Naturreservatet Klöverträskbacken En krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det beror på att bladskaftet är tillplattat från sidorna och är långt i förhållande till det fasta, styva och tunga bladet. Därför faller lövet över åt höger eller vänster redan för en mycket svag vind utan att kunna stanna i något av dessa lägen. Den ständiga dallringen hindrar skadliga insekter från att få fäste på bladen. 2. GRAN På granen hänger grenarna ner och bildar ibland kjolar. Den kan bli över 60 meter hög och mycket gammal. Världens äldsta granklon Old Tjikko är över 9 000 år och växer på Fulufjället i Dalarna. Den genetiska individen är 9 000 år men själva granen har sett lite olika ut genom årtusendena. 3. RÖNN Det här är ett ungt exemplar av en rönn som får vackert klarröda blad på hösten. Älgen tycker om rönn och därför är det ovanligt att se äldre rönnar i skogen. 4. SÄLG Sälgen är en av 36 videarter i Sverige. Ett av de första trädslagen som vandrade in efter isavsmältningen för 12000 år sedan. Inget annat svenskt trädslag ger mat åt så många fjärilsarter och många andra insektsarter. På sälgar kan man leta den sällsynta dofttickan.
5. TALL Tallen kom till Skandinavien omkring 7500 f.kr. som det första av de stora barrträden. Den kan bli över 30 meter hög och lämnas den ifred kan den också bli mycket gammal. Sveriges äldsta tall är över 700 år gammal och i Finland blev den äldsta tallen 1029 år. Tallens kåda är antiseptisk, antibakteriell och är även effektiv mot vissa svampinfektioner. Växter 6. BERGSLOK Bergsloken är ett flerårigt gräs som blommar från maj till juli. Det finns inga förväxlingsarter till bergslok i Sverige så hittar du ett gräs som liknar den så är det antagligen bergsloken. 7. BLÅBÄR Blåbär är ett flerårigt, lövfällande ris som ofta växer i stora bestånd. I Sverige blommar blåbärsris i maj/juni och bären är här i norr mogna i juli/augusti. 8. HÖNSBÄR Hönsbär är en växtart i familjen kornellväxter och är vanlig i norra och mellersta Sverige. Stjälkarna blir bara en till två decimeter höga och blommornas speciella utseende med de fyra stora vita högbladen och de små mörka blommorna och röda bären gör att den inte kan förväxlas med andra arter. 9. LAPPRANUNKEL Lappranunkel blommar i juni-juli med ganska stora, ljusgula blommor som sitter på decimeterlånga kala skaft. Lappranunkel förekommer sällsynt i mellersta och norra Sverige. Den växer på blöt mark vid myrar, diken och i sumpiga granskogar. 10. LILJEKONVALJ Liljekonvalj blommar i maj-juni med vita blommor som sitter i en bågböjd, ensidig klase. Den doftar gott.
11. MAJBRÄKEN Majbräken är en storväxt ormbunke med ljusgröna, upprepat parflikiga och ganska gracila blad. Den växer i tuvor från en kort, tjock jordstam och bladen blir nästan en meter långa. 12. NATTVIOL Nattviol är en upp till tre decimeter hög orkidé med vitaktiga blommor. Den har två stora ovala blad som sitter långt ner på stjälken, samt två eller tre små och smala stjälkblad. Nattviol blommar i juni-juli med väldoftande blommor som sitter samlade i mångblommiga ax. Blommorna doftar starkare på kvällen för att locka till sig svärmare som pollinerar dem. 13. ORMBÄR Ormbär blommar i maj-juni med en grönaktig blomma som sitter ensam i toppen av stjälken. Frukten är ett runt, svartblått och blådaggigt bär. Bäret är giftigt. Ormbär användes i äldre tid mot ögonsjukdomar. Fåglar 14. LAVSKRIKA Vårt alldeles eget landskapsdjur lavskrikan är en mytomspunnen kråkfågel som hör gammelskogarna till. Förr i tiden när skog avverkades med såg och yxa kom lav-skrikan ofta fram till skogsarbetarnas rastkojor och matställen i skogen för att få smaka av matsäckens läckerheter. En del av dem blev så tama att de åt ur skogsfolkets händer. Lavskrikan äter både animalisk och vegetabilisk föda. 15. TRETÅIG HACKSPETT Är 20-25 cm. Svart och vit och saknar rött i fjäderdräkten. Hanen har gul hjässa. Om du inte får syn på fågeln kanske du kan se de hackspår den tretåiga hackspetten är känd för. Den ringar framför allt granar när den letar efter mat. Den äter främst insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd.
Mossor och svampar 16. GAMMELGRANSSKÅL Här krävs det närkontakt med en gammelgran för att du ska få syn på den här lilla skålsvampen. De ser ut som små kaffebönor som är 1-3 mm stora. Ljusbrun skål och mörka kanter. 17. GARNLAV Garnlav hittar du främst i gamla skogar med kontinuitet, det vill säga skogar som inte avverkats eller påverkats så att en hel generation av träd försvinner. 18. GRENLAV Grenlav är en sällsynt, grågrön till gulgrön busklav, upp till 8 cm lång, som liknar den mycket vanliga arten slånlav. Grenlav skiljer sig från slånlaven genom dess grenar som är likfärgade, d.v.s. inte som hos slånlav uppdelade i en ljusare undersida och en mörkare ovansida. Typiskt för grenlav är också att den har rikligt med isidier som du ser på bilden, vilket ger ett grynigt intryck. 19. HARTICKA Hartickan lever parasitiskt på gran och lever som nedbrytare i högstubbar och döda stammar av gran, men ibland även i levande och döende äldre träd. Där harticka rötat granar brukar sedan arter som rosenticka och ullticka trivas. 20. LAPPTICKA Nedbrytare på liggande stammar av gran i barrskog. Arten är knuten till grova lågor och gynnas av lång kontinuitet av lågor, dvs till skogar som inte kalavverkats. Arten är rödlistad. 21. LUNGLAV Växer oftast på sälgar och signalerar höga naturvärden i en skog. Den förekommer nästan enbart i gamla skogar som inte har slutavverkats.
22. PLATTICKA Plattickan blir 30-40 centimeter i diameter, har en hård, träaktig hattskorpa som först är vit, men sedan mognar till mörkt rödbrun. Plattickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning. 23. ROSENTICKA Rosenticka är en vedsvamp och växer framförallt på döda så kallade rötlågor av gran. Det vill säga, träd som angripits av rötsvamp som till exempel harticka och som dör och faller till marken. Skogen får gärna vara fuktig och ha haft en kontinuitet i bildandet av död ved. Arten finns främst i norra Sverige och är en bra indikator på att skogen har höga naturvärden. Ofta hittar man andra spännande och rödlistade arter på samma låga som rosentickan växer på. 24. VIOLETTGRÅ TAGELLAV Violettgrå tagellav är en hängande busklav, som kan bli upp till 20 cm lång. Grenverket är förhållandevis glest och grenarna har rikligt med små vinkelräta utskott. Den är svart/gråsvart/ljust gråviolett i färgen. Den föredrar gamla granskogar och förekommer i allt från granskogar i höjdlägen till sumpskogar och skogsklädda hällmarkssänkor och igenväxande lövbrännor. Laven förekommer ibland också på exponerade lodytor av klippor och block. 25. ULLTICKA Ullticka är ett exempel på en resupinat ticka vars fruktkropp är helt vidväxt och sticker inte ut från stammen den växer på. Ulltickan orsakar kraftig vitröta, som gör veden så porös att ett knivblad lätt kan stickas in i stammen. Hur många kryss fick du? Några av arterna i listan har inte hittats här men kanske blir du den första? Maila gärna och dela med er av en bild eller berätta om en art ni hittat. Kanske kommer din bild med på vår hemsida. Datum: Antal kryss: