Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Relevanta dokument
Strategi för NJ-fakulteten

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

LTV-fakultetens strategi

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

SLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

LTV-fakultetens strategi

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

Innovationskraft i hela landet

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Kunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

bruka utan att förbruka

Världen behöver dubbelt så många SLU-studenter! Rikskonferens Naturbruk Johan Torén

Designing. Future Cities. Magnus vision.

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

SLU:s strategi för livsmedel presentation vid Ledningsrådet 19 oktober 2015

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Energi, klimat och miljö

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Inriktningsdokument för samverkan

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Vision och strategi 2025

Miljööverenskommelse

Plattform för Strategi 2020

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

STRATEGISK AGENDA

Landsbygdsprogrammet

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Policy för Hållbar utveckling

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Strategi för fakulteten för skogsvetenskap

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Kajsa Berggren

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Strategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan

Vår vision. Kunskap bygger en hållbar värld

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Frågor för framtiden och samverkan

9t- SLU YTTRANDE. Sammanfattning av SLU:s synpunkter. Generella synpunkter. Kapitel 4. Sveriges åtagande kräver handling, s. 57

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

CHALMERS VISION OCH STRATEGIER

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Temagruppernas ansvarsområde

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Välkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat. #livsmedelsforum

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet

att de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,

Utbildningsplanen gäller från: HT 2019 Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT)

SLU och Samverkan i Sverige och i Världen. Johan Schnürer, professor i mikrobiologi Vicerektor för samverkan

Verksamhetsplan

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sveriges miljömål.

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Transkript:

v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Den speciella styrkan är SLU har en för Sverige unik profil, med ansvarsområden som är viktiga för samhället. Vi skapar och integrerar kunskap om produktion, miljö, samt djurs och människors hälsa och livskvalitet, och kombinerar hög vetenskaplig kvalitet med kompetens inom tillämpningsnära frågor. Ur Strategi för SLU 2017-2020 Jord- och trädgårdsbruk Landskapsplanering Livsmedelsproduktion Naturvård Skogsbruk och vedråvarans förädling Fiske och vattenbruk Veterinärmedicin och husdjursskötsel (Vi har mycket grundforskning inom flera av dessa områden.)

SLUs strategi 2017-2020 Omvärlden och utmaningar SLUs kompetensområden är helt centrala för en rad genomgripande samhällsutmaningar Förutom FNs mål för hållbar utveckling, se nedan, finns en rad nationella utmaningar Urbanisering och landsbygdsutveckling utmanar SLUs traditionella rekryteringsbas Kompetensförsörjningen inom flera av SLUs kompetensområden är en utmaning Livsmedelsproduktion, omställning till en biobaserad ekonomi, biologisk mångfald, olika aspekter på samspelet djur människa och tillgång till relevanta data är några områden där SLUs kompetens är central Förväntningarna på samverkan mellan akademi och resten av samhället ökar Konkurrensen inom SLUs traditionella områden ökar

SLUs strategi 2017-2020 Särskilt prioritet kring fyra universitetsgemensamma forskningsområden Biobaserade material Hållbar och säker livsmedelsförsörjning Ekonomi Betydelsen av naturupplevelser och sällskapsdjur för människans hälsa och välbefinnande

SLUs strategi 2017-2020 Fem fokusområden Medarbetare Studenter och Utbildning Forskningsinfrastruktur Samverkan med omgivande samhälle Vårt gemensamma SLU

Excellent forskning Vi är idag mycket högt rankade bland universitet med Life Science Vi är nummer sex bland små universitet Vi ligger på topp tio listan över universitet inom jord- och skogsbruksvetenskap, nummer tre i Europa (QS World University Rankings by Subject 2016 - Agriculture & Forestry, Elsevier, 2016) Vi ligger mycket högt också inom miljövetenskap och vi rankas även högt bland universitet på allmänna listor, bland de 300 bästa (enligt Shanghai Global) Vi rankas som nummer tre i Sverige, efter KI och SU, (enligt Leiden ranking) (Rankinglistor uppdateras ofta och de är många, så enskilda placeringar är färskvara.)

SLU har ett brett mandat SLU sortera, som enda universitet, under Näringsdepartementet SLU har knappt 3000 anställda men bara knappt 4000 studenter SLU har flera campus och verksamhet på många ordet, för att möte olika ekologiska förutsättningar i Sverige SLUs roll rör bl.a. tillämpad kunskap kring markanvändning SLU har ansvar för viss nationell statistik (som Riksskogstaxeringen)

SLU och FNs mål för hållbar utveckling SLU har pågående forskning och utbildning som direkt berör ett dussin av FNs 17 mål för hållbar utveckling, och de flesta andra målen berör vår verksamhet på ett eller annat sätt. Vi har stor verksamhet inom frågor som hållbar utveckling i allmänhet, livsmedelsproduktion, ekosystem, biologisk mångfald, markförhållanden och vatten. Vi är starka inom en lång rad naturvetenskapliga områden men har en betydligt mindre andel samhällsvetenskaplig verksamhet. Vi blir allt bättre på att koppla ihop våra forskningsområden, så att de på olika sätt blir relevanta för t.ex. frågor kring FN:s mål.

Fyra framtidsplattformar För att att angripa komplexa frågeställningar utifrån en helhetssyn kraftsamlar SLU i fyra ämnesövergripande, tvärvetenskapliga forskningsplattformar: Framtidens skogar (Future Forests) Framtidens mat (Future Food) Framtidens djur och hälsa (Future Animals and Health) Framtidens städer (Urban Future)

(Tidigare platform) Framtidens lantbruk (forskning och scenarier) Mistra Biotech - etik, - attityder, - ekonomi

Tidigare plattform FUSE // FUTURE URBAN SUSTAINABLE ENVIRONMENT Compact and Green Cities - Landscape architecture - Urban/Rural Development

Regeringsinitiativ Samverkansprogram smarta städer; cirkulär och biobaserad ekonomi FoI-proposition samverkan, samverkan, samhällsutmaningar, hållbar utveckling, innovationer, ansvarstagande lärosäten Livsmedelsstrategi handlingsplaner ökad produktion, konkurrenskraft, export, hållbar tillväxt, miljömål, enklare, innovativt Har regeringen fångat in centrala frågor?

Reflektioner kring mat och hållbara städer som framtidsområden Urbaniseringen är fortsatt en dominerande riktning i många samhällen, inklusive i Sverige. Snart är den andel av befolkningen som producerar mat närmast försumbar i antal räknar, i vart fall i den höginkomstländer som Sverige. Om morgondagens samhälle ska bli hållbart och vi ska klara klimatutmaningarna behövs sannolikt en rad mer eller mindre radikala förändringar, inte minst inom boende, infrastruktur, transporter och livsmedelsproduktion och -konsumtion. Forskning och kunskap om frågor som energieffektivisering, förnybar energi, en biobaserad produktion och material, storstäders försörjning, återanvändning, ekosystem, biologisk mångfald och människors välmående är och kommer fortsätta vara centrala för SLU och världen.

Reflektioner kring mat och hållbara städer som framtidsområden Några centrala utmaningar: Ingen mer fossil kol bör spridas till atmosfären under överskådlig tid Våra nuvarande produktionssystem läcker energi och andra resurser i mycket stor omfattning (en tolkning är att resurserna är för billiga) Urbaniseringen upplevs av många som attraktiv men förutsätter en mycket omfattande intransport av varor (och ökar därmed ur flera aspekter känsligheten för störningar) Kunskapen om produktionen av livsmedel och därmed förståelsen för människors försörjning minskar bland stora gruppen i samhället Probleminsikt är ofta en förutsättning för beteendeförändringar

Reflektioner kring mat och hållbara städer som framtidsområden Några utmaningar för SLU: Vi behöver attrahera fler unga Vi behöver bibehålla excellent forskning Vi behöver utveckla vår förmåga att kombinera våra kompetenser, både internt och externt Vi behöver blir ännu bättre på att knyta samman olika vetenskapsområden, som t.ex. naturvetenskap och samhällsvetenskap, respektive grundläggande och tillämpningsnära forskning Vi behöver hitta nya former för att bistå medarbetare och samverkanspartners som vill utveckla nya verksamheter och omsätta nya idéer i företagande (bl.a. utveckla SLU Holding) Vi behöver bli än bättre på att bidra med kunskap, kompetens och förutsättningar för förändring, som är relevanta för mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster