Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Löneuppgifterna avser november månad. Statistiken bearbetas och publiceras sedan på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som är förtroendevald ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistiksammanställningar som du som förtroendevald kan ha nytta av, exempelvis lönenivåer och löneökningar samt rörlighet och andra bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om lönestatistiken så är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna i primärkommunal sektor utgör drygt 5 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. När Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer 2007 blev gymnasieingenjörerna den största utbildningsinriktningen bland medlemmar inom primärkommunal sektor. Detta är dock en grupp som sjunker i antal eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer som medlemmar och många av de befintliga har gått i pension de senaste åren. De senaste åren har andelen civilingenjörer och högskoleingenjörer ökat inom kommunen. 43 procent av medlemmarna var civilingenjörer och 24 procent högskoleingenjörer 2014. Gymnasieingenjörerna utgör nu 21 procent av medlemmarna inom kommunen. 41 procent av medlemmarna inom kommunen är kvinnor, vilket är en högre andel än inom privat och statlig sektor. 23 procent av medlemmarna inom kommunen arbetar som chefer. Andelen specialister och projektledare är 16 respektive 18 procent men den största andelen medlemmar (42 procent) har angivit annan befattning när de svarat på löneenkäten. 61 procent av medlemmarna inom kommunen har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en betydligt högre andel än inom privat och statlig sektor men något lägre än landstinget. I 2014 års löneenkät angav 18 procent av medlemmarna inom primärkommunal sektor att de bytt arbete (här avses även interna byten) det senaste året. Mer än hälften angav att det bytt jobb inom kommunen och övriga till annan arbetsgivare (annan kommun). 84 procent har angivit att de har haft ett lönesamtal under 2014. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2012, 2013 och 2014 för kommunen finns på ovanstående sida.
Bakgrundsstatistik Bakgrundsdata för år 2012, 2013 och 2014 Primärkommunala avtal Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät Primärkommunala avtal 2012 2013 2014 medel antal medel antal medel antal Fast lön 36 557 3 379 37 765 3 455 38 905 3 560 Rörlig lön 3 937 147 3 755 145 4 223 142 Natura 2 882 103 1 787 100 1 905 107 Totallön 36 783 3 382 37 974 3 455 39 130 3 560 Övertid 10 1 794 10 1 831 9 1 851 antal procent antal procent antal procent Kön 1 Man 2 139 63 2 106 61 2 110 59 2 Kvinna 1 243 37 1 349 39 1 450 41 Totalt 3 382 3 455 3 560 Födelseår, fasta femårsklasser -1954 452 13 1955-1959 460 13 1960-1964 433 12 1965-1969 444 12 1970-1974 478 13 1975-1979 531 15 1980-1984 408 11 1985-354 10 Totalt 3 560 Examensår, fasta femårsklasser -1979 431 13 1980-1984 290 9 1985-1989 314 10 1990-1994 322 10 1995-1999 444 14 2000-2004 581 18 2005-2009 470 14 2010-2014 416 13 Totalt 3 268 Utbildning 1 Civilingenjör 1 375 41 1 437 42 1 536 43 2 Högskoleingenjör 697 21 787 23 851 24 3 Annan högskoleutbildning 411 12 401 12 419 12 4 Gymnasieingenjörer mfl 898 27 826 24 743 21 Totalt 3 381 3 451 3 549 Befattning 1 Annan befattning 1 406 42 1 436 44 1 403 42 2 Specialister 465 14 468 14 554 16 3 Projektledare 605 18 601 18 616 18 4 Chefer/företagsledare 846 25 792 24 788 23 Totalt 3 322 3 297 3 361 Konsult 1 Nej 3 205 97 2 Ja, konsultföretag med arbetsledning från egna företaget 28 1 3 Ja, konsult-/bemanningsföretag, beställarföretaget arbetsleder 2 0 4 Ja, konsult eget företag 26 1 5 Ja, annan typ av konsult 33 1 Totalt 3 294 Övertidsersättning 1 Ja, i komptid och/eller pengar 2 130 63 2 155 63 2 175 61 2 Nej, invägd i lön eller kompenserad på annat sätt 663 20 703 20 670 19 3 Nej, ej kompenserad 473 14 474 14 546 15 4 Vet ej 109 3 110 3 154 4 Totalt 3 375 3 442 3 545 Har bytt arbete 1 Ja 669 21 597 19 588 18 2 Nej 2 473 79 2 609 81 2 741 82 Totalt 3 142 3 206 3 329 Typ av arbetsbyte 1 Inom företaget 336 50 313 52 305 52 2 Inom koncernen 19 3 18 3 11 2 3 Annan arbetsgivare 314 47 266 45 272 46 Totalt 669 597 588 Har haft lönesamtal 1 Ja 1 053 70 2 883 84 2 984 84 2 Nej 425 28 537 16 538 15 3 Vet ej 23 2 25 1 26 1 Totalt 1 501 3 445 3 548 Har haft revision 1 Ja 2 507 75 3 098 90 3 198 91 2 Nej 818 24 311 9 296 8 3 Vet ej 34 1 29 1 39 1 Totalt 3 359 3 438 3 533 region 1 Stockholmsregionen 740 22 768 22 825 23 2 Göteborgsregionen 534 16 571 17 593 17 3 Malmöregionen 556 16 561 16 549 15 4 Övriga Sverige 1 552 46 1 555 45 1 593 45 Totalt 3 382 3 455 3 560 2
Åldersfördelning Sedan mitten av 90-talet har det skett en stor förändring av åldersstrukturen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar inom primärkommunal sektor. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1994 och 2014. Medelåldern har sjunkit något sedan 2013 och är nu på samma nivå som 1994, 44,8 år. Andelen yngre medlemmar 2014 är högre jämfört med 1994. Det är dock en betydligt lägre andel medlemmar i åldrarna 45-49 år och en mycket större andel medlemmar 60 år och äldre. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer 2007. Underlaget från 1994 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2014 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2014 för att få en jämförbar grupp så är andelen yngre större då gymnasieingenjörerna exkluderas och andelen äldre lägre. 2014 var 38 procent av medlemmarna i kommunen 50 år eller äldre och 13 procent 60 år eller äldre. Detta i kombination med att ganska få nyutexaminerade börjar arbeta i kommunen kan och innebär en stor brist på ingenjörer i kommunen både idag och på sikt. Som en jämförelse kan nämnas att 1994 var 34 procent av medlemmarna över 50 år och bara 5 procent var 60 år eller äldre. 3
Löner I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer inom privat sektor, statlig sektor samt primäroch landstingskommunal sektor 2014 fördelat på examensår utan hänsyn taget till befattning. Diagrammet visar tydligt att medlemmar inom den privata sektorn har en högre medellön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Medellönen inom kommunen ligger över medellönen i statlig sektor de första 10 åren efter examen, sedan har medlemmarna inom statlig sektor en högre medellön. Lönekurvan för primärkommunal sektor är betydligt flackare än för övriga. Ingångslönen 2014 var cirka 29 000 kronor per månad och slutlönen cirka 50 000 kronor. I privat sektor däremot var slutlönen mer än dubbelt så hög som ingångslönen 2014. Medianlönekurvorna följer samma mönster som medellönekurvorna, men ligger på en något lägre nivå. Anledningen till att lönekurvorna för primär- och landstingskommunal sektor är hackigare än privat sektor är att de grundar sig på färre antal medlemmar och därför är känsligare för extremvärden. Diagrammen på nästa sida visar medellönerna för högskole- och gymnasieingenjörer. För högskoleingenjörer med nyare examen skiljer inte lönerna så mycket, privat sektor ligger något över de andra sektorerna. Däremot drar privat och statlig sektor ifrån efter ett par år. Medlemmarna i kommunal sektor har lägst medellön inom samtliga åldersgrupper med undantag för de allra yngsta medan medlemmarna i privat sektor har de högsta medellönerna. Istället för examensår är gymnasieingenjörernas löner fördelat på ålder i 5-årsklasser. Lönespannet är betydligt mindre för gymnasieingenjörerna än för exempelvis civilingenjörer. Skillnaden i medellön mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen är bara 4 500 kronor i månaden för gymnasieingenjörer som arbetar inom kommunen. 4
5
Diagrammet nedan visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5 000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar. Inom den primärkommunala sektorn är en betydligt högre andel medlemmar gymnasieingenjörer än i exempelvis privat sektor vilket också påverkar lönerna. I detta diagram tas ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 6
Män tjänar oftast något mer än vad kvinnor gör. Om man inte tar hänsyn till några bakomliggande faktorer alls så är männens lön inom den kommunala sektorn cirka 2 000 kronor mer än vad kvinnornas är. I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer i primär- och landstingskommunal sektor per befattning och kön fördelat på examensår. Diagrammet visar att skillnaden blir mycket mindre, och i vissa fall högre för kvinnorna, då man tar hänsyn till befattning och examensår. Lönerna inom den kommunala sektorn är något jämlika än inom privat och statlig sektor. 7
Löneökningar Diagrammet visar den genomsnittliga individuella procentuella löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2013 och 2014 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2014 var det åtta procent av medlemmarna inom primärkommunal sektor som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde. För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Eftersom de yngre ofta har en lägre lönenivå ger samma löneökning i kronor som för de med en äldre examen en högre procentuell ökning. Skillnaden i procentuell löneökning mellan unga och äldre är störst inom den privata sektorn. 8
Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig respektive kommunal sektor för perioden 1980-2014. Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa på grund av ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen, följt av kommunal sektor. 9
I diagrammet nedan visas antalet nyutexaminerade civilingenjörer som besvarat löneenkäten 1993-2014. Det är stora variationer i hur många nyutexaminerade som börjar arbeta samma år som de tar examen och hur dessa fördelas mellan sektorerna. Genomgående kan sägas att de allra flesta nyutexaminerade börjar arbeta inom den privata sektorn. Uppgifterna hämtas från löneenkäten. Mellan 2006 och 2012 avser löneenkäten medlemmens uppgifter i september istället för som tidigare december. Från och med 2013 är mätmånaden ändrad till oktober. Detta förklarar till stor del att det ser ut att vara färre nyutexaminerade som har fått jobb under några år för att sedan öka 2013. 10
Rörlighet Bland de medlemmar i kommunen som besvarade löneenkäten 2014 har 18 procent angivit att de bytt arbete under det senaste året (oktober 2013-oktober 2014). Över hälften bytte inom kommunen och resterande till annan arbetsgivare. Andelen som byter arbete skiljer sig dock mycket beroende på ålder. Bland medlemmarna som är 29 år eller yngre var det en fjärdedel som bytte arbete under 2014 medan det i den äldsta åldersklassen, medlemmar 60 år och äldre, var det strax över 10 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i kommunen 2014 och bytte arbete under 2014 hade en genomsnittlig löneökning på 8,7 procent. De som bytte arbetsgivare fick i snitt 10,3 procent och de som bytte arbete inom kommunen hade en genomsnittlig löneökning på 8,2 procent. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 3,4 procent. 11
Dagrammet nedan visar den individuella löneökningen för kommunal sektor fördelad på examensår i 5-års klasser och om man bytt jobb eller inte. Kommun och landsting är hopslaget då det inte går att särredovisa grupperna då underlaget blir för litet. Bland de som är kvar på samma arbetsplats ser man att de med en nyare examen har något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. Trenden är inte lika tydlig bland dem som bytt jobb, detta beror troligen på att det är relativt få medlemmar i kommunal sektor som bytt jobb så underlaget per 5-års klass är litet och extremvärden påverkar starkt. 12
Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 300 000 akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart kommunen kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år 2014 65 procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom kommunen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t.ex. olika kommuner, län och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken för den partsgemensamma statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren 2007-2014. Statistik från löneenkäten finns tillgänglig för 2011-2014. På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) för kommunala sektorn och väljer att redovisa lönestatistiken per län. Statistiken är enbart redovisad per län och säger ingenting om hur fördelningen på t.ex. befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplot-diagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 13
Löner 2014 per Län Sektor Kommun Län Antal Medel 10:ePerc UndreKvartil Median ÖvreKvartil 90:ePerc Blekinge län 56 36 230 27 300 30 225 35 275 39 375 47 500 Dalarnas län 116 37 247 28 190 30 800 34 900 41 325 50 300 Gotlands län 58 38 209 30 530 32 250 34 770 39 300 49 700 Gävleborgs län 102 39 286 29 000 32 000 36 775 40 714 54 200 Hallands län 207 37 465 29 350 31 500 35 700 41 000 49 400 Jämtlands län 93 34 690 27 829 30 500 33 047 37 000 43 000 Jönköpings län 172 37 360 28 650 30 850 33 925 43 052 51 986 Kalmar län 105 36 709 27 235 30 600 34 500 41 675 49 600 Kronobergs län 129 35 905 28 100 31 250 34 350 39 101 47 400 Norrbottens län 185 37 443 27 860 31 700 35 710 40 859 48 700 Skåne 734 38 541 29 500 32 200 36 425 42 450 50 600 Stockholms län 918 42 034 31 000 34 221 40 000 46 500 55 500 Södermanlands län 121 36 831 29 000 31 050 35 350 41 500 47 700 Uppsala län 124 38 193 29 300 31 713 35 850 41 250 50 400 Värmlands län 174 36 204 28 400 31 300 34 975 38 900 46 000 Västerbottens län 125 37 007 27 900 30 500 34 875 39 500 52 200 Västernorrlands län 133 37 122 27 550 31 096 34 800 40 100 51 000 Västmanlands län 117 39 364 28 100 32 000 36 800 44 000 53 000 Västra Götaland 864 37 849 28 900 32 038 36 075 41 600 48 700 Örebro län 138 34 421 26 800 29 500 32 645 38 000 44 000 Östergötlands län 185 38 929 29 670 33 400 36 900 43 078 50 000 Källa: Löner från arbetsgivare Kommun, medlemmar hos Sveriges Ingenjörer Saco LöneSök 4 856 38 423 29 000 32 000 36 250 42 303 50 600 14
Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 15
Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara till exempel myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t.ex. ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer m.fl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt 16
till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de kommuner där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den andra avser kommunala sektorn. Listorna är sorterade i bokstavsordning utifrån kommunens namn. Kommunernas inbördes placering på listan samt antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen kommuner jämfört med privata sektorn RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 22 Borås Stad 78.8 32 5 Göteborgs stad 93.5 193 3 Halmstads Kommun 96.4 53 2 Helsingborgs Stad 96.5 42 16 Jönköpings kommun 84.3 47 20 Karlstads Kommun 82.5 46 6 Kristianstads Kommun 92.4 33 9 Linköpings Kommun 90.4 39 17 Luleå Kommun 83.3 55 18 Lunds Kommun 83.1 32 8 Malmö kommun 90.6 88 7 Nacka Kommun 90.9 40 13 Norrköpings Kommun 87.0 34 19 Region Gotland 83.0 46 1 Stockholms stad 97.9 153 12 Sundsvalls Kommun 88.9 42 4 Täby Kommun 93.6 32 10 Uppsala Kommun 90.4 42 15 VA SYD 85.2 38 14 Västerås Stad 86.5 33 21 Växjö Kommun 81.1 45 11 Örebro Kommun 89.1 49 17
Relativa lönelägen kommuner jämfört med kommunala sektorn totalt RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 22 Borås Stad 91.8 32 4 Göteborgs stad 104.2 193 8 Halmstads Kommun 101.5 53 2 Helsingborgs Stad 105.2 42 21 Jönköpings kommun 94.5 47 17 Karlstads Kommun 96.5 46 13 Kristianstads Kommun 97.9 33 9 Linköpings Kommun 100.2 39 18 Luleå Kommun 96.2 55 15 Lunds Kommun 96.9 32 10 Malmö kommun 99.6 88 5 Nacka Kommun 103.5 40 11 Norrköpings Kommun 98.6 34 19 Region Gotland 95.8 46 1 Stockholms stad 106.1 153 12 Sundsvalls Kommun 98.2 42 3 Täby Kommun 104.5 32 6 Uppsala Kommun 103.0 42 14 VA SYD 97.2 38 7 Västerås Stad 102.7 33 20 Växjö Kommun 95.0 45 16 Örebro Kommun 96.6 49 Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Ihrfors Wikström, via e-post anna.ihrfors.wikstrom@sverigesingenjorer.se eller telefon 08-613 8074. 18