HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan III, 30 hp Swedish: Language and Literature 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2014-04-16) och gäller studenter antagna höstterminen 2014. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslärarexamen gymnasieskolan om 300/330 hp. Behörighetskrav 30 hp inom Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan I och II Kursens mål Under kursen ska studenten ytterligare vidga och fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasiet. Studentens litteratur- och språkdidaktiska medvetenhet ska vidareutvecklas under kursen så att han/hon som blivande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Under kursen ska studenten också utveckla grundläggande färdigheter i att läsa och reflektera kring forskningsresultat samt i vetenskapligt skrivande. Delkurs 1: Litteraturen 1800-1945 7,5 hp redogöra för perioder och författarskap i prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca. 1945 i ännu högre grad än i tidigare kurser tillämpa ett textanalytiskt sätt att läsa litteratur och göra didaktiska reflektioner om läsning i skolan diskutera intermediala aspekter hos texter tillämpa kunskaperna från delkursen i planeringen av boksamtal i en undervisningssituation kritiskt reflektera över litteraturhistorieskrivning, litteraturanalys och boksamtal i ett mångfaldsperspektiv Delkurs 2: Språkets variation och mångfald 7,5 hp redogöra för olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk redogöra för olika definitioner av flerspråkighet samt problematisera flerspråkighetens språkliga och sociala effekter reflektera kring hur språkvariation tydliggör identitet och maktstrukturer tillämpa kunskaperna om språkets variation och mångfald i ett didaktiskt sammanhang värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet Delkurs 3: Drama och teater 7,5 hp redogöra för dramats historia genom tiderna analysera dramatexter, såväl några av teaterhistoriens klassiker som moderna pjäser och filmatiseringar diskutera intermediala aspekter hos dramatexter i olika uppföranden arbeta praktiskt med drama och teater i en undervisningssituation. kritiskt reflektera över dramats historieskrivning utifrån ett mångfaldsperspektiv Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift 7,5 hp
Sida 2 (5) redogöra för aktuell klassrumsforskning och några av de problemformuleringar, metoder, material och resultat som förekommer redogöra för och själv tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande läsa, sammanställa, tolka och dra slutsatser av en större mängd vetenskaplig litteratur reflektera kring klassrumsforskningens betydelse för den egna yrkesverksamheten Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Delkurs 1. Litteraturen 1800-1945, 7.5 hp Literature 1800-1945, 7.5 credits Delkursen ger en översikt över prosans och lyrikens utveckling från romantiken till ca 1930. Fokus ligger både på svenska och internationella verk. Här ges tillfälle att utveckla den litteraturanalytiska förmågan och fördjupa den litteraturdidaktiska diskussionen. Frågor kring litteraturhistorieskrivning och kanonbildning problematiseras. En inblick i intermediala aspekter och i teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur ges. Dessutom diskuteras faktorer som kön, klass och etnicitet. Delkurs 2. Språkets variation och mångfald, 7.5 hp Language Variation and Diversity, 7.5 credits Inom delkursen problematiseras fem variabler med betydelse för språklig variation: ålder, kön, klass, etnicitet och region. Med region avses geografiskt bundna dialekter och regionalt språkbruk. Även attityder till språkvariation och ovannämnda variablers koppling till identitet och makt behandlas. Fokus ligger på svenska förhållanden, men exempel från andra språkområden kan även komma att användas. som moderna pjäser och filmatiseringar analyseras, liksom både svenska och internationella verk. I kursen ingår också didaktiska moment, där studenten får tillfälle till praktiska tillämpningar. Delkurs 4. Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift, 7.5 hp Classroom Research, 7.5 credits Delkursen knyter an till aktuell klassrumsforskning. Under delkursens gång läses och diskuteras en större mängd vetenskaplig litteratur, såväl avseende vetenskapligt arbetssätt som didaktisk relevans. Studenten genomför även en egen litteraturstudie kring en vald frågeställning som dokumenteras i en mindre vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenten lägger fram och försvarar sin uppsats. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska övningar individuellt och i grupp. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1 examineras genom obligatoriska seminarier, en reflekterande kursdagbok samt en hemtentamen. Delkurs 2 examineras genom obligatoriska seminarier, ett grupparbete samt en hemtentamen. Delkurs 3 examineras genom obligatoriska seminarier, en individuell redovisning samt en hemtentamen. Delkurs 4 examineras genom obligatoriska seminarier, en egen uppsats samt ett avslutande ventileringsseminarium. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Delkurs 3. Drama och teater, 7.5 hp Drama and Theatre, 7.5 credits Kursen behandlar drama och teater ur ett historiskt/kulturellt, litterärt och didaktiskt perspektiv. En fördjupad inblick i intermediala aspekter ges. Såväl dramatexter Preliminär kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2014-04-11) Delkurs 1: Litteraturen 1800-1945 Ämnesteoretisk litteratur Elleström, Lars (1999) ur Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Fyhr, Mattias, Något om Mary Shelleys och Edgar Allan Poes inflytande på skräck och gotik idag. I: Svenskläraren 2002:1-2. Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999) ur Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Sida 3 (5) Nordlund, Anna (2008) ur Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga. Stockholm: Liber. Lund, Hans (red) (2002) ur Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg. Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. Stockholm: Natur & kultur. (s. 43-76). Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m.fl. (2009) ur Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990) ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag. Williams, Anna (1997) ur Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Stockholm: Gidlund Woolf, Virginia (1927). Ett eget rum. Öhman, Anders, 2002, ur Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Studentlitteratur. Lund. Skönlitteratur Prosa Brontë (1850), Jane Eyre. Benedictsson (1885), Pengar och Ur mörkret som pdf. Boye (1940), Kallocain. Conrad (1902), Mörkrets hjärta. Flaubert (1857), Madame Bovary. Gilman Perkins (1890), Den gula tapeten som pdf. Goethe (1777), Den unge Werthers lidanden. Hemingway (1927), Berg vita som elefanter som pdf. Joyce (1914), Eveline som pdf. Joyce (1922), ur Odysseus (1922). Kafka (1925), Processen. Lagerkvist (1944), Dvärgen. Lagerlöf (1891), Gösta Berlings saga. Mansfield (1922), Gardenpartyt som pdf. Martinsson (1936), Mor gifter sig. Poe (1839), Huset Ushers undergång som pdf. Proust (1913), ur På spaning efter den tid som flytt. Combray. Shelley (1819), Frankenstein och Branagh (1994), Mary Shelley s Frankenstein. Strindberg (1879), Röda rummet och ur Demervall (1986), Röda rummet. Strindberg (1884), Naturhinder som pdf. Söderberg (1905), Doktor Glas. Woolf (1924), Den nya klänningen som pdf. Lyrik Almqvist, Baudelaire, Dickinson, Eliot, Fröding, Goethe, Lagerkvist, Martinson, Rydberg, Stagnelius, Strindberg, Tegnér och Södergran. Delkurs 2: Språkets variation och mångfald Andersson, Lars-Gunnar (2008), Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red), Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 34-70). Ask, Sofia (2012), Språkämnet svenska - ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 7) Bellander, Theres (2008), haloo babe... tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. I: Svensklärarföreningens årsskrift. Boyd, Sally (2003), Foreign-Born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Ac-
Sida 4 (5) cent. I: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 6, No. 3-4. Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Fraurud, Kari & Bijvoet Ellen (2004), Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkliga miljöer. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andra språk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 389-418). Gunnarsdotter Grönberg, Anna (2006), Aktiva Anna säger inte la. I: Språkvård 1 (s. 4-11). Kotsinas, Ulla-Britt (2004), Ungdomsspråk. 3:e uppl. Uppsala. Hallgren&Fallgren (Läses enligt anvisningar). Lindberg, Inger (2009), I det nya mångspråkiga Sverige. I: Utbildning och demokrati vol. 18, 2009:2. (s. 9-37). Milles, Karin (2008)...ett fint ord som utstrålar sexualitet : hur man konstruerar kön genom att diskutera språk. I: Svenskans beskrivning 30. S. 229-239. Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Studentlitteratur.( Kap. 7) Svedner, Per-Olof (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen - delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (s. 106-110). Referenslitteratur www.swedia.nu Delkurs 3: Drama och teater Ämnesteoretisk litteratur Lund, Hans (red) (2002), Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel Lund: Studentlitteratur (s. 101-108 och s. 213-220). Nussbaum, Martha (2001), ur The Fragility of Goodness. Luck and ethics in Greek tragedy and philosophy. Cambridge: Cambridge University Press. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m.fl. (2009), ur Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990), ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag. Roos Sjöberg, Jeanette (2000), ur I gränslandet mellan scen och publik. Nycklar till teater med drama som metod. Falun: Oform Sjöberg, B. (1999 el. senare), ur Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Skönlitteratur Aristofanes, Lysistrate (1990 el. senare), I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Beckett, Samuel (1990 el. senare), I väntan på Godot. I: Red. B. Lewan. Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Lund: Studentlitteratur Birro, Peter (2004), Arbetarklassens sista hjältar. I: Åtta nya pjäser från Elverkets/Dramatens dramatikergrupp. (Teatertidningen 2004) Brecht, Bertolt (1990 el. senare), Mor Courage. I: Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Büchner, Georg (1990 el. senare), Woyzeck. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur och filmatisering av Herzog. Euripides (1990 el. senare), Medea. I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur.
Sida 5 (5) Fredén, Sofia (2000), Diamanten I: Fem pjäser. Tid: Nu Plats: Sverige. (Manifest kulturproduktion) Garcia Lorca, Federico (1990 el. senare), Blodsbröllop. I: Världsdramatik 3. Det moderna dramat. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Leffler, Anne-Charlotte (1883), Sanna kvinnor (www.dramawebben.se) Lysander, Per & Osten, Suzanne (1980), Medeas barn. I: Pjäser för skola och scen. Red. I. Holm. Liber förlag. Racine (1990 el. senare), Faidra I: Världsdramatik 1. Den klassiska traditionen. Red. B. Lewan. Lund: Studentlitteratur. Schöier, Isa (2000), Livingstones barn. I: Fem pjäser. Tid: Nu Plats: Sverige. (Manifest kulturproduktion) Strindberg, August, Fröken Julie och Ett drömspel. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan (1990 el. senare). Lund: Studentlitteratur. Tjechov, Anton (1990 el. senare), Körsbärsträdgården. I: Världsdramatik 2. Drama i borgerlighetens värld. Red. B. Lewan. Lund:Studenlitteratur. Trotzig, Astrid (2004), Den första hösten. I: Åtta nya pjäser från Elverkets/Dramatens dramatikergrupp. (Teatertidningen) Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 2, 4-6, 8) Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996 el senare), Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Ett urval av aktuell klassrumsforskning tillkommer som gemensam läsning. Litteratur bestäms i övrigt i samråd mellan lärare och student.