Vägledning för gröna tak och väggar på kommunens fastigheter

2017-01-14 Vägledning för gröna tak och väggar på kommunens fastigheter Dokumentansvarig: Enhetschef Trygg, vacker stad 1

1 Inledning sid 3 Uppdrag Omfattning 2 Gröna tak sid 4 Extensiva tak Semi-extensiva tak Intensiva tak Planterbara bjälklag Bruna tak 3 Gröna väggar sid 7 Fasadvegetation Växtväggar 4 Anvisningar sid 11 Bullerdämpning Rening av luft Vattenreglering Biologisk mångfald Grönstruktur 5 Lagar och regler sid 17 Planering Lovgivning Förvanskningsförbud och varsamhet Anmälanspliktig åtgärd Brand Underhåll Tillstånd enligt kulturmiljölagen 6 Ekosystemtjänster sid 21 Rening av luft Klimatreglering Rening av vatten Vattenreglering Bullerdämpning Pollinering Livsmedel Näringscykler Kultur, rekreation och hälsa 7 Energi sid 29 8 Ekonomi sid 30 9 Gröna tak och väggar från antiken till idag sid 30 10 Andra gröna anläggningar sid 31 Stadsodling Regnträdgårdar Översvämningsytor 2

1 Inledning Det finns mycket som talar för att en hållbar stadsutveckling bör ske genom förtätning av våra befintliga tätorter vilket bland annat ger bättre underlag för kollektivtrafik och närservice. Förtätning innebär också att vi i mindre utsträckning behöver bebygga odlingsbar mark i tätorternas närområde. Men tydligt är också att förtätningen av befintliga tätorter har en gräns där den täta miljön i sig skapar problem. Träd är av många skäl önskvärda i stadsbilden och har fördelar ur de flesta aspekter som framhålls i detta dokument. Det är dock avgörande att träden får goda livsbetingelser och vid förtätning är detta ofta inte fallet. Gröna tak och väggar är alltså inte en ersättning för parker och andra grönytor i staden men blir ett allt viktigare komplement till dessa. Förlusten av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster gör människan och samhället mer sårbara för klimatförändringar. Ekosystemtjänsterna bör därför ges utrymme och stärkas i den byggda miljön. Extrema klimatrelaterade händelser som intensiva värmeböljor och skyfall förväntas öka även i Sverige, vilket gör att vi måste planera för en grönstruktur som kan komplettera de tekniska lösningarna och motverka och mildra effekterna av dessa händelser - samtidigt som det skapar mervärden för biologisk mångfald och för andra ekosystemtjänster. Olika typer av grönytor har olika funktion och därmed olika möjlighet för ekosystemtjänster. Olika platser ger också helt olika förutsättningar för grönska att utgå från platsen ökar möjligheterna för ett långsiktigt gott resultat. I staden finns också en mängd olika markförvaltare, både privata och kommunala, med olika inriktning och resurser varför samverkan dem emellan är av stor vikt för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling. Byggnader kan utformas för att stödja och tillhandahålla ekosystemtjänster t.ex. genom att vegetationsytor och odlingsbäddar anläggs. Dessa kan i förlängningen även få social betydelse som attraktioner, pedagogiska platser och estetiska objekt, och även utgöra grund för utvecklingen av ny arkitektur och nya former av stadsrum. Behoven ser olika ut på olika platser och denna vägledning utgör ett underlag för prioriteringar mellan olika aspekter. Avsnittet med anvisningar är tänkt som ett konkret verktyg för att styra satsningar på vegetation till den för platsen lämpligaste lösningen. Uppdrag Uppdraget att utarbeta en vägledning för gröna väggar och tak på kommunens byggnader kommer från styrgruppen inom Trygg vacker stad med presidierna från park- och naturnämnden, trafiknämnden och byggnadsnämnden. Omfattning Vägledningen vänder sig till ägare och förvaltare av kommunala fastigheter och omfattar främst befintliga strukturer som ett verktyg vid förvaltning, ändringar eller nyförvärv. Vägledningen behandlar främst vegetation på byggnader i form av gröna tak och väggar men tar även upp andra gröna anläggningar, dock endast exteriöra vegetationslösningar. Avsnittet med anvisningar är främst ett verktyg vid förvaltning och en del i stadens miljömålsarbete och ska följas om inte särskilda skäl föreligger i det enskilda fallet. Anvisningarna kan även fungera som ett underlag vid fysisk planering och nybyggnad där dock andra styrande dokument samt lagstiftning definierar kravnivån. Grönstrategin från 2014 utgör en grund i den fysiska planeringen och riktlinjerna för grönytefaktor respektive riktlinjerna för kompensationsåtgärder är verktyg i detaljplaneprocessen. 3

2 Gröna tak Gröna tak är ett samlingsnamn som oftast används för moss-, gräs- och sedumtak, det vill säga tak med levande växtlighet som takbeläggning. Begreppet gröna tak avser här både extensiva, semiextensiva och intensiva vegetationstäckta tak. Dessa två skiljer sig åt på några punkter som gör att de fyller olika funktioner. Termerna hänvisar till den skötselnivå som krävs för att underhålla taken. Ett intensivt tak kräver mycket underhåll som liknar det underhåll en vanlig trädgård kräver. De extensiva taken byggs för att vara mer eller mindre självregenererande och kräva ett minimum av underhåll de är dock aldrig helt underhållsfria. På ytor med upp till 30 graders lutning fungerar gröna tak tekniskt bra men brantare varianter går att bygga med speciella stödkonstruktioner. Extensiva tak De extensiva taken är som regel uppbyggda med ett substrat (underlag för växterna) som är tunnare än 15 cm. Man bygger även tak med substrat ner mot 4-5 cm. Eftersom dessa tak byggs för att kräva ett minimum av underhåll blir växtvalen mer begränsade. Det är inte många växter som klarar förhållandena med ett extremt tunt substrat och klimatet högt ovan mark. Extensiva tak är oftast inte gjorda för att besökas eller vistas på utan fyller istället en rad andra funktioner. Växtmaterialet och substratet är inte anpassade för att gå på i vardagslag och skulle ta skada av att beträdas men på tak med låg lutning kan gångvägar anläggas. Dessa gångar ska då utföras så att de även fungerar för personer med funktionsnedsättning. Det finns även lösningar där man försökt kombinera egenskaperna hos ett extensivt tak med möjligheten till utevistelse genom att ovanför lägga ett galler som är till för att beträdas - sol, luft och vatten når alltså ner till vegetationen utan hinder. Detta gör att många egenskaper hos det extensiva taket behålls samtidigt som man kan röra sig på taket. Ett tunt sedumtak kan kompletteras med t.ex. död ved för att erbjuda boplatser för insekter. Redan befintliga sedumtak kan med sådana åtgärder också kompletteras för att stärka den biologiska mångfalden. Exempel på extensivt gröntak, Malmö. 4

Semiextensiva tak För att göra ett tak med måttligt underhåll mer intressant att besöka kan delar göras till mer intensiva ytor. Dessa s.k. semiextensiva tak kan kräva något mer underhåll och har en större mängd substrat som gör att man kan plantera en större variation av växter. Exempel på gröntak med vissa semiextensiva ytor, Malmö. Intensiva tak De intensiva taken har ett substrat som är minst 15 cm djupt. Ofta används ett mycket djupare substrat och någon övre gräns finns i princip inte. Växtvalen är inte specifika för just tak utan man försöker återskapa samma förhållanden som nere på marken för att kunna använda samma växter och skapa fullskaliga trädgårdar uppe på taken. Här kan finnas allt från mossor till buskar och stora träd. Buskar kräver minst ca 50 cm jord och träd minst ca en meters uppbyggnad med jord och dränerande skikt. Viktigt är att de anläggningar som utförs för människor att vistas i utförs tillgängliga. Vid växtval är allergiaspekten viktig att väga in så att besvär av denna typ i största möjliga utsträckning undviks. Exempel på intensivt gröntak med buskar, Malmö. 5

Planterbara bjälklag Om växtbädden ska kunna beträdas eller användas för odling ställer det krav på tjockare jordlager och därmed en starkare bjälklagskonstruktion. Planteringsjorden finns i en mängd varianter med olika volymvikt som ger olika förutsättningar och begränsar urvalet av växter. Planterbara bjälklag utförs ofta på underjordiska garage och måste utföras med hänsyn till skötselmöjligheter. Om ytan utgör allmän plats kan särskilda krav tillkomma för t.ex. körbara ytor. Hämtning av avfall liksom stora gräsytor kräver åtkomst med maskiner. Slitage utgör ofta ett problem där relativt begränsade grönytor används av många människor vilket kan vara fallet på t.ex. takterrasser. En lösning kan vara s.k. hybridgräs som används bl.a. i idrottssammanhang där man kombinerar naturgräs och konstgräs. Lösningen ökar hållbarheten samtidigt som de positiva egenskaperna hos naturgräs i viss utsträckning finns kvar. En planteringsyta på befintligt bjälklag kan på relativt enkelt sätt åstadkommas genom att takytan kompletteras med en sarg som håller substratet på plats och samtidigt tillåter överskottsvatten att avledas till det befintliga dagvattensystemet. Exempel på enkel lösning för planterbart bjälklag, London. 6

Bruna tak Bruna tak kan t.ex. åstadkommas med material som ger en karg miljö där de härdiga växter som själva etablerar sig tillåts vara kvar. De vildväxande sorterna kan kompletteras med andra sorter som planteras. De bruna taken kan med inslag av olika material utgöra biotoper för insekter och smådjur och ger med enkla medel bra effekt för den biologiska mångfalden. Exempel på bruntak kompletterat med material för bosättning. 3 Gröna väggar Fasadvegetation Fasadvegetation kan åstadkommas på många olika sätt - traditionellt har klätterväxter direkt på fasaden används. Växterna står då med rötterna direkt i marken och kan tillgodogöra sig vatten och näring därifrån. Olika fasadkonstruktioner lämpar sig olika väl för fasadvegetation direkt på väggen. Murverk av tegel och vissa andra mineraliska material är, genom en större förmåga att lagra och leda fukt utan att ta skada, mer lämpade för klättrande växter än t.ex. fasader med s.k. tunnputs som högst troligt skadas av rotinträngning och fukt. Vid nybyggnation kan fasaden anpassas för de olika system som finns för vegetation. Även olika typer av spaljéer och nät är vanliga för att också klängande växter ska kunna användas. Exempel på byggnad med vegetation direkt på fasad, Malmö. 7

System där växterna står i odlingskärl placerade på mark och eventuellt på tak, terrasser eller balkonger ger också förhållandevis robusta lösningar på platser där det inte fungerar med odling direkt i mark eller på planterbart bjälklag. Växterna kan vara av klättrande typ men också klänga längs wire och nät. I odlingskärlen kan även lägre växter planteras för att öka mångfalden. Odlingskärlen möjliggör relativt stora jordvolymer vilket minskar risken för snabba och för växterna skadliga svängningar i temperatur och fuktighet. Lösningar av denna typ kan tillgodogöra sig regnvattnet direkt i kärlen men kan också förses med lågteknologiska bevattningssystem som bygger på självtryck och substratets förmåga att kapillärt suga upp vatten. Skötseln kan minimeras till ett par tillfällen per år för teknisk besiktning, beskärning, ogräsrensning och tillförsel av extra näring. Exempel med klängande växter placerade i odlingskärl på mark, SBK Göteborg. 8

Fasadvegetation monterad på distans från fasaden kan på enkelt sätt kompletteras med särskilda boplatser för t.ex. insekter och fåglar. Boplatserna kan utföras som vanliga fågelholkar och insektshotell där ihåliga trästycken och likande fungerar väl. Vegetation på distans från fasad har enligt forskning från SLU visat sig minska fuktbelastningen på väggen vid slagregn samt att vegetationen bidrar till att minska temperatursvängningar i fasadmaterialet. Forskningen visar också att det inte är fuktigare bakom klätterväxter än vid en bar fasad. Apparatur för mätning av förhållanden på referensyta, Malmö. 9

Växtväggar Tekniker utvecklats allt mer för att möjliggöra odling av växter utan markkontakt och som varken klättrar eller klänger. Urvalet av växtmaterial blir då ett annat och möjligheten för mer heltäckande växtväggar med mer konstnärlig utformning ökar. Växtvalet är avgörande och måste anpassas till den aktuella platsen. Teknikerna varierar från olika system av metallmoduler med substrat som i vissa fall utgörs av mineralull till hängande fickor framställda av olika typer av fiber. För odling av nyttoväxter finns även andra system med ramkonstruktioner av plast liknande drickabackar där påsar med substrat placeras. Beroende på vilket substrat som används krävs tillförsel av vatten och näring i olika omfattning. Förhållandena på växtplatsen avseende solinstrålning, vind och nederbörd är också avgörande för behoven. Under växtsäsongen krävs normalt tillsyn någon gång i veckan och under övriga säsonger någon gång i månaden. Bevattning ordnas oftast med datorstyrda system där fuktsensorer känner av fuktigheten i underlaget och återcirkulering används för att minimera vattenförbrukningen. Kalla vintrar utgör en påfrestning för växter i ett tunt jordlager. Även vårvintern innebär en svår situation eftersom dagarna kan vara soliga med ganska höga temperaturer, medan nätterna kan ha minusgrader. För att skydda bevattningssystemet mot att frysa sönder krävs sensorer som känner av när temperaturen närmar sig fryspunkten och då tömmer ut allt vatten. Tömningen kan t.ex. göras med tryckluft som blåser ur systemet. När modulsystem används så påverkar den tekniska lösningen, men framför allt noggrannheten i utförandet, hur väggen bakom påverkas. Moduler med en diffusionstät baksida påverkar väggen minst men är beroende av att systemet är tekniskt riktigt utfört. Vid tekniska fel i tätskiktet kan bevattningen ge upphov till allvarlig påverkan på väggen bakom. Dessa system monteras på distans från fasaden för att minska påverkan på väggens egna fuktegenskaper. Försöksanläggning med vägghängda kassetter av plåt respektive odlingsfickor av textil. 10

4 Anvisningar En stor andel av den framtida staden är redan byggd. Att miljöanpassa redan befintliga byggnader är alltså en viktig del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Att i rätt tid i en byggnads livscykel utföra miljöförbättrande åtgärder är kostnadseffektivt. Vid ändringar som väsentligt förlänger en byggnads livslängd tillkommer enligt boverkets byggregler krav på ett flertal områden. Vid sådana ändringar är det viktigt att även utreda möjligheterna för att använda vegetation som en del av lösningen på både miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor. Vid nybyggnad men även vid förvärv av en fastighet bör det finnas möjligheter att inarbeta frågor om vegetationslösningar i samband med att t.ex. en långssiktig sköteselplan tas fram. Karaktären hos flera av de miljömässiga problemställningarna innebär att även en mångfald av mindre anläggningar bidrar till lösningar på storskaliga frågor. Detta gäller inte minst dagvatten och översvämningsproblematik men även luftkvalitet med mera. Som underlag för anvisningarna används tidigare utförda inventeringar. De olika aspekter som finns sammanställda på kartorna nedan indikerar vilken huvudfråga som vegetationslösningar bör inriktas på för att göra bäst nytta på den aktuella platsen. Kartorna är kraftigt utzoomade och med låg upplösning för att tydligöra det översiktliga i underlaget. För djupare analyser krävs studier av uppdaterade originalkartor från respektive källa. Kartorna med tillhörande anvisningar överlappar delvis varandra varför lösningar då bör utföras som fyller mer än endast ett syfte. Miljömässiga motstridigheter kan även uppstå och prioriteringar behöver då göras med utgångspunkt i vad som ur miljösynpunkt väger tyngst på platsen. Fasadvegetation med höstfärger, Tjörn. 11

Bullerdämpning Vid nybyggnad, nyförvärv eller underhåll som väsentligt förlänger en kommunal bostadsbyggnads livslängd ska, om trafikbullernivån vid fasad överstiger 55 db (A), om lämpligt vegetationslösningar utföras för att sänka bullernivån i anslutande stadsrum. Kartan indikerar med färgerna från gult till rött var risken för bullernivåer över 55 dba dygnsekvivalent är störst men mer detaljerad bedömning/bullerberäkning behövs i det enskilda fallet. (Karta: Miljöförvaltningen) Gräsmattor och gröna tak är de vegetationslösningar som har bäst effekt i bullriga miljöer. Den bullerdämpande effekten hos olika vegetationslösningar beror till stor del av vilket substrat som används. Ett substratskikt som är 10 cm tjockt kan på ett platt tak reducera bullret med 2 db (A) medan på ett lutande tak med upp till 8 db (A). Vegetation kan också rent utseendemässigt bidra positivt till en plats vilket kan minska den negativa upplevelsen av buller. Rinnande vatten i kombination med vegetationen kan också vara ett sätt att skapa en mer positivt laddad ljudbild på en bullerstörd plats. 12

Rening av luft Vid nybyggnad, nyförvärv eller underhåll som väsentligt förlänger en kommunal byggnads livslängd ska om lämpligt vegetationslösningar som kan förbättra luftkvaliteten utföras om byggnaden ligger inom eller i anslutning till röd- eller orangemarkerat område. Röd markering indikerar var miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids avseende dygnsmedelvärde. Noggrannare kartavläsning/mätningar kan behövas i det enskilda fallet. (Karta: Miljöförvaltningen) Buskar, låg vegetation, fasad- och takvegetation är att föredra framför träd i täta trafikerade gaturum med avseende på luftkvaliteten för att inte försämra ventilationen. Detta behöver vägas av mot andra positiva aspekter av träd i gatunivå, såsom skugga sommartid, vattenreglering samt kulturella, estetiska och sociala värden. Vintergröna växter fungerar som depositionsyta även under tidig vår och höst när partikelhalterna normalt är höga. 13

Vattenreglering Vid nybyggnad, nyförvärv eller underhåll som väsentligt förlänger en kommunalägd byggnads livslängd ska om lämpligt vegetationslösningar som fördröjer dagvatten utföras om byggnaden ligger inom område med blåmarkerade byggnader. Blå markering indikerar byggnader söder respektive norr om Göta älv med risk för översvämning vid skyfall med återkomsttid 100 år. (Karta: Stadsbyggnadskontoret) 14

Gräsmattor, buskar och träd är särskilt effektiva vegetationslösningar för att hantera dagvatten och har också höga rekreationsvärden. Att skapa bra förhållanden för träden är helt avgörande för att åtgärden ska lyckas. Ofta omges träd i den täta staden av hårdgjorda ytor och i gatumiljöer är marken hårt packad vilket begränsar rötternas möjligheter att växa ut för att samla vatten, hämta näring och andas. I Götborg kan markförhållanden med stor andel lera också kräva särskilda lösningar för att träden ska trivas. Biologisk mångfald Vid nybyggnad, nyförvärv, ombyggnad eller underhåll som väsentligt förlänger en kommunalägd byggnads livslängd ska om lämpligt vegetationslösningar anläggas som ökar den biologiska mångfalden och/eller ger sociala mervärden om byggnaden ligger inom gråmarkerat område. Färgerna indikerar växtlighetens höjd. Grå markering = Område utan vegetation. (Karta: Göteborgs universitet) En stor andel av de gröna tak som utförs internationellt är särskilt utformade för att stödja den biologiska mångfalden. De flesta gröntak kan med relativt enkla medel kompletteras med t.ex. död ved eller liknande för att erbjuda boplatser för insekter. Träd ger hög biologisk mångfald men ställer krav på minst ca 1 m djup jord varför specialarrangemang krävs för ett långsiktigt lyckat resultat på tak och bjälklag. 15

Grönstruktur Vid nybyggnad, nyförvärv eller underhåll som väsentligt förlänger en kommunal byggnads livslängd ska om lämpligt vegetationslösningar anläggas för att stärka kopplingen mellan grönstrukturer om byggnaden ligger i anslutning till röd dubbelriktad pil, gröna eller röda prickar. Dubbelriktade pilar och prickar = kopplingar som bör stärkas. (Karta: Park- och naturförvaltningen) Vid anläggandet av en biotop är det enklast att utgå från platsens förutsättningar när det gäller såväl jordart som klimat. En mörk bakgård kan exempelvis likna skogens fältskikt. Avsätt gärna en del av platsen för naturlig succession, det vill säga att platsen lämnas att växa igen naturligt. Gröna tak och väggar bidrar till att skapa en mångfald av gröna rum i staden utöver parker och grönområden. De gröna rummen bör ha olika kvaliteter för att på ett mer aktivt sätt underbygga olika typer av ekosystem. 16

5 Lagar och regler Fasadvegetation i form av klättrande och klängande vegetation är en lösning som förekommit under lång tid inom en mångfald av bebyggelsemiljöer. Vegetation omfattas endast i liten omfattning av plan- och bygglagen (PBL) men detaljplaner kan t.ex. föreskriva att träd eller viss vegetation skall finnas liksom att marklov krävs för trädfällning. Likaså kan en detaljplan förskriva att byggnader skall ha fasader med vissa egenskaper varför även fasadvegetation kan föreskrivas om det är tydligt att åtgärden stämmer med syftet för planen. Planering Den kommunala fysiska planeringen är viktig för att säkerställa att det finns tillräckligt med friytor vid förtätning. Vid planering på kommunal mark utgör kommunens riktlinjer för kompensationsåtgärder och grönytefaktor en lägsta nivå. Kommunens grönytefaktor anger miniminivån för omfattningen av vegetation på en fastighet vid exploatering. Riktlinjerna för kompensationsåtgärder anger nivån i de fall grönytor försvinner eller flora och fauna påverkas negativt i samband med exploateringen. Grönytefaktor och kompensationsåtgärder avses användas vid både anvisning av kommunal mark och på privat mark - vid markanvisning regleras grönytefaktor och kompensationsåtgärder genom avtal och på privat mark är användningen frivillig. Anvisningarna ovan avses främst användas för förbättring i befintliga stadsmiljöer men kan även utgöra ett underlag vid planering. Vegetationslösningar kommer troligen att bli en allt viktigare del i den täta staden och kan med ökad platsbrist bli nödvändiga att planera för redan i tidiga skeden. Verktyg i planeringen är bl.a. översiktsplan, planprogram och detaljplan. I detaljplanen delas marken in i allmän plats respektive kvartersmark. Viktig är att beakta den principiella skillnaden mellan allmän plats som stadens parker utgör och de ytor på privat mark eller privata byggnader som kan användas för grönytor. Detaljplanen utgör det juridiska underlaget för hur ett område kan bebyggas. Planens syfte uppnås genom juridiskt bindande planbestämmelser. Planbeskrivningen och tillhörande gestaltningsprogram kan både förtydliga och beskriva behov och lösningar för området. Viktigt är att planens syfte omfattar målet för vegetationslösningarna eftersom planbestämmelserna ska kunna kopplas till syftet med planen. Syftet kan t.ex. vara att vidmakthålla en god ljud- eller luftkvalitet eller stödja vissa ekosystemtjänster - regleringarna i detaljplanen kan vara ett sätt att möjliggöra att platsen bebyggs. Planbestämmelser som föreskriver tak- eller fasadvegetation måste tydligt kopplas till planens syfte. Om planbestämmelser angående fasadkulör, tak - eller fasadmaterial anges så behöver även bestämmelser angående ev. vegetationslösningar på tak och fasad tas med för att förtydliga att dessa inte ska betraktas som planstridiga. Viktigt är att planbestämmelser om vegetation på tak eller fasad inte utesluter andra önskade möjligheter såsom t.ex. solenergianläggningar. Bestämmelser behöver då tas med för att förtydliga att solenergianläggningar tillåts. 17

Lovgivning Bygglov 9 kap. 2 plan- och bygglagen (PBL 2010) anger att bygglov krävs för bl.a. ändring av byggnad om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Huruvida vegetation på en byggnad avsevärt påverkar dess yttre utseende eller områdets karaktär är en bedömningsfråga i det enskilda fallet. Definitioner enligt plan- och bygglagen (PBL 2010) underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Klättrande och klängande vegetation direkt på byggnad och med rötter i mark eller kärl på mark bedöms inte vara en ändring och frågan om den avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende faller därmed bort som bedömningsgrund. Tak- eller fasadvegetation på spaljé eller annat bärverk bedöms som ändring av fasaden om konstruktionen omfattar en större del av fasaden och det påverkar byggnadens utseende väsentligt. Tak- eller fasadvegetation som växer i substrat monterat på byggnaden bedöms som ändring av fasaden om konstruktionen omfattar en större del av fasaden och det påverkar byggnadens utseende väsentligt. Om tak- och/eller fasadvegetation utgör ett krav i detaljplan kan bygglov nekas för en ändring som innebär att byggnaden inte längre uppfyller planbestämmelsen. Undantag från bygglovsplikten Bygglovsplikt för ändring gäller endast om byggnaden ligger i ett område som omfattas av detaljplan och endast byggnader varför murar och plank inte omfattas av kravet på bygglov vid ändring av material eller kulör. För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det dock inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. 9 kap. 4 (PBL 2010) anger dock att man i anslutning till en och tvåbostadshus med vissa förutsättningar får uppföra komplementbyggnader på sammanlagt 15 m2 utan bygglov (s.k. friggebod). Eftersom dessa komplementbyggnader inte kräver bygglov är det inte heller bygglovpliktigt att ändra fasadmaterial eller kulör. Vidare anges bl.a. att för en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader inte krävs bygglov för vissa typer av skärmtak. Eftersom själva skärmtaket inte är bygglovspliktigt är inte heller ändring av fasadmaterial eller kulör bygglovpliktigt. 18

9 kap. 4a (PBL 2010) anger att man i anslutning till en- och tvåbostadshus med vissa förutsättningar får utföra en komplementbyggnad på maximalt 25 m2 utan bygglov (s.k. attefallshus). Eftersom byggnaden inte är bygglovspliktig är det därmed inte heller bygglovspliktigt att ändra fasadmaterial eller kulör. Marklov Marklov krävs endast för schaktning eller fyllning om markens nivå avsevärt ändras. I innerstadsmiljöer där byggnader placeras direkt i gatuliv kan angränsande mark utgöra allmän plats varför utplacering av t.ex. odlingskärl kräver polistillstånd. Om annan part är fastighetsägare krävs även civilrättslig markupplåtelse för vegetationslösningar i eller på mark. Möjligheten för synskadade eller personer med andra funktionshinder att ta sig fram får inte försämras. Om ytor med gångbanor utnyttjas ska den fria bredden vara minst 1,5 m. Rivningslov Enligt 9 kap. 8 PBL krävs det rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad inom ett område med detaljplan eller om kommunen i områdesbestämmelser bestämt att rivningslov krävs. Vegetationslösningar för tak och väggar bedöms inte omfattas av bestämmelsen. Förvanskningsförbud och varsamhet 8 kap. 13 PBL (2010) anger att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Inom områden med särskilda kulturvärden kan vegetation på byggnad innebära en förvanskning. Huruvida en åtgärd förvanskar byggnaden bedöms i det enskilda fallet. 8 kap 17 PBL anger att ändring av en byggnad < > ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Vegetationslösningar kan innebära en ändring och huruvida ändringen är varsam bedöms i det enskilda fallet. Anmälanspliktig åtgärd I 8 kap. 4 plan - och bygglagen (PBL) anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1 bärförmåga, stadga och beständighet 2 Säkerhet i händelse av brand, 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4 säkerhet vid användning, 5 Skydd mot buller, 6 energihushållning och värmeisolering, 7 lämplighet för det avsedda ändamålet, 8 tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9 hushållning med vatten och avfall 19

Som framkommer av denna vägledning ger gröna tak och väggar i många fall möjlighet att förbättra en byggnads egenskaper avseende flera av aspekterna ovan. Aspekterna innebär också kontrollpunkter när en lösning med grönt tak eller vägg ska utformas. T.ex. behöver byggnadskonstruktionens bärförmåga kontrolleras i de fall man påför extra laster. I de fall gröna tak används för utevistelse ska tillgänglighet för funktionshindrade lösas. Vid växtval är allergiaspekten viktig att väga in så att besvär av denna typ i största möjliga utsträckning undviks. Om klättringsbara nät, spaljéer eller annat används som stöd för växter så behöver säkerhetsaspekten beaktas. Brand Vegetation kan leda till brandspridning och risken är störst i vertikal led. Gröna väggar med städsegröna växter är dock inte särskilt brandfarliga och inte heller väggar med lövfällande växter om löven inte tillåts ansamlas utan tas bort genom regelbundet underhåll. Brandsäkerheten kan ökas genom att uppehåll med vissa avstånd görs i vegetationen. Särskilt på gröna tak som fungerar som ytor för utevistelse behöver risken för antändning genom rökning och grillning mm beaktas. Även ev. ytor med konstgräs behöver utföras med tanke på detta. I Boverkets byggregler (BBR) ställs krav på fasaders och yttertaks ytskikt kopplat till brandspridning. Brandteknisk klass enligt BBR eller motsvarande skydd ska uppnås. Detta för att för att säkerställa att brandspridning längs fasad och mellan byggnader försvåras i tillräcklig omfattning. Kraven är olika beroende på bland annat byggnadens höjd och avstånd till annan byggnad. När större ytor längs fasad eller på yttertak ska förses med vegetation bör brandsakkunnig rådfrågas för att säkerställa att motsvarande klass på ytskikt uppnås, alternativt att aktuell vegetation är testad och klassad enligt godtagbara testmetoder. De större leverantörerna av monteringsfärdiga vegetationstak har system som är brandgodkända. Krav bör även ställas på säkerställd bevattning i tillräcklig omfattning. Detta för att undvika att växtligheten torkar ut och på så vis ökar risken för brandspridning. Gröna väggar med kassettsystem som regelbundet vattnas utgör ingen särskild brandrisk. Torrt gräs utgör den största brandrisken varför de typer av vegetationstak som har inblandning av gräs kräver särskild uppmärksamhet ur denna aspekt. I samband med räddningsinsatser vid brand i byggnad kan det i vissa fall bli aktuellt med någon form av håltagning i tak. Syftet med detta kan vara att ventilera ut brandgaser från brandrummet eller skapa en begränsningslinje i byggnaden. Anläggning av tak med tjocka lager av jord samt växtlighet försvårar/omöjliggör denna typ av åtgärd. I de fall krav ställs på brandgasventilation i form av exempelvis luckor i större garage bör vegetation anläggas på ett sätt som varken försvårar användandet eller lokalisering av dessa luckor. Det är viktigt att fasader utformas på ett sätt som inte försvårar användning av räddningstjänstens stegutrustning i de objekt där räddningstjänsten utgör en förutsättning för utrymning. Om fristående gröna väggar utförs intill byggnader där räddningstjänsten förväntas bistå med hjälp vid utrymning via fönster får dessa inte placeras på ett sätt som påverkar möjligheten till uppställning av stegutrustning. 20

Underhåll Fasadvegetation i olika former uppstår spontant på många platser om växtligheten inte aktivt tas bort. Om förloppet går så långt att byggnaden tar skada kan frågan regleras genom 8 kap. 14 PBL som anger att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas. På allmän plats krävs polistillstånd för uppställning av skylift vilket kan bli aktuellt vid skötsel. För drift och underhåll kan tillstånd sökas för ett år i taget. Arbeten på gatumark kräver även en TA-plan (trafikanordningsplan) för hur trafikanter av olika slag ska ta sig fram under tiden arbetet pågår. Tillstånd enligt kulturmiljölagen Ändring av byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (KML) Vid byggnadsminnesförklaring enligt KML fastställs skyddsbestämmelser som bland annat säger hur byggnaden ska vårdas och hur ändringar får göras. Alla ändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen som är beslutande myndighet. Ändring av Kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölagen (KML) Kyrkor och begravningsplatser ska enligt KML vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Alla ändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster kan i korthet sammanfattas som att naturen gör jobbet. Ekosystemtjänster används ofta synonymt med begreppet biologisk mångfald, men en biologisk mångfald är i själva verket en förutsättning för ekosystemtjänster. Den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som naturen förser människan med är centrala för samhällens existens och välfärd. Den biologiska mångfalden kan paradoxalt nog stärkas genom utvecklingen av våra städer. Redan idag erbjuder staden livsmiljöer för organismer som trängs undan i allt mer monokulturella odlings- och skogslandskap. De skiftande miljöer en stad innehåller kan med medvetet om möjligheterna utformas för att stödja biologisk mångfald. Taklandskap kan t.ex. utformas som helhetsmiljöer för vildbin och andra insekter. Till skillnad från biologisk mångfald är ekosystemtjänster alltid antropocentriskt definierade, det vill säga de är tjänster som människan drar nytta av. Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra huvudkategorier utifrån vilken funktion de har: producerande (försörjningstjänster), reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Ett och samma ekosystem, exempelvis tätortsnära natur, kan alstra olika typer av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänster visar främst en tydlig koppling mellan ekonomi och ekologi, men innehåller även sociala dimensioner. Vikten av kopplingen mellan dimensionerna blir allt tydligare för en långsiktig samhällsplanering. Generellt sett är de kulturella ekosystemtjänsterna i den bebyggda miljön starkare än de försörjande. De reglerande ekosystemtjänsterna är också viktiga, särskilt i de större tätorterna och behovet av dem ökar i takt med ett förändrat klimat. 21

Under de senaste femtio åren har människan förändrat ekosystemen i allt snabbare takt och i större omfattning än någonsin tidigare. Detta har gjorts bl.a. för att tillgodose växande krav på mat, färskvatten, timmer, fibrer och bränsle. Jord och skogsbruk är idag därför företrädesvis storskaliga verksamheter som i större omfattning än tidigare utgör monokulturer. Monokulturer kännetecknas av att de har en låg biologisk mångfald vilket innebär att miljöns förmåga att leverera ekosystemtjänster minskar. Städerna utgör här intressanta möjligheter genom att de genom sin mångfald av miljöer kan ge möjligheter som omlandet saknar. Den urbana miljön ger upphov till andra biotoper och närheten till människan ger vissa djurarter nya möjligheter. Befintliga biotoper i staden kan stärkas men nya kan också skapas på tak och väggar. Inslag av stenrösen, ängsmarker samt vatten och våtmarksliknande miljöer liknar formelement i det äldre kulturlandskapet vars egenskaper gynnar många arter. Formelementen kan därmed stötta biologisk mångfald och samtidigt ge upplevelsemässiga och arkitektoniska kvaliteter. Nedan tas de ekosystemtjänster från de olika kategorierna upp som främst kan kopplas till gröna tak och väggar. I detta sammanhang räknas som ekosystem och därmed potentiell leverantör av ekosystemtjänster miljöer såsom villaträdgårdar, parkmark, impediment samt större grönområden som stadsnära natur, ängs- och hagmark, skogs- och vattenmiljöer. I den byggda miljön finns även anlagda ekosystem i form av gröna tak och gröna väggar liksom ytor för stadsodling och hantering av vatten. Rening av luft En stor del av föroreningarna i stadsluften härrör från biltrafiken. I förbränningsmotorernas avgaser finns bland annat kväveoxider, bensen och små partiklar från förbränningen av bränslet. Vägdammet som virvlar upp innehåller även skadliga partiklar som uppstår när vägbanor, däck och andra bildelar slits. Grönytor kan förbättra luftkvaliteten lokalt i staden genom att vegetation har egenskapen att fånga delar av de föroreningar som finns i luften. En gata med träd kan ha enbart 10-15 % så mycket luftburna partiklar som en liknande gata utan träd. Partiklarna fastnar i lövverket, grenarna eller stammen och sköljs sedan vid regn ner i marken. Likaså kan blad och andra växtdelar absorbera luftburna föroreningar som ozon, koldioxid och kvävedioxider. Exakt hur stor roll gröna tak spelar i sammanhanget är inte belyst närmare i forskning. De vanligt förekommande sedumtaken spelar förmodligen en mindre roll i sammanhanget men tak med gräs bedöms kunna ge signifikanta effekter. Hur effektivt luften renas av olika arter beror bland annat på hur stor totalyta blad eller barrmassan har per projicerad ytenhet. Träd renar därför luften bättre än buskar som i sin tur är effektivare luftrenare än gräs. Beroende på utformning och val av arter bör det därför inte vara uteslutet att även gröna väggar skulle kunna spela en roll i fråga om partikelhalten i luft. Klimatreglering Städer skapar genom sina byggnader och hårdgjorda ytor så kallade värmeöar (urban heat island) som kan vara väsentligt mycket varmare än det omgivande landskapet. De hårdgjorda ytorna absorberar solenergin och transformerar denna till värme. Även andra faktorer spelar in som exempelvis industriproduktion, transporter och uppvärmning av hus. Den högre temperaturen har flera direkta effekter på människan och man ser samband mellan den högre värmen och problem med andning, stress och blodcirkulation. Effekten ger problem främst i 22

varmare länder i Sverige är effekten tydligast under stilla sommarnätter och forskning visar en temperaturhöjning på upp till 6 grader under sådana förhållanden. Vind jämnar ut temperaturskillnader och parker med träd och buskar är effektiva. Gröna väggar i gaturummet ger mindre effekt men mer än gröna tak som ofta sitter högt upp. Båda lösningarna bidrar med evapotranspiration - den kombinerade effekten av transpiration, där vatten går igenom växten och sedan tillbaks ut i atmosfären, och evaporation, där vatten avdunstar från substratet. Processen kräver värme och kyler på det viset omgivningen och underliggande takytor. Rening av vatten Vid nederbörd spolar vattnet på tak och andra hårdgjorda ytor med sig de föroreningar som finns där - särskilt det första vattnet som kommer ut i dagvattensystemet är därför förorenat. Regn och vatten från snösmältning fångas normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar och avleds via ledningar även om mer öppna former av avledning blir allt vanligare. Eftersom detta dagvatten transporterar föroreningar är det en källa till miljöpåverkan. Gröna tak kan bidra till rening av dagvatten genom växternas förmåga att ta upp och binda föroreningar. Gröna väggar kan även bidra till reningen om de bevattnas med vatten från t.ex. takytor. Vattenreglering Dagens hantering av dagvatten i staden är ofta problematisk. I en stadsmiljö med många tak och stora ytor med hårdgjord mark rinner nederbörden snabbt av och kan då inte infiltreras i marken. Till följd av klimatförändringarna förväntas lokala översvämningar kopplade till skyfall öka i framtiden. En fördröjning av dagvattnet är därför viktig liksom lokal infiltration för att grundvatten ska bildas. Som en lösning på problemen med översvämningar i Göteborg, till följd av högre vattenstånd i havet, kommer troligen de centralare delarna på sikt att skyddas genom vallar, förhöjda kajkanter och ev. barriärer i älven. För att minska behovet av att pumpa ut dagvatten som ansamlas på insidan av dessa skydd behöver mark och byggnader i största möjliga utsträckning utformas för att infiltrera och fördröja vattnet. Det innebär att hårdgjorda ytor på mark ska minimeras och miljön kompletteras med vegetation på byggnader för att öka upptagningen och fördröjningen av dagvatten lokalt. Tak Gröna tak kan ta upp och fördröja regnvatten och därigenom motverka översvämningar till följd av kraftig nederbörd. Detta går att jämföra med en takyta som är klädd i papp, där all nederbörd rinner direkt ut i dagvattensystemet. Systemet överbelastas ofta när nederbördsmängderna är stora, vilket innebär att orenat vatten svämmar över och går direkt ut i recipienterna. I förlängningen ställer detta krav på ökad kapacitet i systemen och betydande kostnader för utbyggnad av ledningsnät och vattenreningskapacitet. Forskning i Norge visar att avrinningen från ett grönt tak vid extremregn fördröjs med 10 15 minuter jämfört med ett papptak och att intensiteten på vattenflödet reduceras med nästan 90 %. Dock mättas ett gröntak efter ca 10 mm nederbörd (absorptionen är beroende av konstruktionens djup mm) och avrinningen är därefter mer att likna vid en hårdgjord yta. Substratets tjocklek spelar en vis roll men genomsnittligt beräknas enligt SLU den årliga avrinningen med ett grönt tak minska med 60-80%. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sammanställt internationell forskning som visar att även taklutningen spelar en viss roll för takets förmåga att fördröja dagvatten men är inte i sådan grad att det påverkar rekommendationerna i denna vägledning. 23

Våtmark på tak, London. I bakgrunden till vänster bisamhällen som drar nytta av öppet vatten. Väggar Vegetationsväggar av typen med kasseter eller odlingskärl direkt på vägg har ofta relativt liten mängd substrat, är mindre exponerade för regn och kräver därför oftast tekniska system med relativt avancerad reglering för bevattning. Gröna väggar har i sig alltså en begränsad förmåga att fånga upp och fördröja regnvatten men om anläggningen konstrueras för att samla och lagra dagvatten för bevattning så kan verkningsgraden öka och väggen bidra till ett lokalt omhändertagande. Bullerdämpning Buller i stadsmiljön påverkar människors hälsa och välbefinnande negativt genom exempelvis sömnstörningar, påverkan på talkommunikationen, inlärning samt psykosociala effekter och symtom. Vegetation på tak och väggar i bebyggda miljöer kan dock bidra till att minska bullernivåerna i stadsrummet. Tak Gröna tak gör sig bäst som ett ljuddämpande element i täta stadsmiljöer där en stor del av ljudvågorna reflekteras mot hårda ytor. Gröna tak kan minska buller på t.ex. innergårdar och i dessa fall spelar både takvinkeln och substratets tjocklek roll. För att öka effekten kan platta tak kompletteras med en låg växtbarriär vid takfoten mot gård och/eller gata. Gröna tak har viss effekt på hur ljud fortplantar sig in i byggnader. De traditionella takmaterial som används i städerna är hårda och generellt inte lika bra på att absorbera ljud. De olika delarna i ett grönt tak påverkar olika sorters ljud. 24

Medan substratet tenderar att fånga ljud i lägre frekvenser tenderar växtmaterialet att fånga upp ljud bland de högre frekvenserna. Olika frekvenser har alltså olika förmåga att ta sig igenom ett grönt tak. Väggar Om mjuka substrat används för gröna väggar bidrar de med ljudabsorberande vertikala ytor i staden men inte själva vegetationen i sig. En ökad användning av gröna väggar med genomtänkt konstruktion skulle alltså kunna dämpa ljudnivån genom en minskad reflektion av ljudvågor. Den bullerreducerande potentialen hos gröna väggar beror utöver materialval på avståndet mellan fasaderna men även på väggens placering liksom mottagarens. Bullerreduceringen är större i trånga gatusektioner. Vegetationsväggar på gårdar reducerar buller utifrån och effekten blir större längre ner på fasaden och medelreduktionen är ca 4 db (A). Gårdens geometri spelar också roll. När en öppning eller portik mot en bullerutsatt gata riskerar att försämra ljudmiljön på en innergård kan gröna väggar i passagen var ett sätt att minska effekten. Den bullerdämpande effekten hos gröna väggar uppkommer av det mjuka substratet varför modulsystem ur denna aspekt är att föredra framför fasadvegetation på wire, nät eller spaljé. Hur stor effekten blir beror på modulernas material och konstruktion. Fristående väggar Ett specialfall av gröna väggar är fristående varianter som kan användas både för rumsskapande men också för bullerreducering. Låga varianter med en höjd på upp till 1 meter kan skydda personer på trottoarer etc. nära spårväg och väg. Denna typ av låga väggar kan även placeras på viadukter och järnvägsbroar för att minska bullerproblemen på angränsande platser. Bullerreducerande åtgärder kan även kompletteras med positivt laddade ljud som maskerar och skapar andra associationer som t.ex. vatten. Fristående väggar är oftast aktuella i trafikmiljöer och ställer där stora krav på sikt på säkerhet. Sikttrianglar, skyddsavstånd, trygghet och utrymme mm behöver säkerställas genom samverkan med trafikkontoret. Ur ett skötselperspektiv är det viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för att kunna nå fristående väggar i trafikmiljö. För snålt med utrymme skapar risker och arbetsmiljöproblem. Pollinering En viktig ekosystemtjänst för att producera mat och för att upprätthålla ett rikt växt- och djurliv på jorden är pollinering. Pollineringen sker i huvudsak på två sätt, med vinden eller med hjälp av djur som kallas pollinatörer. Gröna tak och väggar men kanske framför allt bruna tak kan utgöra boplatser för en bredd av insekter som är avgörande för att pollinering ska kunna ske. Tambin har börjat odlas i urbana miljöer men insekter av flera slag såsom flugor, getingar, skalbaggar och fjärilar bidrar. Både substrat och växtligheten i sig innebär möjligheter till boplatser för övervintring men det går även att kompletterats med särskilda insektshotell anordningar med t.ex. vassrör och 25

pinnar som ger skyddande skrymslen. Andra viktiga pollinatörer är fåglar och fladdermöss vilka kan stödjas genom att holkar sätts upp. Att stödja insekter i staden förbättrar förutsättningarna för urban odling men förbättrar även för andra miljöer eftersom t.ex. vildbin rör sig över relativt stora distanser. Binas rörelser i staden underlättas av tillgången på för dem naturliga miljöer varför även relativt små grönytor med måttliga avstånd är positivt. Livsmedel Odlingar på tak och bjälklag kan generera livsmedel både för den enskilde liksom för kommersiella sammanhang men även vegetationsväggar kan innehålla ätbara perenna växter. Inom stadsodling utförs en del väggar med huvudsakligen detta syfte men ger då även sociala och estetiska värden. Positiva effekter finns alltså på flera nivåer men de behöver vägas av mot det ekologiska fotavtryck som odlingen ger upphov till. Matproduktion i större skala på byggnader i staden ställer krav på logistik eftersom både produkter och näring ska distribueras liksom jord eller annat substrat som kan behöva bytas över tid. Om odlingen kombineras med lokal kompostering kan balansen förbättras avsevärt genom lokala näringscykler. Eventuellt kan matjord ersättas genom tillförsel av näringslösningar vilket dock aktualiserar frågor om livsmedlens kvalitet och näringsinnehåll. Storskaliga tekniska lösningar riskerar att minska odlingarnas rekreationsvärde i stadsmiljön. Avgörande vid odling i stadsmiljö är även förhållanden avseende luftkvalitet och kvaliteten på det vatten som tillförs odlingen. Exempel på gröntak kompletterat med odling i separata kärl, Malmö. 26

Näringscykler Framför allt gröna tak som utformas för odling av nyttoväxter innebär en möjlighet till näringscykler i den tätbebyggda staden. Odlingarna kan t.ex. få tillskott av näring via lokalt komposterat köksavfall. Lokalt nyttiggörande av komposterbart material kan minska behovet av avfallstrasporter i staden och kan bidra till ett effektivt utnyttjande av resurser. Näring från komposterat material eller annan tillsatt näring kan dock innebära risk för näringsläckage via det avrinningsvatten som lämnar odlingen och därmed belastar stadens reningsanläggningar. Näring tillsätts även gröna tak och väggar utan nyttoväxter och då främst under växtsäsong. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar dock att nivån för näringsläckaget från extensiva gröntak är relativt bra jämfört med riktlinjer för dagvattenkvalitet och avrinning från konventionella tak. Försök görs även att i olika skalor nyttiggöra näringen i fekalier och humanurin från städernas avloppssystem. Naturens kretslopp är ofta långa, komplicerade och svåra att skapa på konstgjord väg. Vid användning av fekalier och humanurin finns alltså viktiga frågor om kvalitet och risken finns att allt för korta näringscykler ger problem som inte uppstår i naturens kretslopp. Kultur, rekreation och hälsa Hälsa De kulturella ekosystemtjänsternas samhällsnytta bör i allt högre grad beaktas i ett hållbart stadsbyggande. Förutom den sociala betydelsen har de även stor ekonomisk betydelse, inte minst i folkhälsotermer. Den direkta visuella kontakten med grönska och då även gröna tak spelar roll för människors välbefinnande. Närheten till grönska och gröna växter har positiva effekter på hälsan genom bl.a. stressreducering. Även sjukhuspatienter som har utsikt över grönytor har visats återhämta sig snabbare än andra utan denna möjlighet. Forskning visar att inte bara större parker och grönområden, utan även mindre trädgårdar, gatuträd och gröna plättar uppfyller kriterierna för att vara restorativa (återuppbyggande). Det finns i dag många studier som visar att grönområden har positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande i form av rekreation och minskad stress. Upplevelser Platser och stråk där träd optiskt skärmar av och maskerar negativa upplevelser i stadsmiljön kan utgöra områden för rekreation av det mer aktiva slaget som löpning, ridning och cykling. Ett nätverk av träd eller skogsbestånd längs lämpliga vägar kan öka tillgängligheten till sådana aktiviteter i nära anslutning till staden. En mosaik av biotoper kan ge en varierad naturupplevelse i staden vilket har såväl pedagogiska som rekreativa värden. Gröna väggar och tak kan här inte helt ersätta andra grönytor men kan stärka existerande stråk med gröna kvaliteter. Estetik Gröna tak och väggar ger möjlighet att skapa attraktiva gröna platser i staden även på platser där det inte finns plats för markbunden vegetation. Gröna fasader på byggnader har på vissa platser utvecklats till rent konstnärliga nivåer genom växtval och kompositioner - vackra miljöer har i sig ett rekreativt värde. 27

Undervisning och kunskap Gröna tak och väggar kan utgöra en grund för pedagogisk verksamhet på olika nivåer allt från grundläggande ekologiska samband till tekniska lösningar. Allt fler skolor finns på platser utan närhet till grönområden varför konstruerade vegetationslösningar kan bli betydelsefulla. Exempel på växtvägg med genomarbetad komposition, London. Sociala relationer Utemiljön kan skapa förutsättningar för att sociala relationer utvecklas och det är viktigt att planera så att människor kan mötas och finna platser att vistas på. Särskilt i bostadsmiljö är det viktigt att det finns utrymme för olika typer av rekreativa funktioner. Gröna tak som komplement till andra ytor för utevistelse kan ge positiva effekter ur ett barnperspektiv. Gröna tak och väggar kan även vara resurser för pedagogisk verksamhet och bidra med lekmaterial. Odling av grönsaker med mera på balkonger och takterrasser är rogivande och hälsofrämjande, kan leda till möten mellan människor och bidra till stadens sociala hållbarhet. Exempel från kontorsbyggnad där de anställda utnyttjar taket för egen odling, London. 28

Vegetation kan i vissa sammanhang minska upplevelsen av trygghet. Upplevelsen har i många fall med vanskötsel att göra varför bra underhåll är en avgörande faktor för en fungerande anläggning - välskötta anläggningar signalerar att platsen är omhändertagen. Väl genomtänkt och gestaltad belysning är ett sätt att både framhäva vegetationen och öka upplevelsen av trygghet under mörkertid. Energi Minskat kylbehov sommartid Genom sin energiupptagande funktion kan gröna tak och väggar påverka yttemperaturen på byggnader och hjälpa till att sänka inomhustemperaturen där detta är ett problem - växtvalet spelar en roll i hur solenergin omvandlas. Gröna tak tar upp mycket av solljuset genom växterna där det bland annat kan omvandlas genom fotosyntes eller öka vattenavdunstningen istället för att värma upp byggnaden. Om lösningen utförs så väl att behovet av luftkonditionering minskar så kan också energi sparas. En ytterligare aspekt är att även luften ovanför taket värms upp och ofta sitter intagen till kylmaskinerna just där vilket ger en onödigt hög temperatur på tilluften. Värmeisolering vintertid I kalla klimat har gröna tak även en viss värmeisolerande effekt. Effekten kommer sig framförallt av substratet som har en viss isolerande funktion. Återigen spelar dock växtvalet in och de typer av växtmaterial som skapar mycket luftfickor genom blad och stamutformning isolerar bättre. Tjockare lager av både substrat och växter har alltså positiv inverkan på den isolerande förmågan. I svenska förhållanden med byggnader med god värmeisolering är den extra isoleringen dock försumbar. Vid vissa omständigeter under främst vår och höst kan ett gröntak med sin fuktighet också verka avkylande vid en tidpunkt då effekten är oönskad. Värmetröghet Genom den extra massa som finns i substratskiktet tillförs en takkonstruktion ytterligare värmelagringsförmåga vilket oftast är en fördel då övervärme dagtid kan lagras och avges under dygnets kyligare timmar. Effekten av åtgärden beror på byggnadens behov av värmelagring samt gröntakets värmelagringsförmåga. Värmelagringen är ofta en fördel både under sommar- och vintertid eftersom det jämnar ut dygnsvariationerna. Anläggningar för solenergi Ovanför ett grönt tak är temperaturen sommartid lägre än ovanför t.ex. ett svart papptak. Undersökningar visar att gröna tak i kombination med solceller för elproduktion ger en högre verkningsgrad eftersom anläggningarna fungerar bättre vid lägre temperaturer. Gröntak med stor andel mossa kan vara en bra lösning i samband med solceller. Mossa kan hålla mycket fukt som ger bra kylning vid avdunstning samt att mossa trivs bra i skuggan av solanläggningen. Solfångare för framställning av varmvatten drar inte nytta av denna effekt utan riskerar tvärtom att tappa verkningsgrad om omgivningen kyls ner. 29

Ekonomi Gröna tak och väggar kräver, beroende på utförande, olika insatser i form av skötsel. Intervallen kan variera från insatser ett par gånger per år till veckovis tillsyn. Viktigt är alltså att skapa ekonomiskt utrymme inte bara för investeringen utan även för drift och underhåll. Livscykelkostnaden för gröna väggar och tak är en viktig faktor vid val av lösningar. Investerings- och driftskostnad Den initiala investeringen för ett vegetationstak är högre än för ett tak av bitumen eller motsvarande men takets livslängd kan öka och underhållskostnaderna minska. Ett traditionellt tak utsätts för stora temperaturskiftningar då nästan all solenergi tas upp på taken och omvandlas till värme. Under nätter och kallare årstider sjunker temperaturen ofta under fryspunkten. Materialen expanderar eller drar ihop sig när temperaturen skiftar och dessa rörelser kan skapa sprickor eller andra skador på taken. De dagliga temperaturskiftningar som tak utsätts för spelar alltså en stor roll i frågan om takens livslängd och här har gröna tak en stor fördel. Temperaturskiftningarna kan reduceras med över 90 % hos ett grönt tak i jämförelse med ett traditionellt svart tak. Typen av vegetation på taket spelar en stor roll för hur stor effekten blir. Den ultravioletta strålningen från solen skapar också komplikationer genom att skador kan uppstå på byggnadsmaterialen. Dessa skador och därmed också underhållsbehovet kan minskas genom ett vegetationstak. Om skador ändå uppstår i tätskiktet kan dessa dock vara svårare att lokalisera med ett vegetationstak. Värdeökning Parker och andra gröna miljöer används för varumärkesbyggande av både kommuner och andra verksamheter. Vackra utemiljöer är en konkurrensfördel för bostadsföretag och andra företag. Det kan också användas för att stimulera besöksnäring. Gröna tak kan ge viss värdeökning på en byggnad och kan attrahera en medveten köparkrets som ger upphov till ett högre pris. Gröna tak och väggar från antiken till idag Användandet av gröna tak, växter på byggnaders tak, kan spåras ända tillbaka till början av antiken. Det mest kända exemplet på takträdgårdar är De hängande trädgårdarna i Babylon. Invånare i länderna runt medelhavet använde sig av växter på taken för att skapa en svalare miljö i deras kala och varma landskap. I Norden anlades växttak däremot för att isolera mot kyla och väta, samtidigt som värmen skulle hållas kvar. I Sverige finns dessa grästak bevarade på bland annat fäbodar i Dalarna. Brädtak försågs med björknäver som tätskikt, täcktes med vanlig jord och såddes sedan med gräs- och örtfröer. Dessa tak var dock skötselintensiva då gräset regelbundet behövde slås eller betas ner. Nya byggtekniker och nya material utvecklades under 1800-talet, vilket skapade nya möjligheter för arkitekter och byggherrar. På 1900-talet hade tekniken kommit så långt att byggnader i stadsmiljö i större utsträckning än tidigare konstruerades med platta tak. De nya takkonstruktionerna hade även en högre bärighet än tidigare tak, vilket möjliggjorde att fler takträdgårdar kunde byggas och de gröna takens utveckling skapade på så sätt fler grönytor i städerna. I norden föredrogs de vanliga taken som var billiga och skötselfria men i Tyskland och dess grannländer förstod man fördelarna med gröna tak. 30

Forskning inom området var en självklarhet och studier om hur gröna tak kunde användas gjordes under 1900-talets andra hälft. På 1970- och 1980-talet visade miljöpsykologer att naturen har restorativa (återuppbyggande) effekter. Människan hanterar en enorm mängd vardagliga sinnesintryck där den riktade uppmärksamheten dominerar. I naturen dominerar i stället vilsamma sinnesintryck som hanteras med spontan uppmärksamhet, vilket gör att naturvistelsen ger vila och återhämtning. Idag har gröna tak en av de snabbaste utvecklingarna inom trädgårdsodlings och anläggningssektorn och drivs framåt av nya företag, leverantörer och specialister inom området. Den absolut snabbaste utvecklingen har skett i USA och Kanada, där takvegetation på mycket kort tid blivit en viktig del i det moderna stadsbyggandet. Gröna tak har i många städer blivit en vital del i stadsplaneringen. Även i Asien sker en spännande utveckling. Exempelvis måste alla offentliga byggnader som uppförs i Tokyo, med en takyta större än 1000 m², ha någon form av takvegetation på minst 20 procent av ytan. I Tyskland är gröna tak numera en viktig byggsten inom byggindustrin då det finns politiska styrdokument att gröna tak ska anläggas i så stor utsträckning som möjligt. Under senare tid har vikten av gröna tak fått genomslag i resterande Europa liksom i Nordamerika. 4 Andra gröna anläggningar Att på konstgjord väg åstadkomma det som naturens ekosystemtjänster ger är kostsamt och kan vara tekniskt svårt. En redan existerande grönyta med biologisk mångfald innebär därför en resurs i förhållande till att konstruera en ny med motsvarande kvaliteter. Gröna väggar och tak ska därför inte ses som en lösning istället för parker och odlingsmark utan som ett komplement - i den täta staden kan därför även dagens impediment bli en viktig resurs. Vid t.ex. dagvattenhantering och odling levererar marken med sina etablerade ekosystem en mängd tjänster som genom teknik är resurskrävande att skapa på byggnader. Stadsodling På senare tid har intresset för stadsodling ökat i Sverige och det växer främst i de större städerna med projekt som exempelvis Stadsjord i Göteborg. Stadsodling sker i dag både på kvartersmark och allmänna platser med låg utnyttjandegrad. Även s.k. gerillaodling förekommer där outnyttjad potential i stadslandskapet förstärks med vegetation. Rekreativ skötsel av grönytor kan skapa både kulturella, stödjande och reglerande ekosystemtjänster i stadslandskapet tjänster som skapar nyttor för invånarna i regionen som helhet i form av till exempel god luftkvalitet och större biologisk mångfald. Odling på gårdar och impediment är en möjlighet för lokal livsmedelsproduktion utan omfattande teknisk hjälp och kan, utöver tillfredställelse för den enskilde, potentiellt ge ekonomisk vinning. Stadsodling kan kombineras med lokal komposthantering vilket skulle kunna minska transportbehovet och därmed energianvändningen för hanteringen av komposterbart avfall, som utgör ungefär hälften av de vanliga hushållssoporna. Urban odling ger alltså möjligheter för ett lokalt kretslopp av näringsämnen. Lokal kompostering kan därmed också spara tillverkning och transport av konstgödsel. 31

Kolonilotter har utöver sin sociala betydelse alltså även en ekologisk aspekt genom att de visat sig vara viktiga för pollinatörer och fåglar, eftersom kolonisternas brukande skapar lämpliga livsmiljöer för dem. Även villaområden kan bilda mer eller mindre sammanhängande gröna bälten, vars mångfald av växtlighet och livsmiljöer erbjuder viktiga spridningsmöjligheter för djur och växter. Intensivt skötta miljöer som parker, trädgårdar och kolonilotter erbjuder fler blommor än vad många jordbruksmarker gör, men de kan ibland vara så förädlade att de inte fungerar som föda för pollinatörer. Vegetationstak med tjockare substratskikt kan användas för odling av mat. Odlingsbara ytor kan t.ex. skapas på platta tak men även på planterbara bjälklag ovan underjordiska parkeringsgarage eller liknande. Den ökade lasten innebär dock att byggnadens stomme kan behöva dimensioneras upp. En starkare stomme ökar både materialanvändning och energianvändning vid byggnation och rivning varför det ekologiska fotavtrycket alltid bör bedömas i samband med odling på byggnader. Även med en väl utvecklad stadsodling är samverkan mellan stad och land avgörande för att skapa fungerande kretslopp för den täta staden. Historiskt sett har städer alltid varit beroende av tillförsel av olika biologiska naturresurser från omgivande landsbygd. Äldre tiders städer hade dock mer av nyttoodling och djurhållning på gårdsmiljöer inne i själva staden - urban odling i Sverige är alltså inget nytt. Stadsjordbruk stod för en betydande del av svenska städers livsmedelsförsörjning fram till industrialiseringen vid 1800-talets mitt med ny organisation av arbete och bostäder samt utvecklingen av transportsystemen. Stadsjordbruket omfattade åkerbruk och boskapsskötsel på stadsjorden, samt grönsaksodling på kålgårdar. Under de båda världskrigens störningar av den internationella handeln ökade uppodlingen av urban mark för försörjningsändamål temporärt. Många odlingslottsområden och kolonilottsområden finns kvar än idag, men har en mer social och kulturell funktion än livsmedelsförsörjande. Stadsodling även ske inomhus med hjälp av tekniska system för ljus- och näringstillförsel och har då en mer industriell karaktär Dessa anläggningar kan utnyttja platser/lokaler som är svårutnyttjade för annat och nyttiggöra dem genom livsmedelsproduktion. Markupplåtelse Det finns möjlighet att teckna så kallade brukarmedverkansavtal mellan kommunen och en viss intressegrupp, till exempel de som bor i ett område. Brukarmedverkan syftar till att öka medborgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i att sköta den egna närmiljön, och kan omfatta allt från att sköta en blomrabatt i ett bostadsområde till att tillsammans med andra sköta ett större naturområde, exempelvis delar av en park. Urbana samfälligheter är en variant där grönområden i staden sköts av olika intressegrupper på frivillig basis. Marken kan exempelvis vara kommunalt eller privat ägd, men förvaltas som en samfällighet. Urbana samfälligheter har visat sig kunna sänka kostnaderna för att sköta mark med offentlig huvudman i städer. En annan intressant möjlighet är företagsparker, där företag och industrier erbjuder intressegrupper att sköta om företagens grönytor för att förstärka den biologiska mångfalden. 32

På allmänna platser med låg utnyttjandegrad bör stadsodling bejakas som ett alternativ för nyttiggörande. Stadsodlingsprojekt bör därmed kunna utvecklas i större skala än hittills. Inventera underutnyttjade markytor inom fastigheten eller i dess omgivning som kan ställas till förfogande för lokal odling. Allmänna platser och parker får inte upplåtas permanent för enskild verksamhet men det är möjligt att anordna odling som har tillfällig karaktär eller är öppen för alla. Urbana samfälligheter kan ge odlarföreningar möjlighet att nyttja andras takytor i staden för sin odlingsverksamhet. Regnträdgårdar (Raingardens) Grönytor eller andra genomsläppliga ytor på mark är en viktig del i omhändertagandet av dagvatten. Regnträdgårdar (nedsänkta vegetationsytor) kan bestå av relativt begränsade ytor och kan utföras på platser som normalt sett utgör impediment i t.ex. en trafikmiljö. Anläggningen utförs nedsänkt för att snabbt kunna samla vattnet vid stora flöden och har dränerande material och växter med djupa rötter för att vattnet sedan ska kunna omhändertas. Exempel på regnträdgård med sittmöjlighet respektive regnträdgård ovan mark, London. Om markförhållanden innebär att en nergrävd regnträdgård inte kan anläggas kan en liknande lösning ovan mark ändå ge positiva effekter. Konstruktionen kan i princip liknas vid en stor blomsterlåda som ansluts till byggnadens dagvattensystem. System för avledning av vatten vid för stor belastning krävs också. Lösningen ger inte funktionen med infiltration men bidrar utöver vegetationen med bl.a. fördröjning av dagvatten, förbättrat mikroklimat med mera. För att regnträdgårdar ska fungera optimalt krävs markförhållanden som möjliggör infiltration av dagvattnet. Möjlighet till bräddning krävs också för de fall nederbördsmängderna är för stora att omhänderta eller fördröja lokalt. Växtvalet måste göras med utgångspunkt i att plantorna ska tåla både torktider och perioder av översvämning. Utformningen behöver också ta sin utgångspunkt i dessa båda scenarier för att anläggningen inte ska uppfattas som oestetisk under vissa tider. 33

Översvämningsytor Som en del i ett öppet dagvattensystem kan översvämningsytor vara en lösning för att hantera stora och varierande flöden. Vid normala regnmängder bidrar de genom möjlighet till infiltration samt påverkar dagvattnets kvalitet positivt. Vid stora mängder dagvatten tillåts ytorna svämma över och bildar då öppna vattenytor. Ett högt beläget bräddavlopp leder överskott till det konventionella dagvattensystemet. Stora översvämningsytor kan utformas så att de under större delen av tiden kan fungera som grönstråk, parkytor eller aktivitetsytor. När ytan är vattenmättad ger den dock en lägre bullerdämpning eftersom den är akustiskt hårdare. Exempel på översvämningsyta, London. 34