Nordisk alkoholstotistik 1988-1992 Alkoholkonsumtionen i Norden Danmark har varit med i EG sedan 1973, och dar har forsaljningen av alkoholdrycker reglerats med pris- och distributionspolitik i betydligt mindre grad an i det ovriga Norden. Enligt den officiella statistiken for Norden konsumeras mest alkoholdrycker i Danmark; konsumtionen per capita ar nara 10 liter ren alkohol per år. Danmark ar sålunda mycket nara alkoholkonsumtionens topplander i Europa, såsom Frankrike (11.9 liter) och Portugal (11.6 liter), det ar heller inte långt efter grannlandet, Tyskland (10.9 liter). I de ovriga nordiska landerna har ett stats agt monopol handhaft detaijhandeln med alkoholdrycker. Dessa lander har med hjalp av statlig alkoholkontroll, prispolitik och reglering av tillgången bedrivit en i stor utstackning enhetlig, konsumtionsdarnpande alkoholpolitik. I monopollanderna ar konsumtionsnivån sålunda betydligt lagre an i Danmark. I konsumeras 7 liter absolut alkohol per capita och år, i 5, och på Island samt i drygt 3 liter (diagram 1). Under de senaste åren har EES-avtalets ikrafttradande samt s, s och s EG-fOrhandlingar medfort en hel del osakerhet om det nordiska alkoholsystemets framtid. Det nordiska alkoholsystemet har byggt på social- och halsopolitiska motiv, och till dess vasentliga principer hor att de av alkohol fororsakade skadeverkningarna skall rninimeras. Varldshalsoorganisationen, WHO godkiinde på hosten 1992 ett alkoholprogram for Europa. Dess syfte ar bl.a. att stodja den alkoholpolitik som medlemslanderna bedriver, att skapa sarnforstånd på det internationella planet, att få fram halsoframjande metoder samt att starka sarskilt bashalsovårdens mojligheter att forebygga de alkoholbetingade skadeverkningarna. Programmet bidrar samtidigt till att starka det nordiska alkoholsystemet. Dar utlovas stod sarskilt till de medlemslander som bedriver en stark alkoholpolitik och som for narvarande ar utsatta for liberaliseringstryck utifrån. Den oregistrerade konsumtionen I den oregistrerade konsumtionen ingår den alkohol som turister dricker i utlandet och for med sig från utlandet, granshandeln, den lagliga och illegala alkoholtillverkningen, smugglingen och surrogatalkoholen. Konsumtionsskillnaderna mellan, och utjarnnas något, då den oregistrerade konsumtionen medraknas i konsumtionssiffrorna. Enligt de senaste undersokningarna 1 beraknas den oregistrerade konsumtionen i vara over 50 procent och i drygt 40 procent av den konsumtion, som ingår i statistiken. Båda undersokningarna har ansetts innehålla overskattade kvantiteter. For s del har misstankarna gallt konsumtionen i utlandet och for s del hembranningen och granshandeln. Det ar i varje handelse sannolikt att den oregistrerade konsumtionen både i och uppgår till åtminstone en tredjedel av den i statistiken ingående konsumtionen. Av denna storleksordning var den också på Island innan forsaljningen av ol inleddes år 1989. I Danmark och ar motsvarande andel omkring en femtedel av den i statistiken ingående konsumtionen. Orsaken till att denna andel ar så stor i Danmark ar, att danskarna importerar mycket betydande kvantiteter alkohol från Tyskland, dar alkoholpriserna ar betydligt lagre. Man har beraknat att t.ex. omkring en tiondel av det Ol och vin, som konsumeras i Danmark, ar inkopt i Tyskland. Då man jarnfor de nordiska landerna med andra lander i Europa galler det att beakta, att oregistrerad konsumtion forekommer också på andra håll. Dess ornfattning har av Jens Hannibal beraknats vara ca 10 procent. Konsumtionens struktur Alkoholkonsumtionens struktur visar år 1992 ett okat inslag av svaga drycker i hela Norden. Inslaget av svaga drycker i konsumtionen varierar i den farskaste statistiken från 47 procent på Island till 88 procent i Danmark (diagram 1)., och Island har av havd varit lander dar det konsumeras starka drycker, Danmark och ar 01- lander. På 1980-talet har konsumtions strukturen blivit lattare i och. Medan spritdryckerna år 1980 stod for 44 procent i och 51 procent i, var motsvarande siffror 30 procent i vartdera landet år 1992. I och har de starka dryckernas hoga prisnivå darnpat konsumtionen av dem och okat konsumtionen av svaga alkoholdrycker. På 1990-talet har också den ekonorniska depressionen och de minskade realinkomsterna fått konsumenterna att oftare an tidigare valja en vara med formånligare pris, i specieilt mellanol och i billiga svaga viner (max.15 %), och efter den skattereform som genornfordes i juli 1992 allt oftare aven ol. På Island stod spritdryckerna 1) For oversikt, se Osterberg, Esa: Hembranning och smuggling i de Nordiska landerna. Inlagg vid seminar om aksjon mot olovlig spritomsetning, Oslo, 18.10.1993. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:1-58 -
alltjamt for over halften av konsumtionen, 54 procent år 1992. I utgjorde spritdryckerna i fjol 22 procent och i Danmark 12 procent av konsumtionen. Vin ernas andel av konsumtionen varierar mellan 15 procent i och 31 procent i Danmark. Vinandelen har okat betydligt på 1990-talet, speciellt i Danmark och Island. Ol står for en vaxande andel av den nordiska konsumtionen. År 1992 utgjordes over halften av alkoholkonsumtionen av Ol i, Danmark och. I stod 01- konsumtionen for 40 procent och på Island for 31 procent. Konsumtion per varugrupp Konsumtionsnivån med avseende på spritdrycker ar alltjamt hogst i bland de nordiska landerna. År 1992 konsumerades i per invånare over 15 år 2.7 liter, uttryckt i absolut alkohol. Minst ar konsumtionen i, 1.0 liter år 1992. Konsumtionen av spritdrycker har under de senaste åren minskat kraftigt i hela Norden (diagram 2). Viner konsumeras mest i Danmark, år 1992 sammanlagt 3,6 liter uttryckt i ren alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst på Island, 0,8 liter. Inte endast vinkonsumtionen utan aven olkonsumtionen ar st6rst i Danmark, år 1992 6.7 liter absolut alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst på Island, 1.5 liter (på Island inleddes olforsaljningen i mars 1989). Efter skattereformen år 1992 har konsumtionen av lattare Olsorter (mindre an 4.5 volymprocent) okat starkt i, och konsumtionen av starkol har minskat. Sarnmanlagt okade olkonsumtionen i år 1992 med 6.3 procent sedan året innan. I fortsatte konsumtionen av mellanol att oka år 1992, och konsumtionen av starkol minskade alltjamt kraftigt. Prisnivåema inom detaljhandeln med alkoholdrycker i Norden år 1990 och 1992 (index; = 100)* Danmark Island 1990 1992 1990 1992 1990 1992 1990 Ol 45.3 47.0 73.0 94.4 87.0 93.9 112.3 Lattviner** 68.7 99.1 124.9 75.4 83.9 163.1 Ovriga viner*** 44.5 120.1 151.5 69.6 77.5 91.8 Spritdrycker 68.2 73.4 105.8 126.8 89.4 93.2 83.6 Sammanlagt 57.5 61.6 92.3 115.8 86.4 92.3 101.9 Valutaindex 100.0 120.4 100.0 118.2 100.0 119.4 * Prisnivåerna per varugrupp har vagts tillsammans med vikter motsvarande konsumtionsfardelningen i ** Exklusive mousserande viner *** Mousserande viner och starkviner Kal/or: OECD/statistikcentralen i detaljhandeln med alkoholdrycker forklaras i huvudsak med skillnaderna i skattenivån. Resten av skillnaderna forklaras av olikheter i inkops-, produktions- och distributionskostnaderna, vilkas bet ydelse ar storst nar det galler svaga viner. Detta torde bero på olikheterna i vinsortimentet i de olika landerna. I torde inslaget av inhemska och hartappade svaga viner vara exceptionellt stort. Alkoholdryckernas prisnivå i detaljhandeln ar hogst i och lagst i Danmark. Prisnivåns stegring mellan åren 1990 och 1992 forklaras delvis av valutakursforiindringar. Alkoholhushållningen Alkoholprisernas utveckling Realpriserna på alkoholdrycker har på 1980-talet stigit i al Ia de nordiska land erna utom Danmark, dar realpriserna stadigt har sjunkit. På 1990-talet fortgick stegringen av realpris erna i och samt på Island. I sjonk år 1991 realpriserna på alkoholdrycker jamfort med året innan narmast till foljd av inflationen. Alkoholskattereformen i i juli 1992 sankte de nominella pris erna på alkoholdrycker med en dryg procent. År 1992 sjonk realpriserna i med 3.9 procent och i Danmark med 3.4 procent sedan det foregående året. I Danmark har man sankt skatten på vin och Ol for att minska danskarnas 01- och vininkop från Tyskland (diagram 3). Prisindex avslojar hur pris erna forandrats på årsnivå i de olika landerna. På basis av dem kan man emellertid inte dra några slutsatser om landernas prisnivå. Nivåskillnaderna åren 1990 och 1992 framgår ur foljande tabell. De stora prisskillnaderna mellan de nordiska landerna I Danmark anvandes år 1992 over 13 miljarder kronor till alkoholdrycker, i 19 miljarder mark, i 15 miljarder kronor och i 29 miljarder kronor. Alkoholutgifterna utgjorde i Danmark 3.0, i 7.0, i 3.7 och i 4.2 procent av de privata konsumtionsutgifterna. I och redovisades over 60 procent av de av konsumenterna betalade alkoholutgifterna till staten. I var statens andel 54 och i Danmark 46 procent. Alkoholintakternas andel av statens inkomster ar i 9 procent, i och på Island drygt 4 procent, samt i och Danmark over 2 procent. Alkoholens skadeverkningar Alkoholkonsumtion medfor sociala och ekonomiska skadeverkningar samt skador på halsan. Alkoholens hals 0- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994: l - 59-
skador kan indelas i kroniska och akuta. Till de akuta skadorna hor bl.a. olycksfall, alkoholforgiftning och olyckor. De akuta skadeverkningarna hanger samrnan med konsumtionen per gång och ar darigenom beroende av dryckesvanorna samt den konsumerade dryckens kvantitet och styrka. Antalet dodsfall i alkoholforgiftning ar klart storre i an i de ovriga nordiska landerna (tabeli 8). Orsaken hartill torde vara finlandarnas berusningsinriktade dryckesvanor. I konsumeras också mest spritdrycker. Trots att inslaget av latta drycker okat i konsumtionen har dryckesvanorna inte forandrats. Upprepad, alltfor riklig konsumtion av alkohol medfor kroniska skadeverkningar, t.ex. alkoholisering och levercirrhos. Antalet dodsfall i levercirrhos betraktas som en ratt tillforlitlig matare av alkoholskadorna ju hogre alkoholkonsumtionsnivå, desto storre ar antalet personer som insjuknat och avlidit i levercirrhos. Den nordiska statistiken stbder detta forskningsresultat: antalet avlidna i levercirrhos ar stbrst i Danmark, dar också alkoholkonsumtionen ar storst, och minst i. TabelI 7 visar antalet rattfyllerifall som registrerats av polisen i de nordiska landerna. Skillnaderna i antalet rattfyllerifall i Norden påverkas delvis av landernas lagstiftning och polisiara praxis samt aven av attityderna. De promillegranser som galler for trafikfylleri ar 0.5 %0 i,, Danmark och Island, samt 0.2 0/00 i. År 1992 minskade antalet rattfyllerifall i med over 12 procent jamfort med året innan. Orsaken till nedgången ar dels den minskade alkoholkonsumtionen och den ekonomiska depressionen, dels formodligen de standiga kampanjer som framhåller bet ydelsen av trafiknykterhet. I minskade antalet rattfyllerifall med over 5 procent, i Danmark och med ca 1 procent. Nar det galler olyckor i sjotrafiken och drunkningsolyckor spelar alkoholen alltjamt en betydande rollo I borjan av 1980-talet drunknade i något mera manniskor an i och dubbelt så många manniskor som i Danmark och. Kampanjer for okad sjosiikerhet har fortlopande forts i både och. I båda landerna har drunkningsolyckorna minskat i antal. I drunknade år 1992 sammanlagt 269 manniskor (324 år 1979), i 167 (323 år 1979). Likaså har alkoholens roll minskat i samband med drunkningsolyckorna. På 1970-talet drunknade endast var tredje i i nyktert tillstånd, på 1990-talet varannan. Enligt statistiken har inslaget av sjalvmord i drunkningsfallen varit mycket stort i samtliga nordiska lander. Nedan foljer en sammanstallning av den nordiska alkoholstatistiken i form av diagram och tabeller. Den som onskar mera detaljerade sifferuppgifter kan bestalla stencilen Nordisk alkoholstatistik 1988-1992 från: Oy AIko Ab Pirjo Kuitunen PB 350 FIN-OOlOl Helsingfors, Telefax +358 O 133 3254. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. Il, 7994: 7-60-
Diagram l. Konsumtion av ren alkohol per invånare samt konsumtionsstruktur i de nordiska landerna 11 Konsumtion per invånare liter 100 100 ""1"1"'"=== 10 9 Danmark 80 8 7 6 5 60 40 Ol 4 3 2 20 o 1975 1980 1985 1990 1992 Vin Spritdrycker 100 % ISLAND 80 Ol Ol Vin 60 40 Vin 1975 1980 1985 1990 1992 Spritdrycker 20 O...L..------- 1975 1982 1985 1990 1992 Spritdrycker Ol Ol Vin Vin Spritdrycker Spritdrycker 1975 1980 1985 1990 1992 1975 1980 1985 1990 1992 Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 71, 1994: I - 61 -
Diagram 2. Konsumtion av ren alkohol i de nordiska londerna per invånare 15 år och over 13 Konsumtion, liter 4.5 Spritdrycker, liter 12 11 10 9 8 7 6 5 4 Danmark Island 4 3.5 3 2.5 2 1.5 0.5 Island Danmark 3 O År Danmark Island År Danmark Island 1988 11.79 9.03 4.75 5.16 1989 11.87 9.42 5.48 4.98 1990 11.60 9.53 5.30 4.89 1991 11.21 9.22 5.16 4.76 1992 11.72 8.88 4.73 4.49 6.40 6.54 6.41 6.28 6.33 1988 1.70 3.58 3.81 1989 1.63 3.59 2.99 1990 1.58 3.47 2.88 1991 1.56 3.07 2.80 1992 1.42 2.65 2.53 1.45 1.33 1.24 1.12 1.00 2.31 2.25 2.10 2.06 1.96 4 Vin, liter 8 Ol,liter 3.5 Danmark 7 Danmark 3 6 2.5 5 2 1.5 0.5 1) 4 3 2 Island O O År 1) Danmark Island År Danmark Island 1988 3.20 1.23 0.94 0.97 1989 2.99 1.2Q 0.69 0.97 1990 3.16 1.27 0.65 0.95 1991 2.98 1.34 0.7i 0.93 1992 3.60 1.35 0.75 0.91 1.81 1.86 1.83 1.84 1.84 1988 6.89 4.23 O 1989 6.93 4.55 1.80 1990 6.86 4.78 1.77 1991 6.67 4.82 1.65 1992 6.70 4.89 1.45 2.74 2.68 2.70 2.71 2.58 2.28 2.43 2.48 2.38 2.53 l) Inklusive long drink -drycker Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-62-
Diagram 3. Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = 100 140 Total forsåljning ind. 1980=100 140 130 130 120 120 110 110 Spritdrycker ind. 1980=100 100 100 Island 90 90 Danmark 80 80 År Island År Danmark Island 1988 111 116 108 1988 96 107 903 108 107 1989 109 117 111 1989 94 102 1155 111 109 1990 110 122 111 1990 95 105 1330 115 108 1991 114 130 103 1991 93 111 1438 121 100 1992 115 136 99 1992 92 112 1482 125 96 125 Vin ind. 80=100 160 Ol ind. 80=100 115 140 120 105 100 95 80 Danmark 85 60 År Island År Danmark 1988 111 1460 109 104 1988 92 117 129 114 1989 107 1713 112 107 1989 89 115 129 118 1990 104 1913 117 109 1990 89 115 134 119 1991 101 2020 119 99 1991 86 120 146 113 1992 102 2195 123 95 1992 82 121 155 108 Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-63-
Tabe" /. Totalforsaljning i 1 000 liter, 1988-1992 land, SPRIT- VIN long Ol år DRYCKER varav DRINKS Stark- och varav STARKVIN mellanol 1 STARKOl 1988 18511 110 563 614800 1989 17638 103548 635203 1990 16708 109574 635511 1991 16340 103544 619938 1992 14913 125 611 624085 1988 38 196 27263 7689 21596 353879 144045 1989 39217 29820 7 217 22446 382594 148025 1990 38268 32311 6739 18477 405839 143749 1991 33986 37202 6 518 14067 418015 115 559 1992 29384 40 196 6 151 11026 435 102 74178 1988 12041 27421 2514 204 137 21050 1989 11092 37750 2360 204507 20311 1990 10380 27 176 2267 206225 13988 1991 9445 27438 1 342 211 213 12482 1992 8471 27051 1 068 199632 9811 1988 40934 102286 8673 367213 148 102 1989 40150 106098 8766 393 184 160711 1990 37841 104780 8387 405959 162474 1991 37177 105995 8082 408341 164 684 1992 35807 108632 7961 437826 173 316 ISLAND 1988 702 1 525 1989 383 1 169 6947 1990 l 349 1 174 206 6472 1991 1 372 1260 6043 1992 1254 1 271 5606 1) For : Ol klass II raknas har och i foljande tabeller som mellanoi. Nordisk Alkoholtidskrjft Vol. 17, 7994: 7-64-
Tabe" 2. Konsumtion per capita, 1988-1992 Land, Liter per capita Liter 100 %-ig alkohol per capita Liter år 15 år och over 15 år och over 100 %-ig alkohol Sprit- Vin Long Ol Sprit- Vin Lang Ol Summa per drycker drinks drycker drinks invånare 1988 4.38 26.15 145.41 1.70 3.20 6.89 11.79 9.72 1989 4.15 24.38 149.53 1.63 2.99 6.93 11.87 9.56 1990 3.92 25.70 149.04 1.58 3.16 6.86 11.60 9.60 1991 3.82 26.52 144.81 1.56 2.98 6.67 11.21 9.31 1992 3.48 29.30 145.58 1.42 3.60 6.70 11.72 9.73 1988 9.59 6.84 5.42 88.79 3.58 0.93 0.30 4.23 9.03 7.29 1989 9.81 7.47 5.62 95.78 3.59 0.98 0.31 4.55 9.42 7.60 1990 9.54 8.05 4.61 101.15 3.47 1.02 0.25 4.78 9.53 7.69 1991 8.43 9.23 3.49 103.61 3.07 1.15 0.19 4.82 9.22 7.44 1992 7.23 9.89 2.71 107.08 2.65 1.20 0.15 4.89 8.88 7.18 1988 3.55 7.95 60.13 1.45 0.97 2.74 5.16 4.17 1989 3.25 8.13 59.85 1.33 0.97 2.68 4.98 4.04 1990 3.03 7.93 60.09 1.24 0.95 2.70 4.89 3.96 1991 2.75 7.98 60.51 1.12 0.94 2.71 4.77 3.86 1992 2.45 7.84 57.70 1.00 0.91 2.58 4.49 3.64 1988 5.92 14.79 52.83 2.31 1.81 2.28 6.40 5.25 1989 5.78 15.26 56.57 2.25 1.86 2.43 6.54 5.38 1990 5.40 14.96 57.95 2.10 1.83 2.48 6.41 5.27 1991 5.28 15.05 57.98 2.06 1.84 2.38 6.28 5.15 1992 5.07 15.37 61.95 1.96 1.84 2.53 6.33 5.18 ISLAND 1988 9.11 8.16 3.81 0.94 4.75 3.35 1989 7.30 6.17 36.65 2.99 0.69 1.80 5.48 4.13 1990 7.06 6.14 33.83 2.88 0.65 1.77 5.30 3.93 1991 7.06 6.49 31.10 2.80 0.71 1.65 5.16 3.86 1992 6.39 6.48 28.56 2.53 0.75 1.45 4.73 3.55 Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-65-
TabelI 3. Antal detaljhandels- och serveringsstallen, 1988-1992 Land, DETAUHANDELSSTALLEN SERVERINGSSTALLEN år Sprit- Enbart Summa Alia slag av Vin Enbart Summa drycker, mellan- alkohol- och mellanvin och 011 01 2 drycker 3 ol 012,4 pr 31/12 1988 5702 9641 1989 5462 9889 1990 5 5 210 10076 1991 10379 1992 10804 pr 31/12 1988 227 6838 7065 1846 389 2702 4937 1989 231 6879 7 110 1996 404 2873 5273 1990 240 6706 6946 2 181 379 3128 5688 1991 247 6537 6784 2411 328 3493 6232 1992 246 6427 6673 2691 302 4436 7429 1988 pr 15/6 104 5071 5175 1267 2193 354 3814 1989 106 1990 pr 31/12 106 4961 5067 1730 2484 377 4591 1991 110 4960 5070 1683 2661 317 4661 1992 109 4892 5001 1 878 2586 246 4 710 pr 31/12 1988 339 12519 12858 4892 1342 59 6293 1989 342 12792 13134 5272 1 415 61 6748 1990 345 12639 12984 5665 1492 63 7220 1991 351 13006 13357 6080 1 612 65 7757 1992 359 12627 12986 6471 1735 75 8281 ISLAND 1988 17 148 1989 19 189 1990 19 206 1991 20 229 1992 21 253 1) For : Spritdrycker och vin. For : Spritdrycker, vin och starkol. 2) For : Inkluderar stallen, som saljer allt slags ol, och stallen, som saljer endast mellanol. 3) For Danmark: Serverings licens galler i regel såval spritdrycker, vin och ol. For : Siffrorna inkluderar också klubbar, slutna sallskap och trafikrestauranger. 4) For : Allt slags ol. 5) Uppgifter for Danmark saknas efter 1990. Genom en lagandring bortfoll anmalningsplikten for naringsidkare som onskade handia med alkoholdrycker. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-66-
Tabel! 4. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av landets valuta, 1988-1992 Land, Konsumenternas utgifter for alkohol l Konsument. Statens Statens alk.intakter i % av år alk.utg. i alkohol- Sprit- Vin Long Ol Summa % av to- intakter 2 konsum. statens statens drycker 3 drinks tal privat utgifter totaia direkta inhemsk for intakter och konsumtion alkohol indirekta skatter 1988 6 127 6994 13 121 3.37 6570 50.07 0.19 0.22 1989 5807 6988 12795 3.17 6 517 50.93 0.17 4.95 1990 6 184 7105 13289 3.19 6530 49.14 0.19 0.22 1991 6432 7041 13473 3.11 6 119 45.42 0.18 0.22 1992 6475 7007 13482 3.01 5527 39.88 0.17 4.93 1988 6489 1439 602 7053 15583 6.7 9935 63.8 8.6 9.7 1989 6993 1641 689 8050 17373 6.9 11026 63.5 8.3 9.5 1990 7246 1827 667 8950 18690 7.0 11704 62.6 8.4 9.7 1991 7001 2 135 472 9572 19181 7.1 12 111 63.1 9.0 10.5 1992 6331 2284 386 9838 18838 7.0* 11635 61.8 9.2 11.0 1988 3683 2858 7040 13581 4.4 7409 54.6 2.7 3.6 1989 3665 3062 7476 14203 4.6 7607 53.6 2.7 3.7 1990 3888 3 175 7752 14 815 4.4 8077 54.5 2.6 3.7 1991 3843 3270 8231 15344 4.4 8207 53.5 2.3 3.6 1992 3 618 3305 8258 15 181 4.2 1988 9093 5766 8 184 23043 3.9 14800 64.2 4.2 4.8 1989 9595 6377 9755 25727 4.1 16026 62.3 4.2 4.7 1990 9801 6951 10 879 27631 4.0 17593 63.7 4.4 5.0 1991 10059 7351 11 656 29066 3.8 18938 65.2 4.6 5.3 1992 9630 7377 11 820* 28827 3.7 17648 60.6 4.4 5.1 ISLAND 1988 3.0 6.5 1989 3.7 9.6 1990 4.1 7.5 1991 4.5 7.7 1992 4.5 7.8 l) Inklusive serveri ngsavg i f te r. 2) Far Danmark exklusive tull och mervardeskatt. 3) For Danmark: Vin och spritdrycker. * Forhandsuppgift. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-67-
TabelI 5. Realprisindex for alkoholdrycker, 1988-1992 Land, Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = 100 år Sprit- Vin Long Ol TOTALT drycker drinks 1988 96 92 94 1989 94 89 92 1990 95 89 92 1991 93 86 90 1992 92 82 87 1988 107 111 112 117 111 1989 102 107 110 115 109 1990 105 104 111 115 110 1991 111 101 116 120 114 1992 112 102 117 121 115 1988 108 109 129 116 1989 111 112 129 117 1990 115 117 134 122 1991 121 119 146 130 1992 125 123 155 136 1988 107 104 114 108 1989 109 107 118 111 1990 108 109 119 111 1991 100 99 113 103 1992 96 95 108 99 ISLAND 1988 903 1460 1989 155 l 713 1990 1330 l 913 1991 l 438 2020 1992 1482 2195 Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 71, 1994: I - 68-
TabelI 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall), 1988-1992 Antal omhandertaganden Per 1 000 invånare, 15 år och over Land, TOTALT TOTALT år harav harav harav harav man 1 kvinnor 1 man kvinnor 1988 13771 12491 1280 3.3 6.0 0.6 1989 17456 15980 1476 4.1 8.0 0.7 1990 11 889 2.7 1991 12 019 2.8 1992 11206 2.6 1988 172 863 161302 11561 43.4 84.6 5.6 1989 149667 139582 10085 37.5 73.1 4.8 1990 142851 132747 10 104 35.6 69.1 4.8 1991 135530 125642 9888 33.6 64.4 4.7 1992 114401 105926 8475 28.2 54.3 4.0 1988 87451 81 323 6 128 12.6 24.0 1.7 1989 81872 75780 6092 11.8 22.3 1.7 1990 75399 69812 5587 10.8 20.3 1.6 1991 72256 66 149 6 107 10.3 19.2 1.7 1992 67872 62240 5632 9.6 18.0 1.6 1) For Danmark: konsfordelningen uppgors inte efter 1989. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. /I, 1994:1-69-
TabelI 7. Alkoholrelaterode skadeverkningar, 1988-1992 Land, Brott mot alkohollagstiftningen 1 Fram- Per Per Alkoholfall i vcgtrafikolyckor 2 år foronde 1000 1000 med personskoda Antal fall av olaga av fordon motor- invånare i onyktert fordon 15 år Antal Andel av till- in- forsclj- tillstånd 1 och over alkohol- alia Varav med verkning forsel ning fall vcgtrafik- motorolyckor fordon % % 1988 20373 10.6 4.8 1929 19.3 16.5 1989 20624 10.6 4.9 1975 19.9 17.0 1990 19464 10.0 4.6 l 613 17.6 14.6 1991 17468 9.0 4.1 1491 17.0 13.9 1992 17297 8.8 4.0 1532 17.1 13.8 1988 475 1020 786 26473 13.2 6.6 956 13.3 10.0 1989 342 1421 775 28054 13.0 7.0 187 16.1 12.3 1990 283 1800 662 29759 13.5 7.4 1240 16.0 12.2 1991 308 2013 751 29446 13.5 7.3 124 16.6 12.0 1992 301 2790 l 116 25741 11.7 6.3 1988 115 4652 6875 3.5 2.0 1989 200 6614 3.4 1.9 1990 344 7402 3.8 2.2 1991 405 7 615 3.9 2.2 1992 496 7710 3.9 2.2 1988 484 302 16160 4.4 2.3 1296 7.5 1989 491 240 17 130 4.5 2.5 1576 8.8 1990 527 277 17463 4.4 2.5 l 318 7.8 1991 598 210 18400 4.6 2.6 l 170 7.3 1992 665 353 17355 4.3 2.5 ISLAND 1988 2 617 14.0 1989 13.6 1990 1991 1992 1) : Siffrorna anger lagforda brott. 2) Danmark: Grensen for alkoholfall hor i denna serie endrats til! 0.5 promille från 0.8 promille i tidigore utgåvor av denna publikation. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 1/, 1994:1-70-
TabelI 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser 1987-1991, underliggande diagnos Land, Alkoholism, Lever- Alkohol- SUMMA Per år alkohol- cirrhos Harav forgiftning 100000 beroende alkohol- (N980) invånare (291,303) (571) fau 15 år och over 1987 133 701 389 44 878 20.9 1988 196 658 45 899 21.3 1989 222 726 36 984 23.2 1990 255 712 54 1021 23.9 1991 245 718 47 l 010 23.6 1987 101 423 317 371 895 22.5 1988 107 480 385 414 001 25.1 1989 86 497 399 337 920 23.0 1990 113 533 437 397 043 26.0 1991 98 556 439 338 992 24.6 1987 194 318 235 44 556 16.5 1988 242 280 220 65 587 17.3 1989 196 252 190 90 538 15.7 1990 207 240 170 73 520 15.2 1991 214 235 162 70 519 15.1 1987 348 602 206 160 116 16.2 1988 353 604 195 181 138 16.5 1989 367 643 209 142 156 16.6 1990 415 649 219 163 1227 17.5 1991 ISLAND 1987 3 5 9 4.9 1988 l 8 7 16 8.6 1989 3 3 2 8 4.2 1990 2 4 6 3.1 1991 3 5 5 13 6.7 Enligt den reviderede sjukdomsklassifikationen från år 1987. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:1-71 -
Tabe" 9. Antal vårdfall inom sluten vård, 1987-1991 Land, Somatisk vård Psykiatrisk Socialvård år vård Alko- Alk.- Alk.f6r- Lever- SUMMA Alkoholism holism psykos giftning cirrhos 1987 6399 205 649 2993 10 246 7549 16 512 1988 6738 224 512 2886 10 360 7 170 16932 1989 7092 195 791 2799 10877 6320 17 417 1990 7142 177 749 2811 10 879 5957 17521 1991 7275 183 711 2809 10 978 5 101 1987 6530 l 138 613 1280 9561 3906 1988 6754 075 672 1466 9967 3277 1989 6461 1064 627 1539 9691 2564 21212 1990 6839 l 328 608 650 10 425 2384 22896 1991 7 014 1262 537 1702 10 515 2828 18987 1987 15400 1988 14974 1989 1952 300 971 377 3600 1990 l 821 272 148 353 3594 1991 l 963 293 1083 341 3680 1987 5935 468 081 2901 10 385 34075 17654 1988 4895 594 852 2686 9027 33 196 17164 1989 4499 751 718 2 614 8582 30438 20464 1990 17492 1991 18568 Enligt den reviderade sjukdomsklassifikationen från år 1987. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. li, 1994: I -72-