Hälso- och sjukvårdsnämnden Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-26 Dnr 1501046 1 (11) Hälso- och sjukvårdsnämnden Psykiatrisatsning 2015 Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 8 100 000 kronor till sjukvårdsnämnd Sund för fler Första Linjen-verksamheter och förstärkt föräldrastöd. 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 4 500 000 kronor till sjukvårdsnämnd Sund för utveckling av vården för personer med självskadebeteende. 3. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger föreningen SHEDO ett bidrag på 500 000 kronor för kunskapsspridning inom området självskadebeteende. 4. Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 500 000 kronor till Lunds Fontänhus för projekt gällande studenter med psykisk ohälsa under förutsättning att övriga tänkta huvudmän beslutar i enlighet med nuvarande finansieringsmodell. 5. Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 400 000 kronor till sjukvårdsnämnd Sund för försöksprojekt med vårdhundar inom psykiatri. 6. Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 1 980 000 kronor för att finansiera ett suicidpreventivt utvecklingsprojekt. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för projektets genomförande. 7. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger föreningen SPES ett bidrag på 20 000 kronor för deltagande i utveckling av suicidpreventivt arbete. 8. Fortsatt finansiering 2016 ska beaktas i budget. 9. Återrapportering av genomförda insatser ska ske i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård samt i hälso- och sjukvårdsnämnden senast april 2016. 10. Skånevård Sund får ett utökat uppdrag rörande: C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\2015-11-13\psykiatrisatsning 2015\1501046 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2015-10-26 2 (11) a. Fler Första Linjen-verksamheter och fortsatt utveckling av förstärkt föräldrastöd inom Första Linjen-verksamheterna omfattande 8 100 000 kronor. b. Vård av personer med självskadebeteende omfattande 4 500 000 kronor. c. Försöksverksamhet vårdhundar inom psykiatri omfattande 400 000 kronor. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sin internbudget, fastställd 2015-01-23 10, anslagit medel för satsning inom psykiatrin. I och med det av regionstyrelsen beslutade reformstoppet (2015-06-04 101) minskades detta anslag med 19 miljoner kronor. I detta ärende beskrivs hur resterande 16 miljoner kronor av dessa medel kommer att fördelas. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2015-10-26 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Inom pågår sedan flera år ett arbete för att utveckla vården för personer med psykisk sjukdom och ohälsa. Arbetet har bland annat utgått från identifierade behov beskrivna i den strategiska plan för psykiatrin 2012-2014 som Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om 2012-08-27 145, de övergripande målsättningar som anges i PRIO, regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016, samt Socialstyrelsens riktlinjer inom vårdområdet. Utvecklingsarbetet har stort fokus på att patienter, brukare och anhörigas delaktighet ska öka individuellt och på organisationsnivå., Kommunförbundet Skåne och NSPH Skåne tog under våren 2014 fram gemensamma principer för ett fortsatt långsiktigt samarbete samt förslag på pilotprojekt under år 2014 och 2015. 2014-10-24 16 beslöt hälso- och sjukvårdsnämnden om uppdrag och finansiering för 2014 och 2015 för att uppnå målet gällande ökat inflytande och delaktighet på individ- och organisationsnivå för patienter, brukare och anhöriga. För att fortsätta utveckla vården för personer med psykisk sjukdom och ohälsa har Hälso- och sjukvårdsnämnden i sin internbudget, fastställd 2015-01-23 10, anslagit medel för ny satsning psykiatri. Av dessa medel föreslås 16 miljoner kronor fördelas till följande områden: Fler Första Linjen-verksamheter och förstärkt föräldrastöd Vård för personer med självskadebeteende samt kunskapsspridning Projekt gällande studenter med psykisk ohälsa Försöksverksamhet vårdhundar inom psykiatri Utveckling av suicidpreventivt arbete
Datum 2015-10-26 3 (11) Fler Första Linjen-verksamheter och förstärkt föräldrastöd Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2011-04-15 63 om en särskild satsning på barn och unga med psykisk ohälsa. Som ett led i denna satsning tog Hälso- och sjukvårdsnämnden 2012-10-22 191 beslut om uppdrag för första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga mellan 6 och 18 år som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa. Ärendet innehöll också ett uppdrag att skapa en tydlig ingång för barn och unga samt deras vårdnadshavare kring att söka stöd vid psykisk ohälsa ( En väg in ). En väg in är ett telefonnummer för hela Skåne dit barn och ungdomar upp till 18 år kan ringa för råd, stöd, kontakt och nyanmälan gällande psykisk hälsa. Även anhöriga, skolpersonal etcetera är välkomna att ringa En väg in. Telefonrådgivningen startades för att enklare och snabbare kunna hjälpa barn och unga som mår psykiskt dåligt och bemannas av legitimerade sjuksköterskor som ger råd och stöd, förmedlar kontakt med Första linjenmottagningar, specialistpsykiatrin eller andra lämpliga instanser. De första fem Första Linjen-mottagningarna i Skåne startade i juli 2013. Mottagningarna startade i Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Ystad. Utöver de fem initiala Första Linjen-mottagningarna har mottagningar öppnats i Trelleborg, Hässleholm, Simrishamn och Ängelholm. Utöver dessa nio Första Linjen-mottagningar har det även startat upp Första Linjen-verksamhet i Burlöv, Hörby, Osby och Bromölla. Första Linjen vänder sig till barn och unga mellan 6 och 18 år med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och deras föräldrar. Syftet är att göra det enklare för barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt att få hjälp i ett tidigt skede. I s hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015, fastställt av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-23 11, finns utvecklingsuppdrag som berör En Väg In och Första Linjen-mottagningarna utifrån följande uppdragsbeskrivningar; Uppföljningsbara övergripande mål med särskilt fokus på ungdomsmottagningar, tillgång till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri, tillgång till Första Linjen-mottagningar och effekterna av telefonsystemet En väg in ska tas fram. Fler Första Linje-verksamheter ska startas för att uppnå god geografisk täckning i hela Skåne. Verksamheterna ska ha som uppdrag att utöka föräldrastödet när behov finns. Det finns planer för Första Linjen-verksamhet i Sjöbo, Skurup, Klippan, och Höganäs. Hösten 2015 planeras en mottagning att öppna i Landskrona. Diskussioner har förts och kommunerna är positiva i Åstorp, Lomma, Staffanstorp, Kävlinge, Svalöv, Eslöv, Svedala och Vellinge. Endast en
Datum 2015-10-26 4 (11) kommun har varit negativ till en mottagning. Sammantaget finns det mottagningar eller planer för mottagningar i 26 av de 33 skånska kommunerna. I uppbyggnadsskedet av En Väg In och Första Linjen-mottagningarna har resurser och personal flyttats från den specialiserade Barn- och ungdomspsykiatrin till Första Linjen-mottagningarna. Det bedöms inte möjligt att göra ytterligare utökning av Första Linjen-verksamheten i Skåne utan tillskjutande av medel varför 8 100 000 kronor föreslås fördelas till barn- och ungdomspsykiatrin inom Skånevård SUND för fortsatt etappvis utökning av antalet verksamheter samt för att utöka föräldrastödet när behov av detta finns. Uppdraget omfattar också fortsatt utveckling av uppföljningsbara övergripande mål för tillgång till Första Linjen mottagningar och effekterna av telefonsystemet En väg in. Vård för personer med självskadebeteende Självskadebeteende är mycket vanligt förekommande. En nyligen genomförd svensk prevalensmätning visade att ungefär varannan person som får vård inom psykiatrin har skadat sig själv under det senaste halvåret. Av de som skadat sig hade mer än 90 % någon gång haft självmordstankar och ungefär hälften försökt ta sitt liv vid något tillfälle. Personer med självskadebeteende som har en återkommande eller långvarigt förhöjd risk för självmord, kan hamna i långvariga inläggningar som riskerar autonomin med påföljande risk för försämring. Utvecklingen av vården för personer med självskadebeteende har varit ett av de prioriterade områdena i s strategiska plan för psykiatrin 2012-2014 som Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om 2012-08-27 145. Sedan 2012 har det genomförts en utveckling bestående av bland annat förstärkning av behandlingsutbudet med nya team eller förstärkning av befintliga, nya former av samarbeten mellan Vuxenpsykiatrin och Barn och ungdomspsykiatrin med åldersintegrerade team samt kompetenshöjning för stora delar av medarbetarna i division psykiatri. Samverkan med intresseföreningen SHEDO har varit av stor betydelse i utvecklingsarbetet. Division Psykiatri är värd för Nationella självskadeprojektets arbete i södra Sverige vilket har lett till flera utvecklingsinsatser och samarbeten. Bland annat framtagande av ett nationellt kvalitetsdokument för psykiatrin; Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. I s hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015, fastställt av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-23 11, finns utvecklingsuppdrag som berör förbättrad vård för patienter med självskadebeteende utifrån följande uppdragsbeskrivningar;
Datum 2015-10-26 5 (11) Arbetet mot självskadebeteende och ätstörningar ska ytterligare stärkas och utvecklas med särskilt fokus på patienter med stort vårdbehov. Under våren ska vårdplatssituationen inom psykiatrin belysas samt förslag på mellanvårdformer etableras. Slutenvården ska även belysas utifrån ett paramedicinskt perspektiv. Bedömningen är att utbyggnaden av vården vid självskadebeteende kommit igång bra men att fortsatt utvecklingsarbete behövs. Möjligheten att få hjälp av högspecialiserade insatser, som exempelvis Regionkliniken i Växjö upphörde under hösten 2014 och ambitionen är att divisionen ska kunna erbjuda bättre insatser för de med allra störst vårdbehov i Skåne. För att nå ambitionen om att erbjuda unga ett bra stöd tidigt, ge ett adekvat utbud av evidensbaserade behandlingar i hela Skåne och specialiserade insatser för de med allra störst behov krävs ytterligare satsningar och en ytterligare ambitionshöjning. Fortsatt utveckling, med utgångspunkt bland annat från det nationella kvalitetsdokumentet för psykiatrin; Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, planeras inom följande områden: 1. Intensiv familjebehandling Barn och ungdomspsykiatrin Genom att mer fokuserat erbjuda unga med risk att utveckla allvarliga självskadebeteende och deras familjer stöd och behandling vill man möta behoven tidigare. BUP avser att under 2015 öka familjebehandlingsinsatserna och att anpassa de nuvarande behandlingsformerna för självskadebeteende. 2. Fortsatt utveckling av behandlingsutbud Tillgången till evidensbaserad behandling vid självskadebeteende har ökat i Skåne. Förslaget är att Dialektisk beteendeterapi, DBT skall erbjudas i hela Skåne och att den nya behandlingsmetoden, ERGT - Emotion Regulation Group Therapy - implementeras under 2015-2016. 3. Brukarstyrd inläggning Traditionell heldygnsvård har ofta visat sig vara en ineffektiv vårdform för personer med självskadebeteende. Vårdtiderna blir långa och bruket av tvångsinsatser är stor för målgruppen. Brukarstyrd inläggning är en intervention som är tänkt att möjliggöra inläggning av individer med självskadebeteende, som i samband med kris har en ökad risk för självmord, utan att riskera deras autonomi. Metoden finns sedan ca 30 år i Nederländerna. 4. Program för anpassade och individualiserade insatser för de med störst vårdbehov De senaste åren har division psykiatri haft behov av externa högspecialiserade insatser för de med störst behov av heldygnsvård.
Datum 2015-10-26 6 (11) Möjligheten till denna form av vård upphörde under hösten 2014 och de patienter som var placerade kommer åter att få annan vård. Arbetet med att på något håll i landet etablera en ny enhet med riksintag pågår på nationell nivå men det bedöms ta tid innan en sådan enhet är på plats. Division psykiatri behöver utveckla nuvarande heldygnsvård för att bättre möta behoven hos denna grupp. Förslaget är att intensifiera utvecklingen av anpassade och individualiserade lösningar för de med långa vårdtider och mycket tvångsinsatser. Dessa processer bör genomföras i nära samverkan med kommunala insatser. Den resurs som personer med egen erfarenhet av självskadebeteende utgör ska användas på olika sätt. En del av den planerade utvecklingen sker inom ramen för nuvarande uppdrag och resurser men den tydliga ambitionshöjningen vad gäller utbud av behandling och vårdformer samt behov av kringresurser för att konsolidera, skapa långsiktighet och utvärdera satsningarna kräver tillskott av nya medel varför 4 500 000 kronor föreslås fördelas till division psykiatri inom Skånevård SUND för detta ändamål. Kunskapsspridning Föreningen SHEDO har med finansiering av Allmänna Arvsfonden genomfört det treåriga (2012-2015) informationsprojektet Ego Nova om självskadebeteende och multipelproblematiken självskadebeteende/ätstörningar. Inom ramen för projektet har två dramadokumentärer spelats in, en bok, Ibland finns det inga enkla svar, har skrivits, tre forumteaterföreställningar har producerats och föreläsare har utbildats som föreläser runt om i Sverige. Informationsprojektet Ego Nova syftar till att öka kunskaperna på området och att verka mot fördomar och stigmatisering. Projektet har också en salutogen inriktning genom att lyfta fram berättelser som visar att det går att bli frisk. I projektet medverkar såväl drabbade, som anhöriga, och professionella. För att sprida kunskapen inom ramen för Ego Nova-projektet till Region Skånes medarbetare som möter målgruppen föreslås föreningen SHEDO tilldelas ett bidrag på 500 000 kronor för aktiviteter under perioden 2015-10-01-2016-12-31. Projekt gällande studenter med psykisk ohälsa Nationella studier har visat en försämrad psykisk hälsa bland yngre vuxna. Även i Skåne är det, enligt Folkhälsorapport Skåne 2013, i åldersgruppen yngre vuxna (18-34 år) som man återfinner högst andel med psykisk ohälsa. I denna åldersgrupp finns många studenter. Stress och psykisk ohälsa kan hindra studenter från att lyckas med sina studier. Hösten 2012 startade Lunds Fontänhus med stöd av, Sparbanksstiftelsen Öresund och Lunds Universitet ett förprojekt som i januari 2013 utvecklades till ett treårigt projekt finansierat av Allmänna arvsfonden. Projektet En väg framåt riktar sig till studenter som har, eller
Datum 2015-10-26 7 (11) riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. Projektet har drivits i samarbete med flera aktörer, framförallt Lunds universitet och har tagit emot runt 25-35 studenter per termin. På Fontänhuset har dessa studenter erbjudits handledning, studieplatser, gemenskap och möjligheter till olika kurser och aktiviteter för kropp och sinne. Lunds Fontänhus lundamodell av Supported education kombinerar Fontänhusmodellens helhetssyn på självkänsla, uppsökande ansvar och delaktighet, med coaching och studiestöd i en strukturerad miljö. Projektets strävan är att studenterna ska finna trygghet och balans i livet och studierna. Syftet med satsningen är att studenterna skall ges möjligheter och verktyg till utökat nätverk, en stärkt självkänsla, fullföljda studier, ett förbättrat välmående och en karriär efter eget val. Projektet har hittills med god marginal uppnått sitt mål - att minst 50 % av deltagarna genomför sina studier i enlighet med sina mål, alternativt går ut i förvärvsarbete, samt att minst 75 % av deltagarna upplever att de förbättrar sin livssituation genom projektet. Efter projekttidens slut, januari 2016, är Fontänhusets ambition att driva vidare En väg framåt som en permanent studieenhet på Lunds Fontänhus. föreslås, under förutsättning att övriga tänkta huvudmän (Lunds Universitet och Lunds kommun) också beslutar om finansiering, att delfinansiera En väg framåt under 2016 och 2017, med totalt 500 000 kronor. Försöksverksamhet vårdhundar inom psykiatri Socialstyrelsen har i Vårdhundar för äldre i särskilt boende, januari 2014, granskat effekter och vetenskapligt stöd. Granskningen kunde inte styrka några effekter på varken patientens upplevda ensamhet, positiva eller negativa känslor eller depression och ångest. Utredningen visar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att ge slutsatser om effekter av vårdhundar. Socialstyrelsen konstaterade att fler välgjorda studier krävs för att kunna belägga effekterna. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2014-03-21, 39, att avsätta medel för att initiera en försöksverksamhet med vårdhundar i hälso- och sjukvården. Vårdproduktionsutskottet lämnade 2014-05-06 ett uppdrag till Skånevård KRYH att genomföra en försöksverksamhet inom palliativ vård. Försöket genomfördes under september-december 2014 vid två avdelningar för palliativ slutenvård i Lund och Kristianstad. I beslutet om försöksverksamhet ingick också att en utvärdering av verksamheten skulle göras av Palliativt Utvecklingscentrum, som är en samverkan mellan Lunds Universitet och. Driftsnämnd KRYH beslutade 2015-02-25 att överlämna en rapport, utvärdering Projekt Vårdhundar, 2015-01-28, till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Utvärderingen har inkluderat så kallad registrerad
Datum 2015-10-26 8 (11) symtomskattning, fri journaldokumentation av patientens upplevelse, en medarbetarenkät, erfarenheter från hundförarna samt synpunkter från anhöriga. Rapporten konstaterar att det empiriska materialet och underlaget för studien är av det slaget att någon säker skattning av vårdhundarnas inverkan på patientens symptom och egna upplevelser inte kan göras. Trots ett icke systematiskt sätt att dokumentera dem, var patientupplevelserna dock genomgående positiva, och utvärderingen kunde inte påvisa några negativa reaktioner av vårdhundarna. För att stödja ett nytt försöksprojekt, inkluderande utvärdering, denna gång inom den psykiatriska vården föreslås maximalt 400 000 kronor fördelas till division psykiatri inom Skånevård SUND för aktiviteter under perioden 2015-10-01-2016-12-31. Inför starten av försöksprojektet ska en riskanalys göras på deltagande enheter samt vidtagande av förebyggande åtgärder för att etablera rutiner för hundens medverkan. Det gäller både patientsäkerhet, liksom säkerhet för personalen, smittskydd och omsorg om hunden enligt krav i Djurskyddslagen (1988:534). Samtidigt ska säkerställas att det finns ett väl förankrat program för egenkontroll samt avvikelsehantering enligt kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och Miljöbalken (1998:808). Utveckling av suicidpreventivt arbete Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna. De senaste tjugo åren har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom i åldersgruppen 15-24 år där självmord i stället blivit något vanligare. I denna åldersgrupp är självmord den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor och män i Sverige. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 framgår att cirka 4 % av både män och kvinnor har haft allvarliga självmordstankar och knappt 1 % har försökt att ta sitt liv under det gångna året. Självmordstankar och självmordsförsök förekommer främst i grupperna utanför arbetsmarknaden, dvs. bland personer med långtidssjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning, arbetslösa och studerande. Varje år tar ca 200 personer i Skåne sitt liv. Det självmordsförebyggande arbetet i behöver utvecklas. s sjukvårdspersonal på alla vårdnivåer föreslås genomgå kontinuerlig fortbildning inom området. Genom att höja kunskapen på alla nivåer, även inom ledningsnivån kan självmord förebyggas. I s hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015, fastställt av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-23 11, är ett av de övergripande målen inom området psykisk ohälsa: Självmordsfrekvensen ska minska, nollvision vad gäller självmord ska råda.
Datum 2015-10-26 9 (11) Division psykiatri inom Skånevård SUND har genomfört en systematisk utbildningssatsning, suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri, SpiSS, för att höja kompetensen kring att förebygga självmord. Utbildningen handlar om att träna upp kommunikation och beteende i situationer där personalen möter självmordsnära patienter. En webbaserad grundutbildning med kunskapskontroll har för ändamålet tagits fram av divisionen. Samtliga medarbetare inom divisionen, inte bara de som träffar patienter, har sedan 2013 genomgått den webbaserade grundutbildningen. Alla som arbetar patientnära - även t ex medicinska sekreterare som har patientkontakter på telefon och i receptioner deltar dessutom i gruppsamtal flera gånger per år. Samtalen utgår från fingerade patientfall och rör olika aspekter av suicidnära frågor - etik, attityder och bemötande, men även rutiner, suicidriskbedömningar, mötet med patienten och hans/hennes närstående eller samverkan. För att aktivt ska kunna bidra till att uppfylla det nationella målet om nollvision för suicid krävs en bred samverkan mellan Region Skåne och andra aktörer som socialtjänst, räddningstjänst, polis, äldreomsorg, frivilligorganisationer, kyrka, kriminalvård, näringsliv, lärosäten med flera. Tillsammans har vi en viktig gemensam uppgift att verka för att färre människor i framtiden tar sina liv. Fortsatt utveckling planeras inom följande områden: Att erbjuda och marknadsföra den webbaserade grundutbildningen till alla medarbetare i och göra den obligatorisk för medarbetare som genom sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa. Ökad kunskap om självmord och om vad man kan göra för att förebygga självmord inom. tar initiativ till ökad samverkan mellan och andra aktörer som socialtjänst, räddningstjänst, polis, äldreomsorg, frivilligorganisationer, kyrka, kriminalvård, näringsliv, lärosäten med flera. För att stödja denna utveckling med målet att på sikt minska antalet suicid och suicidförsök föreslås 1 980 000 kronor avsättas till Hälso- och sjukvårdsdirektörens förfogande för ett suicidpreventivt utvecklingsprojekt med aktiviteter under perioden 2015-10-01-2016-12-31. För deltagande i projektet föreslås föreningen SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd, tilldelas ett bidrag på 20 000 kronor för aktiviteter under perioden 2015-10-01-2016-12-31.
Datum 2015-10-26 10 (11) Ekonomiska konsekvenser och finansiering I Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om internbudget 2015 avsattes 35 miljoner kronor som riktad satsning i syfte att långsiktigt utveckla och stärka den psykiatriska vården. I detta ärende beskrivs hur 16 miljoner kronor av dessa medel kommer att fördelas. I Regionstyrelsens beslut 2015-06-04 101 om ekonomiskt läge och åtgärder togs beslut om att skjuta reformer på framtiden samt om kostnadsreducerande åtgärder varför resterande 19 miljoner kronor av dessa medel inte fördelas under 2015. I enlighet med aktiviteter i bifogat förslag fördelas 2015 medel till division psykiatri i Skånevård SUND; 8 100 000 kronor för fler Första Linjenverksamheter och förstärkt föräldrastöd, 4 500 000 kronor för vård för personer med självskadebeteende. Denna del av satsningen föreslås, förutsatt att motsvarande beslut tas i driftsnämnd Sund, från och med 2016 utgöra en del i psykiatrins förvaltningsuppdrag, summan blir 12 600 000 kronor per helår för 2016 och framåt. I enlighet med aktiviteter i bifogat förslag fördelas 2015; 500 000 kronor till föreningen SHEDO för kunskapsspridning om självskadebeteende till s medarbetare som möter målgruppen, 400 000 till division psykiatri i Skånevård SUND för försöksprojekt vårdhundar inom psykiatri, 1 980 000 till Hälso- och sjukvårdsdirektören för suicidpreventivt utvecklingsprojekt samt 20 000 till föreningen SPES för deltagande i suicidpreventivt utvecklingsprojekt. Denna del av satsningen, som beräknas uppgå till 2 900 000 kronor, omfattar aktiviteter under perioden 2015-10-01-2016-12-31. I enlighet med bifogat förslag fördelas 2015; 500 000 kronor till Lunds Fontänhus för projekt gällande studenter med psykisk ohälsa. Denna del av satsningen omfattar aktiviteter under perioden 2016-02-01-2017-12-31. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Uppföljning Psykiatrisatsning 2015 kommer att följas upp och rapporteras löpande till hälso- och sjukvårdsnämnden under år 2016.
Datum 2015-10-26 11 (11) Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör