Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014

Text Sara Andersson, Analysavdelningen

Sida: 3 av 51 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 9 Industri... 11 Byggverksamhet... 12 Privata tjänster... 15 Jord- och skogsbruk... 17 Offentliga tjänster... 18 Lediga platser... 19 Varsel... 20 Sysselsättningen i länet... 21 Näringsgrenar och yrken... 24 Arbetsmarknaden i Hallands län och dess kommuner... 24 Tillverkningsindustrin i Hallands län... 25 Tjänstesektorn i Hallands län... 27 Yrkesstrukturen i länet... 28 Rekryteringsproblem... 30 Brist och överskott på arbetskraft... 31 Utbudet av arbetskraft... 33 Befolkningen i arbetsför ålder... 33 Unga utanför arbetsmarknaden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utbildningsnivå... 34 Pendling... 34 Arbetslösheten i Hallands län... 35 Arbetslöshetens utveckling... 35 Unga kvinnor de som klarat sig bäst genom konjunktursvackan i Hallands län... 36 Ungdomar ingen homogen grupp... 37 Perspektiv på ungdomsarbetslösheten... 40 Arbetslösheten minskar i Hallands län i slutet av 2014... 41 Arbetslöshetens struktur... 41 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 43 Antalet arbetslösa i utsatta grupper ökar... 43 Om prognosen... 49 Källor... 50

Sida: 4 av 51 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Hallands län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

Sida: 5 av 51 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

Sida: 6 av 51 Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Sida: 7 av 51 Sammanfattning Arbetsförmedlingens prognosundersökning hösten 2013 indikerar att konjunkturen har stabiliserats under året och att utvecklingen nu ligger på en normal nivå. Företagen är betydligt mer optimistiska om utvecklingen av den framtida efterfrågan på deras varor och tjänster än tidigare. I Hallands län är det företag inom Bygg- och anläggningssektorn samt delar av den privata tjänstesektorn som är mest positiva. Företag inom industrin upplever fortfarande att utvecklingen är något sämre än normalt. Mycket tyder på att den internationella konjunkturen gått in i en återhämtningsfas, som dock är svag och fortfarande sårbar. Den ekonomiska aktiviteten befinner sig på en låg nivå och många länder startar från ett recessionsläge. Svensk BNP har utvecklats svagt under året. Varseltal och nyanmälda platser indikerar att vi har haft ett kärvare läge än normalt på svensk arbetsmarknad. Det finns dock mycket som talar för att de svenska hushållens konsumtion kommer att förstärkas framöver. Det är framförallt den inhemska efterfrågan och den goda ekonomin i Sverige som kommer att bidra till en starkare utveckling under 2014. Även exporten bedöms förstärkas under senare delen av 2014 i takt med att världsekonomin förstärks. Sysselsättningen ökar Trots den svaga aktiviteten i ekonomin har sysselsättningen fortsatt att öka under 2013. Anledningen är det kraftigt ökade utbudet av arbetskraft på svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar att företagen har mer outnyttjad kapacitet än normalt men att många företag ändå har för avsikt att öka antalet sysselsatta 2014. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka med 1 100 personer i Hallands län fram till utgången av fjärde kvartalet 2013 och med ytterligare 1 500 personer under 2014. Det är den privata tjänstesektorn som kommer fortsätta att vara sysselsättningsmotorn i ekonomin, medan utvecklingen inom industrin är betydligt trögare. Även inom bygg- och anläggningssektorn förväntas sysselsättningen att öka under prognosperioden. Arbetslösheten minskar först under andra halvan av 2014 Hallands län är ett av länen med lägst andel arbetslösa i riket. Arbetslösheten varierar dock stort mellan olika grupper och kommuner. Arbetslösheten har ökat i länet sedan april 2012, en ökning som bedöms fortsätta under första halvan av 2014. Under hösten har sysselsättningen ökat mest hos gruppen unga och arbetslösheten har därmed minskat för unga 18-24 år. Det starka utbudet av arbetskraft de senaste åren har lett till ökad sysselsättning, men också till ökad arbetslöshet. Mycket talar nu för att ökningen av arbetskraftsutbudet har börjat att bromsa in och att den inbromsningen kommer att fortsätta under nästa år. Samtidigt kommer det förbättrade konjunkturläget även gynna de inskrivna arbetslösa

Sida: 8 av 51 under loppet av nästa år. Det förbättrade konjunkturläget under 2014 förväntas dock endast ge liten draghjälp för de grupper som har en svårlöst arbetsmarknadssituation. Fram till utgången av fjärde kvartalet 2014 bedöms arbetslösheten i Hallands län därför att minska marginellt. Minskningen bedöms ligga runt 300 personer jämfört med fjärde kvartalet 2013. Det motsvarar en minskning med närmare tre procent. Antalet inskrivna arbetslösa förväntas därmed hamna på en nivå strax över 10 000 personer. Stora utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken Den svenska arbetsmarknadspolitiken kommer att stå inför fortsatt stora utmaningar under de kommande åren. Arbetslösheten förväntas fortsätta att öka för de grupper som står längre från arbetsmarknaden. Det kommer att leda till att trenden med en ökad andel av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att öka bland de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Samtidigt förväntas bristen på kompetens på arbetsmarknaden att öka i takt med det förbättrade konjunkturläget.

Sida: 9 av 51 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Arbetsförmedlingens prognosundersökning hösten 2013 visar att företagen i Hallands län är betydligt mer optimistisk om den framtida efterfrågeutvecklingen än för ett år sedan. Företag inom byggbranschen samt delar av den privata tjänstesektorn är mest positiva. Den svaga konjunkturen internationellt gör att företag inom industrin i Hallands län tror på en något svagare utveckling även nästa år. Tack vare de goda svenska statsfinanserna och köpstarka svenska hushåll bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen kommer att öka 2014. Efterfrågan på arbetskraft är starkt säsongsbetonad i Hallands län med högt tryck under sommarhalvåret och mindre aktivitet under vinterhalvåret. Stämningsläget bland företagen följer också detta mönster, såväl i Hallands län som i riket. Diagram 1 nedan visar företagens förväntningar på de kommande sex månadernas efterfrågeutveckling. Av diagrammet framgår att företagen har en betydligt mer optimistisk syn på utvecklingen den här hösten jämfört med hösten 2012. Våren 2013 var företagen däremot tvärt om mer pessimistiska än våren 2012. För ett år sedan upplevde företagen i Hallands län att efterfrågan på deras varor och tjänster var betydligt svagare än normalt, medan de denna höst ligger på det historiska snittet vad gäller förväntningarna inför det kommande halvåret. Resultaten av undersökningen antyder också att företagen i Hallands län är något mindre positiva i sin framtidstro, än företag i riket generellt. Hallands län har förvisso en stark handel och besöksnäring, men delar av industrin i länet har upplevt en svag utveckling. Bland annat beroende på en svag exportmarknad och försämrade konkurrensvillkor med anledning av den starka kronkursen.

Sida: 10 av 51 Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex 1 för näringslivet, våren 2007 hösten 2013, Hallands län. (säsongsrensad och trendad serie) 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 Halland Riket Historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tolkning: >110 mycket starkare förväntningar än normalt 100-110 starkare förväntningar än normalt 90-100 svagare förväntningar än normalt <90 mycket svagare förväntningar än normalt 2013 har präglats av stor osäkerhet i ekonomin men med positiva signaler under sommaren. De har dock naggats något i kanten under hösten. Den amerikanska ekonomin har börjat stabiliseras och under hösten löstes den politiska krisen tillfälligt, vilket gjorde att skuldtaket kunde ökas. Under senvåren och sommaren kom signaler från de sydeuropeiska ekonomierna om att botten är nådd och att läget där har börjat stabiliseras. Den ekonomiska situationen i södra Europa befinner sig dock på en mycket låg nivå med väldigt hög arbetslöshet. Fortsatta neddragningar i offentlig sektor är att vänta för att länderna långsiktigt skall kunna ta sig ur skuldkrisen. Det betyder att länderna har en lång tid av återhämtning framför sig, vilket sätter spår i efterfrågan och tillväxt globalt. I november valde den europeiska centralbanken att sänka sin styrränta, vilket är ett tecken på att återhämtningen har stannat av i södra Europa och att de oroar 1 Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfråge-utvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

Sida: 11 av 51 sig för utvecklingen även i andra delar av Eurozonen. En effekt av detta är att den svenska kronan kan stärkas ytterligare och försämra konkurrenskraften för svensk exportindustri. Detta givet att den svenska riksbanken låter styrräntan vara oförändrad. En annan effekt är att den tyska ekonomin och den tyska exportindustrins konkurrenskraft gynnas. Nedgången i tillväxtekonomierna verkar ha bromstat in, vilket gör att prognoserna för dessa länder har förbättrats. Det som framför allt bedöms förbättra utsikterna för svensk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden under 2014 är den inhemska ekonomin. De svenska hushållen har generellt haft en mycket god inkomstutveckling de senaste åren, vilken kommer att fortsätta även nästa år. Regering och Riksbank har fört både expansiv finans- och penningpolitik, vilket gynnat hushållen. Detta gör att vi kan förvänta oss en tillväxt som drivs av den inhemska efterfrågan under prognosperioden. Nedan följer en utförligare beskrivning av utvecklingen per bransch i Hallands län. Industri Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industrin i Hallands län visar på en svag framtidsoptimism bland industriföretagen i länet (se diagram 2 nedan). Höstens prognosundersökning visar att drygt 50 procent av företagen upplevt en oförändrad efterfrågan de senaste sex månaderna, medan närmare 20 procent har upplevt en minskad efterfrågan och 30 procent en ökad efterfrågan. För de kommande sex månaderna är dock tongångarna något mer positiva. Då tror närmare 60 procent på oförändrad efterfrågan och endast 16 procent på minskad efterfrågan. På sex till tolv månaders sikt tror en majoritet av företagen på ökad efterfrågan. Statistik från SCB visar att sysselsättningen har minskat inom industrin under året samtidigt som produktionen har utvecklats relativt svagt. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin steg i november och ligger nu klart över det historiska snittet, efter att ha haft en svag utveckling under första halvåret 2013. Inköpschefsindex för industrin indikerar tillväxt, men sjönk i oktober. Inköpschefernas syn på sysselsättningsutveckling indikerar dock svagare utveckling än normal.

Sida: 12 av 51 Diagram 2. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industrin, våren 2007 hösten 2013, Hallands län. (säsongsrensad och trendad serie) 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 Halland Riket Historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tolkning: >110 mycket starkare förväntningar än normalt 100-110 starkare förväntningar än normalt 90-100 svagare förväntningar än normalt <90 mycket svagare förväntningar än normalt Den svenska industrin är starkt exportberonde. En bidragande orsak till den svaga utvecklingen som industrin har haft under inledningen på 2013 är att den globala ekonomin är fortsatt svag. Den svenska kronan fortsätter också att vara relativt högt värderad gentemot andra viktiga valutor, vilket ytterligare hämmar exporten. Förutom konjunkturella problem dras också stora delar av industrin med strukturella problem. Effektivisering och omställning av olika produktionsprocesser kommer därför att vara nödvändigt för många företags överlevnad. Byggverksamhet Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar att företagen inom bygg- och anläggningssektorn i Hallands län ser mycket ljust på den framtida marknadsutvecklingen. De är betydligt mer optimistiska än företag generellt i riket inom samma bransch. Arbetsförmedlingens konjunkturindex (diagram 3 nedan) indikerar att nedgången hösten 2012 var djupare i Halland än i riket. Byggstatistik från SCB bekräftar detta, då siffrorna visar att nybyggnationen av små- och flerbostadshus minskade mer i Hallands län än i riket under 2012 2. Antalet nyanmälda platser inom bygg- och 2 För mer information se SCB, Byggande: Ny- och ombyggnad av bostadshus och nybyggnad av lokalhus 2012 BO 14 SM 1301

Sida: 13 av 51 anläggning till arbetsförmedlingen i Hallands län var 12 procent lägre de tio första månaderna 2013, jämfört med samma period 2012. Diagram 3. Arbetsförmedlingens konjunkturindex inom byggverksamhet, våren 2007 hösten 2013, Hallands län. (säsongsrensad och trendad serie) 130 120 110 100 90 80 70 Halland Riket Historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tolkning: >110 mycket starkare förväntningar än normalt 100-110 starkare förväntningar än normalt 90-100 svagare förväntningar än normalt <90 mycket svagare förväntningar än normalt Sysselsättningen inom byggsektorn har ökat svagt i riket under 2013, medan arbetade timmar minskat, enligt arbetskraftsundersökningen (AKU). Det tyder på ett lågt kapacitetsutnyttjande inom branschen. Konjunkturinstitutets barometerindikator för bygg- och anläggning har stigit under hösten 2013 men ligger fortfarande under det historiska genomsnittet för branschen. Statistik från SCB visar också att nybyggnationen av bostäder ökar både i riket och Hallands län. Nybyggnationer är därmed den delsektor som står för återhämtningen, då ombyggnadsinvesteringar fortsätter att minska. Privata lokalinvesteringar har sjunkit under första halvåret 2013 men förväntas öka nästa år när konjunkturen tar fart. De offentliga lokalinvesteringarna fortsätter däremot att öka måttligt och förväntas även göra så 2014. Anläggningsinvesteringar har också haft ett svagt första halvår 2013. 2014 förväntas privata anläggningssidan öka, men den offentliga att minska på grund av lägre anslag till infrastruktur. I västra Sverige pågår dock det stora projektet med västsvenska paketet fram till 2028. Det gör att anläggningssidan kommer att ha en god utveckling fram till dess, även om finansieringen för alla dess delar ännu inte är klar. Projektet påverkar även anläggningsbranschen i Hallands län.

Sida: 14 av 51 Eftersom det byggs mycket få hyresrätter i Sverige idag bekostade av allmännyttan, påverkas byggkonjunkturen i mycket högre grad av tillväxten i ekonomin i stort än tidigare. Antalet inskrivna arbetslösa inom olika byggyrken har ökat under hela 2013 och prognosen är att den trenden kommer att hålla i sig fram till våren 2014. Situationen skiljer sig dock för kollektivanställda och tjänstemän inom branschen. Redan i maj började arbetslösheten för byggnadsingenjörer och byggnadstekniker i länet att minska, jämfört med samma månad föregående år. Antalet inskrivna byggnadsingenjörer och byggnadstekniker i länet är dock mycket få. Diagram 4 visar att antalet arbetslösa byggoch anläggningsarbetare ökade mycket kraftigt under årets första månader, jämfört med samma månad 2012. Ökningstakten har sedan minskat under året och i oktober uppgick antalet inskrivna personer till 165. I slutet av oktober var det 218 inskrivna bygg- och anläggningsarbetare i länet. Även antalet arbetslösa bygghantverkare har ökat stadigt hela året. De yrkesgrupper som har flest inskrivna arbetslösa i länet är fastighetsskötare följt av gruppen byggnadsträarbetare, inredningsnickare med flera. De grupper som har minst antal inskrivna är isoleringsmontörer, glasmästare, takmontörer, och anläggningsarbetare. Inom byggsektorn föreligger en paradoxsituation för många yrkesgrupper, vilket innebär en stor efterfrågan på erfarna hanteverkare samtidigt som det finns många oerfarna som inte kommer ut i arbete. Av de inskrivna byggnadsträarbetarna är en tredjedel i åldern 18-24 år och av murarna 50 procent. Av de inskrivna installationselektrikerna är hela 67 procent 18-24 år.

Sida: 15 av 51 Diagram 4. Förändring av antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Hallands län under 2013, jämfört med samma månad föregående år. Bygg och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Byggnadsingenjörer och tekniker 110% 90% 70% 50% 30% 10% 10% 30% Källa: Arbetsförmedlingen Privata tjänster Den privata tjänstesektorn har under längre tid varit sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi. Sektorn är bred och omfattar bland annat företag inom handel, turism, personliga och kulturella tjänster, företagstjänster, transport, fastighetsverksamhet, information och kommunikation men även företag inom finans- och försäkringsverksamhet. Det faktum att de olika branscherna har skilda inriktningar innebär att utvecklingen ofta varierar mellan olika segment. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för privat tjänstesektor i Hallands län visar att företagen är betydligt mer positiva i sin framtidstro än för ett år sedan (se diagram 5 nedan). Dock verkar företagarna i Hallands län något mindre positiva än tjänsteföretag generellt i riket. Utvecklingen inom vissa delar av tjänstesektorn är starkt förknippad med utvecklingen inom industrin. Eftersom industrin i Hallands län har det tufft får det också effekt på utvecklingen inom tjänstesektorn. Inom dessa segment av tjänstesektorn har globaliseringen bidragit till en sysselsättningstillväxt främst av högkvalificerade jobb, medan enklare arbeten flyttat utomlands. En trend som kan förväntas bli starkare för tjänstesektorns del under kommande år. Det finns också en tendens att tjänsteinnehållet i exporten ökar. Även importen av tjänster stiger, vilket ökar konkurrensen för

Sida: 16 av 51 tjänsteföretagen. Det kan i sin tur leda till att fler tjänsteföretag flyttar sin verksamhet till utlandet. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning hösten 2013 anger 80 procent av företagen inom information och kommunikation en oförändrad hög efterfrågan de senaste sex månaderna och närmare 20 procent en ökning. 45 procent av företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster har uppgivit att de upplevt en oförändrad efterfrågan det senaste halvåret, 34 procent upplevde en ökad efterfrågan och 21 procent minskad. Det får i ett historiskt perspektiv betecknas som svagt för detta delsegment. För andra delar av sektorn är den inhemska ekonomin och köpkraften i landet betydligt viktigare. Trots den förhållandevis svaga utvecklingen i vår omvärld har svensk ekonomi stått sig relativt stark. Inom den privata tjänstesektorn är det företag inom besöksnäringen samt privata företag inom utbildning, vård och omsorg där störst andel företag har upplevt ökad efterfrågan det senaste halvåret (59 respektive 57 procent). Inom handeln har 38 procent av företagen upplevt oförändrad efterfrågan och 41 procent ökad efterfrågan. SCB:s tjänsteproduktionsindex har utvecklats relativt positivt i princip varje månad under 2013, jämfört med samma månad 2012. Det är i linje med den utveckling av efterfrågan som företagen antyder i Arbetsförmedlingens undersökning. De kommande sex månaderna tror störst andel av företagen att efterfrågan blir oförändrad och på 6-12 månaders sikt att efterfrågan kommer att vara oförändrad eller öka. Mycket få företag tror på minskning på 6-12 månaders sikt. Konjunkturinstitutets barometerindikator för detaljhandeln har stigit under hösten och låg i november strax över det historiska snittet. Indikatorn för de privata tjänstenäringarna har dock visat en nedåtgående trend under hösten, men ligger fortfarande över det historiska snittet. Swedbanks inköpschefindex för tjänster har stigit under hösten och indikerar en stabil om än långsam återhämtning inom tjänstesektorn. Enligt Almega har produktion och sysselsättning utvecklats i otakt under året inom den privata tjänstesektorn. Sysselsättningen har ökat mer än produktionen, vilket har lett till en låg produktivitetstillväxt inom sektorn. Det är en utveckling som inte kan fortsätta på längre sikt. Troligtvis kommer situationen att leda till en långsammare utveckling av sysselsättningen de kommande åren, i synnerhet nästa år innan tillväxten globalt kommer igång.

Sida: 17 av 51 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex, privata tjänster, våren 2007 hösten 2013, Hallands län. (säsongsrensad och trendad serie) 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 Halland Riket Historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tolkning: >110 mycket starkare förväntningar än normalt 100-110 starkare förväntningar än normalt 90-100 svagare förväntningar än normalt <90 mycket svagare förväntningar än normalt Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är den bransch som visar lägst förväntningar på de kommande sex månaderna enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Det svenska jordbruket befinner sig i en pressad och utsatt situation med dålig lönsamhet och vikande produktefterfrågan. Lantbruket är utsatt för hård internationell konkurens och det finns en osäkerhet kring prisutvecklingen. Nötköttsproducenterna befinner sig i en särskilt utsatt situation. Enligt Lantbruksbarometern 2013 är det grisköttproducenterna följt av fjäderfäuppfödare som tror på den bästa lönsamheten under året. Vidare visar barometern att investeringsviljan minskar i såväl byggnader och maskiner som nya affärsmöjligheter. Det är dock bönderna i Halland och Skåne som tror på den bästa lönsamheten bland bönderna i riket. Statistik visar också att det är bönderna i Halland och Skåne som har störst andel äldre jordbrukare. Kvinnorna i branschen är generellt lite yngre än männen och högst andel kvinnor återfinns i åldern 41-50 år i Halland och Skåne.

Sida: 18 av 51 Skogsbruket är starkt exportberoende 3 och den vikande internationella konjunkturen har haft en kraftig negativ inverkan på den svenska skogsnäringen. Även valutakursen, framförallt det relativa värdet mot den amerikanska dollarn, är viktig för avverkningsvolymerna. En stark krona gör svenska varor och produkter dyrare, vilket får till följd att exporten hämmas. 2013 kommer i likhet med 2012 att bli ett svagt år med fallande priser på timmer och massaved. Skogsbruksbarometern 2013 4 tyder dock på en viss optimism från skogsägarnas sida inför 2014. Många bedömare tror att läget kommer att stabiliseras under 2014 med något ökande priser och bättre lönsamhet. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under flera årtionden. Utvecklingen går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och större investeringar i maskiner och annan utrustning. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruket bedöms minska något under 2013 och bli oförändrad under 2014. Offentliga tjänster Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) förväntas den kommunala sektorn i Sverige gå mycket bra 2013, medan landstingen förväntas gå med underskott. Även om den sammantagna bilden för dessa båda sektorer ser relativt god ut i den närmaste framtiden förutspår SKL en svår framtid på lite längre sikt. Ökade investeringsbehov och en demografisk utveckling sätter stor press på effektivisering och kontroll av kostnader samt anpassad verksamhet som följd. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB för tredje kvartalet 2013 bekräftar SKL:s bild av läget. Undersökningen visar att sysselsättningen har ökat med 0,8 procent i offentlig sektor jämfört med tredje kvartalet 2012. Störst var sysselsättningsökningen inom statlig förvaltning på 2,1 procent. I den kommunala sektorn ökade sysselsättningen med 0,7 procent, medan den minskade med 0,1 procent i landstingen. Undersökningen visar också att det fanns 9 200 lediga jobb inom offentlig sektor under tredje kvartalet 2013 i riket. Region Halland har haft problem de senaste åren med att nå en budget i balans. Ökad vårdtyngd och ökade volymer på grund av en åldrande befolkning, har lett till stora kostnadsökningar inom den specialiserade somatiska vården. Inom lasarett och slutenvården samt primärvården upplever man brist på arbetskraft. En gemensam utmaning för den kommunala sektorn är att de yngre barnkullarna ökar i antal, samtidigt som de äldre elevkullarna till gymnasiet minskar. En annan utmaning för den offentliga sektorn är att antalet äldre som arbetar inom sektorn är relativt stort. I synnerhet är andelen äldre (55-64 år) inom grundskolan hög. Under de kommande åren 3 Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för mellan 11 och 13 procent (se Halvarsson, H. och Lundberg C. (2012), Skogsindustrin En faktasamling, Skogsindustrierna). 4 En årlig Sifo-undersökningen bland landets skogsägare från LRF Konsult och Swedbank.

Sida: 19 av 51 kan vi därför förvänta oss en generationsväxling i grundskolan. Ytterligare en utmaning för skolväsendet är införandet av lärarlegitimationen. 5 Ett problem inom sektorn är den relativt sett höga sjukfrånvaron bland kvinnor inom kommun och landsting. En undersökning utförd av fackförbundet Kommunal, publicerad 20 november 2013, visar att mer än en femtedel av kommunals medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen vill byta jobb inom tre år på grund av dålig arbetsmiljö. Enligt rapporten är det i första hand de hårda besparingarna under senare år som lett till att många anser att de har fått en ohållbar arbetsmiljösituation och önskar lämna yrket. Lediga platser Under årets tio första månader har det anmälts 12 433 platser till Arbetsförmedlingen i Hallands län. Det kan jämföras med 14 026 platser under samma period 2011 och 12 785 platser under 2012. Diagram 6 visar det ackumulerade antalet nyanmälda platser 6 till Arbetsförmedlingen i Hallands län sedan januari 2010. Diagram 6. Ackumulerat antal nyanmälda lediga platser (med varaktighet längre än tio dagar), Hallands län. Januari 2010 oktober 2013 2010 2011 2012 2013 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Arbetsförmedlingen 5 Införandet av lärarlegitimationen innebär bland annat att endast de lärare som är legitimerade kommer att få ansvara för undervisningen och sätta betyg. 6 Det finns anledning att vara försiktig med att oreflekterat använda platsstatistiken som en mätare av efterfrågeutbud på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur, annonseringsregler och annonseringskultur förändras också över tid och syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion.

Sida: 20 av 51 Mer än hälften av de nyanmälda platserna har utannonserat inom den privata tjänstesektorn, varav största delen inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt 40 procent av platserna återfinns inom den offentliga tjänstesektorn, där platser inom utbildningssektorn utgör den största delen följt av vård- och omsorg. Fem procent av platserna återfinns inom industrin och två procent inom bygg- och anläggning. En procent av platserna anmäldes inom jord, skog och fiske. De yrkesgrupper som förekommer flest gånger bland de nyanmälda platserna är undersköterskor, restaurangbiträden, förskollärare och fritidspedagoger, grundskollärare, sjuksköterskor och vårdbiträden. Hälften av alla nyanmälda platser tillhör ett yrke som kräver minst gymnasiekompetens, en fjärdedel kräver kortare eftergymnasialutbildning, 13 procent av platserna kräver längre högskoleutbildning och endast 11 procent tillhör yrken där det inte föreligger krav på utbildning. Varsel Diagram 7 visar antalet personer i Hallands län som varslats om uppsägning per månad under åren 2007 till 2013, samt det historiska snittet för varsel per månad 2000 till 2013. Högsta varseltalet en enskild månad noterades i november 2012 med över 500 personer. Under 2012 varslades totalt 2 229 personer om uppsägning i Hallands län. Det är endast marginellt färre varsel än rekordåret 2009, då antalet varsel uppgick till 2 277 personer. Diagram 7. Antal varsel per månad i Hallands län, samt det historiska snittet, 2007-2013 Antal varsel Historiskt snitt 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Arbetsförmedlingen

Sida: 21 av 51 Den varselvåg som inleddes under 2012 i Hallands län avtog under tredje kavartalet 2013. Under de tio första månaderna 2013 har 1 106 personer varslats om uppsägning i länet, vilket ligger över det historiska snittet för motsvarande period på 940 varsel. Siffran kan jämföras med 557 personer 2011 och 1 558 personer 2012. Begränsar vi oss till tredje kvartalet 2013 ligger dock varseltalen återigen på normal nivå. Varsel om uppsägning är en viktig konjunkturindikator och det finns goda anledningar att nogsamt följa varselutvecklingen. Det är dock viktigt att poängtera att långt ifrån alla lagda varsel leder till uppsägning och att än färre leder till arbetslöshet. Ungefär 60 procent av alla varsel leder till uppsägning. Hur stor andel av de uppsagda som anmäler sig som arbetslösa till Arbetsförmedlingen varierar över konjunkturcykeln. Under perioden 2005 till september 2012 uppgick andelen varsel som resulterade i arbetslöshet till 22 procent (mätt nio månader efter det att varslet anmälts till Arbetsförmedlingen). Av de varsel som inkom under finanskrisen hösten 2008 var det uppemot 40 procent som blev arbetslösa 7 SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) visar dock att majoriteten av dem som blir arbetslösa inte blir det på grund av varsel, utan därför att de förlorar sin visstidsanställning eller för att de har svårt att hitta ett första arbete vid inträdet på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i länet Trots den sviktande konjunkturen under 2012 och 2013 har svensk arbetsmarknad stått sig mycket väl i en internationell jämförelse. SCB:s arbetskraftsundersökning visar att sysselsättningen ökat under en längre period. Under senare delen av hösten har sysselsättningen ökat som mest bland ungdomar. Det är både antal och andel sysselsatta som ökar. Sysselsättningsökningen kan till stor del förklaras av ett kraftigt ökat arbetskraftsutbud. Dels har arbetskraften ökat på grund av en rad politiska reformer, exempelvis jobbskattevadrag och reformer i sjukförsäkringen. Dels har Sverige också haft en stor invandring, vilket gynnar sysselsättnings- och arbetskraftsutveckling. I ett internationellt perspektiv har Sverige korta arbetslöshetstider, i genomsnitt 17 veckor för ungdomar 15-24 år och 52 veckor för 25-74 åringar 8. Det senaste året är det dock främst den ökande frånvaron på arbetsmarknaden bland sysselsatta, som förmodas ha ökat sysselsättningen. Ökningen av frånvaron bland sysselsatta beror bland annat på ökad sjukfrånvaro. Den ökade frånvaron har troligtvis lett till att företagen kunnat undvika personalinskränkningar när efterfrågan minskat och att allt fler arbetsgivare har varit tvungna att ta in vikarier. Sedan år 2008 har antalet personer som arbetar i länet i åldern 16-64 år ökat med drygt 2 000 personer, från 123 000 till 125 000 personer 9. Ökningen förklaras ytterst av den 7 Arbetsförmedlingen (2013a), Arbetsmarknadsrapport 2012, Arbetsförmedlingen, Stockholm. 8 Enligt siffror publicerade av OECD har Sverige lägst andel arbetslösa längre än ett år. 18 procent i Sverige, jämfört med 34 procent i OECD och 44 procent i EU15. 9 Nettopendlingen i Hallands län är starkt negativ. En stor pendlingsström går från länets norra delar till Göteborg och Mölndal. Detta innebär att den förvärvsarbetande nattbefolkningen i länet är

Sida: 22 av 51 expansiva privata tjänstesektorn. Mellan 2008 och 2011 ökade antalet sysselsatta i denna sektor med närmare 5 procent i Hallands län, från drygt 46 000 till närmare 49 000. I motsats till den privata tjänstesektorn, där antalet sysselsatta tenderar att öka, tenderar antalet sysselsatta inom industrin att minska. Sedan 2008 har antalet sysselsatta inom industrin i länet minskat från 22 000 till 20 000 personer. En del av minskningen inom industrin uppvägs dock av att industripersonal numera arbetar inom den privata tjänstesektorn genom bemanningsföretag och som konsulter åt industriföretag. Mellan åren 2008 och 2011 har sysselsättningen inom den landstingskommunala sektorn ökat och minskat inom primärkommunal sektor. Inom statlig sektor är nivån oförändrad. Även denna minskning kan till viss del förklaras av överföring av sysselsatta från offentlig till privat tjänstesektor. Mellan åren 2010 och 2011 ökade dock sysselsättningen i samtliga av de tre offentliga sektorerna i länet. Färska uppgifter från AKU tyder på att det är en trend som fortsätter. De svenska hushållens starka ekonomi kommer att driva på utvecklingen under första delen av 2014. Ökade investeringar och ökad export kommer senare under året driva på utvecklingen. Trenden med ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektorn väntas således fortgå under prognosperioden. En stabilisering inom industrin väntas under loppet av 2014, dock inte i termer av någon sysselsättningsökning. Den offentliga sektorn förväntas även den ha en svagt positiv sysselsättningsförändring. Utvecklingen inom byggsektorn i länet förväntas bli positiv under 2013 och förstärkas ytterligare 2014. Trots att Arbetsförmedlingens varselstatistik visar ett något kärvare läge än normalt för 2013 och att de nyanmälda platserna indikerar en svagare aktivitet än normalt gör Arbetsförmedlingen bedömningen att sysselsättningen i länet kommer att öka med 1 100 personer till och med fjärde kvartalet 2013. Under 2014 bedöms konjunkturläget stabiliseras och då förväntas en något starkare sysselsättningstillväxt på 1 500 personer fram till fjärde kvartalet 2014. Tabell 1. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan, Hallands län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 1 100 1 500 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). väsentlig högre än den förvärvsarbetande dagbefolkningen. År 2011 uppgick den förvärvsarbetande nattbefolkningen till 141 500 personer.

Sida: 23 av 51 Utvecklingen inom den privata tjänstesektorn Inom den privata tjänstesektorn är det utbildning, vård och omsorg som ökar allra mest under 2013. Andra delsektorer som går bra enligt prognosundersökningen är transport, besöksnäringen, information och kommunikation. De delbranscher som utvecklas sämre än snittet inom sektorn är finansiella tjänster och företagstjänster samt handel. För 2014 är bilden mer samstämmig från företagen inom den privata tjänstesektorn, då de tror på en sysselsättningsökning på närmare tre procent. Det är fortfarande företag inom utbildning, vård och omsorg som är mest positiva, följt av besöksnäring och finansiell verksamhet och företagstjänster. Minst positiva är företag inom handel samt information och kommunikation. Företagen inom information och kommunikation upplever den största arbetskraftbristen, vilket hämmar deras tillväxtplaner. En annan faktor kan vara att de har haft en kraftig tillväxttakt under längre tid som gör att de inte vill och kan växa lika mycket kommande år. En tredje orsak kan vara ökad konkurrens från utländska företag samt en svagare efterfrågan från industrin. Utvecklingen i några för länet viktiga delbranscher inom industrin Massa- och pappersvarutillverkning, metallvaruindustri, motorfordonsindustri, livsmedelsindustri, trätillverkning och även textilindustri utgör viktiga delar ur ett sysselsättningsperspektiv inom industrin i Hallands län. En utförligare beskrivning av industristrukturen i länet och dess kommuner följer längre fram i rapporten. Här beskrivs den förväntade sysselsättningsutvecklingen. Inom massa- och pappersvarutillverkning och metallvaruindustrin är både efterfrågan och konkurrensen från omvärlden avgörande för sysselsättningsutvecklingen. Under prognosperioden förväntas sysselsättningen inom dessa delar av industrin att minska på grund av en svag global efterfrågan, i synnerhet på grund av en svag efterfrågan i Eurozonen. Även den relativt starka svenska kronan kan förmodas ha en negativ inverkan på dessa företags globala konkurrenskraft. Livsmedelsbranschen är mindre känslig för den internationella konjunkturen varför branschen förväntas ha en något bättre utveckling under prognosperioden. Trätillverkningsindustrin är i stor utsträckning beroende av läget i byggsektorn. Den negativa utveckling som byggbranschen har haft återspeglar sig bland annat i att sysselsättningen inom trävarutillverkning har minskat. Textilindustrin har framförallt annan industri som avnämare för sina produkter. På grund av den kärva konjunkturen inom industrin generellt har textilindustrin upplevt en svag utveckling det senaste året, vilket medfört en minskad sysselsättning.

Sida: 24 av 51 Näringsgrenar och yrken Hallands län brukar betecknas som ett småföretagarlän och det finns närmare 20 000 företag i länet. Av de förvärvsarbetande var det 2011 hela 8,5 procent som hade sin huvudsakliga inkomst från det egna företaget som enskild näringsidkare. I riket uppgick samma antal till 6,9 procent. Det är stor variation mellan olika grupper och kommuner i länet. Av kvinnorna är det endast 5,8 procent som är egna företagare, medan samma siffra för männen uppgår till 11,0 procent. Av kommunerna är det Laholm som toppar med närmare 16 procent egna företagare, medan samma siffra uppgår till strax under sex procent i Halmstad. Vad de egna företagarna har för yrken skiljer sig också stort mellan könen. Medan de manliga egna företagarna sysslar med djuruppfödning, växtodling, byggnadsarbete samt skogsbruk är de kvinnliga sysselsatta som frisörer och hudterapeuter, driver en fackhandel eller städar hotell/kontor. Kvinnor återfinns även som jordbrukare med blandad djuruppfödning och växtodling. Arbetsmarknaden i Hallands län och dess kommuner Tabell 2 beskriver näringsstrukturen i länets kommuner, länet som helhet och i riket. En grov indelning visar att industri, byggnadsverksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske samt offentlig verksamhet svarar för en relativt sett högre andel av sysselsättningen i länet jämfört med riket. Den privata tjänstesektorn utgör däremot en mindre del av den totala sysselsättningen i länet jämfört med riket. Variationerna inom länet är större än variationen mellan Hallands län och riket. Hylte utmärker sig som en industritung kommun. År 2011 arbetade 42 procent av de förvärvsarbetande i kommunen i denna sektor. Kungsbacka utmärker sig som en kommun med en relativt stor tjänstesektor. I Laholm är å andra sidan jordbruket, men även industrin, framträdande näringsgrenar med sju respektive 22 procent av de förvärvsarbetande. Halmstad och Kungsbacka är de kommuner i länet med störst andel förvärvsarbetande inom den offentliga tjänstesektorn.

Sida: 25 av 51 Tabell 2. Grov näringsgrensstruktur i Halland och dess kommuner. Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom området (dagbefolkning). Näringsgren (SNI2007) Grov gruppering Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning, utvinning, energiförsörjning; miljöverksamhet 4% 1% 7% 5% 3% 1% 3% 2% 42% 14% 23% 20% 19% 7% 16% 15% Byggverksamhet 6% 7% 8% 7% 10% 9% 8% 7% Tjänstesektorn 24% 40% 32% 40% 38% 43% 39% 44% Offentlig förvaltning, utbildning, vård, omsorg 23% 37% 28% 26% 30% 37% 33% 32% Okänd verksamhet 2% 1% 2% 1% 1% 2% 1% 1% Totalt antal 4 625 43 581 8 069 18 401 26 977 23 164 124 817 4 326 761 förvärvsarbetande Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2011. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år. I de följande två avsnitten ges en mer detaljerad beskrivning av karaktären på den privata tjänstesektorn samt industrisektorn i länets kommuner. Tillverkningsindustrin i Hallands län Inom tillverkningsindustrin (exkl. energi och miljöförsörjning) i Hallands län arbetar cirka 17 200 personer. Detta motsvarar närmare 14 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen, vilket är samma nivå som i riket. Flera av kommunerna i länet har dock en betydligt högre koncentration av de förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. Tabell 3 beskriver hur antalet förvärvsarbetsarbetande inom tillverkningsindustrin fördelar sig mellan olika ett antal olika delsegment. I de flesta av kommunerna finns ett, eller ett fåtal, dominerande industrisegment. Med andra ord så är sysselsättningsutvecklingen inom industrin i stor utsträckning beroende av ett fåtal industrigrenar.

Sida: 26 av 51 Tabell 3. Industristrukturen i Halland och dess kommuner. Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom området (dagbefolkning). Näringsgren (SNI2007) på 2-siffernivå Industri för metallvaror utom maskiner och apparater Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län Riket 22% 19% 15% 13% 19% 12% 17% 12% 54% 0% 1% 13% 17% 1% 12% 5% Livsmedelsindustri 0% 12% 14% 15% 11% 11% 12% 9% Gummi- och plastvaruindustri 1% 8% 24% 5% 2% 1% 6% 4% Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 5% 1% 5% 5% 14% 15% 6% 6% Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 14% 3% 7% 9% 5% 5% 6% 11% Övrig maskinindustri 0% 5% 11% 8% 4% 10% 6% 13% Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 0% 6% 5% 4% 11% 5% 6% 3% Dryckesvaruindustri 0% 3% 0% 17% 0% 0% 5% 1% Textilindustri 0% 12% 1% 0% 2% 4% 4% 1% Annan tillverkningsindustri 1% 12% 0% 0% 1% 2% 4% 2% Grafisk och annan reproduktionsindustri 2% 5% 7% 3% 1% 5% 4% 3% Industri för elapparatur 0% 3% 0% 1% 5% 7% 3% 4% Möbelindustri 1% 1% 6% 1% 2% 3% 2% 3% Industri för datorer, elektronikvaror och optik 0% 4% 0% 1% 0% 8% 2% 6% Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner 0% 1% 1% 2% 3% 5% 2% 4% och apparater Totalt antal förvärvsarbetande 1 914 5 262 1 751 3 518 3 145 1 496 17 181 581 141 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2011. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år. I Hylte är massa, pappers- och pappersvaruindustrin, metallvaruindustri samt industri för motorfordon särskilt framträdande. I Falkenberg och Laholm är livsmedelsindustrin den dominerande grenen. År 2011 arbetade 15 procent av de förvärvsarbetande i Falkenberg inom livsmedelstillverkning. Motsvarande siffra för Laholm är 14 procent. I Falkenberg är dessutom ett förhållandevis stort antal personer sysselsatta inom dryckestillverkning. Varberg och Kungsbacka särskiljer sig genom att en relativt hög andel av de förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin återfinns inom företag som tillverkar trävaror. Ungefär 15 procent av de förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin i dessa kommuner arbetar i företag som tillverkar trävaror jämfört med sex procent i länet och riket. I Halmstad kommun återfinns en förhållandevis stor andel av förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin i företag som tillverkar metallvaror (19 procent) men även inom textilindustrin (12 procent). Metallvarutillverkningen är mer diversifierad än vad textilindustrin är. I Halmstad är det främst tekniska textilier och industritextilier som produceras.

Sida: 27 av 51 Tjänstesektorn i Hallands län Tabell 4 beskriver tjänstesektorns struktur i Hallands län. Inom tjänstesektorn i Hallands län arbetade ungefär 48 800 personer år 2011. Det motsvarar 39 procent av de förvärvsarbetande (44 procent i riket). Företagen inom den privata tjänstesektorn visar en stor variation och spridning. Sektorn innefattar allt från personal- och serviceintensiva branscher som hotell, restaurang, handel och städ till mer kunskapsintensiva branscher inom IT, och juridisk eller teknisk konsultation. Tjänstesektorn är störst i Kungsbacka med 43 procent av de sysselsatta. Därefter följer Halmstad och Falkenberg, där 40 procent av de förvärvsarbetande arbetar inom tjänstesektorn. Flest anställda finns inom handeln och inom transportföretagen. Partihandeln är störst i Kungsbacka och Hylte, medan detaljhandeln är störst i Falkenberg. I Laholm och Hylte svarar företag inom transportbranschen för en relativt stor del av sysselsättning. Falkenberg och Varberg har den relativt största hotell- och restaurangnäringen i länet. Varberg har också en jämförelsevis stor andel sysselsatta inom bevakning och säkerhetstjänst, vilket förklaras av att Ringhals kärnkraftverk har ett stort behov av dessa tjänster. Arkitekter och tekniska konsulter samt företag inom rekrytering och personaluthyrning utgör relativt små segment i länet jämfört med riket.

Sida: 28 av 51 Tabell 4. Tjänstesektorn i Halland och dess kommuner Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom området (dagbefolkning). Näringsgren (SNI2007) på 2-siffernivå Handel med och serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar Parti - och provisionshandel utom med motorfordon Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Landtransportföretag, rörtransportföretag Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län 5% 5% 6% 4% 7% 6% 5% 4% 21% 17% 17% 13% 12% 21% 16% 12% 22% 18% 23% 34% 21% 22% 22% 16% 14% 13% 15% 10% 10% 7% 11% 10% Riket Post- och kurirföretag 2% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% Hotell och restaurang m.m. Banker och andra kreditinstitut Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Juridiska och ekonomiska konsultbyråer Huvudkontor; konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företags organisation Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag, personaluthyrningsföretag o.d. Företag för bevakning och säkerhetstjänst, detektivbyråer Företag för fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor Kontors- och andra företagstjänstföretag 5% 9% 8% 11% 11% 8% 9% 8% 4% 2% 3% 2% 3% 2% 2% 3% 5% 4% 4% 3% 3% 3% 4% 4% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 2% 1% 2% 1% 4% 2% 3% 2% 3% 1% 4% 3% 4% 3% 5% 3% 5% 3% 2% 3% 3% 4% 5% 0% 1% 0% 1% 5% 0% 1% 1% 5% 3% 8% 3% 7% 5% 4% 4% 7% 1% 1% 0% 3% 1% 2% 3% Övriga service företag 4% 13% 8% 7% 8% 10% 10% 20% Totalt antal förvärvsarbetande 1 098 17 376 2 563 7 425 10 349 10 230 48 787 1 885 637 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2011. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år. Yrkesstrukturen i länet Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Merparten av alla yrkesgrupper som finns är dominerade av ett kön. Endast 22 yrkesgrupper av 113 har en jämn könsfördelning (intervallet 40-60 procent) i Hallands län. I tabell fem finns de 30 största yrkesgrupperna i Hallands län enligt SCB:s yrkesregister. Endast tre av de grupperna har en jämn könsfördelning.