Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten

Västerås kommuns klusterkartor är producerade av Västerås Stad, Lantmäteriförvaltningen. Övriga kartor: Per Hedenbo/PH Kartdata Dessa kartor innehåller vägar från OpenStreetMap ( OpenStreetMaps bidragsgivare).

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 2 BAKGRUND... 6 2.1 HISTORISK UTVECKLING AV BARNKARIES I SVERIGE... 6 2.2 SIGNIFIKANT KARIESINDEX (SIC)... 7 3 SYFTE OCH MÅL... 7 4 MATERIAL OCH METOD... 8 4.1 MATERIAL... 8 4.1.1 Nyckelkodsområden... 8 4.1.2 Tandhälsodata... 8 4.1.3 Kartor... 9 4.1.4 Avgränsningar... 9 4.1.5 Bortfall... 9 4.2 METODER... 9 4.2.1 Klusteranalys... 9 4.2.2 Logistisk regression... 10 4.2.3 Konfidensintervaller... 11 4.3 ETISKA ASPEKTER... 11 5 RESULTAT... 12 5.1 SOCIOEKONOMISKA KLUSTER... 12 5.2 TANDHÄLSA BLAND BARN OCH UNGDOMAR I VÄSTMANLAND... 14 5.2.1 Fördelning av tandhälsa per kluster... 14 5.2.2 Fördelning av tandhälsa per ålderskategori och kluster... 15 5.2.3 DFT bland 12- och 19-åringar per kluster... 15 5.3 ATT MÄTA TANDHÄLSA OCH KLUSTERTILLHÖRIGHET... 16 5.4 TANDHÄLSA PER KOMMUN... 17 SKINNSKATTEBERG... 17 SURAHAMMAR... 18 KUNGSÖR... 19 HALLSTAHAMMAR... 20 NORBERG... 23 VÄSTERÅS... 24 SALA... 27 FAGERSTA... 28 KÖPING... 31 ARBOGA... 33 6 DISKUSSION... 36 6.1 BLICKAR FRAMÅT... 37 7 SLUTSATS... 39 8 REFERENSER... 40 BILAGA 1 Socioekonomiska variabler

SAMMANFATTNING Landstingsstyrelsen i Västmanland har fattat ett beslut att utreda geografiska skillnader i barns tandhälsa i länet. Våren 2012 beslutades att en kartläggning skulle genomföras i Västmanland efter Örebro läns landstings modell för socioekonomiska kluster och tandhälsa. På nationell och regional nivå har tandhälsan hos barn och ungdomar blivit bättre och kariesfriheten är generellt hög men den goda tandhälsoutvecklingen har inte kommit alla till del. Syftet med denna kartläggning är att bereda underlag för en pilotstudie kring förebyggande insatser av karies för barn inom geografiskt avgränsade områden med hög kariesförekomst. Klusteranalysen resulterade i fem socioekonomiska kluster. Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan klustertillhörighet och tandhälsostatus hos barn och ungdomar i åldersgruppen 3-19 år i Västmanland. Kartläggningen visar att de minst socioekonomiskt gynnsamma klustren har störst kariesproblematik. Detta gäller både på länsnivå och inom varje enskild kommun. Kariesförekomst redovisas geografiskt med hjälp av kartor för ett antal av länets kommuner. Resultaten ger möjlighet till ställningstagande om förebyggande insatser i särskilt drabbade områden. Föreliggande rapport ger en god indikation om de geografiska områden som har störst behov av förebyggande insatser i Västmanland.

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR Ds (Decayed surface) totalt antal nytillkomna kariesskadade tandytor. Ds-a (Decayed surface approximal) totalt antal nytillkomna kariesskadade tandytor i kontakt med andra tänder. DFT (Decayed Filled Teeth) totalt antal tänder med nya eller gamla kariesskador, d.vs. livets hela karieshistorik. Kariesfrihet innebär att det inte finns synliga skador som når dentinet, dock kan det fortfarande finnas initiala skador som berör emaljen. Kluster i föreliggande rapport är kluster genererade i en klusteranalys. Kluster kan beskrivas som en grupp av individer som delar vissa egenskaper, i detta fall geografiska områden, som delar vissa egenskaper, i detta fall socioekonomiska egenskaper. Gruppen är homogen men heterogen i förhållande till de socioekonomiska egenskaperna hos andra individer. Nyckelkodsområde Kommunens minsta geografiskt indelade område. Utgår oftast från fastighetsbeteckning. SiC-index Significant Caries Index infördes för att uppmärksamma gruppen individer som har den högsta kariesprevalensen i en populationen. SiC index räknas fram genom att ta medelvärdet i den tredjedel av populationen som har sämst tandhälsa.

1 INLEDNING Denna rapport har tillkommit på initiativ av Tandvårdsenheten i samverkan med Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland. Bakgrunden är att landstingsstyrelsen i samband med fastställande av tandvårdspeng till vårdgivare diskuterat om det föreligger geografiska skillnader i barns tandhälsa i Västmanland och om det går att finna indikatorer för en viktad ersättningsmodell. Tandhälsoläget är en viktig indikator när det gäller att planera länets tandvård utifrån befolkningens behov. Befolkningens tandhälsa är generellt sett god samtidigt som det finns stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper. Grunden för en god munhälsa läggs i barnoch ungdomsåren och det är viktigt att arbeta såväl med generella befolkningsinsatser mot denna målgrupp som med riktade insatser där behoven är som störst. Föreliggande rapport avser att undersöka socioekonomiska förutsättningar samt geografiska skillnader i tandhälsa hos barn och ungdomar i Västmanland. Resultaten kommer att ligga till grund för tandvårdens förebyggande insatser när det gäller att utjämna skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar. Detta är ett led i tandvårdens arbete för en god tandhälsa på lika villkor för befolkningen i Västmanland. Totalt sett är barn och ungdomars tandhälsa i Västmanland bra. Socialstyrelsens sammanställningar visar att Västmanland befinner sig på ungefär samma nivå som övriga län. Det finns dock en risk med att enbart följa medelvärdet eftersom epidemiologisk uppföljning även handlar om att mäta tandhälsans fördelning. Ett sätt att synliggöra tandhälsans fördelning är att visa hur tandhälsan ser ut och förändras i den tredjedel av populationen med sämst tandhälsa i respektive åldersgrupp. En påverkande faktor avseende skillnader i tandhälsan är den socioekonomiska bakgrunden hos individen. 5

2 BAKGRUND 2.1 Historisk utveckling av barnkaries i Sverige På nationell nivå har tandhälsa bland barn förbättrats sedan mitten på åttiotalet och kariesfriheten har ökat avsevärt under denna period. Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor i detta avseende. Denna positiva utveckling anses främst bero på lanseringen av fluortandkräm i Sverige i slutet av sextiotalet. Den positiva tandhälsoutvecklingen har dock inte kommit alla till del. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper har sämre tandhälsa än andra barn i Sverige idag. Ur ett folkhälsoperspektiv är det särskilt viktigt att förebygga barnkaries då risken att utveckla karies är störst under de första åren efter tanderuption och fram till tjugoårsåldern. Kariesproblematik som har uppstått under uppväxten kan fortsätta att ge följder även i vuxen ålder. 1 Karies är ett viktigt mått på tandhälsa och tandhälsodata utgör en betydelsefull grund för planering av lokala och riksomfattande tandvårdande insatser. Ett av Världshälsoorganisationens mål för Europaregionen innebär att 80 procent av alla 6-åringar ska vara kariesfria år 2020. 2 År 2011 var andelen kariesfria 6-åringar i riket 79 procent och i Västmanland 76 procent. 3 År 2011 uppvisade Västmanland en tandhälsa för 3-, 6-, 12- och 19-åringar som i det närmaste stämde överens med riket (figur 1). 4 Statistik för 2012 visar att andelen kariesfria barn och ungdomar i Västmanland har ökat två procentenheter i åldrarna 3 respektive 19 år. Samtidigt har kariesfriheten minskat med lika mycket för 6-åringar medan 12-åringarna är kvar på samma nivå som tidigare. 5 Figur 1 Kariesfrihet bland barn och ungdomar 100 95 96 80 76 79 65 65 Procent 60 40 33 32 Västmanland 2011 Sverige totalt 2011 20 0 3 år 6 år 12 år 19 år Källa 5 1 SoS 2009. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. 2 World Health Organization (WHO) 1999: 6 WHO Health21: the health for all policy for the WHO European Region. Köpenhamn: WHO Regional Office for Europe. 3 SoS 2011. Karies hos barn och ungdomar: Epidemiologiska data för år 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. 4 Kommentar: En redovisning av andel inrapporterade 3- och 6-åringar för Landstinget Västmanland visar dock på att enbart 50 respektive 40 procent av barnen ingick i rapporteringen för år 2011, vilket skapar en viss osäkerhet kring siffrorna. 5 Tandvårdsenheten Landstinget Västmanland. Beställning epidemiologiska uppgifter (den 21 januari 2013). 6

2.2 Signifikant kariesindex (SiC) Uppgifter om karies på befolkningsnivå, baserat på medelvärden, gör det svårt att synliggöra och följa tandhälsoutvecklingen hos barn med den sämsta tandhälsan. Signifikant kariesindex (SiC) har utvecklats för att mäta detta. SiC-index utgör ett medelvärde för antal kariesskadade tänder (DFT) hos den tredjedel av barnen som har mest karies. Detta har minskat nationellt sedan 2005. År 2011 var SiC-index för 12-åringar i Sverige 2,23 6 och i Västmanland 2,17 7. Detta kan jämföras med det nationella medelvärdet för DFT bland 12-åringar på 0,76 och för Västmanland på 0,73 under samma år. 8 Enligt WHO:s mål ska SiC-index för 12-åringar understiga 3 DFT år 2015 vilket är uppnått både för riket och Västmanland. 9 Aktuella SiC-värden visar att det fortfarande finns betydande skillnader i tandhälsa bland barn. Kariesförekomst är ojämnt fördelat i befolkningen och har visat sig ha en socioekonomisk koppling. För att sträva mot en god tandhälsa för hela befolkningen är det angeläget att granska och arbeta mot att minska skillnader i förekomst av karies bland barn inom Landstinget Västmanland. 3 SYFTE OCH MÅL Syftet med kartläggningen är att bereda underlag för en pilotstudie kring förebyggande insatser för barn inom geografiskt avgränsade områden med hög kariesförekomst. 6 SoS 2011, s. 1. 7 Tandvårdsenheten Landstinget Västmanland. Beställning epidemiologiska uppgifter (den 31 januari 2013). 8 SoS 2011, tabell 3. 9 SoS 2010. Karies hos barn och ungdomar: en lägesrapport för år 2008. Stockholm: Socialstyrelsen. 7

4 MATERIAL OCH METOD Metoden i denna rapport har i de flesta avseenden följt Örebro läns landstings modell för socioekonomiska kluster och tandhälsodata bland barn. Detaljerad information kring denna metod beskrivs i rapporten Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. 10 Vi vill rikta ett varmt tack till samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting som har bistått med stöd under metodfasen av denna kartläggning. 4.1 Material 4.1.1 Nyckelkodsområden Klusteranalysen utgår från en geografisk indelning i nyckelkodsområden. Nyckelkoder är kommunens minsta geografiskt indelade område och till dessa kan individer kopplas utifrån mantalsskrivning. Nyckelkoder finns på 1- till 6-ställig nivå och områden variera geografiskt i storlek och i antal invånare både inom och mellan kommuner. I denna kartläggning har en 6-, 5- eller 4-ställig nyckelkodsnivå valts beroende på kommunens förutsättningar. Nyckelkodsnivån i kommunen har valts så att antalet invånare per nyckelkodsområde i möjligaste mån varit mellan 30 och 500 personer. Tillstånd att använda kommunernas nyckelkodsområden har skriftligen inhämtats hos länets kommuner inför beställning av socioekonomiska variabler från Statistiska Centralbyrån (SCB). Följande socioekonomiska variabler har valts: andel invånare 75 år och äldre, andel 16 år och äldre födda i Sverige, andel familjer med ensamstående föräldrar, andel invånare 20 år och äldre med låg disponibel inkomst, andel invånare 20-64 år med högsta utbildning gymnasienivå samt andel utflyttade. Variablerna avser 2011 och har räknats om till andelar för att användas i klusteranalys. 4.1.2 Tandhälsodata Tandhälsodata har inhämtats från tandvårdens register innehållande statistik för alla barn och ungdomar som har varit mantalsskrivna i Västmanland och vid senaste undersökningstillfället varit 3-19 år. Data har inhämtats t.o.m. oktober 2012 och har kompletterats med tandhälsodata från år 2009, 2010 och 2011 i de fall där inget tandvårdbesök har registrerats senare, se tabell 1. Materialet har skickats till SCB för att påföra en nyckelkodstillhörighet, kommunkod och länskod. Samtidigt har barnen avidentifierats genom att byta ut personnummer mot ett löpnummer. Barnens tandhälsa har därigenom kunnat kopplas till sitt geografiska område och socioekonomiska kluster. I denna kartläggning har begreppet tandhälsa begränsats till att endast omfatta tandsjukdomen karies. Kariesförekomst har indelats i 0 (noll) respektive 1+ (en eller flera) nya kariesskador i resultatredovisningen. Vissa analyser har avgränsats till åldersgruppen 7-19 år för att begränsa analyserna till registrering av det permanenta bettet. Tabell 1 Registreringsår för senaste tandvårdsbesök Undersökningsår Antal 3-19 år Andel (%) 2009 394 0,8 2010 3060 6,5 2011 18747 39,9 2012 24762 52,7 Totalt 46963 100 10 Carina Persson m.fl. (2009) Socioekonomiska kluster i Örebro län: tandhälsa hos barn och ungdomar 2007, Laboremus nr 6. Örebro läns landsting: Samhällsmedicinska enheten. 8

4.1.3 Kartor Kartor har använts för att visualisera tandhälsans geografiska fördelning i kommunerna. Information om kommunkod, nyckelkodsområde samt klustertillhörighet har använts för att skapa kartorna, samt information om nyckelkodens geografiska avgränsning. Avgränsningen har tillhandahållits av de kommuner som framträder med kartor i denna rapport. Då det inte har varit möjligt att framställa kartor för alla kommuner har istället ett urval av olika typer av kommuner valts ut. För grafisk enhetlighet har ett privat företag anlitats för att skapa kommunkartor med undantag för Västerås kommun. I Örebro läns landstings rapport för socioekonomiska kluster och tandhälsa används kartor för att visualisera områden med hög kariesförekomst. Kartor kopplade till nyckelkodsområden görs dock inte längre på uppdrag av SCB och deras register över geografiska nyckelkodsavgränsningar uppdateras inte sedan 2007. Detta försvårar användningen av nyckelkodsområden. Då kommunerna själva inte alltid har möjligheter att uppdatera nyckelkodsavgränsningar eller ta fram kartor baserade på nyckelkodsområden finns det anledning att påpeka att denna metod kan bli problematisk för liknande kartläggningar i framtiden. 4.1.4 Avgränsningar Kartläggningen avgränsas till att omfatta en klusteranalys med officiell statistik om socioekonomiska förhållanden på nyckelkodsnivå samt tandhälsodata gällande karies för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år i Västmanland. Nyckelkodsnivåerna per kommun är utvalda så att antalet invånare per nyckelkodsområde i möjligaste mån har varit mellan 30 och 500 personer. Nyckelkodsområden med färre än 30 invånare har uteslutits ur denna kartläggning. Utifall ett kluster innehåller färre än 50 barn i en kommun har tandhälsan inte redovisats för detta kluster. 4.1.5 Bortfall Inledningsvis finns ett externt bortfall om ca 2000 barn i åldern 3 19 år som inte har registrerats som besökare hos tandvården mellan åren 2009-2012. Dessa individer bedöms vara spridda mellan åldersgrupperna och bortfallet beräknas till ca fyra procent av den tänkta populationen. Det finns även ett internt bortfall då kariesförekomst (Ds alternativt Ds-a) inte har registrerats vid undersökningstillfället. Beträffande nya kariesskador på tandytor (Ds) handlar detta om ca 1700 barn. Ytterligare tandhälsa saknas i klusterfördelningen då barnen troligen inte har bott inom länet vid tidpunkt för undersökningen eller tillhör ett nyckelkodsområde med färre än 30 invånare. Detta gäller ca 1600 barn. Det totala interna bortfallet blir således ca 3200 barn. 4.2 Metoder 4.2.1 Klusteranalys Det finns en stor mängd olika angreppssätt när ett större datamaterial skall utforskas med hjälp av klusterteknik. Alla har sina fördelar och nackdelar. Vilken metod som är bäst är mycket beroende av den karaktär som datamaterialet har. Vid tolkning av resultaten från klusteranalyserna är det därför viktigt att göra en rimlighetsbedömning av de eventuella 9

kluster som kan utläsas i analysen. Kan de kluster som framkommit förklaras empiriskt? Verkar de rimliga? Osv. Det som med hjälp av klusteranalys skulle utforskas var om det existerade grupper av individer, i detta fall nyckelkodsområden, som inom gruppen är homogena med avseende på de ingående variablerna. Klustren/grupperna bör dessutom sinsemellan vara olika (heterogena) med avseende på samma kriterier. De variabler som användes i denna analys var: andel invånare 75 år och äldre, andel invånare födda i Sverige, andel familjer med ensamstående föräldrar, andel invånare 20 år och äldre med låg disponibel inkomst, andel invånare 20-64 år med högsta utbildning gymnasienivå samt andel utflyttade. Materialet har utforskats med hjälp av dataprogrammet SPSS (version 20.0). Analysunderlaget rensades från nyckelkoder som innehöll extrema värden då dessa kan störa resultaten. Endast tre extrema värden hittades dvs. tre nyckelkodsområden uteslöts från klusteranalysen. Den slutgiltiga klusteranalysen baseras således på 853 nyckelkodsområden. Klusteranalysen i denna studie genomfördes med K-means metod. Eftersom klusteranalys som metod är mycket datorintensiv, rekommenderar SPSS att man använder K-means metod för analyser med fler än 200 poster (i detta fall nyckelodsområden). Denna metod går ut på att tilldela poster till ett angivet antal kluster vars karaktär inte är kända än men är baserade på de angivna variablerna. K-means är mest användbar när man har ett stort antal poster, eftersom det inte beräknar distanser mellan samtliga par av poster som i många andra klusteralgoritmer t.ex. i hierarkiska klustermetoder såsom Wards metod. I K-means konstrueras först kluster centers och sedan justeras klustren genom att tilldela varje post till ett kluster genom att beräkna distansen mellan varje post och dessa centers och slutligen justera dessa centers genom att beräkna medelvärden i varje kluster. De två sista stegen upprepas tills klustren inte längre blir mer olika sinsemellan. Genom att sortera nyckelkodsområden i olika ordning testades att klustren var stabila och inte påverkades av ordningen. I K-means ska de ingående variablerna vara kvantitativa och approximativt normalfördelade. För att hitta det optimala antalet kluster för materialet i denna rapport, testades lösningar med fyra, fem eller sex kluster. Dessa visade att skilja sig åt vad gäller de socioekonomiska mellangrupperna, vid fyraklusterlösningen slogs de nuvarande kluster 4 och 5 ihop, medan vid sexklusterlösningen delades dessa i tre kluster. Mot denna bakgrund valdes slutligen en femklusterlösning. Klusteranalys är en mycket explorativ analysmetod. Generaliseringar av resultat för andra grupper och tidsperioder måste därför ske med mycket stor försiktighet. 4.2.2 Logistisk regression Oddskvoter för samband mellan klustertillhörighet och nya kariesskador har beräknats med hjälp av bivariat logistisk regression. Genom dessa analyser är det möjligt att studera den statistiska sannolikheten (oddskvoten) att ett barn som är folkbokförd i ett område som tillhör ett kluster har nya kariesskador jämfört med om barnet varit folkbokförd i det kluster som använts som referensgrupp. Den beroende variabeln är nya kariesskadade tandytor (Ds), vilken är uppdelat i två grupper: inga nya kariesskador och minst en ny kariesskada. Den oberoende variabeln är klustertillhörighet, där det kluster som har lägst andel med nya kariesskador är referensgrupp. Om oddskvoten är lika med 1 finns det inga skillnader i antalet nya kariesskador mellan 10

jämförelse- och referensgruppen. Om denna kvot är mellan 0 och 1 har jämförelsegruppen färre nya kariesskador än referensgruppen. Om oddskvoten är större än 1 har jämförelsegruppen fler nya kariesskador än referensgruppen. I denna rapport har kluster 1 använts som referensgrupp. Tillsammans med oddskvoten rapporteras också 95 % konfidensintervall för oddskvoten. Denna analys har genomförts på samtliga undersökta barn i åldern 7-19 år. 4.2.3 Konfidensintervaller Eftersom antalet barn per kluster kan variera mycket beroende på kommun har konfidensintervaller beräknats för kommunresultat. Vid beräkning av statistiskt signifikanta skillnader i tandhälsa har ett 95 procentigt konfidensintervall använts. För kommunresultat redovisas andelen med inga och en eller fler nya kariesskador (Ds) i tabellform fördelat på de olika klustren. Statistiskt signifikanta skillnader mellan dessa andelar och hela länets andel har markerats med asterisk (*). 4.3 Etiska aspekter En kartläggning av denna typ anses vara ett led i tandvårdens verksamhetsutveckling för att nå särskilt kariesdrabbade barn och ungdomar i Västmanland. Beställning av socioekonomiska uppgifter på nyckelkodsnivå har genomgått SCB:s sekretessprövning och tandhälsodata har avidentifierats och ersatts med ett löpnummer som endast SCB har kodnyckel till. För att ytterligare säkerställa att enskilda individer inte ska kunna identifieras har nyckelkodsområden med färre än 30 invånare uteslutits. Tandhälsodata för kluster med färre än 50 barn redovisas ej. Persondata ska därmed inte kunna härledas tillbaka till en enskild person i denna kartläggning. 11

5 RESULTAT 5.1 Socioekonomiska kluster Klusteranalysen resulterade i en femklusterindelning. Tabell 2 visar medelvärden i procent för de socioekonomiska variabler som ingår i analysen fördelade per kluster. Socioekonomiska variabler på nyckelkodsnivå baseras på samtliga invånare i Västmanland. I kluster 1 återfinns den lägsta andelen med låg disponibel inkomst samt lägst andel invånare med högst gymnasial utbildning i Västmanland. I kluster 2 är andelen invånare i ålderskategorin 75 år eller äldre högst. Detta kluster kännetecknas också av lägst andel familjer med ensamstående föräldrar. Låg disponibel inkomst samt högst gymnasial utbildningsnivå är vanligast i kluster 3. Detta kluster karakteriseras också av lägst andel födda i Sverige, högst andel familjer med ensamstående föräldrar och störst andel utflyttade individer. Högst gymnasial utbildningsnivå är lika vanligt i kluster 4 som i kluster 3 men för övriga variabler har kluster 4 jämförelsevis mer gynnsamma sociala förhållanden. Kluster 5 karakteriseras av en låg andel personer i åldern 75 år eller äldre samt lägst andel utflyttade individer. I kluster 5 är också inkomst- och utbildningsnivån relativt hög och endast kluster 1 har mer gynnsamma förhållanden för dessa variabler. Kluster 1 är således det mest socioekonomiskt gynnsamma klustret i Västmanlands kartläggning medan kluster 3 har minst gynnsamma förhållanden. Övriga kluster återfinns mellan dessa ytterlägen och skillnaderna i socioekonomi blir inte lika framträdande för kluster 2, 4 och 5. Tabell 2 Socioekonomiska variabler per kluster Andel i 75 år + Födda i Familjer med procent Sverige ensamstående föräldrar Högsta utbildning gymnasium Låg inkomst Utflyttade Kluster 1 7 88 5 44 15 8 2 28 85 3 70 25 10 3 8 63 10 80 40 15 4 8 88 5 80 27 7 5 6 89 4 66 21 6 Totalt 9 86 5 67 23 8 12

I Västmanlands län fördelar sig antal invånare per kluster enligt figur 2. Kluster 4 och 5 är i princip lika stora och står tillsammans för 55 procent eller nästan 140 000 av länets invånare. Kluster 1 är det tredje största klustret men endast två procentenheter större än kluster 3. Kluster 2 är det minsta klustret som totalt utgör 7 procent av länets invånare. Figur 2 Klusterfördelning Västmanland. Antal invånare. Kluster 5; 71505; 29% Kluster 1; 49668; 20% Kluster 2; 18264; 7% Kluster 4; 66766; 27% Kluster 3; 44364; 18% Tabell 3 ger en översikt över kommunernas nyckelkods- och befolkningsfördelning per kluster. En stor majoritet av invånarna i kluster 1 tillhör Västerås kommun och har därmed också de mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningarna. Västerås kommun utmärker sig dock även i kluster 3 som är det minst gynnsamma socioekonomiska klustret. Skillnaderna mellan kommunerna är mindre för kluster 2, 4 och 5 men det finns en tendens till att invånare i övriga kommuner framförallt tillhör kluster 4. Tabell 3 Antal nyckelkoder och invånare fördelat på kommun och kluster Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt Nyckelkoder Invånare Nyckelkoder Invånare Nyckelkoder Invånare Nyckelkoder Invånare Nyckelkoder Invånare Invånare Nyckelkoder Skinnskatteberg 0 0 0 0 0 0 11 3677 6 762 17 4439 Sura- 0 0 0 0 8 1299 17 6780 5 1833 30 9912 hammar Kungsör 0 0 3 476 1 46 13 6062 7 1401 24 7985 Hallstahammar 1 98 4 395 5 2479 31 7565 19 4452 60 14989 Norberg 0 0 1 373 1 194 20 4915 3 238 25 5720 Västerås 168 48338 22 9775 35 29312 22 9656 104 39428 351 136509 Sala 3 172 7 2208 4 2342 64 8542 51 7745 129 21009 Fagersta 1 182 4 1580 6 2654 24 5040 15 2670 50 12126 Köping 3 420 8 1967 12 5213 46 9819 37 7283 106 24702 Arboga 4 458 4 1490 2 825 20 4710 31 5693 61 13176 Västmanland 180 49668 53 18264 74 44364 268 66766 278 71505 853 250567 13

Totalt bodde 54 procent av länets invånare i Västerås kommun år 2011 11. Figur 3 representerar det totala antalet invånare i Västmanland och proportionen för Västerås kommun inom varje kluster. En stor majoritet av invånarna i kluster 1 tillhör Västerås kommun (97 %) men även större delen av invånarna i kluster 3 (66 %) och 5 (55 %). Övriga kommuner tillhör oftare kluster 4 (82 %). Figur 3 Antal invånare totalt i Västmanland samt andel invånare i Västerås kommun fördelat per kluster 80000 70000 60000 50000 40000 30000 Västerås övriga länet 20000 10000 0 Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 5.2 Tandhälsa bland barn och ungdomar i Västmanland 5.2.1 Fördelning av tandhälsa per kluster Tandhälsan hos barn mellan 3-19 år i Västmanland har genom nyckelkodstillhörighet kunnat kopplas till respektive kluster. I tabell 4 redovisas antal nytillkomna kariesskadade tandytor (Ds). Störst andel kariesfria tandytor och minst andel nytillkomna skador i länet återfinns i kluster 1. Därefter minskar den goda tandhälsan något för kluster 5, 4 och 2 men skillnaderna i tandhälsa mellan dessa kluster är relativt små. Lägst andel kariesfria tänder samt högst andel kariesskador återfinns i kluster 3. Det skiljer 12,8 procentenheter mellan kluster 1 och 3. Tabell 4 Andel barn med nya kariesskadade tandytor (Ds) i åldersgruppen 3-19 år fördelat på kluster. % Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt Ds (n=9414) (n=1117) (n=8247) (n=11530) (n=13496) (n=43804) 0 92,0 86,6 79,2 89,1 90,1 88,0 1+ 8,0 13,4 20,8 10,9 9,9 12,0 11 Statistiska Centralbyrån, www.scb.se, den 13 juni 2013 14

Andelen barn och ungdomar med kariesskadade kontaktytor (Ds-a) är generellt lägre än andelen med nya kariesskadade tandytor (Ds). Här gäller dock samma förhållanden mellan klustren som i föregående tabell. Det är vanligast att barnen i kluster 1 har den bästa tandhälsan medan barn i kluster 3 har lägst kariesfrihet och störst andel kariesskador på kontaktytorna. Det skiljer åtta procentenheter i kariesförekomst mellan det mest och det minst socioekonomiskt gynnsamma klustret i länet. Tabell 5 Andel barn med nya kariesskadade kontaktytor (Ds-a) i åldersgruppen 3-19 år fördelat på kluster. % Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt Ds-a (n=9412) (n=1117) (n=8246) (n=11527) (n=13491) (n=43793) 0 97,2 94,6 89,2 96,0 96,1 94,9 1+ 2,8 5,4 10,8 4,0 3,9 5,1 5.2.2 Fördelning av tandhälsa per ålderskategori och kluster Tandhälsan bland barn i Västmanland skiljer sig också åt mellan olika åldersgrupper. Nedan visas en indelning i ålderskategorier med en eller fler nya kariesskadade tandytor (tabell 6). Till och med 6 år registreras karies i mjölktandsbettet. Kariesproblematiken ökar dock generellt med stigande ålder. I tabellen beskrivs också relationen mellan klustren. Kluster 3 utmärker sig med högst andel kariesskadade tänder i alla åldersgrupper medan kluster 1 genomgående har minst kariesproblematik. Tabell 6 Andel med en eller fler nya kariesskadade tandytor (Ds) i ålderskategorier samt kluster Åldersgrupp Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt 3-6 3,7 8,0 20,1 7,3 5,0 8,8 7-9 4,4 9,2 11,0 6,0 4,4 6,2 10-12 6,3 11,8 17,6 8,3 7,7 9,6 13-15 10,2 20,1 25,0 14,4 14,1 15,6 16-19 13,6 18,0 28,1 17,2 16,1 18,1 Totalt 8,0 13,4 20,8 10,9 9,9 12,0 5.2.3 DFT bland 12- och 19-åringar per kluster DFT är medelvärdet av den sammanlagda karieshistoriken hos en individ. WHO har fastställt högst 3 DFT i medelvärde för 12-åringar globalt. Det generella medelvärdet för 12-åringar i Västmanland var 0,73 DFT år 2011 samt 0,69 DFT år 2012. Det är skillnad i förekomst av DFT mellan åldersgrupperna samt mellan de socioekonomiska klustren (tabell 7). Ungdomar i åldersgruppen 19 år har genomgående högre DFT än 12-åringar för alla kluster, dock är skillnaden påfallande stor för kluster 3. För båda åldergrupperna gäller att lägst DFT återfinns i kluster 1 medan de högsta DFT-värdena påträffas i kluster 3. Tabell 7 Medelvärden för DFT i åldersgrupperna 12- och 19 år Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt 12 år 0,42 0,88 1,12 0,68 0,57 0,68 19 år 1,66 2,86 3,65 2,25 2,12 2,37 15

5.3 Att mäta tandhälsa och klustertillhörighet Ett annat sätt att mäta sambandet mellan tandhälsa och klustertillhörighet är att beräkna så kallade oddskvoter. Oddskvoterna har beräknats med bivariat logistisk regression där utfallet är minst en ny kariesskadad yta (Ds). Tabell 8 beskriver sannolikheten att ha minst en ny kariesskadad yta om man bor i något annat kluster än kluster 1 jämfört med dem som bor i kluster 1. Resultatet visar en måttligt högre kariesförekomst i kluster 2, 4 och 5 jämfört med kluster 1. Däremot finns det ingen statistisk säkerställd skillnad mellan kluster 2, 4, och 5. I kluster 3 är sannolikheten att ha minst en ny kariesskadad tand högre än i de övriga klustren. Barn i kluster 3 har ca 3 gånger större (2,7) sannolikhet att ha minst en ny kariesskadad yta jämfört med kluster 1. Tabell 8 Oddskvoter (OR) för minst en ny kariesskadad yta bland barn 7-19 år i Västmanland uppdelat på kluster. Kluster OR 95% konfidensintervall 1 Referens 2 1,8* 1,5-2,1 3 2,7* 2,4-3,0 4 1,4* 1,2-1,5 5 1,3* 1,2-1,4 * Statistiskt signifikant högre oddskvot än i kluster 1. De förhållanden som beskrivs ovan kan också illustreras i form av en schematisk figur (Figur 4). Bilden beskriver relationen mellan kluster och tandhälsa och klustrens ungefärliga position och proportion till varandra. Figur 4 Samband tandhälsa och klustertillhörighet 16

5.4 Tandhälsa per kommun Tandhälsan för Västmanlands kommuner redovisas med hjälp av måttet andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn och ungdomar som vid undersökningstillfället var 7-19 år. Den statistik som redovisas per kommun nedan gäller därmed karies i permanenta tänder. Befolkningsstatistik per kommun är inhämtad från SCB och avser år 2011. 12 SKINNSKATTEBERG Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 723 Antal invånare totalt: 4 445 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 6,7 I den socioekonomiska analysen för Skinnskattebergs kommun ingår 4439 invånare som fördelar sig på kluster 4 (83 %) och kluster 5 (17%). Skinnskatteberg Kluster 5; 762; 17% Kluster 4; 3677; 83% Tabell 9 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=0 ) 2 (n=0) 3 (n=0) 4 (n=429) 5 (n=76) Totalt kommun (n=496) 0 89,5 94,7 90,3 87,1 1+ 10,5 5,3* 9,7* 12,9 * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). I Skinnskattebergs kommun finns två kluster representerade, kluster 4 och 5. Störst kariesfrihet påträffas i kluster 5. Flest barn ingår dock i kluster 4 (86 %) som har större kariesproblematik. Totalt sett har Skinnskattebergs kommun större kariesfrihet än länet. Länet (n=34265) 12 Statistiska centralbyrån, www.scb.se, den 19 augusti 2013. (Antal invånare per den 31 december 2010) 17

SURAHAMMAR Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 1902 Antal invånare totalt: 9 949 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 28,7 I den socioekonomiska analysen för Surahammars kommun ingår 9912 invånare som fördelar sig på kluster 3 (13 %), kluster 4 (68 %) och kluster 5 (18 %). Surahammar Kluster 5; 1833; 18% Kluster 3; 1299; 13% Kluster 4; 6780; 68% Tabell 10 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=0) 2 (n=0) 3 (n=170) 4 (n=919) 5 (n=271) Totalt kommun (n=1360) 0 87,1 89,0 93,4 89,6 87,1 1+ 12,9 11,0 6,6* 10,4* 12,9 * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) Barnen i Surahammars kommun fördelar sig på kluster 3, 4 och 5. Kariesfriheten är störst i kluster 5. Kluster 3 och 4 har en något sämre tandhälsa. Flest barn och ungdomar ingår i kluster 4 (68 %). Totalt har Surahammars kommun bättre tandhälsa än länet. 18

KUNGSÖR Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 1610 Antal invånare totalt: 8 089 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 39,9 I den socioekonomiska analysen för Kungsörs kommun ingår 7985 invånare som fördelar sig på kluster 2 (6 %), kluster 3 (1 %), kluster 4 (76 %) och kluster 5 (18 %). Kungsör Kluster 5; 1401; 18% Kluster 2; 476; 6% Kluster 3; 46; 1% Kluster 4; 6062; 76% Tabell 11 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n= 0) 2 1 (n=30) 3 1 (n=8) 4 (n=940) 5 (n=254) Totalt kommun (n=1232) 0 - - 89,0 93,3 90,0 87,1 1+ - - 11,0 6,7* 10,0* 12,9 1 Tandhälsa redovisas ej då färre än 50 barn ingår i klustret * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) I Kungsörs kommun innehåller endast kluster 4 och 5 fler än 50 barn. Kluster 5 har störst kariesfrihet och en bättre tandhälsa än länet totalt. Kluster 5 utgör 21 procent av barnen mellan 7-19 år. Högst andel barn och ungdomar (76 %) påträffas i kluster 4 som har något högre andel kariesskadade tandytor. Totalt har Kungsörs kommun större kariesfrihet än länet. 19

HALLSTAHAMMAR Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 2952 Antal invånare totalt: 15 175 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 89,2 I den socioekonomiska analysen för Hallstahammars kommun ingår 14989 invånare som fördelar sig på kluster 1 (1 %), kluster 2 (3 %), kluster 3 (17 %), kluster 4 (50 %) och kluster 5 (30 %). Hallstahammar Kluster 1; 98; 1% Kluster 2; 395; 3% Kluster 5; 4452; 30% Kluster 3; 2479; 17% Kluster 4; 7565; 50% Tabell 12 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 1 (n=10 ) 2 1 (n=35) 3 (n=332) 4 (n=980) 5 (n=706) Totalt kommun (n=2063) 0 - - 83,1 87,1 89,7 87,3 87,1 1+ - - 16,9 12,9 10,3 12,7 12,9 1 Tandhälsa redovisas ej då färre än 50 barn ingår i klustret Länet (n=34265) I Hallstahammars kommun har kluster 5 högst kariesfrihet och 34 procent av kommunens barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år återfinns i detta kluster. Kluster 3 har störst kariesproblematik och utgör 16 procent av populationen. Det största antal barn och ungdomar tillhör dock mellanklustret, kluster 4. Totalt har Hallstahammars kommun en likvärdig kariesförekomst med länet. 20

Hallstahammars kommun representeras geografiskt till stor del av kluster 4, som framförallt återfinns i de nordvästra och nordöstra delarna av kommunen. Det finns även en relativt stor representation av kluster 5 i kommunens södra och mittersta delar. Därutöver återfinns kluster 2 i utkanten av Kolbäck. Figur 5. Kluster i Hallstahammars kommun fördelat geografiskt i kommunen. 21

I centralorten Hallstahammar är alla kluster utom kluster 1 representerade. Kluster 3 återfinns geografiskt framförallt i de östra och mittersta delarna. Inom dessa geografiska områden finns även kluster 4 representerad. Kluster 5 återfinns i de västra delarna av centralorten. Figur 6. Kluster i Hallstahammars kommun fördelat geografiskt i centralorten. 22

NORBERG Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 1058 Antal invånare totalt: 5 723 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 13,7 I den socioekonomiska analysen för Norbergs kommun ingår 5720 invånare som fördelar sig på kluster 2 (7 %), kluster 3 (3 %), kluster 4 (86 %) och kluster 5 (4 %). Norberg Kluster 5; 238; 4% Kluster 2; 373; 7% Kluster 3; 194; 3% Kluster 4; 4915; 86% Tabell 13 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=0) 2 1 (n=46) 3 1 (n=28) 4 (n=673) 5 1 (n=20) Totalt kommun (n=767) 0 - - 88,9-89,0 87,1 1+ - - 11,1-11,0 12,9 1 Tandhälsa redovisas ej då färre än 50 barn ingår i klustret Länet (n=34265) I Norbergs kommun redovisas endast tandhälsa för kluster 4. En stor andel av kommunens barn och ungdomar tillhör detta kluster (88 %). Det finns ingen skillnad i tandhälsa mellan Norbergs kommun och länet totalt. 23

VÄSTERÅS Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 27228 Antal invånare totalt: 137 207 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 144,8 I den socioekonomiska analysen för Västerås kommun ingår 136509 invånare som fördelar sig på kluster 1 (35 %), kluster 2 (7 %), kluster 3 (21 %), kluster 4 (7 %) och kluster 5 (29 %). Västerås Kluster 5; 39428; 29% Kluster 1; 48338; 35% Kluster 4; 9656; 7% Kluster 3; 29312; 21% Kluster 2; 9775; 7% Tabell 14 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=7275) 2 (n=592) 3 (n=4388) 4 (n=1255) 5 (n=5508) Totalt kommun (n=19018) 0 91,0 85,1 78,1 85,3 87,6 86,5 87,1 1+ 9,0* 14,9 21,9* 14,7 12,4 13,5 12,9 * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) I Västerås kommun finns alla fem kluster representerade. Kluster 1 har störst kariesfrihet och innefattar högst andel barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år i kommunen (38 %). Störst kariesproblematik återfinns i kluster 3 som utgör 23 procent av barnen. Det finns en statistiskt signifikant skillnad i tandhälsa för både kluster 1 och 3 jämfört med länet. Totalt sett har Västerås kommun en likvärdig tandhälsa med länet. 24

Stora delar av Västerås kommun tillhör geografiskt kluster 5. Det finns även en representation av kluster 4 utanför tätorten, framförallt i nordöstra delarna kring Tillberga och mot kommungränsen men även i kommunens sydöstra del. Dessa områden är dock mer sparsamt befolkade jämfört med tätorten Västerås, där alla kluster finns representerade. Förutom i tätort påträffas kluster 3 även i Skultuna. Figur 7. Kluster i Västerås kommun fördelat geografiskt i kommunen. 25

I centralorten Västerås finns alla kluster representerade. Kluster 3 återfinns framförallt utanför stadskärnan, ofta i områden med flerfamiljshus. Kluster 2 och 4 återfinns ofta i anslutning till kluster 3. Kluster 1 finns till stor del representerad inom stadskärnan samt i förbindelse till denna. Även vattennära områden och villaområden i utkanten av centralorten tillhör oftare kluster 1. Kluster 5 återfinns framförallt i ytterområden av centralorten. Figur 8. Kluster i Västerås kommun fördelat geografiskt i centralorten. 26

SALA Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 4012 Antal invånare totalt: 21 535 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 18,5 I den socioekonomiska analysen för Sala kommun ingår 21009 invånare som fördelar sig på kluster 1 (1 %), kluster 2 (11 %), kluster 3 (11 %), kluster 4 (41 %) och kluster 5 (37 %). Sala Kluster 1; 172; 1% Kluster 2; 2208; 11% Kluster 5; 7745; 37% Kluster 3; 2342; 11% Kluster 4; 8542; 41% Tabell 15 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster.. Kluster DS 1 1 (n= 33) 2 (n=147) 3 (n=255) 4 (n=1231) 5 (n=1075) Totalt kommun (n=2741) 0-87,1 80,8 90,2 90,5 89,2 87,1 1+ - 12,9 19,2* 9,8* 9,5* 10,8* 12,9 1 Tandhälsa redovisas ej då färre än 50 barn ingår i klustret * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) Kluster 5 och 4 har störst kariesfrihet. De har också tillsammans största andelen (84 %) av kommunens barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år. Tandhälsan är sämst i kluster 3 som utgör 9 procent av kommunens unga. Sala kommun har en bättre tandhälsa jämfört med länet totalt. 27

FAGERSTA Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 2248 Antal invånare totalt: 12 443 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 46,7 I den socioekonomiska analysen för Fagersta kommun ingår 12126 invånare som fördelar sig på kluster 1 (2 %), kluster 2 (13 %), kluster 3 (22 %), kluster 4 (42 %) och kluster 5 (22 %). Fagersta Kluster 5; 2670; 22% Kluster 1; 182; 2% Kluster 2; 1580; 13% Kluster 3; 2654; 22% Kluster 4; 5040; 42% Tabell 16 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 1 (n= 32) 2 (n=149) 3 (n=317) 4 (n=563) 5 (n=349) Totalt kommun (n=1410) 0-81,2 80,8 88,5 90,5 86,5 87,1 1+ - 18,8 19,2* 11,5 9,5 13,5 12,9 1 Tandhälsa redovisas ej då färre än 50 barn ingår i klustret * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) I Fagersta återfinns den bästa tandhälsan i kluster 5 som utgör 25 procent av kommunens barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år. Kluster 3 har störst kariesproblematik samt en signifikant sämre tandhälsa än länet. Kluster 3 utgör 22 procent av barnen. Kariesförekomsten för Fagersta kommun är likvärdig jämfört med länet. 28

Fagersta kommun representeras geografiskt främst av kluster 4 som återfinns framförallt i de södra och mittersta delarna av kommunen. Det finns även en representation av kluster 5 utanför centralorten, framförallt i de västra och östra kommundelarna. Figur 9. Kluster i Fagersta kommun fördelat geografiskt i kommunen. 29

I Fagersta centralort finns alla kluster representerade. Kluster 3 återfinns i den centrala och norra delen av orten och främst i områden med flerfamiljshus. I anslutning därtill återfinns kluster 2. Kluster 4 och 5 finns främst representerade i de östra delarna av orten medan kluster 1 återfinns i nordväst, i området kring Andra sidan. Figur 10. Kluster i Fagersta kommun fördelat geografiskt i centralorten. 30

KÖPING Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 4639 Antal invånare totalt: 24 905 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 41 I den socioekonomiska analysen för Köpings kommun ingår 24702 invånare som fördelar sig på kluster 1 (2 %), kluster 2 (8 %), kluster 3 (21 %), kluster 4 (40 %) och kluster 5 (29 %). Köping Kluster 5; 7283; 29% Kluster 1; 420; 2% Kluster 2; 1967; 8% Kluster 3; 5213; 21% Kluster 4; 9819; 40% Tabell 17 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=81 ) 2 (n=81) 3 (n=718) 4 (n=1187) 5 (n=1190) Totalt kommun (n=3257) 0 90,1 88,9 82,6 91,4 91,9 89,6 87,1 1+ 9,9 11,1 17,4* 8,6* 8,1* 10,4* 12,9 * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) I Köpings kommun finns alla kluster representerade. Kluster 4 och 5 har en bättre tandhälsa än länet totalt. Dessa utgör tillsammans 73 procent av barn och ungdomar 7-19 år i kommunen. Störst kariesförekomst återfinns i kluster 3 som utgör 22 procent av barnen. Kluster 3 har en signifikant sämre tandhälsa än länet. Köpings kommun har totalt sett bättre tandhälsa jämfört med länet. 31

Köpings kommun består geografiskt till största del av kluster 4 som återfinns i kommunens västra och mellersta delar. Kluster 5 finns representerat framförallt i östra delarna och längs kommungränsen mot Hallstahammar. Kluster 1 finns förutom i tätort representerat i området kring Västra Skedvi. Figur 11. Kluster i Köpings kommun fördelat geografiskt i kommunen. I centralorten Köping finns alla kluster representerade. Kluster 2, 3 och 4 finns representerade främst i de centrala delarna av Köping. Kluster 3 återfinns framförallt i områden med flerfamiljshus. Kluster 1 och 5 är i första hand representerade i de östra och västra ytterområdena. 32 Figur 12. Kluster i Köpings kommun fördelat geografiskt i centralorten.

ARBOGA Befolkningsstatistik Antal barn 3-19 år: 2560 Antal invånare totalt: 13 285 Befolkningstäthet (invånare/km 2 ): 40,9 I den socioekonomiska analysen för Arboga kommun ingår 13176 invånare som fördelar sig på kluster 1 (3 %), kluster 2 (11 %), kluster 3 (6 %), kluster 4 (36 %) och kluster 5 (43 %). Arboga Kluster 1; 458; 3 % Kluster 2; 1490; 11% Kluster 5; 5693; 43% Kluster 3; 825; 6% Kluster 4; 5950; 36% Tabell 18 Andel nya kariesskadade tandytor (Ds) hos barn 7-19 år per kluster. Kluster DS 1 (n=77) 2 (n=150) 3 (n=150) 4 (n=596) 5 (n=948) Totalt kommun (n=1921) 0 92,2 79,3 63,3 79,0 85,8 81,7 87,1 1+ 7,8 20,7* 36,7* 21,0* 14,2 18,3* 12,9 * Statistiskt signifikant skillnad jämfört med länet (95% konfidensintervall). Länet (n=34265) I Arboga kommun finns fem kluster representerade. Kluster 1 har störst kariesfrihet och består av 4 procent av kommunens barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år. Störst kariesproblematik återfinns i kluster 3 som utgör 8 procent av barnen. De flesta barnen påträffas dock i kluster 5 (49 %). Kluster 2, 3 och 4 har sämre tandhälsa än länet. Totalt har Arboga högre kariesförekomst än länet. 33

Arboga kommun representeras geografiskt främst av kluster 4 och kluster 5. Kluster 5 återfinns i de östra och västra delarna av kommunen medan kluster 4 framförallt är koncentrerat till kommunens mittersta del samt i norr. Förutom i tätorten finns kluster 2 representerat i området kring Götlunda och kluster 1 i Nannberga. Figur 13. Kluster i Arboga kommun fördelat geografiskt i kommunen. 34

I centralorten Arboga finns alla kluster representerade. Kluster 3 återfinns till viss del i ortens sydöstra och norra del. Kluster 1 finns representerat främst i centralortens södra delar. Till viss del återfinns kluster 4 centralt i orten men framförallt förekommer kluster 4 jämte kluster 5 i ytterområdena. Figur 14. Kluster i Arboga kommun fördelat geografiskt i centralorten 35

6 DISKUSSION Drygt hälften av Västmanlands befolkning tillhör antingen kluster 4 eller 5. Västerås kommun utgör en stor majoritet av invånarna i kluster 1 (97 %), vilket är det mest gynnsamma socioekonomiska klustret. Samtidigt är mer än hälften av invånarna i kluster 3 (66 %) från Västerås kommun och tillhör således den mest socioekonomiskt utsatta befolkningen. Utifrån kartläggningen är det vanligast att barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år tillhör kluster 4. Ett undantag är Västerås kommun där det är vanligare att tillhöra kluster 1. Resultaten av denna rapport visar en tydlig koppling mellan socioekonomiska kluster och förekomst av karies. En mindre socioekonomiskt gynnsam livssituation, i det här fallet en hög andel personer med låg disponibel inkomst, låg utbildningsnivå, hög andel familjer med ensamstående föräldrar samt hög andel utlandsfödda, hos befolkningen i området är förknippad med sämre tandhälsa bland barnen. Detsamma gäller det motsatta förhållandet, den bästa tandhälsan i Västmanland tillhör generellt barn och ungdomar i kluster 1. I de fall ingen tandhälsa redovisas för kluster 1 i Västmanlands kartläggning påträffas den största kariesfriheten i kluster 5, som karakteriseras av de näst bästa inkomst- och utbildningsnivåerna. Detta trots att tandvård för barn och unga i åldergruppen 3-19 år är avgiftsfri i Västmanland. Resultaten i denna rapport stämmer väl överens med resultaten av Örebro läns landstings kartläggning av tandhälsa år 2007 som också kopplade den högsta kariesproblematiken till de mest socioekonomiskt utsatta områdena i Örebro län samt den lägsta kariesproblematiken till de socioekonomiskt mest gynnsamma områden. Det finns geografiska skillnader i barns och ungdomars tandhälsa mellan kommuner. Dessa skillnader följer nödvändigtvis inte skillnader i socioekonomiska förutsättningar mellan kommuner. Vid granskning av kommunernas sammanlagda kariesfrihet när det gäller nya kariesskadade tandytor (Ds) har Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Sala och Köping en bättre tandhälsa än länet totalt. Störst kariesproblematik i denna kartläggning påträffas i Arboga kommun, som har en signifikant sämre tandhälsa än länet totalt. Det förekommer dock fortfarande spridning av tandhälsan inom ovanstående kommuner som har motsvarande mönster vad gäller klustertillhörighet som länet i helhet. Det har konstaterats att kluster 3 kan kopplas till högst kariesförekomst. Bostadsområden eller på annat sätt avgränsade områden med hög kariesförekomst kan på detta sätt identifieras och denna kartläggning kan därmed utgöra ett underlag för förebyggande tandvårdsinsatser bland barn och ungdomar i Västmanland. Kluster 3 har en hög andel personer med låg disponibel inkomst, låg utbildningsnivå, hög andel familjer med ensamstående föräldrar samt hög andel utlandsfödda. Men kluster 3 har även den högsta andelen utflyttade. Detta innebär att förebyggande insatser i dessa socioekonomiskt utsatta områden är extra svåra att utvärdera, eftersom en del av befolkningen flyttar ut från området när de får bättre socioekonomiska förutsättningar och nya flyttar in. Utifrån de kartor som redovisas i rapporten ges en tydlig bild av vilka områden som är mest drabbade av karies inom respektive kommun och möjligheterna att sätta in insatser och nå särskilt drabbade är därför stora. Generellt består områden kopplade till kluster 3 oftare av flerfamiljshus medan kluster 1 oftare är villaområden. En nackdel med studien och med användningen av nyckelkodsområden som geografisk indelning är att det inte har varit möjligt att redovisa resultaten i form av kartor för alla 36

kommuner. Information om nyckelkodsområdens klustertillhörighet finns dock framtagna och tillgängliga för alla Västmanlands kommuner. Även om en klusteranalys ser ut att ha fungerat bra i denna kartläggning och områden med liknande socioekonomiska förutsättningar har kunnat identifieras, är det viktigt att påpeka att klusteranalys är en mycket explorativ analysmetod. Generaliseringar av resultat för andra grupper och tidsperioder måste därför ske med mycket stor försiktighet. 6.1 Blickar framåt Idag kan vi konstatera att våra barn över tid har fått en allt bättre tandhälsa. Allt fler barn och ungdomar, nationellt såväl som i Västmanland, lämnar den organiserade barn- och ungdomstandvården som kariesfria. Följer vi det s.k. DFT-värdet som belyser antalet nya hål samt tidigare lagningar ser vi en generellt bättre tandhälsa med ett över tid lägre DFT-värde, men det kan även konstateras att tandhälsan inte är jämnt fördelad. Det är en stor skillnad mellan genomsnittsvärdet för hela gruppen och värdet på dem som kan innefattas i genomsnittet bland den sjukaste tredjedelen, det s.k. SiC värdet. Denna rapport pekar på att tandhälsan är segregerad och att tandhälsan reflekterar den socioekonomiska situationen där var man bor. Detta visas tydligt via rapportens klusterkartor där tandhälsan följer den socioekonomiska situationen. Vilka insatser som man ur tandhälso- och tandvårdssynpunkt kan utföra för en förbättrad tandhälsa för alla bör diskuteras. Att utnyttja det individuella mötet på tandläkarkliniken är en självklarhet och alltmer diskuteras den pedagogiska processen och möjlighet till beteendemedicinsk påverkan. Att enbart bygga på den förebyggande inriktningen vid patientmötet kan idag inte ses som tillräckligt. Det finns även en bristande följsamhet bland dem med behov, d.v.s. patienter med behov av extra stödinsatser på klinik prioriterar inte alltid dessa. Vilka insatser som kan ges ur populationsaspekt, d.v.s. rikta sig till alla individer eller till vissa grupper kan dock diskuteras. Samverkan med MVC samt BVC torde vara framgångsvägar, då det via samverkan ges möjlighet till påverkan till såväl en god allmänhälsa samt en god munhälsa. Barnhälsovårdens möjlighet till att ge stöd till alla samt insatser och individuellt stöd till en familj med extra behov är förmodligen viktiga vägar att nå fram med hälsobudskap. Att tandhälsan generellt återspeglar kost och munhälsovanor är viktigt att framhålla. Skolan är en annan mycket viktig arena. I skolan finns alla barn och det finns möjligheter att nå ut med samma budskap och eventuella insatser. Nationellt är det många län som idag i skolan har verksamhet som lektioner, hälsopedagogik angående tandhälsa och tobaksbruk samt fluorsköljning/ lackningar. I Västmanland har dessa insatser varit få och inte generella över hela länet. Verksamhet i skolan har mer styrts av den enskilda tandvårdsklinikens egna prioriteringar. För att förbättra tandhälsan torde den högst prioriterade insatsen vara att ge kliniker med områdesansvar ökade alternativt nya uppdrag. Insatser bör bygga på erfarenheter från andra län. Att påbörja insatser inom nya områden eller inom områden där man tidigare slutat att bedriva verksamhet tar tid och kräver tålamod. Erfarenheter och stor kunnande finns inom tandvården. Vilja till samverkan med andra är avgörande framgångsfaktorer. 37