sett att de privata inkubatorerna har nått nya branscher, främst inom tjänstesektorn. Karin Östberg En inkubator (företagskuvös) är en begränsad plats med nystartade företag. En inkubator hjälper till med uppstarten för nya företag och tillhandahåller exempelvis personligt nätverksbyggande och kontor. Inkubatorer är ofta sammankopplade med universitet och högskolor men finns även utanför universitetssfären. I uppdraget ingick också att göra en nuläges beskrivning av svenska inkubatorer och att genomföra en jämförande studie av pilotprojekten och några offentligt ägda inkubatorer. - I vår programsatsning har vi sett att de privata inkubatorerna har nått nya branscher, främst inom tjänstesektorn, säger Karin 2 Östberg, ansvarig för inkubator projektet. Satsningarna har redan lett till ett antal företagsstarter Genom satsningar på tjänstesektorn når de deltagande inkubatorerna, piloterna, glädjande nog fler entreprenörer bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund. n

Oväntade idéer löser service i glesbygden TEXT ULF WESTBERG Foto Magnus Rietz/Johnér bildbyrå Ju glesare befolkning, desto svårare är det att producera och leverera service. Samtidigt är god tillgång på kommersiell och offentlig service en förutsättning för att skapa tillväxt och välfärd i hela Sverige. Är det en omöjlig ekvation? På många platser i Sverige, till exempel i skärgården och fjälltrakterna, är de få permanentboende. Men så, några månader om året, blommar platserna upp och fylls av liv, rörelse och turister. Såväl före, som under och efter denna tid har de företag som arbetar med att utveckla exempelvis turismen nytta av till exempel lanthandeln och bensinmacken. Därför går det inte att sätta gränser som att bor det färre än så ska det inte satsas där, menar Annika Lidgren, utredare på Tillväxtverket. Man måste titta på vad som pågår i varje område och anpassa insatserna efter dessa strukturer och behov. Den service som avses i första hand är lanthandlare/livsmedel och bensin. Med dessa som bas kan man sedan, med eller utan vår hjälp, skapa en servicepunkt där man kan uträtta mer än ett ärende, säger Annika Lidgren. Post- och apoteksservice, spel och Systembolag är kanske de vanligaste serviceutbuden. Men det finns exempel där en butik också sköter snöröjningen åt kommunen och utkörning av mat till äldre för att bredda sin intäktsbas. Av de hundratalet idéer som hittills kommit in, har i dagsläget tio blivit formella ansökningar. Fler förslag väntas inom kort. Ett projekt som redan fått klartecken är Länsstyrelsen i Östergötland som tillsammans med en lokal distributör vill prova ett nytt logistiksystem för landsbygden. En lösning som ska göra det möjligt för de lokala lanthandlarna att sälja mer lokalproducerad mat. En annan idé som är på gång gäller kontanthantering. Långt ifrån alla småbutiker har råd med kortläsare. För att försöka 3 komma tillrätta med detta problem testas två parallella projekt under sommarens turistinvasion. Tillsammans med ICA-banken, berörda länsstyrelser och två lokala Icahandlare bidrar Tillväxtverket till att placera ut uttagsautomater på en ö på västkusten och en på ostkusten. Idéerna visar att det finns folk som är beredda att satsa det som krävs för att lösa till synes olösliga problem. Ibland på nya och helt oväntade sätt, säger Annika Lidgren. n Tillväxtverket har ett uppdrag att främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i service- glesa områden. Insatserna bedrivs inom fyra arbets områden; stöd till kommersiell service, lokala servicelösningar, regionala serviceprogram samt centralt samordningsforum. Av dessa är det bara lokala servicelösningar som drivs i projektform av Tillväxtverket till och med 2011. De övriga är insatser utan slut och ingår i Tillväxtverkets löpande uppgifter. Det dagliga arbetet sker ute i landets kommuner, län och regioner och Tillväxtverket har en mer stödjande funktion till dem.

Bättre företagsklimat med enklare regler TEXT Britta Wallin Bemötande, tillgänglighet, samverkan och service. Arbetet med regelförenkling för företagare handlar inte bara om lagstiftningsarbete. Enklare handläggning i kommunernagynnar också företagsklimatet. Att minska företagens kostnader för att följa regler är en prioriterad fråga. Ramarna till regelsystemet sätts både på nationell och på EG-nivå, men själva tillämpningen av reglerna sker oftast på lokal och regional nivå. För att skapa en märkbar förändring för företagen i Sverige är det viktigt att hela kedjan, från lagstiftningsarbetet till reglernas tillämpning gentemot företagen, ingår i regel - förenklingsarbetet. Tillväxtverket vill jobba med frågor som verkligen gör skillnad för företagarna. Vi behöver förkorta handläggningstiderna och bli bättre på att ge raka och korrekta svar till företagarna, säger Lena Rooth, avdelningschef för Företagsinsatser på Tillväxtverket. För att åstadkomma detta satsar Tillväxtverket på utbildning av de kommunanställda som företagaren möter i olika ärenden och roller; som myndighetsutövare, som servicegivare, som representant för markägaren eller kanske som remissinstans. Utbildningen handlar om att öka kunskapen och kompetensen hos kommunens tjänstemän men även ta upp frågor som betydelsen av inställning och attityd i bemötandet av företagaren. Vid åtta kurstillfällen under Tillväxtverkets roll är att driva på och utveckla regelförenklingsarbetet Arbetet sker i samverkan med departement, myndigheter, kommuner och näringsliv Varför? Enklare regler gör det lättare att starta, driva och utveckla företag Enklare regler ger minskade kostnader för företag, samtidigt som det leder till minskad irritation och färre missförstånd hos företagen Enklare regler ger ett bättre företagsklimat och stärker Sveriges konkurrenskraft Exempel på åtgärder Lena Rooth Undanta vissa grupper av företag från regler Omformulera krångligt utformade regler Upphäva regler eller använda alternativ till regler Utveckla elektroniska tjänster Öka service och tillgänglighet 2010 pågår utbildningen som ska leda till ett snabbare, trevligare och bättre bemötande på lokal nivå. Målet är att alla tjänstemän ska ha en bred kompetens och verkligen kunna hänvisa rätt om det uppstår frågor. Det talas ibland om irritationskostnader. Utöver den tid administrationen tar för en företagare, som ju kan översättas i kostnad i kronor, finns det ju också annat som påverkar känslan och resultatet. Det här är något som man i dag faktiskt mäter i till exempel Holland och Tyskland. Vi spanar lite åt deras håll och funderar på om det är något vi också ska göra i Sverige. En grundläggande förutsättning för att uppnå den enkla och irritationsfria handläggningen är också att företagaren enkelt kan överblicka reglerna och själv hitta fram till all information och relevanta dokument, säger Lena Rooth. Ytterligare en åtgärd för att hjälpa företagaren rätt är den nya företagarsajten verksamt.se. Där får företagaren tillgång till information och tjänster som Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket erbjuder. Sajten ska bidra till att företagare på ett snabbt och enkelt sätt hittar allt som behövs för att kunna starta, driva och utveckla ett företag. n 4

Satsning på leverantörer inom fordonsindustrin På väg mot nya marknader TEXT Ulf Westberg Svenska leverantörsföretag inom fordonsindustrin står sig bra i den globala konkurrensen. Men det går att göra mycket mer. Därför utökas utvecklingsprogramet för leverantörer inom fordons industrin. Leverantörsföretagen inom fordons industrin är en viktig bransch för Sverige. Förutom en handfull bjässar består branschen av ett tusental företag som sysselsätter ungefär 70 000 personer efter den senaste lågkonjunkturen. Det handlar alltså om medelstora företag enligt rådande definition. Men eftersom de är så extremt utsatta för global konkurrens, betyder det att de behöver stärkas och samarbeta bättre, säger Lennart Sandberg, innehålls ansvarig för utvecklingsprogrammet för Den förra regeringen gav Tillväxtverket i upp drag att genomföra ett utvecklingsprogram till stöd för leverantörer inom fordonsindustrin under åren 2006 till 2010. Programmet var på totalt 76 miljoner kronor. 56 projekt har beviljats stöd på sammanlagt 58,6 miljoner kronor. Över hälften av dessa har varit projekt inom strategiskt utvecklingsstöd. Nu utökas utvecklingsprogrammet med två år och 45 miljoner kronor. leverantörer inom fordonsindustrin. Det finns en tydlig struktur, eller näringskedja, i branschen. Ett företag tillverkar och levererar till nästa nivå som tillsätter två, tre produkter och levererar i sin tur vidare till nästa. Så håller det på tills enskilda produkter blir ett system. Det råder en fruktansvärd konkurrens i alla nischer. Väldigt få har en världsunik produkt. Därför måste de vara oerhört rationella och ha högsta kvalitet, säger Lennart Sandberg. Utvecklingsprogrammet med stöd till leverantörer i fordonsindustrin, omfattade till en början 76 miljoner kronor under perioden 2006 2010. Antalet anställda inom leverantörsföretagen minskade från närmare 80 000 personer till 70 000. Ett par lågkonjunkturer har visat att dessa företag inte är så bräckliga. De försvinner inte, de krymper och går ner på lägre aktivitet för att sedan komma tillbaka när det vänt. Jag har träffat flera företagare som berättat att utvecklingsprogrammet hjälpt dem att ta ett nytt steg, säger Lennart Sandberg. Nu utökas programmet två år och regeringen skjuter till 45 miljoner kronor. Det ursprungliga programmet hade tre huvudområden; teknikstöd, kompetensutveckling och strategiskt utvecklingsstöd. I den strategiska utvecklingen ligger internationaliseringen, alltså att finna nya kunder utomlands och utveckla nya marknader. Enskilda företag är även intresserade av teknikstödet, alltså direktstöd till produktoch processutveckling, Vi vill se vad vi har fått för pengarna under den första programperioden. Utvärderingen hjälper oss att se om vi bör rikta om programmet under de nya åren, för att få ännu bättre effekt, avslutar Lennart Sandberg. n Lennart Sandberg Tillväxtdagen Våga mer och stimulera innovativa företag TEXT Magnus Dahlberg -Två ord som jag använder mig av dagligen när jag ställs inför utmaningar är Why not?. Det sade Cecilia Hertz, industridesigner på Umbilical Design, när hon berättade om sin resa som entreprenör inför drygt 400 deltagare på Tillväxtdagen den 13 april. Tillväxtdagen, som är ett samarbete mellan Tillväxtanalys och Tillväxtverket, samlade regionala aktörer, näringslivsrepresentanter och andra intresserade från hela landet. Flera av talarna betonade vikten av att våga och inte vara alltför försiktig i satsningar på tillväxt och innovationer. Styrelseordföranden i SEB och ordförande i projektet Innovation för tillväxt, Marcus Wallenberg, var en av dem. - Sverige riskerar att bli ett perifert land för internationella företag om vi inte stimulerar till ännu fler innovativa företag, sade Marcus Wallenberg. 5 Cecilia Hertz Vi måste börja våga lite mer och inte vara så försiktiga. Och där har bland annat Tillväxtverket en viktig roll genom att stödja människor som vill vara entreprenörer, tilllade Marcus Wallenberg Tillväxtdagen gav flera goda exempel på innovatörer och eldsjälar som vågat satsa på sin dröm och inriktning. Lantbrukaren Patrik von Corswant med Stafva Gård på Gotland var en, hållbarhetschefen på ÅF, Alice Bah Kunhnke, en annan. Vår uppgift är att möjliggöra och skapa en dörr in till innovationer och entreprenörskap. Efter den här dagen känns det jobbet viktigare än någonsin, konstaterade generaldirektörerna Christina Lugnet från Tillväxtverket och Dan Hjalmarsson från Tillväxtanalys. n

Nya guider för horisontella kriterier Viktiga byggstenar för EU-projekt TEXT martin ekman Integration, jämställdhet och bättre miljö är några av de så kallade horisontella kriterier som värderas i ansökningar om pengar från EU:s regionala strukturfondsprogram. Tillväxtverket har tagit fram guider, ett för varje kriterium, för att förenkla och förklara vikten av att integrera dessa kriterier i projekten så tidigt som möjligt. / De horisontella kriterierna Den som ansöker om projektmedel ur EU:s regionala strukturfondsprogram ska ange hur projektet påverkar: De horisontella kriterierna är inte bara viktiga i ansökan utan har betydelse i alla faser av projektet. De är viktiga byggstenar för en långsiktig och hållbar tillväxt. Varje projektansökan ska kunna ange hur projektet påverkar ett eller flera av kriterierna genom att besvara ett antal frågor som finns beskrivna i guiderna. Det är därför det är så viktigt att redan vid planeringen av projektet ta med de här frågorna så att de blir en naturlig och väl integrerad del av ansökan. Annars är det lätt att de tappas bort på vägen och blir något som läggs till separat i slutet, säger Agneta Johansson, handläggare på Programstöd inom Europaprogrammen. De nya guiderna har lett till att ansökningarna nu tar med de horisontella kriterierna på ett bättre sätt. Ett exempel är en EU-satsning i Norrbotten. I januari 2009 startade Norrbottens energi kontor Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv, IESN, med medel ur EU:s regionala strukturfondsprogram. Redan från början bestämdes att de deltagande företagarna skulle bestå av lika många män som kvinnor. Med ett så tufft mål gäller det verkligen att ha tänkt igenom hur man ska arbeta med de här frågorna på ett väldigt tidigt stadium. Här har vi haft stor nytta av Tillväxtverkets riktlinjer, säger Tord Pettersson, projekt ledare på Norrbottens energikontor. I traditionella kanaler kan det vara svårt att nå både unga och kvinnor som är företagare. Satsningen gjorde att energikontoret kunde knyta nya kontakter och nå nya nätverk. På så sätt får vi mycket bra input redan innan projekten sätter igång. Så att ta de här viktiga frågorna på allvar och ta med dem tidigt i processen ger alltid ett mervärde, säger Tord Pettersson. Samtidigt tillägger Tord Pettersson att det är viktig att komma ihåg att de företagare som involveras i projekten vill vara med för att de är just duktiga företagare som kan bidra på olika sätt och inte i första hand för att de 6 1. Jämställdhet mellan kvinnor och män 2. Integration och mångfald 3. Bättre miljö 4. Folkhälsa (Östra Mellansverige) är till exempel kvinnor eller unga. Det ställer naturligtvis högre krav på oss, då vi inte kan bjuda in någon och hävda exempelvis jämställdhetsmål som orsak för då får vi ingen med oss. Här får man arbeta aktivt med att koppla sakfrågorna med rätt sorts tonalitet och bildspråk i informations- och marknadsföringsmaterial så att alla känner sig inkluderade, säger Tord Pettersson. Även om det kan vara arbetsamt att ha så tydliga numerära mål för jämställdhet, mångfald och integration upplever Tord Pettersson att energikontoret har fått mycket tillbaka i projektarbetet. n

Webbspel en kunskapsbank om kulturella skillnader Var femte nystartat företag och var tionde företag drivs av personer med utländsk bakgrund. Företagarna är ofta välutbildade, inställda på tillväxt och beredda att anställa. Hela 83 procent i gruppen skulle dessutom låta företaget växa. Om det fanns möjlighet. Bättre förutsättningar för ett grönskande företagsklimat är svårt att få. Ändå har just den här gruppen tuffare att få banklån och krediter än svenskfödda företagare. Det handlar inte om diskriminering, utan om ett system som inte är anpassat till dagens globala rörlighet. För samhället innebär det mindre tillväxt och sysselsättning och bankerna går miste om framtida affärer. Mycket handlar om bristande förståelse och kunskap från båda sidor. Det vill Tillväxtverket tillsammans med SEB och IFS ändra på, säger Vukica Bosnjak programansvarig för det nationella programmet Företagare med utländsk bakgrund. Flera problem möts på samma bord Frågan som företagaren ofta brottas med är hur jag förbereder mig inför min kontakt med banken, vilka krav ställer banken och hur presenterar jag mig och mitt företag för banken och investerare? För bankerna ser det annorlunda ut. Där behövs mer kunskap för att nå ökad kunskap om och förståelse för entreprenören med utländsk bakgrund. Det blir ofta problem på det individuella planet när olika kulturella koder mellan kredithandläggare och entreprenörer möts, säger Vukica Bosnjak. Allt spel sker på nätet och är väldigt lättillgängligt, säger Vukica Bosnjak. Både Kulturbanken och finansieringsspelet erbjuds kostnadsfritt till Sveriges samtliga banker och finansinstitut respektive företagare med utländsk bakgrund som ett led i Tillväxtverkets uppdrag att verka för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. n Lärande webbspel Som en del i satsningen i att stävja pro blemen som kan uppstå mellan parterna har Tillväxtverket finansierat två webbspel för att Kulturbanken har utvecklats av Hello There skapa bättre förutsättningar till finansiering AB på uppdrag av Tillväxtverket i samarbete för företagare med utländsk bakgrund. med Stiftelsen IFS och SEB. Kulturbanken ger banktjänstemän ökad kunskap om företagare med utländsk bakgrund, berättar Vukica Bosnjak. Den vänderförst när du arbetat på samtliga lokalkontor och lärt Nu lanserar vi sig i första hand till bankanställda men kan dig förstå och förhandla med alla du möter, är du redo Finansieringsspelet naturligtviss spelas av alla. I Kultur banken att återvända hem. Lite smutsigare av resdammet, och bra mycket klokare. Nu är du också bättre på att möta går spelaren in i rollen som rådgivare och entreprenörer Med med hjälputländsk av Finansieringsspelet bakgrund i Sverigekan som praktiserar på internationella bankkontor för förbereda sig inför det vill startaentreprenörer företag, expandera och anställa. att lära sig mer om andra länders affärs- och personliga mötet med banken. Kulturbanken har utvecklats av Hello There AB bankkulturer. Spelet bygger bland annat med på infor- på uppdrag av Tillväxtverket i samarbete hur banker resonerar när de Finansieringsspelet kan ses som komple- Stiftelsenmation IFS och SEB. går igenom en låne ansökan, vilka ment till Kulturbanken och riktar sig till förekrav de ställer och vad de grundar tagare som behöver hjälp med finansiering. en objektiv kredit be Spelet bygger på information om hur dömning på. banken resonerar och vad de bygger en Vill du objektiv bedömning på men också på vilka pröva spelen? generella krav som ställs på företag i Sverige. Gå in på www.tillvaxtverket. se/kulturbanken och www.tillvaxtverket.se/ finansieringsspelet 7

Ny rapport om entreprenörskap inom vård och omsorg Kvalitetstänkande driver entreprenörer TEXT MARTIN EKMAN För att öka mångfalden av aktörer inom vård och omsorg krävs goda exempel, stöd av olika slag och tydliga spelregler. Det är några av slutsatserna i rapporten för programmet för fler företagare inom vård och omsorg som Tillväxtverket lämnar till Socialdepartementet i sommar. Programmet, vars syfte är att öka mångfalden av utförare inom vård och omsorg, har bestått av tre olika delar. En del är att bidra till att utbilda personer eller grupper som är intresserade Annika Järemo av att driva offentlig finansierad vård och omsorg i privat regi. En annan del är att ge personer som arbetar med rådgivning ökade kunskaper om vård- och omsorgssektorn vad gäller lagar, regler och andra förutsättningar. Som ett tredje tilläggsuppdrag har Tillväxtverket genomfört en insats riktad till den ideella sektorn och idéburna organisationer som intresserar sig för verksamhet inom vård och omsorg. Tillväxtverkets rapport visar att det finns mycket att göra för att minska det som upplevs som etableringshinder. Hit hör bland annat otydliga regler, samhällets och arbetsgivares attityder till företagande och upplevd brist på långsiktighet i politiska beslut. Många anställda inom vård och omsorg har inte någon tradition eller erfarenhet av företagande. En sak som verkar ha fungerat väldigt väl är nätverkande. Dels mellan dem som har gjort resan från anställd till egen företagare, där de kan utbyta erfaren heter och lära av varandra. Dels där nya företagare kan fungera som goda exempel och inspiratörer för andra som funderar på att ta steget, säger Annika Järemo, programansvarig. Sammanlagt har elva pilotprojekt beviljats medel för kompetensutveckling och rådgiv- ning. Ett utbildningsmaterial, Entreprenörsskolan offentlig service i privat företagande, har också tagits fram inom ramen för programmet. Arbetet med de ideella organisationerna har mynnat ut i två rapporter som presenteras i sommarens slutrapport. Det som driver personer som önskar starta den här typen av verksamhet är inte i första hand att tjäna pengar. Det handlar snarare om viljan att få utveckla egna vård- och omsorgsideologier så att dessa kan leda till en högre kvalitet i vården, säger Annika Järemo. Den klassiska drivkraften hos entreprenörer, som att självständigt få driva verksamhet efter eget huvud, frigöra kreativa lösningar, skapa frihet och flexibilitet som man själv kan styra över, stämmer i hög grad in även på de personer som satsar på vård- och omsorgsområdet. Det gäller dock att skapa förutsättningar som gör detta möjligt för framförallt mindre aktörer. Tillväxtverket kommer tillsammans med Tillväxtanalys att fortsätta arbeta för entreprenörskap inom vård och omsorg. Båda myndigheterna ska fram till 2012 följa upp, rapportera och bedöma utvecklingen inom vård och omsorg. n Guider och råd i många former till kreativa företagare TEXT DAVID BÅÅTH Människor inom kulturella och kreativa näringar ska kunna leva på sin talang. Men vägen dit kan vara snårig och svår. Därför har regeringen beslutat om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket koordinerar följande uppdrag: - rådgivning till företag, branschguider för kulturella och kreativa näringar - Mellanhänder/nätverk/modeller för samverkan - entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar - Behov av kompetensutvecklingsinsatser Handlingsplanen omfattar 73 miljoner kronor under 2009-2012. Tillväxtverket har fått i uppdrag att koordinera några av deluppdragen. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer och företagare som redan finns; och att göra det enklare för potentiella och blivande företagare inom dessa näringar att starta och driva företag samt att utveckla affärsidéer. Vårt jobb blir att utveckla långsiktiga samarbetsformer både på nationell och regional nivå för att främja entreprenörskap och tillväxt inom näringarna. Vi kommer också att lyfta ett antal pilotprojekt för att öka in- 8 tresset och visa på de möjligheter som finns för ett ökat nyföretagande inom näringarna, säger Per-Olof Remmare programansvarig på Tillväxtverket. I deluppdraget för rådgivning till företag är arbetet med en branschguide i full gång. Guiden kommer att vara webbaserad och publiceras på företagarsajten verksamt.se. För att göra den så bra som möjligt är det viktigt att se till användarnas behov. Hur den slutgiltiga guiden kommer att vara utformad eller ha för innehåll går därför inte att säga i det här läget. Just nu jobbar vi fram ett underlag tillsammans med våra samarbetsmyndigheter för att kunna ta fram en prototyp för musikbranschen, säger Fredrik Sandberg, projektledare på Tillväxtverket. Arbetet med handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar pågår till och med 2012 och arbetet med branschguiden ska vara klart 30 november 2010. n