SAMRÅD. Frågor i ärendet besvaras av Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg och Karin Svalfors på Plan- och exploateringsavdelningen, tel

SAMRÅD Datum Vår beteckning 2014-06-25 2013-000228 Förslag till Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Till berörda remissinstanser, sakägare och andra intresserade. Nu följer vi upp arbetet med Landsbygdsprogrammet där en levande landsbygd eftersträvas. Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 11 juni 105 sänds förslag till fördjupad översiktsplan av landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014, ut för samråd i enlighet med PBL SFS 2010:900. Samrådshandlingarna är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan ÖP 2010. Vi önskar dig varmt välkommen att delta. Förslaget till Landsbygdsplan FÖP 2014 beskriver och förtydligar ytterligare förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Samrådshandlingen ger förslag på utvecklingsinriktningar och bebyggelseriktlinjer. Den långa samrådstiden beror på att förslaget fortfarande är öppet och övergripande i sin karaktär och att kommunen därför vill bedriva ett aktivt samråd. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medan andra återstår. Avsikten är att bearbeta förslaget vidare och fördjupa återstående delar under själva samrådstiden. Fokus för detta samråd ligger på att välja utvecklingsinriktning för landsbygden. En scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050 presenteras. I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Ett tematiskt tillägg för vindkraft samt generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Till planförslaget hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Tillsammans med planförslaget medföljer en Konsekvensbeskrivning som också utgör en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Vi vill nu fortsätta dialogen med myndigheter, grannkommuner med flera samt boende och verkande på Upplands- Bros landsbygd. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Det går också bra att ringa oss för en dialog. Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med medborgardialogen och riktade samrådsmöten med flera remissinstanser. Närmare information om datum för möten kommer på webben efter sommaren eller så tar vi direktkontakt med er för att boka en passande tid. Samrådstid är från 2014-06-30 till och med 2014-12-10. Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Vi skickar inte ut handlingar som papperskopia utan hänvisar till kommunens webbplats där materialet finns tillgängligt på adressen: http://www.upplands-bro.se/landsbygdsplan. Det går bra att kontakta oss så skickar vi en omgång med papperskopior. Synpunkter på förslaget skall senast den 10 december skriftligen framföras till: Upplands-Bro kommun, Kommunstyrelsen, 196 81 Kungsängen. Eller via e-post till kommunstyrelsen@upplands-bro.se. Frågor i ärendet besvaras av Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg och Karin Svalfors på Plan- och exploateringsavdelningen, tel. 08-581 690 00. Tillväxtkontoret Aktuella handlingar: - Missiv (denna handling) - Remiss- och sändlista - Samrådsbeslut KS 2014-06-11 105 - Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 - Konsekvensbeskrivning - Planeringsförutsättningar - Sammanfattning av skriftliga yttranden under samråd av program för översiktsplanering av landsbygden - Medborgardialog-dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog september 2013 - Avgränsning miljöaspekter från programsamråd, reviderad 2014-01-22

Tillväxtkontoret REMISS- OCH SÄNDLISTA Datum Vår beteckning 2014-06-25 Dnr 2013-000228 1 (3) Remiss- och sändlista för samråd beträffande Förslag till Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Myndigheter, grannkommuner med flera: Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Uppsala Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun Järfälla kommun Ekerö kommun Enköpings kommun Håbo kommun Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Trafikförvaltningen SLL (tidigare SL) Trafikverket, Region Stockholm Försvarsmakten, Högkvarteret Lantmäterimyndigheten Stockholms län Jernhusen AB (SJ) Käppalaförbundet Luftfartsverket Arlanda Swedavia Vattenmyndigheten Stockholms läns museum Brandkåren Attunda Polismyndigheten i Stockholms län, Norrortspolisen Sjöfartsverket, Sjöfart och samhälle TeliaSonera Skanova Access AB Telia Sonera AB Energimyndigheten Norrvatten Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Energidistribution AB Svenska Kraftnät AB E.ON Elnät Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Skogsstyrelsen Ragn-Sells AB Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen 196 81 KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon 08-581 690 00 (vxl) Telefax 08-581 692 40 E-post kommun@upplands-bro.se Internet www.upplands-bro.se Bankgiro 5420-3674 Org.nr 01-212000-0100

2(3) Friluftsfrämjandet, Lokalavdelning Kungsängen-Bro Lokaltidningen Mitt i Sthlm Posten meddelande AB Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro Utbildningsnämnden i Upplands-Bro Socialnämnden i Upplands-Bro Kultur- och fritidsnämnden i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, tekniska avdelningen i Upplands-Bro Tillväxtkontoret, plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro Kommunledningskontoret, Näringslivsstaben i Upplands-Bro Kommunledningskontoret, Kommunikationsstaben i Upplands-Bro Kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro Kommunstyrelsens vice ordförande i Upplands-Bro Kommundirektören i Upplands-Bro Tillväxtchefen i Upplands-Bro Kommunstyrelsens diarium Föreningar och organisationer: Brottsförebyggande rådet Pensionärsrådet Handikappsrådet Näringslivsrådet Damernas Företagsbyrå Upplands-Bro LRF-avd Fastighetsägarna Stockholm AB Hyresgästföreningen, Upplands-Bro Villaägarna, Upplands-Brokretsen Kungsängens villaägarförening Stockholms-Näs Hembygdsförening Bro Lossa Hembygdsförening Håtuna/Håbo-Tibble Hembygdsförening Kulturbojen Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut Bro Hembygdsförening Svenska kyrkan Bro Svenska kyrkan Kungsängen Bro IK Kungsängens IF Upplands-Bro Ryttarförening Sofielunds Golfklubb Bro Hof Slott Golf Club Bro-Bålsta Golfklubb Kungsängens Golf Club KN Kanotklubb Kungsängens Båtsällskap Mälarstrandens Båtklubb Båtsällskapet Arken Bro Båtklubb Ängsholmens Båtsällskap Bro Sportfiskeklubb SPF Vikingarna Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen 196 81 KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon 08-581 690 00 (vxl) Telefax 08-581 692 40 E-post kommun@upplands-bro.se Internet www.upplands-bro.se Bankgiro 5420-3674 Org.nr 01-212000-0100

3(3) PRO Kungsängen PRO Bro Kalevan Senorit HSO Järfälla / Upplands-Bro Företagarna i Upplands-Bro Svensk Handel Region Stockholm Stockholms Handelskammare Stockholms Köpmannaföörbund Svenskt Näringsliv Region Stockholm Saltsjön - Mälarens Båtförbund Tjusta skola Tjusta förskola Leader/LLU Norra Mälarstranden, c/o Göran Eriksson Därutöver skickas brev med information om samrådet till större markägare i kommunen, de som har varit aktiva under programsamrådet av landsbygdsplaneringen förra hösten och de som tidigare har yttrat sig över Översiktsplan 2010. Ett vykort med information om samrådet skickas också till boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd.

Landsbygdsplan FÖP 2014 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling 2014-06-03. Reviderad 2014-06-25

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03. Konsult: Huvudkonsult Nyréns arkitektkontor (planförslag), Tyréns (konsekvensbeskrivning), WSP (landskapsanalys). Författare: Jesper Fornander och Nico van Gelderen samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf och Ulrika Gyllenberg, Upplands-Bro kommun och Nyréns arkitektkontor Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Upplands-Bro kommun Fotografer: Jesper Fornander, Nico van Gelderen och Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Förord och läsanvisning Denna samrådshandling är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP 2010. I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medans andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050, som redovisas i del 3 I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås i del 4. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Ett tematiskt tillägg för vindkraft föreslås i del 5. De båda alternativen och dess konsekvenser redovisas parallellt och integrerat i dokumentet. Konsekvenserna av de båda förslagen finns särskilt sammanställda i en Konsekvensbeskrivning. Den utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Dokumentet med förslag till avgränsning av miljöaspekter som ingick i programsamrådet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningsförslag av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Då kommer nollalternativet att lyftas ut ur planförslaget och endast ingå i Konsekvensbeskrivningen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP 2010. Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Synpunkterna som inkommit under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i samrådet. Dels de synpunkter och medskick som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickats in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Samrådstid för detta förslag är från 2014-06-30 till och med 2014-12-10. Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 3

Blåsippor och vägar vid Dalkarlsbacken på Stäketön. 4 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Innehåll Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Inledning 8 Vad är en fördjupad översiktsplan? 8 Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 8 Redogörelse för programsamråd 9 Scenarier för landsbygdens utveckling 10 Fortsatt process och delaktighet 10 Geografisk avgränsning 11 Hållbarhet på landsbygden 14 Klimatvision på landsbygden 14 Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning 14 Landskapsanalys som underlag 15 Förslag till generella bebyggelseriktlinjer 15 Specifika bebyggelseriktlinjer 15 Del 2 - Presentation av kommunen Inledning 18 Specifika förutsättningar för landsbygden 18 Dagens utveckling och tendenser 19 Allmänna intressen 20 Miljömål och miljökvalitetsnormer 20 Mellankommunala intressen 20 Del 3 - Scenariobeskrivningar Utblick mot åren 2030 och 2050 24 Scenarier för framtiden 24 År 2030 - Spridd eller Kluster 24 Analys av alternativet Kluster 24 Analys av alternativet Spridd 24 Kluster som huvudförslag 24 Tätorternas utveckling 25 År 2050 - Länka ihop eller Tätortsnära 25 Jämförelse mellan Kluster och Spridd 30 Bebyggelseutveckling och service 30 Natur, kultur och upplevelser 35 Kommunikation och teknisk försörjning 39 Näringsliv, produktion och arbete 42 Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Övergripande riktlinjer för landsbygden 47 Varför riktlinjer? 47 Miljö-, hälso- och riskfaktorer 47 När behövs bygglov? 47 När ska en detaljplan göras? 47 Fördjupning av gällande översiktsplan 47 Sammanhållen bebyggelse 48 Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält 48 Utformning och placering av ny bebyggelse 50 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering 55 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service 60 Områden med miljöer som bör värnas? 62 Geografiska fördjupningar för klusterområden 64 Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer 65 Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Planering för vindkraft 68 Reglering och allmänna riktlinjer 68 Lämplig lokalisering av vindkraft 68 Klassificering 68 Kommunens riktlinjer för vindkraftverk 69 Lämpliga områden för vindkraft 69 Planeringsunderlag och källor 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 5

Bilder från tre olika medborgardialogmöten under programsamrådet och samtal om landsbygdsprogrammet på Fest-i-byn i Bro. 6 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 7

Inledning Upplands-Bro har historiskt varit en plats av betydelse i Mälardalens olika kommunikationsstråk och fungerat som en länk mellan viktiga maktcentra. Stadsnära landsbygdsområden har en stark tillväxt och stor efterfrågan på bebyggelseutveckling. Här finns både närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. En stark befolkningstillväxt får konsekvenser för utvecklingen på landsbygden. Med landsbygd menas här de delar av kommunen som ligger utanför de definierade tätortsavgränsningarna i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010. Detta samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden med tillhörande underlag har tagits fram för att beskriva och förtydliga förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen inom landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Arbetet sker enligt processen i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De olika skedena illustreras i diagram nedan. Vad är en fördjupad översiktsplan? Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget, som vi hädanefter kallar Landsbygdsplanen, sker ändringarna av ÖP 2010 genom geografiska fördjupningar. Ett förslag till tematiskt tillägg för vindkraft till ÖP 2010 presenteras också. Det gäller för hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen kan bara vara vägledande för de utvecklingsfrågor på landsbygden som har stöd i plan- och bygglagen. För andra typer av utvecklingsfrågor behövs kompletterande program, stöd och styrmedel. Ett exempel är EU:s och Sveriges nationella landsbygdsprogram. Det är ett övergripande program som bryts ner på regional nivå och innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att utveckla länets landsbygd så att det blir lättare att driva företag, hitta arbeten och utveckla en hållbar miljö. Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 I den kommunövergripande översiktsplanen ligger fokus främst på tätorternas utveckling och beskriver riktlinjer för landsbygdsutveckling på en generell nivå. Kommu- Programsamråd Plansamråd Granskning Antagande i Kf Grafik över planeringsprocessen enligt PBL. 8 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

nens landsbygd är dock varierad och olika delar har olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs. Landsbygdsplanen är tänkt att helt ersätta kapitel 12 (Landsbygden) och avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP 2010 när den blir antagen. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. ÖP 2010 slår också fast att på landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun och tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. I PBL regleras bland annat bygglovsprövning utanför detaljplan. Förutsättningarna eller prövningsgrunderna, för bygglov utanför detaljplan finns angivna i 9 kap, 31 PBL. All prövning rörande frågor om markanvändning och byggande enligt PBL ska företas mot framförallt kravbestämmelserna i 2 kap (inklusive 3 och 4 kap Miljöbalken) och 8 kap PBL. Utöver Plan- och bygglagens generella regler vill kommunen särskilt lyfta fram hänsyn till landskapsbild och terräng, områdets karaktär och lokala byggnadstradition, vatten- och avloppsförsörjning samt en prioritering av lokaliseringar i närheten av kollektivtrafikförsedda stråk. Inom områden med särskilda naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kraven på anpassning till den befintliga miljön större. Kommunen vill medverka till att skapa goda förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Redogörelse för programsamråd Programförslaget, som grundar sig i ÖP 2010, togs fram i form av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Programmet var ute på samråd under juni till och med september 2013. Programförslaget skickades till myndigheter, intresseorganisationer med flera. En sammanfattning har gjorts av inkomna yttranden. Generellt ser man positivt på att arbetet med översiktsplanering av landsbygden görs. Utöver detta har programsamrådet genomförts med samrådsmöten och medborgardialog för att tidigt få synpunkter från boende och verksamma på hur landsbygden bör utvecklas. Under tre välbesökta samrådsmöten i workshopform under september 2013 deltog både boende, markägare och verksamma i kommunen och delade med sig av sina idéer och synpunkter. En sammanställning av materialet från medborgardialogen togs fram i en medborgardialograpport. Under programprocessen har det i flera sammanhang, remissyttranden och i medborgardialog uttryckts synpunkter och argument som stödjer en planering för en landsbygdsutveckling där ny bebyggelse adderas till redan befintlig bebyggelse. Önskemål om ökad tillgänglighet till Mälarens stränder har också framförts. Vinsterna av att i första hand utveckla områden som har eller kan få både kollektivtrafikförsörjning och kommunalt vatten och avlopp talar emot fortsatt spridd bebyggelse utan kollektivtrafikförsörjning och beroende av enskilda lösningar för bland annat vatten och avlopp. Sammanfattningarna av skriftliga yttranden och medbor- Tio frågeställningar inför det fortsatta planarbetet (Nyréns kommentarer från medborgardialogen) Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 9

gardialogen skickas med i samrådet. Dessa har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkterna är dock inte kommenterade i själva sammanfattningen nu. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Scenarier för landsbygdens utveckling För att belysa vilka vägval kommunen står inför har olika scenarier tagits fram och diskuterats mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. Tidigt formulerades några olika scenarier med fokus på hur landsbygden kan utvecklas, också i relation till tätorternas utveckling på längre sikt. Fyra olika alternativ föreslogs utgöra utgångspunkter för fortsatt diskussion. De fyra förslagen Spridd, Kluster, Tätortsnära samt Länka ihop redovisas i de principskisser nedan som tagits fram. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan de olika scenarierna. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedöms alternativet Kluster ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden och utgör därför huvudförslag i denna handling. Alternativet Spridd har bearbetats till att utgöra ett nollalternativ. Scenariobeskrivningarna redovisas närmare i del 3. Fortsatt process och delaktighet Förutsättningarna för planeringsprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten är långsammare med en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mer betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. Olika dialogprocesser kan vara ett sätt att uppmärksamma och stimulera lokala initiativ. De forum som finns på landsbygden i form av exempelvis föreningar, samfälligheter och intresseorganisationer är viktiga att göra delaktiga i utvecklingsarbetet. Kanske finns det behov av ett samlande forum för landsbygdsutveckling som utgångspunkt för en dialog med markägare och brukare. Medborgardialogen syftar till att aktivt tillvarata idéer om landsbygdsutvecklingen och att få en utgångspunkt för samtal med bland annat markägare, boende och verksamma Scenarioskisser som diskussionsunderlag för landsbygdens möjliga utveckling. 10 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

i kommunen. Ambitionen är att involvera många i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Kommunen kommer även under plansamrådet fortsätta dialogprocessen genom att arrangera ett dialogmöte i workshopform. Syftet är att få synpunkter och utveckla de ideér som presenteras i samrådsförslaget. Ett antal riktade samrådsmöten planeras också med grannkommuner, myndigheter med flera. Geografisk avgränsning Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och är framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogsoch jordbruksmark. Landsbygden består till stora delar av värdefullt kulturlandskap som en följd av de stora markägarnas slotts- och godsmiljöer med lång historisk kontinuitet. Stad och land utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Gränssnittet mellan tätort och landsbygd är under ständig påverkan och utveckling. Det är viktigt att förtydliga hur denna utveckling bör ske. Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i detta planarbete utgår från den avgränsning som definieras i ÖP 2010. I ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att ompröva avgränsningen. I de utblickar framåt som görs i de olika scenarioalternativ som beskrivs för 2050 kan en ny uppdelning mellan landsbygd och tätorterna diskuteras. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. En viktig aspekt för bebyggelseutveckling inom tätort och landsbygd är de olika förutsättningar som styr. Tätorten styrs huvudsakligen av det urbana expansionsmönstret som följer infrastrukturstråk och behovet av en samordnad stadsstruktur. Detta med en kvartersutbyggnad som optimeras utifrån täthet och effektiva matningssystem. På landsbygden är bebyggelsen mer tydligt underordnad landskapets karaktär, jordbrukets verksamheter och de förutsättningar som styr detta. Kommunens landsbygd presenterades i programförslaget utifrån sex geografiskt olika delområden. (Se karta på sid 12) Avsikten var att definiera en zonering i landsbygden som dels har sin utgångspunkt i områdets bakgrund och förutsättningar men även hur de är belägna i relation till tätorterna. Det är en gradvis zonering mellan tätortsnära landsbygd och mer eller mindre perifer landsbygd. Indelningen är i sig ett verktyg för ett mer nyanserat sätt att se på landsbygden. Avgränsningarna är gjorda med avvägning efter sammanhang, läge, innehåll, avstånd och framtida utvecklingsmöjligheter. Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Under processen har en diskussion pågått om den geografiska avgränsningen av Landsbygdsplanen. Det handlar specifikt om de tätortsnära landsbygdområdena (avsatta som D-områden i den geografiska indelningen). De skiljer sig väsentligt från de mer perifera landsbygdsdelarna på så sätt att de är i mycket högre grad beroende av och kopplade till utvecklingen av Bro och Kungsängen. Dessutom tas deras utveckling redan delvis om hand i pågående planering runt tätorterna. Vissa är redan utpekade i ÖP 2010 som utredningsområden för tätortsutveckling och i flera fall redan planlagda eller under planutredning. Många av de tätortsnära områdena har specifika planeringsförutsättningar. Områden som Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) och Björknäs-Ådö skog (nr 9) kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och bör därför ingå i Landsbygdsplanen. Andra områden som Kärrängen (nr 13), Örnäs (nr 30) samt Norra Stäksön (nr 31) kommer att åtminstone i vissa delar få bostads- och verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär Dessa delar bör utgå ur Landsbygdsplanen när det finns färdiga detaljplaner. (Se karta på sid 13) Samtidigt finns det fortfarande tätortsnära delar som inte är planlagda och som inte omfattas av några andra utredningsuppdrag. Där finns fortfarande ett behov av inriktningsförslag och tydliga riktlinjer. Dessutom behövs särskild uppmärksamhet i utvecklingen av den tätortsnära miljön för att behålla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna Bro och Kungsängen. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 11

Erikssund Håbo kommun Sigtuna A Håbo-Tibble B Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Bålsta C A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: D1 Håbo-Tibble C. Kungsängens övnings- och skjutfält D. Tätortsnära landsbygd: E1 Bro D2 D1 Önsta D2 Sjöarna- Broängarna D3 Stäksön E. Varierad jordbruksbygd: E1 Låssa E2 Lennartsnäshalvön F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö F2 Öarna Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. F2 F2 F1 F1 F2 F2 Kungsängen D3 E2 F2 Järfälla kommun Jakobsberg Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands-Bro i geografiska delområden. 12 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

13 12 Bro Områden utanför tätortsavgränsningarna med pågående program- eller planuppdrag 11 9 30 Kommungräns Livgardets områdesgräns Kungsängen 31 Tätortsavgränsning Naturreservat, förslag Utredningsområde Prioriterat omvandlings- och förtätningsområde Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan få kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden prioriterade att förses med kommunalt VA Samråds- och influensområde för totalförsvaret Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 13

Hållbarhet på landsbygden Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveckling och expansion, men landsbygdens utveckling är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall långsammare än i tätortsområdena. Hur landsbygden förändras över tid är avgörande för att nå en hållbar utveckling. Övergripande definieras hållbarhet i de tre delarna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället utvecklas efter principer som förbättrar miljön och människors hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar för mer hållbara system för samhällets organisation. I planeringen kan strategier och principer verka för att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kostnader och miljöpåverkan genom organisationen av olika funktioner i samhället och genererar fler resor och transporter med bil. Att samla bebyggelse, samordna funktioner och underlätta för kollektivtrafik samt att freda vissa områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Klimatvision på landsbygden Det globala klimathotet medför ökad uppmärksamhet kring utformningen av tekniska försörjningssystem. Kommunen ska medverka till tekniska försörjningssystem som bidrar till ett mer hållbart samhälle med mindre miljöpåverkan. Konsumtionen av energi och värme måste på sikt förändras. Det handlar då dels om att energi- och värmeproduktionens klimat- och miljöbelastning ska minskas och dels om att den energi som produceras, utnyttjas mer effektivt. Kommunen väljer därför att om möjligt prioritera energikällor med låg klimatbelastning och att verka för effektivare energianvändning. Kommunen är positiv till fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle och/eller avfall i kombination med fjärrvärme kan vara en intressant långsiktig lösning. Vindkraft är en annan intressant och för kommunen relativt ny energikälla, som ställer krav på stora markytor, främst på landsbygden. Kommunen tar därför fram ett särskilt tematiskt tillägg för vindkraft. Andra exempel är berg- och jordvärme eller möjligheten till värmeuttag ur Mälaren. Pågående klimatförändring medför att de areella näringarna kommer att bli allt viktigare att värna. Det är troligt att efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka i takt med att odlingszonerna förskjuts norrut i Europa. Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred och erosion. Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning När kommunen tar fram översiktsplaner ska en konsekvensbeskrivning och en miljöbedömning alltid göras. Genom att upprätta en konsekvensbeskrivning så utreder och presenterar kommunen vilka konsekvenser avseende bland annat sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som en översiktsplan kan leda till. Denna konsekvensbeskrivning ska precis som översiktplaneförslaget ut på samråd enligt plan- och bygglagen. Syftet är att integrera dessa aspekter i planen och främja en hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen framtagen till detta planförslag utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Det är helheten i planförslaget som ger betydande mijlöpåverkan. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden än andra. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Dokumentet består av sammanfattningar inom varje geografiskt delområde om vilka miljöfrågor som är viktiga att uppmärksamma i kommande planering. En mer detaljerad checklista per delområde redovisades även som en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt bygglovgivning och viktiga frågeställningar om miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Dokumentet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Därutöver har underlag från ÖP 14 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Landskapsanalys som underlag Under programarbetet togs en landskapsanalys fram. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I arbetet med att ta fram riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är karakteriseringarna ur landskapsanalysen ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Förslag till generella bebyggelseriktlinjer Tydligare riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden behövs för att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. Förslagen till bebyggelseriktlinjer presenteras närmare i del 4. Specifika bebyggelseriktlinjer Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för de föreslagna utvecklingsområdena utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också i del 4. Bete vid Mälaren. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 15

Bete vid Lövsta gård. 16 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Del 2 - Presentation av kommunen Del 2 - Presentation av kommunen 17

Inledning Upplands-Bro kommun har ett strategiskt läge med närhet till Stockholm. En levande och omväxlande landsbygd med 13 mils strandlinje mot Mälaren gör den till en attraktiv kommun att bo och verka i. Pendelavståndet till centrala Stockholm är ca 30 minuter. Kommunen har ca 25 000 invånare (2013), i huvudsak koncentrerade till tätorterna Bro och Kungsängen. Boende på landsbygden uppgår till ca 3 000 invånare. Landsbygden utgörs av ett historiskt präglat landskap med bland annat herrgårdar och stora gods med lång kontinuitet av olika markägare. Västerås Enköping Uppsala Sigtuna Norrtälje Även områden med enskilda mindre bondgårdar finns kvar som ger ett småskaligt landskap präglat av småbönders bruk, vilket idag är ovanligt i en allt mer rationaliserad skogs- och jordbruksproduktion. Kommunen hyser även områden med stora naturvärden. Upplands-Bro har varit befolkad sedan långt tillbaka i tiden och den stora mängden historiska lämningar som finns bidrar till landskapets kulturmiljökvaliteter. Specifika förutsättningar för landsbygden Upplands-Bro utgörs i princip av en ö med mycket lång strandlinje mot Mälaren. Vattenvägarna har historiskt utgjort viktiga kommunikationsstråk. Kuststräckan är starkt relaterad till landsbygdsområdet. Sprickdalslandskapets mönster skapar stråk diagonalt genom kommunen och har varit styrande för bebyggelsen och det äldre vägnätet på landsbygden. Tätorterna har i modern tid utvecklas mellan de kommunikationsstråk som järnvägen och E18 utgör och med utgångspunkt i stationslägena. Eskilstuna Strängnäs Nykvarn Upplands-Bro kommun Ekerö Södertälje Salem Järfälla Danderyd Sundbyberg Lidingö Solna Upplands- Väsby Sollentuna Botkyrka Täby Stockholms kommun Huddinge Vallentuna Haninge Nacka Upplands-Bro kommun med omgivande kommuner i Stockholms län och större städer i närheten. 18 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

De tre stora sjöarna ligger i ett nord-sydligt stråk som särskiljer tätorterna och de norra delarna av kommunen. Livgardet med Kungsängens övnings- och skjutfält har genom sin avskildhet skapat en zon utan bebyggelseutveckling som omgivande områden fått anpassa sig till. Järnvägen och motorvägens utveckling har varit viktiga förutsättningar för tätorterna samtidigt som de utgör starka barriärer och begränsningar för expansion. Anslutningar och genombrott vid kommunikationsstråken blir styrande för utvecklingen. Landsbygdens strukturella uppbyggnad utgörs i stort av linjära stråk längs sprickdalarna ut mot jordbrukslandskapen och Mälarstranden med Bro och Kungsängen som noder. Pendlingsmönstret är starkt kopplat till Stockholm både vad gäller landsbygden och tätorterna. Det större skogsområdet i nordväst i form av Håbo häradsallmänning utgör också ett strukturerande element och en avgränsning. Detta har inneburit att de norra delarna har tydligare koppling norrut mot Sigtuna och Uppsalaområdet. Västerut är kopplingen mot Bålsta och Enköping tydligare Dagens utveckling och tendenser Tillväxten i kommunen sker främst i tätorterna. Det sker en mer långsam och diffus tillväxt på landsbygden genom avstyckningar främst kopplade till befintligt bebyggelse och även i form av utbyggnad och permanentning av fritidshusområden. Att bo på landet fast ändå stadsnära är attraktivt. Utbyggnaden är kopplad till de mindre byarna och fritidshusområdena (exempelvis Smidö) men även i attraktiva tätortsnära stråk som Lennartsnäshalvön och längs vägavsnitt med goda kommunikationslägen (exempelvis längs landsväg 912 norrut från Bålsta). Gränser och zoner nära tätorterna har stort tryck på ny bebyggelse. Betydande områden berörs av den regionala grönkilen Görvälnkilen och dess kärnområden för Stockholms grönstruktur med höga värden kopplat till bevarande. I delar av natur- och kulturlandskapet ökar det rekreativa nyttjandet och främst i de tätortsnära delarna. I mer perifera lägen finns mer orörda områden som ofta är mindre tillgängliga. Det finns fyra golfbanor belägna i randzonerna mellan landsbygd och tätort och de står för en stor del av kommunens besöksnäring. En hästsportanläggning ska etablera sig vid Önsta och kommer tillsammans med befintliga verksamheter som är knutna till hästar och ridning vara en viktig del av landsbygdens fortsatta utveckling. Många av de större herrgårdarna har utvecklats till konferensanläggningar. Kommunen har en lång strandlinje som relaterar starkt till landsbygden. E18 och järnvägen bildar barriärer. Barriärerna bryter med övergripande landskapsstruktur och historiskt bebyggelsemönster. Tätorterna är framvuxna vid och länkade till infrastruktur. Försvarets område är storskaligt. Sjöäarna fungerar som sorterande element i kommunen. Del 2 - Presentation av kommunen 19

Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser riksintressen inom kommunen och avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Håbo kommun Erikssund Håbo-Tibble Sigtuna Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP 2010. Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Miljömål och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljömål samt miljökvalitetsnormer behandlas i Konsekvensbeskrivningen och kommer att arbetas in i planförslaget till granskningsskedet. Bålsta Kommungräns Bro Kungsängen Järfälla kommun Mellankommunala intressen Områdena på landsbygden har olika koppling och samband med intilliggande kommuner. Det är viktigt att uppmärksamma vilka konsekvenser och möjligheter Tätortsavgränsning E18 motorväg Mälarbanan Gräns mot Försvaret Försvarets påverkansområde för buller Görvälnverket Jakobsberg Översiktlig karta över Upplands-Bro kommun. 20 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

dessa intressen har för just landsbygden. I flera fall berörs landsbygden i högre grad än tätorterna. Mellankommunala intressen som är relevanta för landsbygden är till exempel kollektivtrafikförsörjning, Håbo kommuns utvecklingsplaner för Bålsta tätort österut, den regionala grönkilen Görvälnkilen och Mälarens vattenmiljö- och status. Infrastrukturfrågor innebär också samarbete mellan kommuner, såsom utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk, en möjlig Arlandaförbindelse via Erikssund och Sigtuna, bredbandsutbyggnad, en eventuell påkoppling av Håbo kommun till dricksvattenledningarna och avloppsledningar från Görvälnverket eller en ihopkoppling av Upplands-Bros dricksvattenledningar med Sigtuna kommun. Ett eller flera särskilda samrådsmöten med omkringliggande kommuner planeras under samrådstiden. Upplands-Väsby framför i sitt yttrande över programmet att riskintresset för Försvaret (Kungsängens övnings- och skjutfält) är starkt begränsande och även påverkar grannkommunernas utbyggnadsplaner. Verksamheten genererar skadligt buller även för grannkommunerna. Upplands-Väsby framför också att jordbruket och enskilda avlopp är ett mellankommunalt intresse som påverkar vattenkvaliteten i Mälaren negativt. Avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, där norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Kungsängsliljorna vid Erikssund har spridits dit från Uppsala. Del 2 - Presentation av kommunen 21

Bilder från landsbygden. Fotografer: Upplands-Bro kommun, Anna Sjunnesson och Ingemar Jonsson. 22 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Del 3 - Scenariobeskrivningar Del 3 - Scenariobeskrivningar 23

Utblick mot åren 2030 och 2050 Scenarier för framtiden För att belysa vilka vägval landsbygden står inför har två olika scenarier tagits fram: Spridd och Kluster. Med medveten styrning och gemensamma målbilder kan utvecklingen påverkas i olika riktningar. Fokus är på hur landsbygden kan utvecklas med utblick mot år 2030. Scenarierna diskuteras i samrådsförslaget mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. De olika alternativen utgör också utgångspunkter för fortsatt diskussion i planprocessen. Utöver det har en utblick gjorts mot år 2050 där framtidsbilderna från de två grundscenarierna kopplas till tätorternas förmodade utveckling. och bildar Länka ihop eller Tätortsnära. Vägvalen för landsbygden hänger nära samman med utvecklingen av tätorterna och de påverkar varandra i båda riktningarna. År 2030 - Spridd eller Kluster Horisonten för planeringen i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010 är år 2030. Därför används samma årtal i denna fördjupade översiktsplan. Alternativen Spridd och Kluster innebär ögonblicksbilder av hur kommunen kan komma att se ut år 2030. De redovisas i övergripande kartbilder. Spridd belyser en mer diffus utveckling där små tillägg över hela landsbygden görs utan en tydlig inriktning. Spridd innebär färre bosatta och verksamma på landsbygden än Kluster. Kluster beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks i utvalda stråk med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Detta innebär också att områden utanför dessa stråk fredas från bebyggelseutveckling, vilket redovisas närmare i del 4. Analys av alternativet Kluster Kluster utgår från det historiska bebyggelsemönstret och visar på hur det kan förstärkas och utvecklas vidare. Landsbygdens särskilda utvecklingsbehov definieras också i relation till tätorterna. Några av de viktigare skälen till att välja Kluster är möjligheterna att bevara kulturoch miljövärden genom att stärka den lokala bygden och möjligheterna att låta bebyggelsen närma sig Mälaren samtidigt som man bevarar viktiga grönområden. Genom att koncentrera boende och olika funktioner och service längs stråk och noder kan lokala verksamheter stimuleras. Detta medför även flera positiva konsekvenser i form av exempelvis minskat bilberoende och samordningsfördelar för VA, infrastruktur, kommunal service m.m. Kluster möjliggör och förutsätter mer bebyggelse och fler bosatta och verksamma på landsbygden än Spridd. Kluster bygger också på medveten styrning av bebyggelseutvecklingen. Alternativet förutsätter därför detaljplaneläggning av tillkommande sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Om det ska kunna ske krävs även tillräckliga resurser och prioritering av att detaljplanelägga mark på landsbygden. En större befolkning på landsbygden ställer fler krav på kommunala investeringar och drift och underhåll. Till exempel i form av kommunalt VA och gångoch cykelvägar. Analys av alternativet Spridd Alternativet Spridd definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan och utgör därmed också nollalternativ i Konsekvensbedömningen. Den spridda bebyggelsen gör det svårare att hushålla med gemensamma resurser, framförallt naturresurser. En förutsättning för ett nollalternativ som inte förgör sitt eget värde är att endast ett fåtal hushåll tillförs. Det är därför inte långsiktigt vidareutvecklingsbart på samma sätt som klusteralternativet. Konsekvenserna blir ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Den spridda utvecklingen i nollalternativet är sannolikt inte långsiktigt hållbar, ur vare sig ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Kluster som huvudförslag För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan scenarierna. Detta genomfördes under två arbetsmöten med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling. Workshop nummer två kompletterades även med konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedömdes 24 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Klusteralternativet ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden. Det utgör därför huvudförslag i denna handling. Klusteralternativet ses som möjligt att bygga vidare på i den takt det finns en efterfrågan. Det vill säga en långsiktig strategi. Kluster bör ha potential att utvecklas ända till 2050. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av Kluster som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Tätorternas utveckling Det har tidigare diskuterats och funnits planer på att låta Bro och Kungsängen växa ihop på sikt. Likaså kom detta upp som förslag vid ett flertal tillfällen under medborgardialogen för programsamrådet. ÖP 2010 tar dock tydlig ställning till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop. Tätorterna ska fortsätta växa var för sig. Dels för att fortsätta utveckla sina egna särarter och identiteter och dels för att bibehålla den regionala grönkilen Görvälnkilen som ett tätortsnära grönstråk mellan tätorterna. Därför har huvudalternativet Kluster kombinerats med det mest önskvärda alternativet för utvecklingen av tätorterna i en utblick mot 2050. År 2050 - Länka ihop eller Tätortsnära I bilden för år 2050 har landbygdsutvecklingen satts i relation till tätorternas utveckling. Ytterligare effekter och konsekvenser av dagens vägval för landsbygdsutvecklingen visas. Dessa kartbilder är enbart redovisade som schematiska resonemang om hur tätorterna skulle kunna växa fram till år 2050 beroende på om den fortsatta utvecklingen följer inriktningen Spridd eller Kluster. Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling på landsbygden och på att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir att Bro och Kungsängen växer samman tydligare och att tätortsexpansionen fortsätter i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Även i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Tätortsnära belyser hur landsbygden kan komma att kopplas starkare till tätorterna med en prioritering av en nord-sydlig riktning där man också mer medvetet närmar sig Mälaren. Tätortsnära illustrerar en möjlig utveckling när huvudalternativet Kluster kombineras med tätorternas utveckling på längre sikt. I och med de utblickar som beskrivs för 2050 kan en ny tätortsavgränsning behöva diskuteras framöver. I den definieras uppdelningen mellan vad som räknas som landsbygd och vad som är tätorter. Landskapsrum i Toresta, precis på gränsen mellan tätortsavgränsning och landsbygd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 25

Utblick 2030 Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns 26 Spridd Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. Försvarets påverkansområde för buller Kluster Kommungräns Tätortsavgränsning

Utblick 2050 Bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Tätortsnära Länka ihop Del 3 - Scenariobeskrivningar 27

2030 Kluster Förslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Utvecklingen koncentreras till kluster på landsbygden. Kluster utgörs av sammanhängande områden med befintliga bebyggelsepunkter och stråk som tillsammans bedöms kunna kompletteras med bebyggelse och stärka varandra i en framtida utveckling. Viktiga samband och stråk inom Kluster förstärks och utvecklas. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gångoch cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. Kluster ger på sikt förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas Kluster skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik och VAutbyggnad och kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. Noder föreslås med syfte att där kunna placera och samla service, handel, verksamheter, mötesplatser och andra funktioner som är viktiga för klustret. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till klusterområden Förslag till noder inom Kluster Övriga bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Utvecklingsmöjligheterna inom områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är osäkra och behöver utredas mer ingående. Huvudalternativet Kluster 28 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

2030 Spridd Förslaget belyser en mer diffus utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Alternativet definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan. En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, d.v.s. en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP 2010. Inriktningen är att prioritera utbyggnad och förtätning i och kring tätorterna Kungsängen och Bro. Det föreslås ingen ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Man ska dock kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mer enskilt. Policyn om landsbygden är generell och delvis otydlig. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Nya grupper av bebyggelse med fler hus än 2-3 ska föregås av detaljplan. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse. Strandskyddet är fortsatt generellt utvidgat till 300 m. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Inom Totalförsvarets riksintresse (= fastighetsgräns) kan ingen utveckling/utvidgning ske. (Om det inte finns stöd för detta i redan befintlig detaljplan.) Inom Totalförsvarets influensområde kan ingen eller väldigt lite utveckling/utvidgning ske. Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Tydliga mål och strukturer saknas vilket gör att bebyggelsen blir spridd. Lokaliseringsprövningar och förhandsbesked blir i högre grad påverkade av enskilda handläggares bedömningar. Spridd bebyggelse ökar bilberoende och ger sämre förutsättningar och underlag för gemensamma lösningar. Exempelvis för service, kommunikation och teknisk försörjning. Det kan handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Övriga bebyggelsegrupper Nollalternativet Spridd Del 3 - Scenariobeskrivningar 29

Jämförelse mellan Kluster och Spridd I fortsättningen av detta kapitel görs en jämförelse mellan huvudalternativet Kluster och nollalternativet Spridd utifrån ett antal olika teman. Beskrivningen följer den tematiska indelningen i det tidigare framtagna programmet för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Bebyggelseutveckling och service Goda förutsättningar för bebyggelseutveckling och service är viktigt för att landsbygden fortsatt ska kunna leva och vara en attraktiv plats att bo och verka på. Håbo-Tibble kyrkby och Mariedal-Näshagen utgör idag tätorter på landsbygden. Därutöver finns omkring 50 större bebyggelsegrupper. Generellt har landsbygden i Upplands-Bro en ålderdomlig bebyggelsestruktur med stark historisk prägel och koppling till landskapets övergripande mönster. Förekomsten av kommunal och kommersiell service är betydelsefull för att vardagen ska fungera. En bra struktur för service och boende på landsbygden är avgörande för att åstadkomma ett mer hållbart samhälle. Principer för bebyggelse Det särpräglade landskapet och kulturbygden som dominerar på landsbygden är viktiga att behålla för framtiden. Det behövs styrande principer för hur ny bebyggelse kan värna de befintliga värderna. Därför föreslås att man ska utgå från den historiska och lokala bebyggelsestrukturen vid placering och utformning av nyetableringar. Ett områdes särart kulturellt, funktionellt och arkitektoniskt är identitetsskapande. Klusterprincipen för bebyggelse Kluster utgår från och bygger vidare på den historiska och lokala bebyggelsestrukturen som utvecklats på landsbygden under lång tid. Detta görs i samklang med landskapets förutsättningar, markanvändningen och bebyggelsemönstret på platsen. Kluster samlar ny bebyggelse till redan befintliga bebyggelsegrupper. Kompletteringar kan ske både genom avstyckningar och planläggning. De föreslås både som tillkommande större enheter av samlad bebyggelse och som komplettering i den befintliga bebyggelsestrukturen. I huvudalternativet kommer bebyggelsetillskottet bli större och ske mer koncentrerat än i nollalternativet. Klusterområden föreslås att utvecklas med olika grad av koppling till tätorterna. Noder pekas ut för att kunna innehålla både tillkommande bebyggelse och för klustret viktiga servicefunktioner. Kluster medför att utveckling av bebyggelse kan styras i huvudsak till de områden som inte Bebyggelse på landsbygden i kommunen. Fotografer för bilden i mitten: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar, övriga Nyréns arkitektkontor. 30 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

berörs av de störnings- och bullerkällor som finns (Exempelvis trafik, flyg, kraftledningar, bergstäkter m,m). Undantaget är områden inom Försvarets influensområde som är påverkat av skjutbuller. Tre geografiska tyngdpunkter i Kluster Tre områden har identifierats i Upplands-Bro som sammanhängande landsbygdsområden där en klusterutveckling föreslås. Det är nordvästra delen av Lennartsnäshalvön, Säbyholmsområdet och Håbo-Tibble/Tjusta. Säbyholm, Tjusta och Håbo-Tibble föreslås som möjliga noder. Varje område har valts med utgångspunkten att det bedöms ha goda förutsättningar för att utvecklas som kluster. Detta gäller i förhållandet till tätorterna och områdets historiska kontinuitet. Likaså bebyggelsens sammanhängande karaktär och landskapliga samband är viktiga aspekter. De verksamheter som bedrivs där och dess koppling till jordbruksmarken spelar också in. Även tillgång till gemensamma lösningar som kommunalt vatten och avlopp samt kollektivtrafik är viktiga. I vissa delar av kommunen finns befintliga lösningar som kan gå att bygga på och i andra delar kan möjligheten att ansluta till nya system etableras. Håbo-Tibble/Tjusta har redan idag en klusterstruktur. Säbyholm och Lennartsnäshalvön kan båda utvecklas i en liknande riktning. I Lennartsnäs bedöms klustret ligga så nära tätorten Kungsängen att den kommer stå för det huvudsakliga serviceutbudet även fortsättningsvis. Detta medför att det inte finns förutsättningar för att utveckla en nod i området. Spridd bebyggelse i nollalternativet I nollalternativet kommer bebyggelsetillskottet bli mindre och ske mer utspritt än i huvudalternativet. Permanentningen och förtätningen av fritidshusområdena, utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter att sprida ut sig över flera geografiska delar av kommunens landsbygd. Förutsättningarna för att få ett livskraftigt underlag för gemensamma lösningar på landsbygden, blir därmed sämre och utvecklingen kommer att gå långsammare. Stråk och samband Upplands-Bro är framvuxet efter styrande stråk av exempelvis vägar, järnvägar och vattenvägar som utgör kommunens infrastruktur. Idag är även tekniska försörjningssystem som vatten och avlopp och el- och IT-kommunikationsnät avgörande för hur bebyggelsestrukturen och servicen kan utvecklas. Utveckling föreslås främjas till områden med goda förutsättningar och där befintliga investeringar i infrastruktur kan utnyttjas. Synergieffekter kan skapas genom attraktiva och intressanta samband och stråk på landsbygden. Klusterprincipen för stråk Kluster bygger på att man skapar samband mellan bebyggelsegrupper som ligger inom näravstånd. Det innebär allt från det lilla till det stora. Från behovet av mötespunkter och samlingsplatser till förutsättningar för skolverksamhet och service till att kollektivtrafiken kan fungera mer effektivt och hur olika typer av boende och verksamheter kan tillskapas. Rent fysiskt handlar det om att förbättra möjligheten att gå, cykla, åka buss och bil inom klustret och till viktiga målpunkter i närområdet. Detta innebär att samband stärks på landsbygden. Klustermönstret har även som en delaspekt att koppla samman landsbygden med Mälarens kustlinje på ett tydligare sätt. En sådan utveckling kan öka tillgängligheten till landsbygdens olika delar för flera, såväl landsbygds- som tätortsboende. De noder som pekas ut föreslås att på sikt kopplas ihop med till exempel cykelbanor. Långsikt strategiska stråk kan också binda samman målpunkter längs stränderna i Mälaren och kommunens sjöar för till exempel bryggor, badplatser och olika typer av båttrafik. Ett nätverk av vandringsleder så som Upplands-Broleden kan bidra med synergieffekter till hur landsbygden utvecklas. Spridd bebyggelse ger inga stråk Vid en långsammare och mer spridd bebyggelseutveckling blir förutsättningarna för att stärka samband och uppnå synergieffekter sämre eftersom utvecklingen inte i lika hög grad koncentreras till stråk och samband. Även förutsättningarna för att förbättra kontakten med Mälaren blir sämre då ingen eller liten utveckling förväntas ske inom strandskydddade områden. Del 3 - Scenariobeskrivningar 31

Service En utökad och mer tillgänglig service på landsbygden är viktigt för utvecklingen av landsbygden. Kluster av sevicefunktioner Huvudalternativet har som strategi att koncentrera viss bebyggelse till strategiska punkter, noder, för att skapa förutsättningar för servicefunktioner, handel m.m. Detta genom att åstadkomma en tillräcklig mängd boende inom ett kluster för att detta ska vara möjligt. Men även genom att skapa ett bebyggelsemönster som styrs mot att det är fördelaktigt att placera serviceverksamheter i noderna. I Kluster har två noder identifierats. En vid Säbyholm i södra delen där planer finns för etablering av nya typer av verksamheter och även förskoa. Den andra är Håbo-Tibble och Tjusta i norra delen där befintlig skola finns. En avgörande aspekt för att landsbygden ska vara en attraktiv plats att bo på är att upprätthålla servicefunktioner på landsbygden och skapa förutsättningar för nya. Det krävs uppskattningsvis 1000 boende inom ett område för att en livsmedelsbutik eller en mindre handelsbod ska kunna få bärighet. Inom Kluster vid Säbyholm och Håbo-Tibble är det möjligt att uppnå på sikt. En butik är ofta knutpunkt för andra funktioner som exempelvis post m.m. och utvecklas ofta till en mötespunkt som är av betydelse för det vardagliga livet på landsbygden. Även ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt för att minska bilåkande. Närhet till förskolor och skolor kan på samma sätt planeras till noderna för att stärka klusterstrukturen. Bilder från Tjusta skola och förskola. Fotograf: Norma Moralez Persson. 32 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Spridd kan ge mindre serviceunderlag Gles bebyggelse ger sämre förutsättningar för att åstadkomma tillräckligt underlag för olika servicefunktioner. Med en fortsatt gles och spridd bebyggelse på landsbygden blir det både svårt att bibehålla och skapa underlag för ny service. Som exempel kan nämnas att om Tjustaskolan inte redan hade funnits hade den inte startats idag med rådande underlag. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Ett särdrag för Upplands-Bro är den långa strandlinjen mot Mälaren som följer av att kommunen i princip utgörs av en ö. Strandlinjen och angränsande områden är en viktig resurs för utvecklingen av landsbygden. I och med den nya strandskyddslagstiftningen från år 2010 kan kommunerna peka ut så kallade LIS-områden i översiktsplanen. LIS står för landsbygdsuveckling i strandnära lägen. Områdena ska vara lämpliga för utvecklingen av landsbygden och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Mälaren är ett av de områden där reglerna om landsbygdsutveckling får tillämpas med viss restriktivitet. Att utveckla bebyggelsen i strandnära lägen kan ge positiva sysselsättningseffekter som i sin tur kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygdsområden. Till exempel genom tillkomst av bostäder för permanent- och fritidshusboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt underlag för olika former av service. I Upplands-Bro gäller med få undantag utökat strandskydd till 300 meter på land och i vatten. Syftet med strandskyddet är att för allmänheten trygga tillgången till stränderna för bad och friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen genomför just nu en översyn av det utökade strandskyddet i länet. Länsstyrelsen har där hittills föreslagit att det utvidgade strandskyddet på 300 meter ska återgå till 100 meter vid Almare-Stäket och Öråker. Översynen ska vara klar senast i december 2014. Kluster kopplar landsbygden till Mälarens kustlinje Kluster skapar och stärker samband inom landsbygdsdelarna och ut mot viktiga målpunkter. I denna samrådshandling föreslås LIS-områden huvudsakligen utifrån två aspekter. Dels för att skapa bättre tillgänglighet till Mälarstränderna och dels för att bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat underlag för befintlig service på landsbygden. Föreslagna områden är valda utifrån om det finns befintlig bebyggelse eller befintliga eller potentiella bad- och bryggplatser. Vissa områden pekas ut som prioriterade främst för utveckling för bad och friluftsliv och andra områden främst för möjligheter till kompletterande bebyggelse i mindre skala. Flera av platserna har tidigare haft ångbåtsbryggor och en aktiv båttrafik. Förslagen framgår av Klusterkartan på sidan 8 och är markerade med grönt. De består av: 1. De områden som kommunen framfört i sitt remissyttrande på översynen av det utvidgade strandskyddet som lämnades i september 2013. Områdena utgörs av befintliga gårdsmiljöer med lång kulturhistoria eller andra befintliga bebyggelsegrupper som ligger inom 300 meter från Mälaren och Lejondals- och Örnässjön. Områdena är: Signhildsberg, Håtunaholm, Nyborg, Lennartsnäs, Thoresta, Örnäs, Lejondal, Lindormsnäs, Ådö, Säbyholm, Sjöhagen, Saltvik, Ängsholmen och Vallbyvik. 2. Dessutom har i arbetet med denna Landsbygdsplan ytterligare ett antal områden lagts till för att utveckla bad-, båt- och friluftsliv. Områdena är: Ringsvik-Svarsta, Östra Högholmen, Vållsvik, Frölunda och Björknäs camping. Spridd ger ingen utveckling i strandnära lägen Utan tydliga riktlinjer och prioritering för utveckling i strandnära lägen blir förutsättningarna betydligt sämre. Tillgängliggörandet av strandområden för allmänheten kommer att gå långsammare och bli sämre än i Kluster. Det förväntas inte ske någon eller väldigt lite bebyggelseutveckling i strandnära lägen då fortsatt utvidgat strandskydd på 300 meter generellt fortsätter gälla på land. Temaboende En tendens för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är tematiska boenden som exempelvis golfbyar, hästbyar och ekobyar. Detta visar på en efterfrågan och behov av nya sätt att bo och förhålla sig till landsbygden. Tidigare var fritidshusområdena exempel på en tematisk boendeform Del 3 - Scenariobeskrivningar 33

som utvecklats över tid och i många fall idag har en hög grad av permanentboende. Det finns förutsättningar för att skapa olika typer av tematiskt boende på landsbygden. Kommunen bör ta fram principer och förhållningssätt för hur detta kan samordnas med bland annat krav på anpassning till natur- och kulturmiljövärden. Skillnad på temaboende inom Kluster och Spridd Inom Kluster kan olika former av exempelvis golf-, häst- och ekobyar placeras och på ett tydligt sätt kopplas samman med befintlig bebyggelse och omgivande verksamheter. I nollalternativet finns inte några principer för placering av temaboenden. Förutsättningarna för att dessa anpassas till befintliga natur- och kulturvärden samt kopplas till stråk och samband med kommnual VA-utbyggnad, kollektivtrafikstråk, samt annan service och teknisk försörjning blir därmed sämre. Risken är därmed större att privata gemensamhetsanläggningar behöver anläggas för detta syfte och att bilberoendet ökar. Hälsa och säkerhet Större delarna av landsbygden omfattas eller berörs av olika intresseområden och riskområden. Det kan gälla buller, flygtrafik, djurhållning, farligt gods, översvämningsrisk och skred. För vissa avsnitt av landsbygden kan bebyggelse vara olämpligt på grund av miljö- och riskfaktorer. Exempelvis kan det vara översvämningsrisker eller försvarets och luftfartsverkets påverkansområden. Generellt gäller det att hitta strategier för hur avvägningen mellan hänsynstagande och utveckling bör ske i varje område. En planering enligt klustermodellen ger fördelar med att bättre kunna styra bebyggelse till lämpliga områden. Det skapar även förutsättningar för att ha framförhållning och beredskap som avser hälsa och säkerhet. Exempelvis kan verksamhet för hästar samordnas med bebyggelse som riktar sig till denna. En fortsatt utveckling med spridd bebyggelse enligt nollalternativet ger otydligare förutsättningar för utvecklingen på landsbygden utifrån hälso- och säkerhetsaspekter. Riskerna ökar att konflikter mellan olika intressen uppstår, exempelvis mellan boende och djurhållning eller områden påverkade av buller. I kommunen finns närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. Fotografer: Norma Moralez Persson, Monica Johnson och Upplands-Bro kommun 34 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Natur, kultur och upplevelser Natur, kultur och upplevelser omfattar ett brett tema som samlar de sociala och ekologiska aspekterna av hållbar utveckling. Specifikt för landsbygden är ett rikt utbud av olika natur-, kultur-, och rekreativa upplevelser. Den samlade upplevelsen av landskapet och bygden är viktigt både för boende, verksamma och besökare i kommunen. I förlängningen skapas ett synsätt på vad landsbygden i Upplands-Bro är och vilken identitet den har. Landskapets värden kopplat till upplevelser Specifikt för Upplands-Bro är närheten till Mälarstranden och det historiska landskapet och dess karaktäristiska naturtyper. Vad som är attraktiva rekreationsmiljöer och vad som upplevs som positivt med ett landskap eller en miljö varierar mellan olika människor. Golf liksom hästsport och verksamheter kopplade till friluftsliv utgör en betydande besöksnäring i Upplands-Bro. Båtliv, bad, fiske, skidåkning och långfärdsskridskoåkning är andra exempel på utnyttjande av landsbygdens resurser för rekreation och upplevelser. Klusterprincipen ger möjliga upplevelser Tillgängligheten till strandområden är i dagsläget dålig, trots den långa strandlinjen. Kluster möjliggör i och med utpekandet av LIS-områden att vissa strandnära lägen kan användas i större utsträckning för friluftslivsaktiviteter. Även ridstigar, historiska kulturpromenader och kanotleder kan samordnas bättre och anslutas till ny bebyggelse och verksamheter. Kluster möjliggör att identifiera betydelsefulla områden för bevarande och utveckla dess specifika värden. En stor del av de värden som finns på landsbygden är kopplat till människans brukande av landskapet. Detta kan stärkas i en Kluster utveckling. Kluster utgår från en mer koncentrerad utveckling i stråk eller zoner som underlättar att spara befintliga värden på landsbygden. Det gäller framförallt för natur- och kulturvärden på landsbygden som redan följer tydliga samband och avläsbara stråk. Det gäller även för utveckling av stråk och områden där flera attraktionsvärden sammanfaller. Att identifiera betydelsefulla områden och bevara och utveckla dess värden är en viktig del i översiktsplaneringen för landsbygden. Kluster har även som princip att spara större arealer av orörd lantlig miljö och natur. Närheten till orörd landsbygdsmiljö ger en positiv upplevelse av trygghet och lugn och ro. Vissa värden kopplade till exempelvis kulturlandskapet och natur på landsbygden följer även tydliga samband och stråk som är läsbara och viktiga att uppmärksamma. Kluster möjliggör att identifiera potentiella nya områden för t.ex. hästsport (medveten satsning mot hästkommun). Därmed minskar risken för fragmentering i bebyggelseutvecklingen. Spridd riskerar minskade värden Konsekvenserna av en fortsatt spridd bebyggelseutveckling kan bli en kortsiktig hantering av kulturmiljön och att värdet av densamma sjunker. Bristen på tillräckligt tydliga riktlinjer ökar risken för sämre anpassning till kulturmiljön och ökar risken för fragmentisering. De värden som från början lockat människor att bosätta sig och besöka landsbygden riskerar att slås sönder och försvinna. Natur och kultur i de olika alternativen Värden som berör natur, kulturmiljö och rekreation utgör allmänna intressen som översiktsplaneringen ska ta hänsyn till. En viktig del för att uppnå en hållbar samhällsutveckling är det ekologiska perspektivet. I Upplands-Bro finns naturoch kulturmiljöer av nationellt intresse. Kluster skapar förutsättningar för att skydda natur- och kulturmiljöer av nationellt intresse och möjliggör ett förhållningssätt som undviker fragmentisering av den övergripande regionala grönstrukturen. Görvälnkilens värdekärnor utgör viktiga delar av Stockholmsregionens grönstruktur och de berör till en betydande del kommunens södra delar. Även intressanta kulturmiljöer t ex områden för betesmarker och slåtterängar kan bevaras genom restriktioner för bebyggelse. Miljöpåverkan kan bli mindre men mer utspridd i ett nollalternativ och större men mer koncentrerad i ett klusteralternativ. Viktigast är dock att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden. Större opåverkade och tysta områden Det blir allt svårare att finna större opåverkade områden och platser som inte är utsatta för buller, särskilt i närheten av större tätorter. Trafiken är den största störningskällan, men även bergtäkter, skjutbanor, överflygande flygplan och liknande Del 3 - Scenariobeskrivningar 35

sprider buller långt ut i naturen. Nya bullrande verksamheter placeras ofta långt från befintliga bostäder för att minska påverkan på människor, men intrånget i tidigare tysta områden glöms då bort eller undervärderas. Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, har vissa tätortsnära områden pekats ut som tysta (mindre än 45 dba) och i landsbygdsområdet bedöms fler områden finnas. Dessa behöver uppmärksammas i den fortsatta utvecklingen av landsbygden. Detta gäller särskilt för områden som är av stor betydelse för upplevelsen av natur- och kulturmiljöer eller för friluftsändamål. Kommunen avser att fördjupa sig i detta och peka ut tysta områden till granskningsskedet. Genom Kluster kan de delar av kommunen som är minst utsatta för buller undvikas för ny bebyggelse och nya bullrande verksamheter. I nollalternativet blir det svårare att freda de större opåverkade och tysta områden som finns kvar i kommunen. Detta på grund av fortsatt spridd bebyggelse och bristen på tydliga ställningstaganden i frågan. Mötesplatser och identitet Ett område och en bygd har vuxit fram kring platser som blivit identitetsskapande. Det kan handla om platser med säreget utseende och innehåll. Vad som är betydelsefulla kvaliteter som gör en plats attraktiv skiljer sig åt. Det kan handla om dess innehåll med ett speciellt växt- och djurliv men kan också vara ett dramatiskt landskapsavsnitt. Platser som exempelvis Rösaring har en stark dragningskraft och betydelse än idag. Men det kan även handla om hur man kommer till en plats, och att ta vara på utsikter och förhållanden i landskapet. Kluster stärker gemenskap och identitet Kluster har som mål att koncentrera utvecklingen till historiska stråk och kan på så sätt stärka upplevelsen av landskapet och bygden och tillföra en högre grad av identitet. Kluster kan genom en tydligare och medvetet sammanförd bebyggelsestruktur förstärka gemenskapen på landsbygden. Detta upplevs av många som en särskild kvalitet. Kluster kan stärka samband mot attraktiva målpunkter och platser som har stor betydelse eller påtaglig dragningskraft, till exempel en badplats eller en småbåtshamn. Kluster skapar möjlighet till att utnyttja landskapets kvaliteter. T ex att ta vara på en utsikt, förstärka ett landskapsavsnitt eller att visuellt styra hur man kommer till en plats som kan ha stor betydelse. Värdefullt att utveckla i detta sammanhang är målpunkter och entréer till områden som är tänkta att vara knutpunkter och omstigningsplatser för olika sorters friluftsliv. Även busshållplatser och pendelparkeringar är möjliga att placera mer strategiskt i sitt sammanhang. Spridd försvårar gemenskap och identitet En spridd bebyggelse däremot innebär sämre förutsättningar att skapa mötesplatser på landsbygden. En fortsatt spridd bebyggelse kommer också försvåra möjligheterna att stärka identiteterna i de olika delarna på landsbygden. Konsekvenserna av en kortsiktig hantering av kulturmiljön är att värdet av densamma sjunker. Därutöver går man miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion vilket påverkar befolkningens känsla för koppling till sin hembygd. Folkhälsa och tillgänglighet i de olika alternativen Möjligheten att lätt ta sig ut i naturen och enkelt röra sig mellan platser och målpunkter underlättar för oss att leva ett aktivare liv. Att stimulera rörelse och aktivitet är avgörande för folkhälsan och kan ske bland annat genom att främja gång- och cykeltrafik till närliggande rekreationsområden och målpunkter. Den tätortsnära landsbygden är en viktig del i denna utveckling. På längre avstånd och till mer perifera naturområden behövs möjlighet att nå viktiga platser med kollektivtrafik. Ett sätt att förstärka arbetet med rekreation och folkhälsa är att tydligare utveckla områden som rekreativa målpunkter och förbättra tillgängligheten till dessa. Kluster medför goda möjligheter att planera för nya gång- och cykelstråk som på ett effektivt sätt sammanbinder bebyggelsegrupperna, men även kopplar dem till tätorten, närliggande rekreationsområden (målpunkter) och regionala cykelstråk. Liknande gäller för utbyggnaden av kommunens rid- och vandringsleder. Detta bidrar till rörelse och aktivitet som har positiva konsekvenser för folkhälsan. Kluster möjliggör planering av skyddszoner som förbättrar möjligheten att lättare ta sig ut i naturen och 36 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

enkelt röra sig mellan platser. Även skyddszoner längs sjöar och vattendrag kan tillskapas för att hållas fria från gödsling och besprutning och för att skydda vattnen från utsläpp av näringsämnen. På längre avstånd och till mer perifera naturområden förbättras möjligheten att nå viktiga platser genom bättre förutsättningar för kollektivtrafik. Ett sätt att förstärka arbetet med rekreation och folkhälsa är att tydligare utveckla områden som rekreativa målpunkter och förbättra tillgängligheten till dessa. För alternativet Spridd gäller att underlaget och förutsättningarna för kollektivtrafik till rekreativa målpunkter och samordnade gång- och cykelvägar samt ridleder på landsbygden blir sämre. Detta på grund av ett mindre och mer spritt befolkningsunderlag. Turism och besöksnäring Upplands-Bro har ett unikt läge nära Stockholm, Uppsala och Arlanda med många attraktiva kvaliteter som gör kommunen intressant att besöka. Golf utgör en stor del av den kommersiella besöksnäringen. Men även natur, kultur, ridning, båtliv, långfärdsskridsko och jakt är exempel på aktiviteter som efterfrågas och ökar i kommunen. Den långa och sammanhängande strandlinjen är ett specifikt karaktärsdrag för Upplands-Bro som kan vara intressant för utveckling av turistnäringen. För kommunen är det värdefullt att identifiera och utveckla teman och stråk som knyter ihop och länkar samman händelser på landsbygden. Upplands-Bro är nästan en ö i Mälaren. Rösaring är ett av många intressanta fornminnen i kommunen. Fotograf: Norma Moralez Persson och Ulrika Gyllenberg. Del 3 - Scenariobeskrivningar 37

Kluster stärker turism och besöksnäring Kluster utgår från att skapa tätare och bättre samband mellan bebyggelse och verksamheter och bättre kommunikationsmöjligheter mellan viktiga målpunkter. Ett utvecklat nät av kommunikationsstråk ger bättre förutsättningar för besökare att hitta till kommunens värdefulla områden. Kluster förstärker möjligheten att identifiera och utveckla teman och stråk som knyter ihop och länkar samman händelser på landsbygden. Det kan exempelvis vara landskapets och bygdens specifika kvaliteter, t ex tysta områden, natur- och kulturvärden, speciella landskapstyper eller historiska målpunkter. Klusterscenariot avser att tydligare knyta landsbygden till kustlinjen. Den långa och sammanhängande strandlinjen bedöms ha stor potential för utveckling av turistnäringen. Det kan handla om bättre vandringsmöjligheter i området, t ex fortsatt utveckling av Upplands-Broleden eller andra tematiska leder. En annan möjlighet är ett bättre utnyttjande av befintliga natur- och rekreationsområden genom en utveckling av båttrafiken på Mälaren samt bad- och campingplatser. Spridd försvårar turism och besöksnäring Underlaget och förutsättningarna för kommunikationsmöjligheter mellan viktiga målpunkter och ut till kustlinjen blir sämre med ett minde och mer spritt befolkningsunderlag. Det blir därmed svårare för besökare att hitta och ta sig till kommunens potentiella områden för turism. Konsekvenserna av en spridd bebyggelseutveckling kan bli att kulturmiljöns värden sjunker. Går man då miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion påverkar det även områdets värde och potential att utgöra en turistattraktion. Vattenfrågor Kommunen innefattar en stor del vatten i form av Mälaren som utgör en viktig dricksvattentäkt. Även andra frågor som rör vatten är viktiga att samordna som exempelvis avser olika skyddsområden, grundvatten, avrinning av ytvatten, saltvatteninträngning, sjöar, fiske, bad- och strandliv. Kommunen har tagit fram ett förslag till Vattenplan. Utgångspunkterna för detta arbete har arbetats in i planförslaget. Förslaget till Vattenplan har skickats ut på samråd under april till juni 2014. Resultatet av samrådet kommer att arbetas in i planförslaget till ganskningsskedet. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en VAplan. Utgångspunkterna för detta arbete har arbetats in i planförslaget. Kluster bygger på gemensamma lösningar Kluster medför möjlighet att samordna vissa frågor som rör vatten t ex skyddsområden, grundvatten, dagvatten, saltvatteninträngning, sjöar och fiske och minskar på så sätt risken för negativ miljöpåverkan. Kluster möjliggör att VA-utbyggnaden effektivare kan anpassas och anslutas till den föreslagna bebyggelseutvecklingen inom landsbygdsområdena. Möjligheten till gemensamma lösningar för VA ökar och skapar förutsättningar för en mer hållbar bebyggelse. LIS-områden pekas ut för utveckling av bebyggelse och verksamheter som kan samordnas med strandskyddets intentioner. Kluster samlar bebyggelse till platser i anslutning till befintlig bebyggelse och medverkar på sikt till att kunna bibehålla orörda strandzoner för rekreation, friluftsliv och för att upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. Spridd bygger på enskilda lösningar Spridd ger en fortsatt bebyggelseutveckling med enstaka avstyckningar på 1-3 hus, vilket leder till enskilda lösningar för t.ex. vatten och avlopp. Detta kommer att fortsätta ske spritt inom olika delar av landsbygden. Risken för negativ miljöpåverkan på såväl enskilda vattentäkter som gemensamma ökar därmed, samt att det blir en försämrad vattenstatus i Mälaren. Risken för ökade problem med saltvatteninträngning i enskilda vattentäkter ökar också. 38 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Kommunikation och teknisk försörjning Historiskt har Upplands-Bro varit en betydelsefull länk i Stockholmsregionen och utgjort övergång och passage till Sigtuna, Uppsala och Stockholm. I modern tid avspeglas detta i bland annat järnvägen och motorvägens dragning. Boende utanför tätorterna är mer beroende av det finmaskiga nätet av vägar och kommunikationsstråk. För landsbygden innebär hållbar utveckling en fråga om att skapa hållbara kommunikationer. Infrastruktur Hur den omgivande landsbygden utformas och länkas till tätorterna är avgörande för att skapa en mer hållbar samhällsutveckling där det är möjligt att resa effektivare och koppla service till bebyggelsegrupper som är väl sammansatta. VA-systemen är en kritisk och dimensionerande faktor på landsbygden som behöver långsiktig strategisk planering för att nå en god utveckling. Hur vägnätet byggs ut och förbättras på landsbygden är en viktig del för att möjliggöra en utveckling. Trafik Det är infrastrukturen som bestämmer vilka rörelser och samband som kan uppstå och var och hur det är möjligt att bosätta sig. Utbyggnaden av bredband och utvecklingen av IT kan skapa nya förutsättningar för hur vi ser på arbete, fritid och det vardagliga livet. Detta möjliggör potentiellt en friare koppling mellan arbetsplats och bostadsort och kan komma att påverka boendet på landsbygden. Trots detta är det fortfarande mycket avgörande hur långt avståndet till arbetet är. Kopplingen till den regionala arbetsmarknaden är betydelsefull. Pendlingen är betydande i kommunen och en effektiv omstigning mellan olika trafikslag behövs. Planeringsprinciper för en hållbar utveckling behöver förtydligas. Samarbeten med grannkommunerna och angränsande län bör eftersträvas för en effektivare kollektivtrafik. Bilberoendet är en faktor som bör minskas genom en medveten planering. Nya bostäder och verksamheter bör inte ligga i dåliga kollektivtrafiklägen. För Upplands-Bro gäller även att de stora trafiklederna utgör barriärer som styr rörelsemönstret i stor utsträckning i området. Bättre samband och strategiskt placerade genombrott kan skapa bättre utbyte mellan landsbygdsområden och tätorterna. Gång- och cykelstråk både i form av kommunala kommunikationsstråk och rekreativa stråk bör utvecklas. Båttrafik till exempelvis Uppsala, Stockholm, Ekerö och andra mälarstäder kan i framtiden vara ett komplement till andra färdmedel. En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för landsbygdens utveckling. Fotograf: Upplands-Bro kommun och Norma Moralez Persson. Del 3 - Scenariobeskrivningar 39

Kluster ger bättre underlag för kollektivtrafik En Klusterutveckling på landsbygden kan anpassas för att optimera kollektivtrafiken. Tillsammans med en koncentration av bebyggelse och boende som ger fler resenärer skapas förutsättningar för en kvalitativt bättre trafik. Busstråk, vägdragningar, hållplatslägen och vändmöjligheter kan utvecklas för att få en så bra turtäthet som möjligt. Pendelparkeringar kan placeras i lämpliga punkter. Klusterområdena kopplas samman bättre med GC-stråk mellan bebyggelsegrupper och mot tätorterna. Detta kan möjliggöra ett minskat bilberoende. Vägnätet på landsbygden kan i Klusterscenariot utvecklas mot en ökad tillgänglighet genom en större andel allmänna eller gemensamma vägsträckor till strategiskt viktiga målpunkter. Spridd ökar bilberoendet Konsekvenserna i nollalternativet blir en mer spridd bebyggelse med ökat bilberoende. Landsbygden i nollalternativet kommer endast locka de grupper i samhället som har tillgång till minst en bil. Tekniska försörjningssystem De tekniska försörjningssystemen omfattar exempelvis vatten- och avloppsledningar, el, telefoni, bredband, avfallshantering och fjärrvärme. De initiala kostnaderna för utbyggnad är ofta stora och det finns väsentliga fördelar att samordna och utnyttja befintlig infrastruktur. VAsystemen är en kritisk faktor för att åstadkomma ny hållbar bebyggelse på landsbygden. En förstudie för att dra fram en dricksvattenledning mellan Bro och Sigtuna har tagits fram. Detta för att skapa en mer robust dricksvattenförsörjning genom rundmatning i de nordvästra delarna av länet. En projektering och nedgrävning av Sigtunaledningen skapar förutsättningar för kommunen att samtidigt planera för och gräva ner kommunala avloppsledningar och ansluta bebyggelse i de norra kommundelarna upp mot Sigtuna till kommunalt VA. Söder om Bro har Rättarboda fått kommunalt vatten och avlopp och Ådö planeras att förses med kommunalt VA genom att koppla på de ledningar som dragits fram till Smidö för ett par år sedan. Söder om Kungsängen planeras Ålsta- Aspvik att förses med kommunalt VA. Kluster underlättar gemensamma lösningar En utbyggnad enligt klusterprincipen skapar bättre förutsättningar för en effektiv utbyggnad av VA, renhållningssystem och bredband till landsbygden. Det underlättar för samarbeten, samverkan och gemensamma lösningar. Brygga vid Vallbyvik. Sigtuna skymtar på andra sidan vattnet. 40 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Kluster utgår från att samordna ny bebyggelse till planerad utbyggnad av VA i kommunen. Klustrena vid Håbo- Tibble och Säbyholm kan utformas och anpassas för att så långt som möjligt dra nytta av planerad VA-utbyggnad. Det möjliggör goda förutsättningar att tillföra mer bebyggelse i rätt lägen. Utvecklingsmöjligheterna inom de områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är dock osäkra och behöver utredas mer ingående. Spridd försvårar gemensamma lösningar En fortsatt spridd bebyggelseutveckling ger sämre förutsättnigar för att koppla på mer av landsbygdens bebyggelse på kommunal VA och försvårar för gemensamma lösningar för bredbandsuppkoppling. Platser som har haft ångbåtsbrygga är markerade med rosa och föreslagna LIS-områden i Landsbygdsplanen är markerade med grönt. Del 3 - Scenariobeskrivningar 41

Näringsliv, produktion och arbete Landskapet och bygden står i en särskild relation till varandra. Upplands-Bro har en levande landsbygd som präglas av ett aktivt jordbruk och skogsbruk i ett omväxlande landskap som producerar arbeten, varor och flöden. Det är en avgörande förutsättning som berör alla tre aspekterna av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Areella näringar De areella näringarna har en särställning på landsbygden då de är en förutsättning för boende och verksamheter och för att de bland annat håller landskapet öppet. De areella näringarna ska också prioriteras före behov av exempelvis ny bebyggelse. Det är viktigt att på lång sikt identifiera vilka förändringar och utvecklingsbehov som jordbruket och skogsbruket står inför. Det blir allt tydligare att det kommer att bli ännu viktigare att värna jordbruksmark för framtiden på grund av bland annat klimatförändringar och ökad efterfrågan på odlingsbar mark. Konsekvenserna av det innebär högre krav och starkare motiv inför eventuell ny bebyggelse på landsbygden. Exempel på högre krav är att samla bebyggelsen och att placera ny bebyggelse på ett traditionellt sätt, som i skogsbryn och på åkerholmar. Jordbruksnäringarna producerar även upplevelser och mjuka värden som är av betydelse i form av ett öppet landskap med olika grad av kulturmiljö- och naturvärden. Landskapet och bygden står i en särskild relation till varandra. Det handlar om viktiga värden i form av öppet landskap, kulturmiljö- och naturvärden. Jordbruket och skogsbruket bör värderas utifrån en långsiktig vision, även med tanke på klimatförändringar och ökad efterfrågan på odlingsbar mark. Förutsättningar för brukandet bör tas med i fortsatt planering och bygglovshantering så som exempelvis traktorvänlig utveckling, vilket även behöver beaktas i strategiska lägen i tätorterna. Areella näringar i de olika alternativen Kluster medför ett bättre tillvaratagande av arealer som präglas av aktivt jordbruk och skogsbruk, t ex med hög kvalitet (enlig LST klassificering av areella näringar), och främjar ett effektivt brukande genom att undvika en fragmentering eller oönskad utveckling. Kluster underlättar möjligheter till utökning av lokal livsmedelsproduktion, närproducerade livsmedel, t ex genom etablering av närbutiker vid bebyggelsekoncentrationer. Här finns även möjligheter för koppling till turism och besöksnäring, lokala marknader och gårdshandel. Kluster möjliggör även styrning av utvecklingen på Upplands-Bro har en levande landsbygd. Fotograf: Norma Moralez Persson och Marco Gustafsson 42 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

landsbygden till företag som är lämpade att lokaliseras där. En fortsatt spridd bebyggesleutveckling riskerar att komma i konflikt med och genom fragmentering splittra upp förutsättningarna för de areella näringarna. Energiproduktion i de olika alternativen Flera äldre väderkvarnar ute på landsbygden signalerar att det finns förutsättningar för vindbruk i kommunen. Det finns även aktuella inventeringar gjorda där man konstaterat att områden i kommunen är intressanta för fortsatta studier för utveckling av vindkraft. En början till ett tematisk tillägg för vindkraft presenteras närmare i del 5. Solenergi och bioenergi är betydelsefulla för en hållbar samhällsutveckling och förutsättningarna för dessa på landsbygden behöver förtydligas. Kluster karaktäriseras bl.a. av koncentrerad utveckling av ny bebyggelse som medför en hårdare reglering av utvecklingen i andra delar. Områden som kan komma att pekas ut som lämpliga för fortsatta studier av vindkraft kan därför hållas obebyggda. En medveten utbyggnad i klusterområden kan förbättra möjligheterna till förnyelsebar energiutbyggnad som exempelvis småskalig sol- och vindkraft där det krävs gemensamma lösningar. En fortsatt spridd bebyggesleutveckling riskerar att komma i konflikt med och genom fragmentering splittra upp förutsättningarna för energiproduktion på landsbygden. Besöksnäring, turism och övrigt företagande Det finns en stor potential och framtida styrka i Upplands- Bro. Fyra golfbanor, etablering av en ny hästsportanläggning och en mångfald av konferensanläggningar bidrar till fler besökande till kommunen. Även Mälarstranden med dess natur och möjlighet till bad och båtliv liksom historiska kulturmiljöer är viktig att lyfta fram som helhet. Kommunen ser gärna att det utvecklas stråk och områden där flera attraktionsvärden sammanfaller. Detta kan samordnas med bättre kollektivtrafik och ett varierat utbud. Den lokala livsmedelsproduktionen borde kunna gynnas och få en mer framträdande roll kopplat till turism och besöksnäring. Kluster möjliggör näringslivsutveckling Kluster medför koncentrationer av bebyggelse som skapar nya förutsättningar för etablering av företag på landsbygden. Klusterstrukturen är i sin uppbyggnad avsedd att stärka kopplingar och samband och att göra vissa delar mer publika och exponerade mot vissa stråk. Detta är i sig stödjande för vissa verksamheter som har koppling till landsbygden exempelvis småskalig handel. Kommunen präglas av många gamla herrgårdar varav en del har utvecklats till konferensanläggningar. Kluster medför möjlighet till en mer medveten utformning och anpassning av sammanhanget kring herrgårdarna vid en fortsatt planering. Kluster kan förstärka företagande inom turistnäringen genom att mer medvetet utveckla de stråk, områden och kvaliteter som efterfrågas av besökare på landsbygden. Spridd går miste om samordningsvinster I en bebyggelseutveckling enligt Spridd riskerar verksamheter och företag att gå miste om samordningsvinster som uppstår i tydligare kluster, stråk och samband. Besöksnäringen riskerar att inte uppfattas eller uppfattas som för splittrad och svårtillgänglig om den ligger för utspridd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 43

Västra Ryds kyrka i snötäcke. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. 44 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 45

BIlder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, 2012. Exempelbilder från fyra landskapstyper i kommunen: Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. 46 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Övergripande riktlinjer för landsbygden Varför riktlinjer? I programsamrådet framgick det tydligt (både av skriftliga yttranden och medborgardialog) att det är viktigt att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. En metod som kommunen vill använda för att uppnå detta är genom riktlinjer för utvecklingen på landsbygden. Avsikten är att ange mål och ramverk vid lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna ska vara ett hjälpmedel för medborgare, markägare, politiker och tjänstemän på kommunen. I denna samrådshandling redovisas förslag till riktlinjer. Dels presenteras övergripande sådana som kan gälla i hela Upplands-Bro kommuns landsbygd. Dels presenteras ett förslag på rubrikinnehåll för geografiska inzoomningar. I den granskningshandling som följer i nästa skede av planprocessen är avsikten att samtliga föreslagna kluster och noder ska få mer specifika riktlinjer. Förslagen till riktlinjer har fördelats under två övergripande rubriker: Utformning och placering av ny bebyggelse Teknisk försörjning, infrastruktur och annan offentlig service Miljö-, hälso- och riskfaktorer I ÖP 2010 redovisas olika miljö, hälso- och riskfaktorer i kapitel 9 (Hälsa och säkerhet) som man också behöver ta hänsyn till vid prövningar av ny bebyggelse. Kartan med dessa faktorer finns med för aktualitetsprövning i samrådshandlingarna i dokumentet Planeringsförutsättningar. Till granskningsskedet kommer planförslaget att kompletteras med uppdaterad information och ställningstaganden kring dessa frågor kopplat till landsbygden. När behövs bygglov? För att bygga nya bostäder, verksamheter och anläggningar på landsbygden behöver man bygglov. Det krävs också för större tillbyggnader och komplementbyggnader. Innan bygglov ges prövas generellt tomtplatsens lämplighet för föreslagen bebyggelse på landsbygden genom en lokaliseringsprövning med förhandsbesked. I lokaliseringsprövningen sker avvägningar mellan olika intressen i enlighet med 2 och 8 kapitlen i Plan- och bygglagen och 3 och 4 kapitlen i Miljöbalken. Det kan även finnas områden med strandskydd, där särskilda skäl finns för beslut om dispens från strandskyddet. Det finns också några undantag från bygglovplikten för vissa ekonomibyggnader inom jordbruksverksam fastighet. Bygglovsenheten kan kontaktas för att få besked om vad som gäller i varje specifikt fall. Checklista för ny bebyggelse på landsbygden I kommunen finns en särskild Lokaliseringsgrupp för förhandsbesked och andra lokaliseringsprövningar utanför detaljplanelagda områden. En checklista för dessa bedömningar föreslås tas fram baserat på riktlinjerna i Landsbygdsplanen. När ska en detaljplan göras? Utöver kompletteringar till befintlig bebyggelse kan förfrågningar om nya verksamheter och anläggningar samt grupper av nya bostäder på landsbygden förekomma. Om en avstyckning eller byggnation gäller för tre eller fler fastigheter behöver ställning tas till om en ny detaljplan ska göras. Då krävs bland annat gemensamma anläggningar för vatten och avlopp. Även vissa verksamheter och anläggningar kan behöva detaljplaneläggas, bland annat på grund av risk för påverkan på omgivningen. Fördjupning av gällande översiktsplan ÖP 2010 beskriver under rubriken Landsbygdsutveckling på landsbygdens egna villkor att kommunen i grunden är positiv till byggande på landsbygden och till att skapa förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Kännetecknande för landsbygden är glesheten i bebyggelsen och en social kontinuitet kopplad till en långsam förändringstakt. I översiktsplanen står också att en levande landsbygd har ett stort egenvärde, men att utveckling måste ske så att de kärnvärden som gör landsbygden till en intressant och attraktiv miljö bibehålls. I aktuellt samrådförslag till fördjupad översiktsplan är målet att mer specifikt uttrycka vad kärnvärden kan utgöras av. För att kunna ange riktlinjer identifieras först de kärnvärden som är viktiga att uppmärksamma och bevara eller Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 47

utveckla. Avsikten är att till granskningsskedet bland annat utveckla de övergripande riktlinjerna så att hela kapitel 12 (Landsbygden) i ÖP 2010 utgår och ersätts med Landsbygdsplan FÖP 2014. Sammanhållen bebyggelse I kommunen finns omkring femtio områden med större bebyggelsegrupper utanför planlagt område. Inom dessa områden gäller fortfarande den generella bygglovplikten för olika åtgärder. I ÖP 2010 står att PBL 2010:900 har ersatt begreppet samlad bebyggelse med ett snävare begrepp i form av sammanhållen bebyggelse. Avsikten är dock att bestämmelsen inte ska innebära någon ändring i sak i förhållande till tidigare bestämmelser i PBL (1987:10). Därför gäller att sammanhållen bebyggelse föreligger om: 1. bebyggelsegruppen utgörs av 10-20 hus, och 2. De bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt. I detta avseende skiljer sig alltså samrådsförslaget till fördjupning från ÖP 2010. Till granskningsskedet kommer kommunen därför att komplettera med justerade gränser för befintliga bebyggelsegrupper och eventuella nytillkomna. Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält I Upplands-Bro kommun, norr om Brunna i Kungsängen ligger Livgardet, ett av Försvarets förband. Verksamheten består av ett kasernområde närmast Brunna samt ett övnings- och skjutfält som sträcker sig över en stor del av kommunens nordöstra del. Kungsängens Garnison med övnings- och skjutfält är under utveckling. Den nya försvarsstrukturen med anställda och kontrakterade soldater kräver mycket hög tillgång till övningsmöjligheter i Upplands-Bro kommun. Totalförsvarets riksintresse redovisas i planförslaget i form av fastighetsgräns och ett skrafferat påverkans- och influensområde som även sträcker sig utanför övnings- och skjutfältet. Påverkansområdet utgör en sammanvägning av skottbullerpåverkan och andra hälso- och säkerhetsaspekter. Utbredningen av riksintresseanspråket för totalförsvaret och dess omgivningspåverkan redovisas enligt beslut av Försvarsmakten år 2010. Inom påverkansområdet gäller förordnande enligt 12 kap, 4 Plan- och bygglagen (1987:10), dvs att beslut om bygglov eller förhandsbesked för nyetablering av bostadshus och verksamheter samt tillbyggnader som inte är att anse som kompletteringsåtgärder enligt 8 kap, 13 (1987:10) PBL ska prövas av Länsstyrelsen och samrådas med Försvaret. Förordnandet gäller inte för planenliga beslut inom detaljplanelagt område. Ett nytt beslut om förordnandets geografiska avgränsning baserat på det nya riksintresseanspråket och enligt nya Plan- och bygglagen 11 kap 12 (PBL 2010:900) förväntas fattas av Länsstyrelsen. Ett större område norr om Lejondalssjön i Håtuna och Håbo-Tibble som innehåller såväl grupper som enstaka fastigheter för bostadsändamål (fritids- och permanentboende), ligger inom påverkansområde för totalförsvaret. Befintlig bebyggelse närmast norr om Lejondalssjön som ligger inom Lejondalssjöns avrinningsområde är särskilt prioriterade att förses med kommunalt VA. Bebyggelsen inom områdena norr om Lejondalssjön är utsatta för buller från skjutfält och skjutbanor, vissa delar även för flygbuller, vilket påverkar lämpligheten för permanentbebyggelse. Inför en eventuell planläggning behöver en närmare inventering av förutsättningarna för dessa områden göras. 48 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Större bebyggelsegrupper m.m. ur ÖP 2010 2 Större bebyggelsegrupper 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård Teckenförklaring 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka Livgardets övnings- och skjutfält Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde 1 BÅLSTA 0 3 000 6 000 Meter 42 41 43 39 44 40 4 11 5 45 3 6 9 10 26 46 47 8 7 15 HÅBO-TIBBLE KYRKBY 17 16 BRO 18 19 Lejondalssjön 28 12 27 13 29 SIGTUNA 14 22 30 20 21 Örnässjön 23 24 25 Lillsjön 33 31 KUNGSÄNGEN 48 34 32 35 36 37 38 MÄRSTA KALLHÄLL JAKOBSBERG ± Totalförsvarets påverkansområde Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 49

Utformning och placering av ny bebyggelse Kulturmiljö och landskapsbildsvärden Landsbygden i Upplands-Bro domineras av det öppna herrgårdspräglade landskapet. Graden av öppenhet varierar något från mer storskaliga vyer omkring Håtuna i norr till ett mer småkuperat landskap omkring Säbyholm och Lennartsnäs i söder. I det öppna landskapet kan relativt små tillägg och förändringar påverka utblickar och centrala samband och strukturer som är viktiga för miljön. I Upplands-Bro finns flera utpekade riksintressen för kulturmiljö. Där är ofta landskapet en av de ingående skyddsvärda delarna. I kommunen finns också två områden med landskapsbildsskydd enligt äldre lagstiftning i 19 Naturvårdslagen. Med kunskap om platsens grunddrag och bebyggelsemönster ges goda förutsättningar för avvägningar i planeringen avseende anpassning och förändring. Befintligt bebyggelsemönster kan på så vis fungera som vägledning till placering och utformning av ny bebyggelse. Utifrån landskapets förutsättningar har människor under historiens gång förändrat och utvecklat landsbygden till att bli det Upplands-Bro vi lever i idag. Landskapets betydelse för människors livsvillkor samt för ett områdes sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling är centralt. I den Europeiska Landskapskonventionen definieras landskap som ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Idag finns ungefär 3000 åretruntboende invånare på Upplands-Bro landsbygd. Åldersfördelningen är ganska blandad. I fritidshusområdena görs cirka 30 bostäder per år om till permanentbostäder. De verksamheter och företag som är registrerade på landsbygden är framför allt inom jordbruk. År 2010 fanns ett femtiotal jordbruksföretag registrerade i Upplands-Bro enligt Jordbruksverkets statistik. Fördjupat kulturmiljöprogram som underlag Upplands-Bro tillhörde under lång tid det område i Mälardalen inom vilket flera av rikets centrala politiska händelser utspelades. Kulturlandskapet i Upplands-Bro är delvis format av närheten till Mälaren som tidigt utgjorde förutsättningen för en rik kulturbygd. För kommunen som helhet togs ett program fram 1991 Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Detta program fördjupades i vissa delar i en övergripande kulturmiljöinventering: Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands- Bro kommun 2001. Båda dessa används som underlag i arbetet med Landsbygdsplanen. I ÖP 2010 nämns att dessa underlag eventuellt bör uppdateras. I arbetet med kommunens Miljöplan finns det angivet att kommunen ska: Skapa en kulturmiljöstrategi som underlag och stöd i plan- och exploateringsarbetet och bygglovsprövning senast 2014. En kulturmiljöstrategi saknas dock fortfarande. En sådan kan förtydliga landskapet som allmänt intresse och stärka kulturarvsbegreppet i miljöbedömningar för planer och program. I nuläget görs i regel en särskild kulturmiljöutredning i de projekt som startas i områden där särskilda hänsyn bör tas. Landskapsanalys som underlag Som underlag till programmet för fördjupad översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro genomfördes en landskapsanalys. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I stort kan man dela in kommunen i fyra landskapstyper; Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. För mindre delområden inom dessa typer finns sedan mer specifika och särskiljande landskapselement och funktioner. Det kallas karaktärsområden och de har fått namn efter var de ligger, såsom till exempel Önsta, Låssa, Lejondal eller Lennartsnäshalvön. Likaså vilken funktion som bebyggelsen i landskapet har kan ge karaktär. Till exempel herrgårdslandskap, fritidslandskap eller bylandskap. I arbetet med att ta fram riktlinjer är karakteriseringarna ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Uppbrutet slättlandskap Det uppbrutna slättlandskapet återfinns i kommunens norra del. Området utgörs av ett större öppet dalgångsstråk ut mot Mälaren i nordöst och i väst. I sydöst har dalgången en tydlig gräns mot det mer höglänta skogsdominerade sprickdalslandskapet. Landskapet på slätten är storskaligt och intensivt brukat, med stor överblickbarhet och långa siktlinjer. Topografin är varierad, där större flacka odlingsytor avbryts av större eller mindre skogsklädda höjdpartier som bidrar till att skapa ett variationsrikt landskap trots storskaligheten. Gårdarna på slätten är stora och bebyggelsestrukturen ålderdomlig, de flesta gårdslägen har förhistoriska anor. 50 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Slättens lokala vägnät är småskaligt och ålderdomligt och löper i ägogränser och längs med dalgångssidor och höjdryggar i ett finmaskigt nät som binder ihop gårdar och byar med varandra och med kyrkbyarna och de större regionala vägarna. I det öppna landskapet bidrar trädrader, vägnät, diken, gärdsgårdar till ett varierat landskap med tydlig rumskänsla. Alltför likriktad bebyggelse i en sådan miljö kan skapa obalans i det övrigt formrika landskapet. Bärande karaktärer: Herrgårdslandskapet Kyrkbyar Storskaligt slättlandskap med långa siktlinjer. Flack, öppen odlingsmark med bitvis varierad topografi genom skogsklädda höjdpartier. De många gränserna i landskapet i form av öppna diken mellan åkrar och i ägogränser, alléer och trädrader bidrar till variation och formrikedom. Stenmurade gärdsgårdar som vittnar om tidigare avgränsningar mellan åker och betesmark. Herrgårdspräglat allékantat vägnät med stjärnformade korsningar som ansluter till de äldre landsvägarna Gles bebyggelse som i stora drag följer tidigare by- och gårdsstrukturer. Bebyggelsen koncentrerad till dalgångskanter och på åkerholmar. Förhistorisk och nutida farled längs norra kusten med tidigare ångbåtsbryggor. Tätortsavgränsning Karta landskapskaraktärsanalys ur underlag till programhandling för översiktsplanering av Landsbygden 2013. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 51

BIlder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, 2012. Exempelbilder från fyra karaktärsområden: Bylandskap, fritidslandskap, herrgårdslandskap och dalgångslandskap. 52 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Skogslandskap I området kring Håbo häradsallmänning i kommunens nordvästra del finns ett storskaligt och slutet skogslandskap. I allmänhet kan man säga att skogslandskapet är mer tåligt för förändringar eftersom begränsade siktlinjer gör påverkan på omgivande miljöer mindre påtaglig. Men i just detta fall används området för skogsbruk och är bland annat därför inte aktuellt för utveckling med ny bebyggelse. Bärande karaktärer: Småskalig, spridd torpbebyggelse. Trånga uppodlade dalgångsstråk med våtmarker som bryter av. Historiskt resurslandskap. Småskaligt, glest, slingrande vägnät. Stora höjdvariationer. Gles bebyggelse Skyddad placering med indrag från vägen. Terränganpassad tomt med naturorientering. Bebyggelse placerad på tomtens högsta punkt. Dämpad färgskala från mellan till mörka jordfärger. Inga skarpa tomtgränser. Grusad eller gräsad uppfart. Mosaikartat odlingslandskap Det kustnära sprickdalslandskapet breder ut sig i kommunens södra del. Det är ett variationsrikt landskap, både vad gäller markanvändning, bebyggelse, topografi och vägnät. Sprickdalarna har en nordsydlig riktning. Centralt i odlingslandskapet består bebyggelsen av gårdar och byar med anor från järnåldern som är lokaliserade till större skogsbeklädda höjdpartier i odlingsmarken eller till dalgångskanterna. Längs med mälarstranden ligger herrgårdarna som ett pärlband och präglar landskapet med sina raka alléprydda vägar, ståndsmässiga byggnader, storskalig markarrondering och ädellövträd. Vid herrgårdarna har ofta handelsträdgårdar och tegelbruk funnits invid stränderna. Tillsammans med bryggor för den tidigare ångbåtstrafiken bildar de ett karaktäristiskt inslag i landskapstypen. Den huvudsakliga markanvändningen i landskapstypen är odlad åker, men här finns även ett stort inslag av bete, främst från hästar. Landskapstypen präglas även av det storstadsnära fritidslandskapets utveckling under 1900-talet. Längs med kusten finns badplatser, småbåtshamnar och ett flertal fritidshusområden med blandad bebyggelse, alltifrån de tidigaste sportstugorna till nutida fritidshus. Området präglas av terränganpassade tomter längs ett likaså slingrande och terränganpassat vägnät. De större vägarna är delvis rätade och anpassade till modern biltrafik, men det småskaliga vägnätet i odlingsbygderna består ofta av grusvägar som löper i ägogränser och längs dalgångssidor mellan gårdar och torp. Bärande karaktärer: Småkuperat öppet åkerlandskap som löper mellan skogsklädda höjdpartier Herrgårdspräglade landskap med stora sammanhängande odlingsmarker och torpmiljöer i skogspartier Alléer och stort lövträdsbestånd i anslutning till herrgårdarna. Samlad småskalig bebyggelse i byarna. Ångbåtsbryggor. Utblickarna mot Mälaren från odlingslandskapet. Gamla fristående ekar i odlingsmark. Småskaligt ålderdomligt präglat vägnät, ofta grusade vägar. Småskalig ofta slingrande, trädkantad bygata där gaturummet ofta har en lummig naturnära karaktär. Ny bebyggelse följer väl den äldre bebyggelsestrukturen. Kyrkan är väl synlig i landskapet utan konkurrerande byggnader. Bebyggelsen ligger samlad i brynet mellan skog och åker med utblick. Bebyggelse i byar avspeglar gradvis utveckling av samhällsfunktioner. Boningshuset är överordnat uthusen både när det gäller placering och storlek. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 53

Mosaikartat dalgångslandskap Det mosaikartade dalgångslandskapet består av kommunens östra delar. Landskapet här består av trånga, ibland långsträckta dalgångar som ibland öppnar upp sig i större tydligt avgränsade rum. Dalgångarna är avskilda från varandra av större höglänta skogsområden. I området ligger dels Kungsängens övnings- och skjutfält och dels kommunens största sjöar, Lejondalssjön, Örnässjön och Lillsjön. Terrängen är varierad från småkuperad i de ibland skålformade dalgångsstråken till att bli mer kuperad och topografiskt varierande i skogsområdena. Kring sjöarna finns mindre öppningar av odlingsmark där den dominerande markanvändningen idag är hästbete. Vägnätet är småskaligt och ålderdomligt med många grusvägar och löper mellan gårdarna och ut mot sjöar och kust. Med undantag från områdets mer tättbefolkade gränszoner saknas större vägstråk. Landskapstypens östra del mot Mälarens strand ligger på Livgardets marker och har i stort sett inte förändrats sedan militären kom dit i mitten av 1960-talet. Markerna hålls fortfarande öppna, men mycket av bebyggelsen har antingen rivits, sprängts eller förfallit. Fortifikationsförvaltningen har rivit omkring hälften av områdets byggnader för att ge plats åt militära övningsfält. Bärande karaktärer: Småskaligt sprickdalslandskap som övergår i öppen slätt norrut. Småskaligt ofta grusat vägnät. Flera unika herrgårdsmiljöer i försvarets område såsom Tranbygge, Lövsta och Granhammar. Avsaknad av bebyggelse i skogsområden. Håbo-Tibble medeltida kyrka med tillhörande moderniserad kyrkby. Småhusområden med ursprung i tidiga egnahemsrörelsen kring 1900. I anslutning till landsväg och småhusområden har förtätning pågått sedan mitten på 1950-talet. Torplandskap i anslutning till sjöarna. Utblickarna över Lejondalssjön. Lejondals slott med senromantisk 1800-talskaraktär och omgivande odlings och betesmarker, alléer, ädellövträd, fruktträdgård. Tätortsnära prägel söder om sjöarna. Lejondalssjön sedd från Lövsta i norr. 54 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse (se särskild karta för områden fredade från bebyggelseutveckling). På landsbygden bör restriktivitet mot etablering gälla företag som är bättre lämpade att lokaliseras till kommunens industriområden. Vid enstaka avstyckningar bör nya fastigheter på landsbygden ha en minsta tomtstorlek om 2500 m² för att klara av enskilda lösningar såsom till exempel vatten och avlopp. Om gemensamma lösningar för till exempel vatten och avlopp anordnas så kan tomtstorlekarna vara mindre. Man måste dock utgå från landskapstypen och vad som är lämpligt på platsen. Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse ska en samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. Låt ny bebyggelse förhålla sig till landskapets förutsättningar i typ och skala. Anpassa bebyggelsens skala, volym och utformning till platsens rådande bebyggelsemönster. Undvik standardiserade hus som grupperas utan medveten anpassning och förhållningssätt till landskapstypen och byggnadstraditionen. Ännu högre krav ställs på detta i känsliga kulturmiljöer. Vid placering av flera liknande hus på rad behövs en viss variation i utformningen. Utgå från tomten vid val av byggnadstyp. Anpassa placering av bebyggelse till landskapets karaktär och minimera ingrepp som sprängning och schaktning. Utgå från gaturummets karaktär avseende indrag från gatan eller gatunära placering. Placera inga konkurrerande byggnader i huvudbyggnadens närhet. Låt uthus och garage underordna sig boningshuset. Byggnader placeras i samma rytm som den omkringliggande bebyggelsen. Bebyggelse placeras så att upplevelsevärden och utblickar som hänger samman med landskapets avläsbarhet från huvudvägarna inte byggs igen. Stäm av materialval på fasad, tak och utformning av detaljer mot befintlig bebyggelse och platsens förutsättningar. Använd byggnadsprinciper och arkitektoniska detaljer som finns i befintliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder även i ny bebyggelse. Utgå från en dämpad färgskala med jordpigment som gul, röd, brun och grön. Bevara det ålderdomligt slingrande småskaliga och ofta grusade vägnätet med anslutande diken. Anpassa eventuella gränser mot vägar och omgivning efter landskapet förutsättningar. Det gäller exempelivs staket, häck och liknande. Låt uppfart och trädgård ansluta till platsens karaktär. Planera ny växtlighet med hänsyn till omgivande landskap. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 55

Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering I det öppna och odlade landskapet I det öppna landskapet bör exponerad placering av ny bebyggelse undvikas. Bebyggelse på god jordbruksmark, enligt Länsstyrelsens klassificering, bör undvikas. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma som förtätning eller komplettering till befintlig bebyggelse enligt principen Kluster. Sammanhängande öppna landskapsrum och viktiga siktlinjer ska bevaras. Ny användning av jordbrukets ekonomibyggnader är positivt om hänsyn tas till kulturvärdena och om övriga grundkrav uppfylls. De öppna områdena runt de stora gårdarna bör hållas fria från ny bebyggelse. I miljöer med särskilda kultur- och naturvärden ska dessutom detta beaktas: Dokumentera befintliga kultur- och naturvärden och redovisa hur kommande bebyggelse tar hänsyn till dessa. Ställ frågan om natur- och kulturvärdena i området verkligen tål en ökad belastning. Det för platsen traditionella bebyggelsemönstret ska följas. Även vid kompletteringsåtgärder bör en anpassning till befintlig bebyggelse ske. Bibehåll orörda sammanhållna markområden och rörelsestråk. Typillustrationerna är hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län och Enköpings utställningshandling för ÖP 2030. 56 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Kulturmiljöer ur ÖP 2010 Riksintressen för kulturmiljö Håtuna - Håbo-Tibble Bro Låssa Görväln - farled och herrårdslandskapet Lokala intressen för kulturmiljö 1. Håtunaholm 2. Bebyggelsen kring Håtuna kyrka 3. Signhildsberg/Fornsigtuna 4. Norränge 5. Miljön kring Aske 6. Bebyggelsen i Tjusta 7. Helgesta 8. Håbo-Tibble kyrkby 9. Skråmsta-Alby 10. Frötuna, Önsta och Håbolund 11.Området Erikssundsvägen-Håbogränsen t.o.m. Nyborg 12. Lövsta 13. Brogård - Fiskartorp 14. Kvistaberg 15. Önsta 23. Lejondal 24. Toresta 25. Låssa kyrka, Säbyholm, Stora Ekeby, Sanda och Ålbrunna 26. Smidö 27. Ådö 28. Almare-Stäket 29. Dalkarlsbacken 30. Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Skälby, Frölunda 31. Aspvik 32. Bebyggelse knuten till Aspviks kvarn 41. Sandboda Lerberga - Stigtomten 42. Granhammar 43. Kyrkbyn i Västra Ryd och Sundby 44. Tranbygge Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält Kulturmiljö av lokalt intresse Kulturmiljö riksintresse Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Karta kulturmiljöer ur ÖP 2010. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 57

Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering I skogslandskap och fritidslandskap Ny bebyggelse kan placeras inne i skog, t ex i en glänta eller nyskapade småskaliga öppna landskapsrum. Ny bebyggelse kan placeras indragen i kantzonen mot det öppna landskapet. Ny bebyggelse utmed skog placeras så att huvuddelen av skogsbrynet bibehålls. Placeringen bör inte vara i en strikt form utan anpassad till platsens förutsättningar och med indrag från vägen. Skogsbrynen fungerar som rumsavgränsare och ny byggelse bör placeras omväxlande i förhållande till skogsbrynen. Bebyggelse bör placeras växelvis och med större släpp av skog emellan, så att det inte uppstår en ny randzon av bebyggelse som lyser mellan trädstammarna. Det är viktigt att det finns allmänt tillgängliga släpp genom bebyggelsen till angränsande natur- och strövområden. Bebyggelsen får inte privatisera omgivningen eller upplevas som en barriär. Anpassa tomtgränser och höjdsättning till omgivande landskap och topografi. Större ingrepp i form av schaktning och fyllning ska undvikas. Uppfart bör ordnas diskret med grusad eller gräsad körbana. Trähus förordas. Fasader bör ha en dämpad färgskala från mellan - mörka jordfärger. Bebyggelsen bör fortsätta vara gles vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper. Ju tätare husen placeras, desto större krav bör ställas på en gemensam karaktär i form av likartade volymer och fasadmaterial. Vid förtätning och komplettering enligt principen Kluster kan husen placeras tätare om en gemensam karaktär säkerställs genom planläggning eller förhandsbesked. Byggnader som förväntas bli synliga ifrån det omgivande landskapet bör inte tillåtas bli högre än 1,5 våning. Typillustrationerna är hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län och Enköpings utställningshandling för ÖP 2030. 58 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Bebyggelse i skogsbryn längs väg 263. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 59

Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Vägstruktur och gränser Bebyggelsen ska samlas kring kollektivtrafik och gemensamt VA i så stor utsträckning som möjligt. Vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper bör den befintliga vägstrukturen bevaras och endast kompletteras med korta sekundärvägar. Nya vägsträckningar ska vara välplanerade och utgå från befintliga vägar och möjliggöra en klusterutveckling. Nya parallella vägar eller helt raka vägar som inte tar stöd i terrängen bör undvikas. Nya väganslutningar fram till ny bebyggelse bör följa terrängen. Dessa kan annars bli störande, trots diskret inplacerad ny bebyggelse. För det rörliga friluftslivet och för gång- och cykeltrafik kan kompletterande gång- eller cykelbanor tillåtas utmed befintliga vägar samt i form av stråk eller stigar som löper genom naturområden. Detta med syfte att knyta ihop platser som är intressanta för friluftsliv så som badplaster och turistmål. Trafikförsörjning - punkter att formulera! Garage Parkering Kollektivtrafik Utveckling av GC-stråk Väghållarskap Tillståndsplikt enligt Väglagen. Byggande vid allmän väg. Riktlinjer från Trafikverket Avfall Förslag på utformning av gemensamma avfallshämtningsplatser som går att tillämpa i samband med avstyckningar bör redovisas. Lösningar för förpackningsinsamling på landsbygden. Anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall Rekreation och friluftsliv - punkter att formulera! Bryggor och båtliv Tillgång till strand Tillgång till vandring-, cykel- och kanotleder 60 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Vatten och avlopp Förutsättningen för ny bebyggelse är alltid att en miljömäsigt godtagbar dricksvattenförsörjning och avloppslösning ska anordnas. Huvudprincipen är att ny bebyggelse ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Alternativt kan ny bebyggelse placeras där det finns beslut om att kommunalt VA kommer att dras ut inom en nära framtid. Vid avstyckning till tomtmark i anslutning till befintligt dikesföretag bör tillräcklig hänsyn tas så att eventuella åtgärder inom dikesföretaget inte försvåras. Det kan exempelvis gälla möjlighet att längs dikena placera jordmassor efter dikesrensning. Vid exploatering bör klargöras hur dagvattenhanteringen ska lösas. Längs alla sjöar och vattendrag av betydelse eftersträvas tillräckliga skyddszoner som ska hållas fria från gödsling och besprutning, för att skydda vattnen från utsläpp av näringsämnen. Rötning av slam från enskilda avlopp kan vara en ny typ av verksamhet som lokaliseras till landsbygden. Då flera fastigheter styckas samtidigt ska gemensam lösning ordnas där bad-, disk- och tvättvatten separeras från WC-vatten. Krav ställs på kretsloppsanpassade enskilda avloppssystem. Se bl.a. Bmn:s policy för enskilda avlopp (2009-04-21 21). Åsen vid Lindormsnäs är en värdefull vattenförekomst som bör skyddas från framtida exploatering. I områden med risk för saltvatteninträngning i brunnar kan det vara svårt att få tillräckligt med dricksvatten och särskilda krav gäller för installation av bergvärme. Olämpligt med exploatering inom det s.k. 8- området vid Lilla Ullfjärden (skydd enl. MB). (Om det finns fler områden omvandlas till punkten till en generell riktlinje!) Energiförsörjning - punkter att formulera! Telefoni- och It-infrastruktur - punkter att formulera! Service - punkter att formulera! Riktlinjer för hur t.ex. förskola, skola eller äldreboende placeras eller utformas. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 61

Områden med miljöer som bör värnas? Följden av en uttalad utvecklingsstrategi för landsbygden enligt Klusteralternativet blir att områden som inte avsätts för bebyggelseutveckling bör värnas fram till år 2030. Här föreslås att ingen ny sammanhållen bebyggelse ska tillåtas i dessa områden. Eventuellt skulle enstaka avstyckningar i anslutning till redan befintlig bebyggelse kunna tillåtas i vissa områden. Hur detta ska regleras för att inte resultera i ny sammanhållen bebyggelse eller i negativ miljöpåverkan över tid behöver vi hitta former för. Detta blir en viktig fråga att diskutera i samrådet. Liksom nedanstående föreslagna utgångspunkter och kriterier samt den geografiska avgränsningen av dessa. Utgångspunkter och kriterier för områden som värnas bör vara: Jordbruksmark Skogsbruksmark Större opåverkade områden Tysta områden Kommungräns Görvälnkilen Försvarets fastighetsgräns Höga natur- och friluftsvärden Försvarets påverkansområde för buller Områden utan kollektivtrafikförsörjning Områden utan planer på anslutning till kommunalt vatten och avlopp inom de närmaste femton åren Tätortsavgränsning Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till noder inom Kluster Befintliga och potentiella vattenskyddsområden Förslag till LIS - område Förslag till områden fredade från bebyggelseutveckling Områden i närheten av miljö- och hälsofarlig verksamhet. 62 Förslag till klusterområden Försvarets riksintresseområde Områden med risk för saltvatteninträngning Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Länsttyrelsens Åkermarksgradering (1976) för Upplands-Bro. Översiktskarta och inzoomning sydvästra kommundelarna. Länsstyrelsen, Lantmäteriet, JVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB; SJV; FM, Berssstaten, SLU Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 63

Geografiska fördjupningar för klusterområden Under samrådstiden kommer en aktiv dialog att föras med bland annat boende och verksamma på landsbygden, olika remissinstanser, politiker och tjänstemän på kommunen. Avsikten är att till granskningsskedet för landsbygdsplanen kunna presentera förslag till mer specifika riktlinjer för var och ett av de olika klusterområdena. Nedan följer de rubriker som är underlag för diskussioner under samrådet och vars innehåll sedan preciseras i granskningsskedet. Varför nod och kluster här? Inledande text om området i relation till hela kommunen och regionen. Avgränsning Specifika förutsättningar geografiskt. Geografisk utbredning. Gränsdragning mellan tätort och landsbygd. Precisera enskilda kluster och eventuell nod. Freda vissa zoner från bebyggelse föra att tydliggöra identitet och särprägling? Bärande karaktärer Förekommande landskapstyper analyseras och särskilda landskapsbildsvärden pekas ut. Beskrivning och analys av kulturmiljön görs och särskilda hänsyn som bör tas till kulturmiljön pekas ut. Beskrivning och analys av bebyggelsestruktur. Landskapet relateras till kulturmiljön. Bärande karaktärer och samband preciseras som helhet. Boende- och verksamhetsutveckling Beskrivning och analys av antal boende och typ av verksamheter. Analysera tidigare utvecklingstendenser. Rekreation och friluftsliv. Möjliga kontakter med Mälaren? LIS-möjligheter? Infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service Befintlig kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelvägar. Trafikförsörjning. Teknisk infrastruktur. Service. Landskapsrum mellan Säbyholm och tätortsavgränsningsområdet enligt ÖP 2010 64 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer Utformning och placering av ny bebyggelse Vissa buffertzoner pekas eventuellt ut för att skapa distans och öppet landskap mot tätort, men även för att möjliggöra visuella relationer med Mälaren. Gruppering och förhållningssätt mellan gammal och ny bebyggelse beskrivs och kan ge riktlinjer. Befintlig karaktär och täthet relateras till önskad framtid. Hierarkier i bebyggelsen förtydligas och kan ge riktlinjer. Vilka möjligheter som finns till samordning pekas ut. Vägstruktur och gränser Bebyggelseutvecklingens exponering mot väg eller annan centralpunkt definieras. Vilka möjliga mötesplatser och interna eller externa stråk finns? Är hamnutveckling möjlig? Rekreativa leder? Möjlig vattentrafik? Kommunikationer Kollektivtrafikförsörjningens förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Gång- och cykelvägars förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Teknisk infrastruktur Vatten och avlopp, förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Dagvattenhantering preciseras. Bredband och telefoni, förutsättningar för utveckling analyseras och kan ge riktlinjer. Utmaningar preciseras till exempel: Översvämningsrisk? Vilka särskilda riktlinjer behöver tas fram? Saltvatteninträngning? Avrinning till ESKO-områden? Grustäkter? Specifika miljö-, hälso- och riskfaktorer preciseras Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 65

Gamla träd och mandelblommor i Vallbyvik. 66 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft 67

Planering för vindkraft Kommunen är i grunden positiv till nya energiformer och däribland vindkraftsetableringar. Av kommunens miljöplan framgår att kommunen ska agera så att vi ökar energiproduktionen från förnyelsebara energikällor och att kommunen bör ta fram en plan för vindkraftsutbyggnad. Behovet av en tematisk fördjupning av vindkraftens möjligheter i kommunen lyfts även i gällande översiktsplan ÖP 2010. En plan eller ett tematiskt tillägg för vindkraft bör definiera kriterier för och eventuellt peka ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft. Detta tematiska tillägg i den fördjupade översiktsplanen för landsbygden är tänkt att utvecklas under samrådsskedet och sedan ersätta avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP 2010. Bland annat behöver analyser göras utifrån aktuella vindkarteringar. Det finns en nationell planeringsram för den svenska vindkraftsutbyggnaden från juni 2009 som anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh per år. Energimyndigheten, som är expertmyndighet för vindkraft, har regeringens uppdrag att främja en utbyggnad av svensk vindkraft. Som ett led i att uppnå detta mål, har Energimyndigheten översiktligt kartlagt energiinnehållet i landets medelvindar och i samråd med länsstyrelserna pekat ut riksintresseområden för vindbruk. Inget av dessa riksintresseområden berör Upplands-Bro kommun, vilket inte hindrar att det finns delar av kommunen som ändå kan vara intressanta för vindkraftsetableringar. Reglering och allmänna riktlinjer Prövning av vindkraftsanläggningar regleras i Miljöbalken och i Plan- och bygglagen. Hänsyn till gällande skyddsavstånd samt restriktioner för flyg och väderradar måste alltid beaktas och samråd ska ske med berörda myndigheter med flera. Hela landets yta är samrådsområde för höga objekt. För vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar föreligger detaljplanekrav. Lämplig lokalisering av vindkraft Vindkraft är bra för miljön i stort men kan lokalt påverka närmiljön genom till exempel buller, skuggor, reflektioner och förändrad landskapsbild. Därtill kommer att en etablering av vindkraft kan stå i konflikt med annan möjlig markanvändning, som exempelvis boende och rekreation. Vindkraft står också i direkt konflikt med tysta områden, som blir alltmer sällsynta i regionen. Det är därför viktigt att hushålla med de relativt begränsade lokaliseringar som anses lämpliga för vindkraft och utnyttja dessa för grupper av verk. Klassificering Vindkraftverk finns i olika storlekar och klasser, för vilka prövningsprocessen skiljer sig åt. Olika typer av vindkraftverk kan också vara lämpliga eller olämpliga på olika platser. Lagar och förordningar redovisas därför under rubriken för respektive typ av vindkraftverk. För mer detaljerad information om tillståndsfrågor för vindkraftverk hänvisas till webbplatsen vindlov.se, som tagits fram av Energimyndigheten i samarbete med ett flertal andra myndigheter och organisationer. Miniverk Ett miniverk har en totalhöjd på maximalt 20 meter och en rotordiameter på maximalt tre meter. Det krävs inget bygglov enligt Plan- och bygglagen om inte verket monteras på en byggnad eller kommer att uppföras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är närmare än verkets höjd. Däremot krävs anmälan enligt 6 kap 5 Plan- och byggförordningen. Anmälan handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Gårdsverk Ett gårdsverk har en totalhöjd på 20-50 meter eller en rotordiameter över tre meter. Bygglov krävs enligt Plan- och bygglagen. Bygglov handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Medelstora anläggningar En medelstor anläggning är ett vindkraftverk med en totalhöjd över 50 meter, eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs både bygglov enligt Plan- och bygglagen och anmälan enligt Miljöbalken. Både bygglov och anmälan enligt Miljöbalken handläggs av kommunens bygg- och miljöavdelning. Stora anläggningar En stor anläggning är en gruppstation med två eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 150 meter, eller en gruppstation med sju eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 120 meter. För att bygga en stor land- 68 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

baserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt Miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken prövas av Länsstyrelsen. Kommunens riktlinjer för vindkraftverk Etablering av miniverk kan prövas i hela kommunen. Etablering av gårdsverk kan prövas i hela kommunen. Lokalisering av medelstora vindkraftverk bör ske inom de områden som kommunen pekat ut som lämpliga för vindkraft. Lokalisering av stora vindkraftsanläggningar bör ske inom de områden som kommunen pekat ut som lämpliga för vindkraft. Områden som kommunen pekat ut som särskilt lämpliga för vindkraft bör främst användas för medelstora och stora anläggningar, inte för miniverk eller gårdsverk. Av kommunen utpekade tysta områden är i de flesta fall inte lämpliga för vindkraft. Områden vid Mälaren är i princip inte lämpliga för storskalig vindkraft. Avståndet mellan grupper av vindkraftverk ska vara så stort att de upplevs som fristående formationer. Avvägningar måste i varje enskilt fall göras mot andra markanspråk och intressen. Bygglovspliktiga verk bör inte uppföras närmare än 500 meter från bostadsbebyggelse och andra skyddsvärda områden. I lokaliseringsprövningen ska särskilt landskapsbilden beaktas. Därtill ska frågor kring buller, skuggbildningar, reflexer och risker belysas. Eventuell vindkraftutbyggnad måste ske med stor hänsyn till naturvården och det rörliga friluftslivet. Lämpliga områden för vindkraft Områden vid Mälaren är i princip inte lämpliga för storskalig vindkraft. Mälaren ska i första hand tillgodose intressen för friluftsliv och rekreation. Riksintressen för natur (t.ex. Natura 2000), kultur, friluftsliv, yrkesfisket i Mälaren samt riksintresse för Arlanda och totalförsvaret är andra potentiella konfliktområden för etablering av vindkraft. Även i tysta områden är det i princip olämpligt att etablera vindkraft. Tysta områden blir allt svårare att hitta i regionen. Utöver tänkbara lokaliseringar i kommunens mer glesbefolkade delar så kan placeringar på befintliga och/eller planerade industriområden vara intressanta. Där skulle vindkraft kanske kunna etableras utan att störa närboende eller pågående industriverksamhet. Andra områden som kan vara intressanta för utbyggnad av vindkraftverk är markområden i närheten av motorvägen, säkerhetsavstånd till allmän väg måste då beaktas. En del av kommunen som eventuellt kan vara intressant att peka ut som lämplig för medelstora och stora vindkraftsanläggningar är områdena strax norr om E18 mellan Lejondal och gränsen mot Håbo kommun. Detta behöver dock utredas vidare. Frågor under samrådet: Vilka ytterligare riktlinjer behövs för detaljplane- och bygglovsprövning av vindkraftverk av olika klasser? Vilka områden i kommunen är lämpliga respektive olämpliga för vindkraftverk av olika klasser? Fotograf Håkan Ahldén. Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft 69

Planeringsunderlag och källor Fastighetskartan. Upplands-Bro kommun 2012. Förstudie Ängs- och betesmarker i Upplands-Bro. Hushållningssällskapet, Sören Eriksson 2001. Grönplan för Upplands-Bro kommun 2008 - med fokus på tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunfullmäktige 2008-12-18. Kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanen. Upplands-Bro kommun 2011-12-15. Kulturmiljöinventering - Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun 1999-2000. Kommunfullmäktige 2001-06-18. Landsbygden i kommunens översiktsplan en vägledning. Länsstyrelsen i Skåne Län, 2009 Markägare i Upplands-Bro kommun. Upplands-Bro kommun, karta 2011. MKB för Översiktsplan 2010. Upplands-Bro kommun 2011. Naturinventering av Kvista och Norra Ådö. Upplands-Bro kommun 2008. Naturvårdsinventering av Upplands-Bro kommun. Tord Ingmar 1966. Områdesöversikt med BS 38 - Förordnande för Tjusta by, kulturhistorisk inventering. Upplands-Bro kommun 1985. Politiska mål och visioner 2011-2012. Broschyr, Upplands-Bro kommun 2011 Utkast till Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning kring Kungsängens övnings- och skjutfält - med avseende på skjutbuller. Utredning av SWECO Architects AB på uppdrag av Upplands-Bro kommun, 2008-12-03 rev. 2009-04-14. Statistik 2012. Upplands-Bro kommun (övergripande faktablad) 2012. Turist- och fritidskarta. Upplands-Bro kommun 2012. Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Stockholms läns museum och Upplands-Bro kommun 1991. Vägvisare till naturen i Upplands-Bro. Upplands-Bro kommun, Miljöavdelningen, uppdatering 2000. Välkommen till Upplands-Broleden. Broschyr, Upplands-Bro kommun 2012. Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen 1994. Björn-Axel Beier, Upplands-Bro kommun. Inkl. kartor: Biologiska värdekärnor, ekologisk känsligt vatten och Biotoper, hotade arter, 1994. Önsta odlingslandskap - En natur- och kulturutredning. Hélena Östborn, Heleko miljökonsult. 2001 Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro. Upplands-Bro kommun 1989 Översiktsplan 2000. Antagen av kommunfullmäktige 2002-02-04. Översiktsplan 2010, ÖP 2010. Upplands-Bro kommun, antagandehandling 2011-11-09. Elektroniska Källor: Miljöplan med lokala miljömål 2010-2030. http://upplands-bro.se/1/kommun-och-politik/styrdokument/ planer/miljoplan.html Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttar dit. SKOP-undersökning 2012. http://upplands-bro.se/1/kommun-och-politik/nyheter-forkommun-och-politik/2012-10-26-varfor-flyttar-folk-tillupplands-bro.html SL-karta. http://sl.se/scripts/kartor-geografiska/7536.bro. UpplandsVasby.2011.html Länsstyrelsens web-gis, planeringsunderlag. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/ Planeringsunderlag/ 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Rapsfält norr om Håbo-Tibble kyrkby. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25. 71

Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

Landsbygdsplan FÖP 2014 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling, 2014-06-03 Reviderad 2014-06-25

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03. Konsult: Tyréns AB Författare: Åsa Norman, Sarah Isaksson, Martin Ström och Kathrin Nordlöf samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Layout: Upplands-Bro kommun. Omslagsbild: Väg vid Lövsta, foto Upplands-Bro kommun Fotografer: Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Förord och läsanvisning Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygsplan FÖP 2014, har tagits fram. Förslaget till fördjupning kallas hädanefter planförslaget eller Landsbygdsplanen. Fördjupningen är en ändring av den kommunövergripande översiktplanen ÖP 2010. I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. En sammanfattning av förra höstens medborgardialog medföljer planförslaget, liksom en sammanfattning av de skriftliga yttranden som kom in under programsamrådet. Till planförslaget hör också en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Samrådstid för detta förslag är från 2014-06-30 till och med 2014-12-10. Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 3

Vallbyvik strandkant. 4 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Innehåll Förord och läsanvisning 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Konsekvens- och miljöbedömning 8 av Landsbygdsplanen Bakgrund och planprocess 8 Programsamråd 8 Planförslag-samrådsskede 8 Nästa skede - granskning 9 Syfte och krav på miljöbedömning 9 Hållbar utveckling på landsbygden 9 Ekologisk hållbarhet 10 Social hållbarhet 10 Ekonomisk hållbarhet 10 Metodik för konsekvensbedömning 10 Avgränsning 11 Geografisk avgränsning 11 Saklig avgränsning 11 Avgränsning i tid 12 Berörda fysiska planer och program 12 Planförslag och nollalternativ 13 Nollalternativet 13 Huvudalternativ Kluster 13 Utblick 2050 tätorterna 13 Bedömningsgrunder 15 Miljöplan 15 Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) 15 Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv 15 Miljömål: Myllrande våtmarker 15 Miljömål: Levande skogar 15 Miljömål: Ett rikt odlingslandskap 15 RUFS 2010, Görvälnkilen 15 Riksintressen för naturmiljö, Natura 2000 15 Grönplan 15 Övriga naturvärden 16 Kulturmiljö 16 Riksintresse för kulturmiljö 16 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 16 Fördjipat kulturmiljöprogram 16 Landskapskonventionen 16 Befolkning 16 FN:s Barnkonvention 16 Miljömål: God bebyggd miljö 16 Nationella folkhälsomål 16 De transportpolitiska målen 16 Ekonomiska aspekter 17 Människors hälsa kopplat till riskfaktorer 17 Klimatanpassning 17 Mark och vatten 17 Miljömål: Ingen övergödning 17 Miljömål: Levande sjöar och vattendrag 17 Miljömål: Grundvatten av god kvalitet 17 Miljökvalitetsnormer för vatten 17 Vattenskydd 17 Ekologiskt särskilt känsliga områden 18 Risk för saltvatteninträngning 18 Vattenplan 18 Energi och klimat 18 Miljömål: Begränsad klimatpåverkan 18 Hushållning med naturresurser 18 Miljöbalken 18 Effekter & Konsekvenser 20 Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) 20 Kulturmiljö 21 Befolkning 21 Sociala aspekter 21 Ekonomiska aspekter 22 Människors hälsa kopplat till riskfaktorer 22 Mark och vatten 22 Energi och klimat 23 Hushållning med naturresurser 23 Samlad bedömning 24 Fortsatt arbete och uppföljning 25 Uppfyllelse av miljömål 26 Planeringsunderlag och källor 28 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 5

Landskapsrum i Toresta - Säbyholm. 6 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Sammanfattning Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag tagits fram till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygsplan FÖP 2014. Landsbygdsplanen syftar till att utveckla landsbygden med avseende på boende, verksamhet och miljö. En hållbar landsbygd måste värna om naturens resurser och skapa starka sociala sammanhang där människor kan utvecklas. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Därutöver har underlag från ÖP2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. I konsekvensbedömningen jämförs två scenarier. Det ena är ett nollalternativ med en spridd bebyggelseutveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Det andra är planförslaget och betraktas som huvudalternativ. Det innebär att sammanhängande bebyggelsegrupper samlas i kluster som innebär en ökad koncentration av boende och verksamheter i strategiska punkter på landsbygden. I det föregående programsamrådet fick denna strategi ett brett stöd. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende framförallt klimatpåverkan, och näringsbelastning till sjöar och vattendrag eftersom huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och kan anslutas till kommunalt VA. Vissa områden planeras dock där det saknas kommunalt vatten och avlopp idag vilket ställer krav på planeringen i kommande skeden. Planförlaget ökar möjligheten för placering av både stora och små anläggningar för exempelvis vindkraft då risker för konflikter med bebyggelsen minskar. Möjligheter till förbättrad kollektivtrafikförsörjning är positiv ur klimat-, resurs- och säkerhetsperspektiv. För effektiv och miljövänlig pendling till pendeltågsstationerna föreslås fler gång- och cykelvägar i anslutning till busshållplatser och de båda tätorterna. Planförslaget kan ge negativa konsekvenser för bostäder i anslutning till militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Vid några utvecklingsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Förtätning av befintlig bebyggelse kommer i viss mån att ta närnatur och grönområden i anspråk vilket ger negativa konsekvenser för närrekreation. Dock föreslås fler stora sammanhängande områden än i nollalternativet bevaras orörda. Utvidgning och förtätning av bebyggelsen på landsbygden kan ta jordbruksmark i anspråk vilket är negativt ur ett naturresursperspektiv. Bete och ekologiskt jordbruk har stor betydelse för landskapsvården och för biologisk mångfald. Risker för översvämning finns i områden nära Mälaren vilket förutsätter fördjupade undersökningar innan vidare planering kan göras för dessa områden. Med den nya regleringen av Mälaren kommer dock dessa risker att försvinna. Följande i planförslaget föreslagna Kluster-/LISområden ligger inom risk för översvämning från Mälaren: Nyborg, Sjöhagen, Håtunaholm, Signhildsberg, Öråker, Lennartsnäs, Ängsholmen, Säbyholm, Ådö. Planförslaget ger bättre förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. Det är dock inte säkert att befolkningsunderlaget/befolkningstätheten blir tillräckligt ens i klusteralternativet. Kluster skapar bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Kluster kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. För att skapa en utveckling mot kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Grönkilen mellan tätorterna får fortsatt skydd. I planförslaget finns en ambition att relationen till Mälaren ska bli mer påtaglig och allmänhetens tillgänglighet öka. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 7

Konsekvens- och miljöbedömning av Landsbygdsplanen Bakgrund och planprocess Denna konsekvensbeskrivning har upprättats i samband med att ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014, har tagits fram. Förslaget till fördjupning kallas hädanefter planförslaget eller Landsbygdsplanen. Fördjupningen är en ändring av den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010. I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. En översiktsplan är ett samlat beslutsunderlag som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram som visar vad kommuninnevånarna kan vänta sig i framtiden. Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut. Planen syftar framförallt till att utveckla landsbygden utifrån den fysiska planeringen med avseende på boende, verksamheter och miljö. Programsamråd I samband med arbetet med ett programförslag för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro togs också ett förslag till avgränsning av miljöaspekter fram. Avgränsningen redovisades i ett eget dokument som en checklista där viktiga miljöaspekter redovisades för olika delområden i kommunen. I samrådet skedde diskussion kring viktiga värden för landsbygden och vad som saknas. Synpunkterna som kommit in under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i detta samråd. Dels de synpunkter och medskick som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickades in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter och använts i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Viktiga positiva synpunkter som framkommit är värdet av en levande landsbygd och närheten till både stad och natur. Värdet av att företag kan vara en kraft för utveckling påpekas också. Viktiga negativa synpunkter som påpekats är bristfälliga kommunikationer, det gäller kollektivtrafik, pendlarparkering och gång- och cykelstråk. Man uppfattar det också som svårt att få bygglov. Frågeställningar inför fortsatt arbete sammanfattades enligt följande: Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Planförslag - samrådskede Efter programsamrådet har förslaget vidarebearbetats till ett planförslag som nu samråds. Inkomna synpunkter från programsamrådet har påverkat inriktningen och innnehållet i planförslaget och konsekvensbeskrivningen. Utgångspunkten för arbetet med översiktsplaneringen av landsbygden har varit en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medan andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning med utblickar mot åren 2030 och 2050. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan 8 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Under samråd och diskussioner har scenariot Kluster förordats av deltagarna då det erbjuder goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling. Upplands-Bro betraktar det nu som huvudalternativ inför granskningsskdet. Scenariot Spridd har sin grund i den rådande bebyggelseutvecklingen på landsbygden varför det används som nollalternativ vid konsekvensbedömning. Nästa skede - granskning Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningförslag av landsbygdsplanen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Syfte och krav på miljöbedömning Konsekvens- och miljöbedömningen görs enligt kraven i 6:e kapitlet miljöbalken och kraven i plan- och bygglagen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Konsekvens- och miljöbedömningen belyser och identifierar även relevanta ekonomiska och sociala aspekter och integrerar dessa i Landsbygdsplanen. Bestämmelser om miljöbedömningar i Miljöbalken ska tillämpas för översiktsplaner och detaljplaner. Vid tillämpningen gäller förordningen om miljökonsekvensbedömning, där det anges att en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Hållbar utveckling på landsbygden Landsbygdsplanen syftar till att utveckla landsbygden med avseende på boende, verksamhet och miljö. En hållbar landsbygd måste värna om naturens resurser och skapa starka sociala sammanhang där människor kan utvecklas. En hållbar landsbygd ska kunna anpassa sig till och vara robust mot framtida förändringar exempelvis mot ett förändrat klimat. Målet med att anta ett hållbarhetsperspektiv är att skapa en integration mellan naturmiljön, den fysiskt byggda miljön och sociala aspekter. Detta medför bland annat att miljön i form av naturområden, parker, grön- och vattenområden sätts i sammanhanget av platser där människor bor, arbetar, leker och lever. En hållbar landsbygd ska främja och locka till en hållbar livsstil och skapa beteendeförändringar mot ett mer hållbart leverne. Hästar vid Lövsta. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 9

Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att bevara ekosystemens produktionsförmåga. En ekologiskt hållbar landsbygd ska förvalta och främja utveckling av befintliga naturvärden, arter och ekosystemtjänster. Detta kan göras genom att identifiera de naturvärden som finns på landsbygden idag och utveckla strategier för hur de ska förvaltas. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls för alla. För social hållbarhet pratar vi inte om kapacitetsgränser, eftersom att människan klarar av mer än vad som är drägligt. För social hållbarhet handlar det istället om att alla ska ha en tillfredställande standard där det finns utrymme för lycka och välmående. Social hållbarhet handlar även om att samhället ska ha förmåga att lösa problem som människor hamnar i. En socialt hållbar landsbygd måste vara tillgänglig och trygg för alla. Den ska skapa förutsättningar för spontana möten och vara öppen för nytänkande. Detta kan göras genom att bevara och förstärka landbygdsvärden i form av kulturmiljöer och identitetsförknippande områden. Den ska uppmana till grannsamverkan och kunna tillhandahålla ett serviceutbud som förutsätter att boende kan ha en god livsmiljö och standard. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det ekonomiska systemet vilar på det ekologiska och sociala. I landsbygdsplanen är det framförallt samhällsekonomiska och kommunalekonomiska apekter som bedöms. En hållbar landsbygd måste vara kostnadseffektiv, vilket betyder att kommunens utgifter måste räcka till att planera, utveckla och tillhandahålla service till invånarna. Metodik för konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen av planen görs i jämförelse med nollalternativet, den spridda bebyggelse som kan förväntas för landsbygdens utveckling utifrån gällande ÖP 2010. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Därutöver har underlag från ÖP 2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Vidare har de synpunkter som framförts under den medborgardialog som hölls under programsamrådet, hösten 2013 och de skriftliga yttranden som kom in till kommunen bidragit till konsekvensbedömningen. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan olika scenarier. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Låssa kyrka. 10 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Avgränsning Konsekvensbedömningen ska identifiera relevanta sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter och under framtagandet integrera dessa i landsbygdsplanen för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna kluster-/utvecklingsområden utarbetas. Till granskningsskedet kommer konsekvensbeskrivningen kompletteras med bedömningar för dessa geografiska inzoomningar. Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen omfattar primärt kommunens landsbygdsdelar utanför tätortsavgränsningarna. Saklig avgränsning Enligt miljöbalken ska översiktsplaner genomföra en miljöbedömning som därefter redovisas i ett dokument. Dokumentet ska innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Eftersom landsbygdsplanen är en övergripande plan och de slutgiltiga konsekvenserna kan bero av åtgärder på lägre nivå är det inte alltid möjligt att helt veta konsekvenserna. Däremot är det viktigt att synliggöra potentiella konflikter mellan hållbarhetsvärden och framtida exploatering. Med utgångspunkt i planförslaget och kommunens förutsättningar bedöms landsbygdsplanen huvudsakligen kunna medföra en betydande påverkan avseende nedanstående aspekter. Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) Upplands-Bro innehåller riksintressen för naturmiljö och Natura 2000-områden där exploatering är känsligt. Det finns även områden med lägre värden som är viktiga att belysa. Påverkan eller risk för påverkan vid markintrång i områden med naturvärden beskrivs och bedöms. Kulturmiljö Upplands-Bro innehåller riksintressen för kulturmiljö där explaotering är känsligt. Det finns även områden med lägre värden som är viktiga att belysa. I denna aspekt beskrivs och om möjligt bedöms konsekvenserna av markintrång i områden med kulturmiljövärden. Befolkning Inom denna aspekt läggs de delar som normalt brukar kallas sociala och ekonomiska faktorer inom hållbarhet. Landsbygdsprogrammets strategiska nivå gör det relevant att fokusera på om det skapas förutsättningar för naturliga mötesplatser och målpunkter, en aktiv livsstil samt tillgänglighet. Med tillgänglighet avses både möjlighet att ta sig till och från landsbygden liksom tillgänglighet till rekreativa miljöer, service och kultur. Tillgänglighetsbegreppet innefattar även ett genusperspektiv. Bedömningen avser personer i alla åldrar liksom boende på landsbygden, boende i kommunens tätorter liksom personer som besöker kommunen. Planen måste skapa förutsättningar för en kostnadsoch miljöeffektiv utveckling av landsbygden ur ett kommunal- och samhällsekonomiskt perspektiv; det vill säga kommunens och samhällets utgifter för att planera, utveckla och sedan tillhandahålla service (skola, förskola, vård, VA, avfallshantering, kollektivtrafik, bredband, energiförsörjning) till invånarna. Inom avsnittet hanteras också ekonomiska aspekter utifrån de förutsättningar som nollalternativet och utbyggnadsalternativet ger upphov till. Naturliga mötesplatser, målpunkter, en aktiv livsstil samt tillgänglighet har alla även en ekonomisk aspekt. Det kan vara intressant för näringsidkare att etablera handel, caféer och restauranger i anslutning till naturliga mötesplatser och målpunkter. Tillgänglighet skapar förutsättning för ekonomisk aktivitet men kan också kräva offentliga investeringar, inte minst för att möjliggöra snabb pendling, som inte alltid förutsätter transport med bil. De ekonomiska aspekterna av fokusområdet befolkning och människors hälsa avgränsas till att beröra befolkningens förutsättningar för att försörja sig, näringslivets förutsättningar för att erbjuda service samt kommunens förutsättningar för att erbjuda kostnadseffektiv service till medborgarna, inklusive infrastruktur som möjliggör att bo, leva och arbeta på landsbygden. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 11

Människors hälsa kopplat till riskfakorer I denna del beskrivs och bedöms eventuell påverkan på häsla utifrån störningar såsom buller från trafik, skjutfält och skjutbanor, översvämning, skred och annat. I detta avsnitt bedöms även risken för översvämning med hänysn till klimateffekter och behovet av klimatanpassning för att undvika skador. Utpekade LIS-områden kan ligga inom översvämninsgrisk för Mälaren. Landskap Behandlas inom ramen för kulturmiljö. Mark och vatten Planens påverkan på utsläpp till mark och vatten beskrivs och bedöms. En viktig påverkansfaktor är förutsättningarna för kommunalt vatten och avlopp inom olika områden. Bebyggelse Behandlas inom ramen för kulturmiljö. Energi och klimat En viktigt aspekt är transporter och vilka sträckor människor måste transportera sig och möjligheten att göra det på andra sätt än med bil. Förutsättningar för gång- och cykeltrafik, samt kollektivtrafik är viktiga aspekter. Förutsättningar för produktion av förnybar energi såsom vindkraft, biomassa och biogas är viktiga för en hållbar utveckling. Även förutsättningar för utveckling av kraft-och fjärvärmenätet är centrala då dessa möjliggör användingen av förnybara energikällor i kommande bebyggelse. Materiella tillgångar Behandlas inom ramern för hushållning med naturresurser Hushållning med naturresurser Markintrång i områden som är viktiga för jord- och skogsbruk eller vattenförörjning beskrivs och bedöms. Aspekter som inte berörs är luftkvalitet då luftkvaliteten i berört ormåde är god på landsbygden. Avgränsning i tid Horisontåret för konsekvensbeskrivningen är 2030 vilket överensstämmer med de prognoser som används i förslaget till översiktsplan. Berörda fysiska planer och program Översiktsplan Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i landsbygdsplanen utgår från den tätortsavgränsning som definierats i gällande översiktsplan, ÖP 2010. I ÖP 2010 finns ett antal utrednings- och omvandlings-/ förtätningsområden utpekade som ligger utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen. För flera av dessa områden har plan- eller utredningsuppdrag påbörjats efter översiktsplanens antagande och vissa är redan planlagda. Detaljplaner Områden som Önsta, Björknäs-Ådö skog och Björkhagen- Säbyholm kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och ingår därför i landsbygdsplanen. Andra områden som Norra Stäksön, Örnäs samt Kärrängen och Klöv kommer att åtminstone i vissa delar få bostadsoch verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär. Dessa delar utgår därför ur landsbygdsplanen och införlivas i tätortsavgränsingen när det finns färdiga detaljplaner. Följande detaljplaner ligger inom Landsbygdsplanen: Björknäs-Ådö skog (nr 9) Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) Följande detaljplaner kommer att utgå ur landsbygdsplanen på sikt: Kärrängen (nr 13) (införlivas i Bro tätortsavgränsnning om det blir planlagt för verksamhetsområde!) Örnäs (nr 30) (vissa delar kvar, naturreservat, lantbruk, hästgård med angränsande bostadbebyggelse, vissa delar införlivas i Kungsängens tätortsavgränsningen, om det blir planlagt för tätbebyggt bostadsområde närmast Norrboda) Norra Stäksön (nr 31) (införlivas i Kungsängens tätortsavgränsningen, om det blir planlagt för tätbebyggt bostads- och verksamhetsområde) 12 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Planförslag och nollalternativ Nollalternativet En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, alltså en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP 2010. Detta innebär en spridd utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Det antas inte tillkomma någon ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden undantas från ny bebyggelse. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Huvudalternativ Kluster Planförslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gång- och cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandsnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Utblick 2050 tätorterna Utvecklingen på landsbygden bidrar även till hur tätorterna utvecklas. Scenariet Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling enligt nollalternativet på landsbygden och att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir en tätortsexpansion i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Det innebär att Bro och Kungsängen växer samman allt mer samt att expansion även sker i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Scenariet Tätortsnära stöds av en landsbygd med tydlig koppling till tätorterna och en prioritering av en nord-sydlig riktning för att medvetet närma sig Mälaren. Kombinerat med en landsbygdutveckling med kluster enligt planförslaget beskrivs en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 13

Längs väg 912. 14 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Bedömningsgrunder Miljöplan Kommunen har antagit en miljöplan med lokala miljömål 2010 2030. Delar av den är relevant för bedömningarna i landsbydsplanen. Miljöplanens avgränsning är kommunens verksamhet och områden där kommunen har rådighet såsom planläggning, exploatering, kommunalt vatten och avlopp, bygglov och enskilda avlopp. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö är ett av tre miljömålsområden som är av betydelse för hur landsbygden utvecklas. Det delas upp i följande långsiktiga miljömål som är något nedkortade och återfinns i sin helhet i miljöplanen: I Upplands Bros miljöplan framgår följande: En fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer Bevarade, välskötta och utvecklade kulturhistoriska miljöer. En anpassning av kommande bebyggelse efter befintliga natur- och kulturhistoriska värden i landskapet. Både människor, djur, natur och kultur ska få plats i kommunen. Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljömål: Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljömål: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. RUFS 2010, Görvälnkilen Ryggraden i Upplands-Bros grönstruktur består av den regionala grönkilen Görvälnkilen. En viktig avvägning i för landsbygsplanen är bibehållandet av grönkilens bredd mellan Bro och Kungsängen för att Görvälnkilens värden och funktioner ska bibehållas och säkras. Görvälnkilen sträcker sig utmed Mälarens strand från Judarnskogen i söder via Järfälla och Upplands-Bro upp mot länsgränsen i nordväst. Görvälnkilen ger regionens invånare god tillgång till stränder, stranpromenader och naturområden. För Görvälnkilen finns flera översiktliga inventeringar och underlag som visar grönkilens värde både för naturvård och för rekreation och friluftsliv. Görvälnkilen är uppmärksammad i RUFS2010 som en av de regionala kilarna som utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturvärden. Riksintressen för naturmiljö och Natura 2000 Inom det geografiska området som berörs finns flera riksintressen fär naturmiljö. Riksintressena är Rösaringsåsen, Hebbokärret, Norra Björkfjärdens övärld inklusive södra Ådö-Lagnö, Södra Stäksön och Lilla Ullfjärden. Det finns åtta Natura 2000-område där Rösaring är ett av dem. Se ÖP 2010. Grönplan Grönplanen för Upplands-Bro kommun är ett steg i arbetet med att nå målen för att bevara, skydda och utveckla den gröna strukturen i kommunen, främst inom tätortsområdena Den utgör även ett underlag för den fysiska planeringen. Förslagen är på översiktlig nivå och är ett underlag till fortsatt arbete med grönstruktur och detaljplanering. De övergripande målen för grönstrukturen kan sammanfattas till att bevara och utveckla natur- och kulturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. Därför ligger fokus i grönplanen på kulturmiljö och landskapsbild, naturvärden och biologisk mångfald samt sociala värden och rekreation. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 15

Övriga naturvärden I ÖP 2010 redovisas övriga områden med naturskydd samt övriga områden med naturvärden. Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö Inom det geografiska området finns flera riksintressen för kulturmiljö vilka redovisas i ÖP 2010. Riksintressen är Håtuna - Håbo-Tibble, Bro, Låssa och Görväln Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Inom omårdet finns en mängd fornlämningar och lokala kulturhistoriska värden. Dessa redovisas i ÖP2010. Fördjupat kulturmiljöprogram Kulturlandskapet i Upplands-Bro är delvis format av närheten till Mälaren som tidigt utgjorde förutsättningen för en rik kulturbygd. Kulturmiljöerna i Upplands-Bro har dokumenterats i boken Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer och delar av dessa har mer ingående redovisats i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun. Dessa dokument ska användas som underlag vid avvägningar mot andra intressen vid planläggning samt lokaliserings- och bygglovsprövning. Det fördjupade kulturmiljöprogrammet innehåller motiv för bevarande, beskrivning av områden, gällande skydd samt rekommendationer och förslag till skydd. Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. På så sätt blir landskapet en gemensam tillgång men även ett gemensamt ansvar. Det förutsätter även att flera aktörer tar sitt ansvar över utvecklingen. I landskapet möts många olika värden och tillgångar; kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Befolkning FN:s Barnkonvention I FN:s Barnkonvention tydliggörs att barnens bästa ska prioriteras inför alla beslut som rör dem; vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet (SÖ 1990:20). Upplands Bro har tagit beslut att genomföra barnkonsekvensanalyser. Miljömål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden som alla är kopplade till det övergripande målet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De delmål som är kopplade till planering och utgör bedömningsgrunder är följande: - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomisk och social trygghet - Trygga och goda uppväxtvillkor - Sunda och säkra miljöer och produkter - Ökad fysisk aktivitet De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 16 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa (Regeringskansliet, 2013). Ekonomiska aspekter I bedömningen vad gäller ekonomiska aspekter bedöms följande Påverkan på förutsättningarna för landsbygdsinvånarnas försörjning. Vilka strategiska förutsättningar ger alternativen till försörjning. Påverkan på förutsättningarna för näringslivet att erbjuda lokal service så som handel, café och restaurang Påverkan på förutsättningarna för kostnadseffektiv och högkvalitativ kommunal service till landsbygdsinvånarna, inklusive skolor och infrastruktur och planhandläggning. Påverkan på förutsättningarna för tillgänglighet och rörelsefrihet som inkluderar alla på landsbygden - såväl unga, yrkesverksamma som äldre. Människors hälsa kopplat till riskfaktorer I avsnittet belyses och bedöms om föreslagen bebyggelse ligger inom områden som kan utsättas för störningar som påverkar hälsa och säkerhet av exempelvis buller, miljöfarlig verksamhet och översvämningsrisker. Karta i ÖP2010 används som underlag. Klimatanpassning I vissa områden råder översvämningsrisk som kan förvärras i ett framtida klimat med intensiva regn. Mark och vatten Miljömål: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljömål: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s ramdirektiv för vatten antogs år 2000. Det är detta så kallade vattendirektiv som ligger till grund för vattenförvaltningsarbetet i Sverige. Den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt uttrycks som miljökvalitetsnorm (MKN) och syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå god yt- och grundvattenstatus eller god ekologisk potential inom förvaltningscykeln. Vid klassificering av vattenstatusen i kommunens vattenförekomster (2009) bedömdes Ekoln-Skarven ha otillfredsställande ekologisk status och Stora och Lilla Ullfjärden ha måttlig, åtgärder måste därmed vidtas för att förbättra statusen. Mälaren har god ekologisk status som måste bibehållas. Lejondalssjön har måttlig ekologiska status. Ytvattnet är av god badvattenkvalitet medan fosforhalterna vid bottnarna stigit de senaste åren efter det att sjön restaurerades 1993. Åtgärder krävs för att minska tillförseln av närsalter från åkermark och avloppsanläggningar inom Lejondalssjöns tillrinningsområde. Se karta i ÖP2010 Vattenskydd Det viktigaste vattenområdet ur skyddssynpunkt är Görväln som utgör vattentäkt för 400 000 personer. Östra Mälarens vattenskyddsområde, som under 2008 inrättades av Länsstyrelsen, omfattar bland annat Görväln och strandområden längs Upplands Bro, öster om Ådöhalvön. Arbete pågår även med att inrätta ett skyddsområde för delarna väster om Ådö. Syftet med vattenskyddsområdet och dess föreskrifter är att reglera och förhindra verksamheter och åtgärder som kan medföra risk för vattenförorening och påverkan på råvattenkvaliteten. Kommunens möjligheter att skydda känsliga sjöar, vattendrag och grundvatten är framför allt genom omhändertagande av dagvatten och kontroll av enskilda avlopp, samt utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 17

(VA). Se karta ÖP 2010. Ekologiskt särskilt känsliga områden Kommunens hela yta rinner av mot Mälaren. De viktigaste avrinningsområdena mot Mälaren är de som mynnar söderut i Brofjärden och Tibbleviken. I kommunen finns ett antal utpekade vattenområden som är ekologiskt särskilt känsliga områden enligt 3 kap Miljöbalken. Se karta ÖP 2010. Risk för saltvatteninträngning I de delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det problem både med vattenkvaliteten och med enskilda anläggningars miljöbelastning. Särskilt stora är problemen i fritidshusområden som i ökande grad har permanentats. Saltvatteninträngning i bergborrad brunn är ett problem som kan uppstå i vissa delar av kommunen. Det är så kallat relikt vatten, alltså gammalt havsvatten som finns kvar i berggrunden. Delar av kommunen, främst runt Mälaren har över 50 % risk för saltvatteninträning i bergborrade brunnar. Vattenplan Kommunen innefattar en stor del vatten i form av Mälaren, som utgör en viktig dricksvattentäkt. Även andra frågor som rör vatten är viktiga att samordna som exempelvis avser olika skyddsområden, grundvatten, avrinning av ytvatten, saltvatteninträngning, sjöar, fiske, bad- och strandliv. skickats ut på samråd under april till juni. Förslaget handlar om hur tillgången och kvaliteten på vattnet ska säkras. I förslaget till vattenplan beskrivs vattnens status, naturvärden, miljöproblem, påverkansfaktorer och åtgärdsbehov. Energi och Klimat Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Hushållning med naturresurser Miljöbalken Enligt miljöbalkens 3:e kapitel 4 får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.även skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Kommunen har tagit fram ett förslag till vattenplan som har 18 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Säbyholm Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 19

Effekter & Konsekvenser Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv, växtliv) En utveckling genom både nollalternativet och planförslaget leder till exploatering inom områden som enligt RUFS 2010 är utmärkt som grönkil. Exploateringen i nollalternativet är mera utbredd med fler men mindre områden som byggs ut. I planförslaget blir de utbyggda områdena färre men större. Det finns därmed goda möjligheter att spara större grönområden. Klustren norr om Lejondalssjön kommer i liten utsträckning i konflikt med naturvärden som de redovisas i ÖP2010. Både planförslaget och nollalternativet har utbyggnader i Lennartsnäs inom grönkilen med värdefulla naturmiljöer. I planförslaget blir det lättare att bevara större områden orörda förutsatt att det finns restriktioner för utbyggnader utanför klustren. Med god anpassning kan sannolikt även nollalternativet som det ser ut i handlingarna anpassas till naturvärdena.i området Dock är det svårare att ha kontroll över exploateringarna vilket i sig kan göra att det blir större negativa konsekvenser. Båda scenarierna leder till liten exploatering på Ådö inom riksintresse för naturvård och Natura 2000-område på Smidö-Ådö. På Ådö planeras ett kluster inom Ådö skog som är en smal del inom grönkilen. Här blir det viktigt att bevara en grön spridningskorridor mellan fastlandet och längre ut på Ådö. Exploateringen på Smidö ligger inte inom några redovisade områden med naturvärden. LIS-områdena i planförslaget innnehåller i hög utsträckning olika typer av naturvärden. Anpassningar för att minimera miljökonsekvenserna kommer att behövas i kommande detaljplanering. I nollalternativet innebär den spridda bebyggelsen att det blir svårare att undvika intrång i känsliga miljöer även om varje intrång bli litet. Stor exploatering inom områden som är viktiga för grönkilen kan innebära avbrott i grönkilen. Samlas tillkommande exploatering i kluster kan det vara enklare att behålla gröna stråk som gör att grönkilen inte påverkas negativt. Vid planering av områden för vindkraft är det mycket viktigt att ta hänsyn till fågelliv och speciellt fladdermöss och häckningsplatser för örnar. Domar finns med krav på avstånd till häckningsplatser Detta innebär att en viktig förutsättning för planen är var häckningsplatser är lokaliserade. Denna informtion är sekretessbelad men möjlig att ta del av som underlag för planering. Säbyholm 20 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Kulturmiljö Både nollalternativet och planförslaget innebär ny bebyggelse inom riksintresseområden. Bebyggelsen längs den nordliga sträckningen går in i riksintresset för Håtuna - Håbo-Tibble. Även utbyggnaderna inom Lennarstnäs och Låssa ligger inom riksintressen. I kommande planering krävs anpassning till riksintresset så att värdet inte påtagligt skadas. Både nollalternativet och planförslaget innebär också ny bebyggelse inom områden med lokala kulturhistoriska intressen. För att förstärka kulturmiljön kan man ta stöd i den gamla bebyggelsen och följa samma mönster. Detta skapar en identitet eftersom byar avgränsas från varandra och varje bys karaktärsdrag kan förstärkas. Både nollalternativet och klusteralternativet leder till utveckling inom ett område märkt med landskapsbildsskydd. I planförslaget finns bättre möjlighet att styra bebyggelsen så att landsbygdsvärdet ökar genom tydliga gränser mellan klusterområden. Nollalternativet riskerar att ge påverkan utan att kommunen kan ha helhetssyn. Befolkning Sociala aspekter Planförslaget ger bättre förutsättningar än nollalternativet att uppnå tillräckligt underlag för handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. En spridd bebyggelse kan innebära ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, butiker, verksamheter, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Otillgänglig service är negativt för landsbygden då det försvårar vardagen för de boende samt minskar landsbygdens attraktivitet bland personer som kan tänka sig att flytta dit. Kluster skapar även bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas inom byarna uppstår lokala centrum vilket i förlängningen även utgör mötesplatser där samhörighet och kontakt mellan människor uppstår vilket är positivt. Otillgänglig service liksom ett lågt underlag för kollektivtrafikförsörjning och säkra gång- och cykelvägar medför ett bilberoende med såväl miljömässiga som sociala negativa konsekvenser. Dessutom medför en stark kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelstråk att de grupper som saknar bil; såsom barn, äldre, personer utan körkort eller resurser att äga en bil, också kan ha tillgång till naturområden och service. Bra kollektivtrafik är också positivt för de som bor i tätorterna och vill besöka landsbygden utan att ha tillgång till bil. Landsbygdens målpunkter bedöms vara mer tillgängliga för dess invånare samt personer boende i tätorter eller utanför kommunen i planförslaget än i nollaternativet. Detta är inte minst positivt ur ett barnperspektiv. Att bevara naturen mellan klustren innebär att naturens identitet renodlas vilket ökar dess attraktivitet som rekreativ målpunkt. Huvudalternativet bedöms därmed bidra till tydligare målpunkter vilket i kombination med en god tillgänglighet medför bättre förutsättningar för fysisk aktivitet än nollalternativet. Detta ligger i linje med de politiska folkhälsomålen och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utbyggnad inom områden med friluftsintressen gör att människor får nära tillgång till dessa områden men kräver också anpassning så att värdet inte minskar. I de delar som LIS-områden innebär att allmänheten får bättre tillgång till Mälarens stränder är det mycket positivt i planförslaget jämfört med nollalternativet. I de LIS-områden som avser kompletterande byggnader till redan befintlig bebyggelse innebär det små negativa konsekvenser då tillgången till stranden blir ännu mindre. Tydliga riktlinjer för hur exploatering på landsbygden ska genomföras med hänsyn till kulturmiljö, medför att byars karaktär och värden förstärks. Byar med tydlig identitet kan skänka befolkningen en samhörighet med hembygden. Därutöver kan byar med tydlig karaktär ha en större potential som målpunkt för boende i tätorten eller utanför kommunen. Planförslaget bedöms skapa förutsättningar för en socialt hållbar landsbygd. Huvudalternativet bedöms bidra till tydligare målpunkter, högre tillgänglighet, bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och naturliga mötesplatser än nollalternativet. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 21

Ekonomiska aspekter Planförslaget ger samtidigt bättre förutsättningar för en ekonomiskt hållbar landsbygd som tar vara på de samordningsmöjligheter som finns och samtidigt innebär en strategi för att på sikt bevara de värden som gör landsbygden attraktiv genom att styra intrången i landsbygden till anvisade områden. En samordnad utveckling ger bättre förutsättningar för kostnadseffektivitet för kommunen och gör livet mer tidseffektivt och enkelt för invånarna, vilket också är privatekonomiskt fördelaktigt. En negativ effekt kan bli att ju enklare och mer effektivt det går att leva på landsbygden desto högre kan mark/huspriser förväntas bli. Människor kommer helt enkelt att vara villiga att betala mer för ett landsbygdsliv som är mer förenligt med önskemål på snabb pendling till arbetsmarknad och socialt utbyte och kommersiell service. En sådan prisökning bör dock i så fall spegla att det blivit mer attraktivt att bo på landsbygden så ur hushållens perspektiv blir det något av ett nollsummespel. Ur kommunens perspektiv och ur ett miljöperspektiv är dock fördelarna med planförslaget uppenbara. Människors hälsa kopplat till riskfaktorer Både en utveckling genom nollalternativet och planförslaget leder till ökad exploatering inom västra delen av riksintresse för totalförsvaret. I planförslaget är exploateringen mer omfattande genom den nordsydliga sträckningen med kluster som planeras. Även planerad nod i norr ligger inom riksintresset. I kommande planering är det därmed viktigt att utreda vilka störningar eller restriktioner som verksamheten kan innebära för de boende i området. Bullerstörningar kan allmänt bidra till försämrad hälsa i form av högt blodtryck och sömnstörningar. Längs med den nordsydliga sträckan utanför riksintresset finns också platser med miljöfarlig verksamhet vilket behöver tas hänsyn till i detaljplaneringen. Genom planförslaget kan de delar av kommunen som är minst utsatta för buller undvikas för ny bebyggelse och nya bullrande verksamheter. De flesta av de utpekade klustren ligger inom redan beyggda områden. I nollalternativet blir det svårare att freda de större opåverkade och tysta områden som finns kvar i kommunen. Detta på grund av fortsatt spridd bebyggelse och bristen på tydliga ställningstaganden i frågan. Varken en utveckling med planförslaget eller nollalternativet leder till ökad exploatering på lansdbygden i Mälarbanans eller E18:s närområde. Båda scenarierna leder till bebyggelse i område för översvämningsrisk av Mälaren enligt dagens förhållanden. Utbyggnaden enligt planförslag på Smidö samt några enstaka LIS-områden ligger delvis inom område med översvämningsrisk. Även i nollalternativet finns ett par utbyggnadsområden inom översvämningskänsliga lägen. Översvämningsrisken försvinner då den nya regleringen tas i bruk omkring 2021. Ett framtida klimat innebär att risken för intensiva regn ökar och därigenom översvämningar kopplat till att dagvattensystemen blir överbelastade. Detta är vanligen enbart ett problem i tätbebyggda områden och behöver belysas i de kluster där det kan bli aktuellt. Mark och vatten I de delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det problem både med vattenkvaliteten och med enskilda anläggningars miljöbelastning. Särskilt stora är problemen i fritidshusområden som i ökande grad har permanentats. Planförslagets avsikt att prioritera utbyggnad av kluster längs med planerad VA-utbyggnad norr om tätorterna är därför mycket viktig för att minska miljöbelastningen på ytvattnet i kommunen. Delar av planerade kluster ligger inom avrinningsområdet till Lejondalssjön vilken pekats ut som ekologiskt särskilt känslig med måttlig status. Resten av klustren leds till recipient med otillfredställande status. Genom planförslaget finns bättre möjlighet att uppnå god status. Även planerade kluster vid Ådö skog ligger i ett område som är prioriterat för VA-uybyggnad. Vatten från Ådö skog avrinner till Säbyholmsviken som är utpekat som ekologiskt särskilt känslig eller till Mälaren inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Genom att området ansluts till kommunalt vatten och avlopp minskar näringsbelastningen på ytvattnet. Utbyggnad längs med västra stranden i Säbyholmsviken ligger inom områden med känsligt grundvatten och områden med vattenskydd. Områdena avrinner till Säbyholmsviken och saknar kommunalt avlopp. För att inte Säbyholmsvikens vattenkvalitet ska påverkas negativt av avloppsvatten i planförslaget jämfört med nollalternativet 22 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

krävs bra avloppslösningar. På Smidö finns huvudsakligen kommunalt vatten och avlopp och en utbyggnad i enlighet med planförslaget bedöms kunna genomföras utan att leda till negativ miljöpåverkan. Delar av planförslaget ligger dock utanför befintligt verksamhetsområde vilket innebär att man även här behöver se över avloppslösningar. Utbyggnaderna i planförslaget utanför verksamhetsområdet på Smidö ligger inom område med kraftigt förhöjd risk för saltvattenintränging. I övrigt ligger utbyggnaderna vid Ådö skog och på Lennartsnäs delvis inom områden med förhöjd risk. Kommande planering i området behöver ta fasta på dricksvattenförsörjningsfrågan. Energi och Klimat Planförslaget innebär bättre förutsättningar att hitta gemensamma lösningar som innebär större energieffektivitet. Koncentrationen av bebyggelse innebär också som nämnts att det är lättare att anordna bra kollektivtrafik och gångoch cykelvägar som minskar bilberoendet. Ett samhälle med bristande kollektivtrafik går hand i hand med en bilberoende befolkning. Gemensamma lösningar kan även innebära ett minskat resande om bredbandsutbyggnaden kan ske så att fler verksamheter kan etableras närmare människors bostadsområden. Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Planförlaget ökar möjligheten för placering av både stora och små anläggningar för exempelvis vindkraft då risker för konflikter med bebyggelsen minskar. Ett annat exempel är biogasanläggningar. Det finns dessutom potentiella synergier som kan uppstå mellan jordbruket/skogsbruket och värme /biogasproduktion. Planförslaget skapar även förutsättningar för anläggning av fjärrvärme och kraftnät eftersom en sammanhållen bebyggelsestruktur föreslås. Planförslaget har i detta skede inte pekat ut områden lämpliga för vindkraft eller andra energianläggningar. Hushållning med naturresurser Någon detaljerad analys gällande var bebyggelsen placeras i relation till jordbruksmark har inte gjorts i detta skede. Planförslaget innebär dock generellt som påpekats tidigare att det finns större möjlighet att bevara stora områden opåverkade jämfört med nollalternativet. Både nollalternativet och planförslaget utgår från befintlig bebyggelse i placeringen av den nya vilket innebär att ntrång i oexploaterade områden borde kunna bli litet. Klustret på Lennarstnäs ligger dock inom ett redovisat opåverkat område där det också finns jordbruksmark. All bebyggelse bör generellt i första hand placeras utanför högvärdig jordbruksmark. Generellt är också en tätare bebyggelsestruktur posivit genom att det sparar naturtillgångar eftersom man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur. Väster om Säbyholmsviken finns en ås och grundvattnet är känsligt. Detta behöver beaktas i kommande planering i detta område. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 23

Samlad bedömning Sammantaget bedöms intrånget kunna bli mindre för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden och möjlighet att spara större områden oexploaterade, Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till föritsättningarna. I nollalternativet sker avstyckning utan mål och struktur vilket gör att bebyggelsen blir spridd samt att enskilda handläggare blir avgörande. Konsekvenserna av en kortsiktig hantering av kulturmiljön är att värdet av densamma sjunker. Därutöver går man miste om kulturmiljöns identitetsstärkande funktion vilket påverkar både befolkningens känsla och koppling till sin hembygd samt områdets värde och potential att utgöra en turistattraktion. Nollalternativet innebär spridd bebyggelseutveckling som i förlängningen kan leda till intrång i områden med starka natur- och kulturvärden. Detta på grund av att nollalternativet innebär fler tillägg i bebyggelsen som är svårare att kontrollera, även om de är små, än bebyggelseutveckling som sker efter specifika ramar och strategier som förslås i Kluster. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende framförallt klimatpåverkan, och näringsbelastning till sjöar och vattendrag eftersom huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och kan anslutas till kommunalt VA. Vissa områden planeras dock där det saknas kommunalt avlopp vilket ställer krav på planeringen i kommande skeden. Möjligheter till förbättrad kollektivtrafikförsörjning är positiv ur klimat-, resurs- och säkerhetsperspektiv. För effektiv och miljövänlig pendling till pendeltågsstationerna föreslås fler gång- och cykelvägar i anslutning till busshållplatser och de båda tätorterna. Planförslaget kan ge negativa konsekvenser för bostäder i anslutning till militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Vid några utvecklingsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Förtätning av befintlig bebyggelse kommer i viss mån att ta närnatur och grönområden i anspråk vilket ger negativa konsekvenser för närrekreation. Dock föreslås fler stora sammanhängande områden än i nollalternativet bevaras orörda. Utvidgning och förtätning av bebyggelsen på landsbygden kan ta jordbruksmark i anspråk vilket är negativt ur ett naturresursperspektiv. Bete och ekologiskt jordbruk har stor betydelse för landskapsvården och för biologisk mångfald. Risker för översvämning finns i områden nära Mälaren vilket förutsätter fördjupade undersökningar innan vidare planering kan göras för dessa områden. Med den nya regleringen av Mälaren kommer dock dessa risker att försvinna. Följande i planförslaget föreslagna Kluster-/ LISområden ligger inom risk för översvämning från Mälaren: Nyborg, Sjöhagen, Håtunaholm, Signhildsberg, Öråker, Lennartsnäs, Ängsholmen, Säbyholm, Ådö. Planförslaget ger bättre förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas. Det är dock inte säkert att befolkningsunderlaget/befolkningstätheten blir tillräckligt ens i klusteralternativet. Kluster skapar bättre förutsättningar för lokaltrafik och VA-utbyggnad. Kluster kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. För att skapa en utveckling mot kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Grönkilen mellan tätorterna får fortsatt skydd. I planförslaget finns en ambition att relationen till Mälaren ska bli mer påtaglig och allmänhetens tillgänglighet öka. Framtidsperspektiv Det är viktigt att anta ett framtidsperspektiv i utvecklingen för att göra landsbygdsprogrammet hållbart. Fram till 2030 kan vi vänta oss ett annorlunda klimat med större variationer och fler inslag av vad vi idag benämner som extremväder. Det är viktigt att analysera kring vilka framtida trender och utvecklingar som kan påverka landsbygden. Ekologiskt och lokal odling är något som idag är på frammarsch. Därmed finns det potential för småskalig försäljning av grönsaker, mer efterfrågan för att odla själv och även potential för ett ökat intresse av att bo på landsbygden överlag. Kollektivtrafiken behöver främjas och bilanvändandet minska. Mobility management är ett användbart verktyg för att minska bilanvändandet. Det är stora utmaningar inför framtiden och kräver säkerligen aktörssamverkan där både kommun, fastighetsägare och medborgare och lokala verksamheter är involverade. 24 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Fortsatt arbete och uppföljning Planförslaget innebär möjligheter för kommunen att kunna anpassa framtida bebyggelse så att den byggs i samklan med natur- och kulturvärden. Viktigt är dock att planerade kluster också följs av restriktioner för bebyggelse i de delar man inte vill ha mer bebyggelse. För att kulturmiljön ska bevaras och förstärkas så är det viktigt att man vid avstyckning är tydlig med hur bebyggelsen ska se ut som helhet vad det gäller höjd på hus, färg och lokalisering. I fortsatt planering är det viktigt att beakta resenärsunderlaget så att man exempelvis bygger någorlunda tätt där det finns möjlighet så det kan bli ett underlag med resenärer som är rimligt att försörja med kollektivtrafik. Då kan miljömålet begränsad klimatpåverkan lättare klaras. Ny bebyggelse ska ha moderna avloppslösningar som inte innebär en ytterligare belastning på recipienter. Det behövs en strategi för hur detta ska genomföras i områden utan kommunalt avlopp Befintlig bebyggelse bör anslutas till sådana lösningar i den mån som är rimlig. I kommande plan avser komunen behandla områden för vindkraft mer specifikt. Tysta områden avses pekas ut och skyddas. Säbyholm Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 25

Uppfyllelse av miljömål Miljöpolitiska mål: Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Syftet med miljömålen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. Miljömål Riksdagens definition Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Begränsad miljöpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Utveckling av kollektivtrafik leder till minskade halter av växthusgaser i atmosfären. Kluster ökar möjligheten till gemensamma energieffektiva lösningar. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Utbyggnad prioriterad i område med kommunalt VA minskar näringsbelastningen på recipienter. Utbyggnad prioriterad i område med kommunalt VA minskar näringsbelastningen på recipienter.

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Utbyggnad sker nära en känslig grundvattenresurs. Skyddsåtgärder behvöer studeras Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Påverkas inte av planen. Ny bebyggelse planeras i första hand i redan bebyggda områden. Intrång i odlingslandskap sker restriktivt. Påverkas inte av planen. Planförslaget innebär större möjlghet att styra bebyggelsen till lämpliga platser. Många delar av landsbygden är tysta och ny bebyggelse har goda möjligheter att få en gynnsam situation ur bullersynpunkt. Dock kan bebyggelse inom Totalförsvarets påverkansområde utsättas för bullerstörningar. Miljöplanen följs genom att kommunen har större möjlighet att påverka bebyggelsens utseende och läge och anpassas till befintiliga natur- och kulturvärden. Planförslaget ger större möjlighet att bevara oexploaterade områden med naturvärden opåverkade. Med rätt placering av bebyggelsen så den inte i onödan gör intrång i områden med höga naturvärden kan målet om ett rikt växt- och djurliv och levande skogar klaras.

Planeringsunderlag och källor Folkhälsomyndigheten., 2014: Folkhälsans utveckling målområde. (http://www.folkhalsomyndigheten.se/ amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsansutveckling-malomraden/) Uppdaterad: 2014-03-07. Hämtad: 2014-05-12 Naturvårdsverket., 2014: Miljömål God bebyggd miljö. http://miljömål.se/sv/miljomalen/ Senast uppdaterad: 2013-07-01. Hämtad: 2014-05-12 Miljöbalkens 6:e kapitel Regionplane- och trafikkonteret., 2004: Görvälnkilen - Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 10:2004 Regeringskansliet., 2013: De transportpolitiska målen. (http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619) Publicerad 2013-11-29. Hämtad: 2014-05-15. Riksantikvarieämbetet., 2012: Landskapskonventionen. http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/ vart-internationella-arbete/europaradet/europeiskalandskapskonventionen/ Publicerad 2012-06-14. Hämtad: 2014-05-26. Upplands Bro kommun., 2001: Kulturmiljöinventering Fördjupat kulturmiljöprogram. Kommunfullmäktige 2001-06-18 Upplands Bro kommun., 2008: Grönplan för Upplands- Bro kommun 2008 - med fokus på tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunfullmäktige 2008-12-18 Upplands Bro kommun., 2010: Miljöplan med lokala miljömål 2010-2030, antagen i Kommunfullmäktige 2010-10-21 Upplands Bro kommun., 2010: ÖP 2010 antagandehandling, Antagandehandling 2011-11-09 Vattenmyndigheterna., 2013: Miljökvalitetsnormer, http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/omvattenmyndigheterna/vattenforvaltningens-arbetscykel/ miljokvalitetsnormer/pages/default.aspx Hämtad: 2014-05-15. Stockholms läns landsting., 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) SÖ., 1990:20: FN:s konvention om barns rättigheter, Artikel 3. 28 Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25

Lejondalssjön. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Konsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25 29

Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

Landsbygdsplan FÖP 2014 Planeringsförutsättningar för fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling 2014-06-03 Reviderad 2014-06-25

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Planeringsförutsättningar tillhörande Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling 2014-06-03. Författare: Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Upplands-Bro kommun Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Xxxxx Fotograf: Upplands-Bro kommun där inget annat anges. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Inledning och Innehåll Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser allmänna intressen såsom riksintressen inom kommunen, mellankommunala intressen och hur man avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Till samrådshandlingen av Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden, Landsbygdsplan FÖP 2014 hör denna sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP 2010. Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit redan under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Kartor ur ÖP 2010 Arbetsplatser - övergripande Kommunikationer övergripande Teknisk försörjning Saltvatteninträngning Vattenplanering 1 Vattenplanering 2 Kultur Naturskydd Naturvärden 1 Naturvärden 2 Naturvärden 3 Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen Rekreation och friluftsliv leder Rekreation och friluftsliv anläggningar och målpunkter Hälsa och säkerhet Landsbygden Riksintressen 1 Riksintressen 2 Planeringsförutsättningar. 3

Arbetsplatser Sedan antagandet av ÖP 2010 är kartan kompletterad med konferensanläggningen Håtuna-Stenhus SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA BRO Teckenförklaring! Handel! Centrum W Konferensanläggning Tätortsavgränsning Livgardets kasernområde Golfbana KUNGSÄNGEN KALLHÄLL Verksamhetsområde, befintligt Verksamhetsområde, nytt Verksamhetsområde, färdig plan men ännu ej utbyggt 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± Utredningsområde 4 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Kommunikationer - övergripande 263 ERIKSUND Ska uppdateras med valt alternativ för Kockbacka trafikplats Ta bort förslag till industrispår Önsta-Högbytorp, 263 HÅTUNA SIGTUNA MÄRSTA Uppdateras med planerade och nya föreslagna gc-vägar på landsbygden 912 Komplettera med allmänna farleder HÅBO-TIBBLE KYRKBY 912 911 BÅLSTA 269 Mot Bålsta Enköping Västerås 840 Mälarbanan E 18 BRO 907 902 903 Enköpingsvägen Teckenförklaring KUNGSÄNGEN Ny vägförbindelse, beslutad SMIDÖ Ny vägförbindelse, förslag Nytt industrispår, förslag ÅDÖ 901 Mot Jakobsberg Barkarby Sundbyberg Stockholm KALLHÄLL Reservat att möjliggöra fyrspår Vastra Rydsvagen!!!!!!! Livgardets övnings- och skjutfält Regionalt cykelstråk, befintligt/planerat 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± Ny/tillbyggd trafikplats, förslag Planeringsförutsättningar. 5

Teknisk försörjning Uppdateras med principbeslut om sammankoppling av dricksvattenledning med Sigtuna och framdragande av kommunalt VA upp till Ringsvik? Aktualitet dricksvattenledning sammankoppling med Håbo? Gräns för verksamhetsområde VA? Aktualitet kraftledningarna? Bör fler typer av ledningar än stamnätet redovisas? Slamanläggning norr om Högbytorp? BÅLSTA 1 SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY MÄRSTA Högbytorp Teckenförklaring Kretsloppscentraler Verksamhetsområde VA (2009) Möjliga framtida sammankopplingar av dricksvatten Kraftledningar tillhörande stamnätet Befintligt regionalt avloppsnät Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterade omvandlings-/förtätningsområden som avses förses med kommunalt vatten och avlopp Potentiell reservvattenförekomst * Fjärrvärmeförsörjda områden (2008) Avfallshantering och möjlig framtida energiproduktion Täkt * Grundvattenförekomster framtagna för vattenförvaltningen av SGU Toresta Säbyholm Smidö 0 3 000 6 000 Meter 2 Ådö BRO Lejondalssjön Örnässjön 4 3 Lillsjön KUNGSÄNGEN Ålsta-Aspvik-Ensta Görväln JAKOBSBERG KALLHÄLL ± 6 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Saltvatteninträngning Riktlinjer för bergborrning i planförslaget? Teckenförklaring >50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (0-4 m ö h) 25-50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (4-12 m ö h) 10-25% risk för att erhålla salt (100 mg/l) ± grundvatten i en bergborrad brunn (12-19 m ö h) 0 3 000 6 000 Meter <10% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (>19 m ö h) Planeringsförutsättningar. 7

Vattenplanering 1 Aktualitet på status enligt VISS, vattendirektivet? Stora Ullfjärden SIGTUNA MÄRSTA Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY Lejondalsbäcken Skarven BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Teckenförklaring Gräns för avrinningsområde Avrinningsområde Avrinningsområde till ekologiskt särskilt känsliga vattenområden och våtmarker Övergripande ekologisk status - sjö och vattendrag enligt vattendirektivet Otillfredsställande Måttlig God Lillsjön KUNGSÄNGEN Norra Björkfjärden KALLHÄLL Görväln ± JAKOBSBERG 3 000 Meter 0 6 000 8 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Vattenplanering 2 Förtydliga eventuellt de större vattentäkterna och precisera geografiskt (se yttrande BMN) Stora Ullfjärlden MÄRSTA ESKO-områden kopplat till sjöar och vattenområden ses över Skydd av reservvattentäkt? Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY SIGTUNA Sigtunafjärden Lejondalsbäcken BÅLSTA Kalmarviken Lejondalssjön Lillsjön BRO Norra Björkfjärden Säbyholmsviken Örnässjön Brofjärden Broviken Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring Större vattentäkter (ungefärligt läge) Ås, känsligt grundvatten Tibbleviken Görväln KALLHÄLL Vattenskyddsområde, grundvattentäkt Leran 1:3 Östra Mälardalens vattenskyddsområde Ekologiskt särskilt känsliga sjöar och vattendrag 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 9

Kultur Bro 17 Uppdrag Kulturmiljöstrategi kopplat till Miljöplanen? Komplettera med lista över numrerade objekt 16 18 19 21 20 23 22 Lilla Ullfjärden 11 ERIKSUND 1 2 3 4 5 Riksintresse Håtuna 10 6 7 HÅBO-TIBBLE KYRKBY SIGTUNA MÄRSTA 9 8 Kungsängen 40 BÅLSTA 12 44 33 34 35 45 36 45 37 38 24 Riksintresse Låssa 25 15 14 BRO 23 41 43 42 39 13 Riksintresse Bro 32 KUNGSÄNGEN 26 SMIDÖ 31 29 Teckenförklaring Tätortsavgränsning 27 Ådö-Lagnö 30 28 Riksintresse Görväln KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Kulturmiljö riksintresse Kulturmiljö av lokalt intresse 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± 10 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Naturskydd ERIKSUND Revidera gräns för pågående naturreservatsutredning Örnäs Komplettera med lista över numrerade objekt 1 SIGTUNA MÄRSTA 2 Riksintresse Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön10 Riksintresse Hebbokärret Riksintresse Rösaringåsen BRO Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält Riksintresse Natura 2000 (även omr. nr 1, 4 och 7) 6 3 4 5 Riksintresse Norrabjörkfjärdens övärld och södra Ådö-Lagnö 9 14 15 Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Riksintresse naturvård Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Naturreservat Naturreservat, förslag Biotopskydd Grönkil enl. RUFS 2010 0 3 000 6 000 Meter 7 8 11 12 16 13 Riksintresse södra Stäksön JAKOBSBERG KALLHÄLL ± Planeringsförutsättningar. 11

Naturvärden 1 ERIKSUND ESKO-områden ses över SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Grönkil enl. RUFS 2010 Grönt svagt samband, klass 1, enl. RUFS 2010 Grönt svagt samband, klass 3, enl. RUFS 2010 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± 12 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Naturvärden 2 ERIKSUND Aktualitet, uppdateras? SIGTUNA MÄRSTA HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält Lillsjön KUNGSÄNGEN Naturvärden av länsintresse Naturvärden av kommunalt intresse KALLHÄLL Helhetsvärden naturvärden Skogens nyckelbiotoper Skogens naturvärden Ängs- och hagmarker 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 13

Naturvärden 3 ERIKSUND Alla befintliga strandskyddsavgränsningar granskas Avgränsningarna uppdateras efter Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd Bör redovisningen vara så att man kan zooma in på fastighetsnivå? SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY MÄRSTA BÅLSTA Lejondalssjön BRO Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Teckenförklaring KALLHÄLL Livgardets övnings- och skjutfält Sumpskog Våtmark Strandskydd 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± 14 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen Aktualitet, uppdateras? Livgardets övnings- och skjutfält Klass 2 Områden som har särskilt stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 2 Områden sjö Klass 3 Områden som har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 3 Områden sjö Klass 4 Områden som är små och endast hyser ett begränsat antal ur naturvårdssynpunkt intressanta arter men som ändå har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 5 Områden som har viss betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 6 Skyddszoner för landskapets biologiska innehåll U k Lejondalssjön BRO Brunna Örnässjön Brofjärden Lillsjön KUNGS- ÄNGEN Broviken Tibbleviken 0 2 000 4 000 Meter ± Planeringsförutsättningar. 15

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Rekreation Bro och friluftsliv - leder Aktualitet, utvecklas och uppdateras?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Kungsängen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden!!!!!!!!!!!!!!!!!!! BÅLSTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Lejondalssjön SIGTUNA HÅBO-TIBBLE KYRKBY!!!!!!!!!!!!!!!! MÄRSTA!!!!!!!!!!!!!! BRO!!!!!!!!!!!!! Teckenförklaring!!!!! Livgardets övnings- och skjutfält Mälardalsleden, cykelled Ridled, Lennartsnäs Befintliga gång- och cykelvägar Upplands-Broleden, vandringsled Upplands-Broleden, förlängning, förslag!!!!!!! Prioriterat rekreativt promenadstråk!!! Vikingaslingan, skridskoled!! Kanotled!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Brofjärden!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! KALLHÄLL ± JAKOBSBERG 0 3 000 6 000 Meter 16 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Lejondalssjön Rekreation Bro och friluftsliv - anläggningar och målpunkter Aktualitet, saknas något av större dignitet? Uppdatera status på idrottsplatser Sedan antagandet av ÖP 2010 är kartan kompletterad med konferensanläggningen Håtuna-Stenhus Stora Ullfjärden W W 9!r SIGTUNA MÄRSTA Lilla Ullfjärden HÅBO-TIBBLE KYRKBY Kungsängen BÅLSTA!r W Örnässjön Lejondalssjön Lillsjön 7!r W BRO W!r 3 6 Teckenförklaring W Konferansanläggning V Camping!r Badplats!x Båthamn Livgardets övnings- och skjutfält Motions-/elljusspår Golfbana Idrottsplats, befintlig/ny Stor målpunkt för fritidsaktiviteter!x W 5!r V 13 15 14!x Brofjärden Örnässjön!r 8 1!r 11 10 Lillsjön KUNGSÄNGEN!x 12!r 4!x W KALLHÄLL 2!r ± JAKOBSBERG 0 3 000 6 000 Meter Planeringsförutsättningar. 17

Hälsa och säkerhet Finns mer aktuella översvämningskartor? 263 263 Behöver redovisningen av miljöfarlig verksamhet preciseras mer och redovisas mer detaljerat? SIGTUNA MÄRSTA Ska kartan kompletteras med Kraftledningar? Teckenförklaring Trafikplats ny/tillbyggd, förslag HÅBO-TIBBLE KYRKBY Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Primär transportled farligt gods, väg Transportled farligt gods, järnväg Ny sekundär transportled farligt gods, väg, förslag Sekundär transportled farligt gods, väg Strandlinje, nuvarande Översvämningsrisk Mälaren ca 2 m BÅLSTA 269 E 18 Totalförsvarets påverkansområde Miljöfarlig verksamhet (se definition i texten) Mälarbanan BRO! Golfbana! Regional avfallsanläggning # Avloppsreningsverk KUNGSÄNGEN " Kretsloppscentral # Energianläggning " Djurhållning KALLHÄLL # Småbåtshamn " Lager # Industri " Bensinstation # Flyg 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± 18 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Landsbygden Större bebyggelsegrupper ska ses över Sammanhållen bebyggelse definieras kopplat till bygglovbefrielse för kompletteringsåtgärder! Större bebyggelsegrupper 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård Teckenförklaring 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka Livgardets övnings- och skjutfält Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde 1 BÅLSTA 0 3 000 6 000 Meter 42 41 43 39 44 40 2 4 11 5 45 3 6 9 10 26 46 47 8 7 15 HÅBO-TIBBLE KYRKBY 17 16 BRO 12 18 19 Lejondalssjön 28 27 13 29 SIGTUNA 14 22 30 20 21 Örnässjön 23 24 25 Lillsjön 33 31 KUNGSÄNGEN 48 34 32 35 36 37 38 MÄRSTA KALLHÄLL JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 19

Riksintressen 1 Kraftledningarna? (se yttranden) 263 263 MÄRSTA SIGTUNA 912 HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA 269 Mälarbanan BRO E 18 Teckenförklaring Riksintresse för totalförsvaret = Samrådsområde för höga objekt, gäller hela landets yta KUNGSÄNGEN Riksintresse för yrkesfisket, gäller hela Mälaren!(J Riksintresse för järnvägsstationer Riksintresse för kraftledningar KALLHÄLL Riksintresse för järnväg Riksintresse för väg Riksintresse för flyg = Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Riksintresse för farled Riksintresse för totalförsvaret = Totalförsvarets påverkansområde 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± 20 Upplands-Bro kommun, Fördjupad översiktsplanering för landsbygden, samrådshandling 2014-06-03, reviderad 2014-06-25.

Riksintressen 2 Planförslaget kompletteras med kommunalt ställningstagande för riksintresset Mälaren med öar och strandområden, MB 4 kap, till granskningsskedet. SIGTUNA MÄRSTA 1 9 HÅBO-TIBBLE KYRKBY BÅLSTA 6 5 BRO 2 3 KUNGSÄNGEN 8 Teckenförklaring Riksintresse Naturvård 7 4 KALLHÄLL Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Friluftsliv, 3 kap. MB Riksintresse Kulturmiljö Riksintresse Mälaren med öar och strandområden 4 kap. MB 0 3 000 6 000 Meter JAKOBSBERG ± Planeringsförutsättningar. 21

Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

1 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Elisabeth Mårell Ulrika Gyllenberg Karin Svalfors Plan- och exploateringsavdelningen 2014-06-03 Dnr 2013-000228 Sammanfattning av skriftliga yttranden under samråd av program för översiktsplanering av landsbygden Inledning Ett förslag till program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro var ute på samråd under juni till och med september 2013. Under samrådet har kommunen fått in 27 skriftliga yttranden. Yttrandena har sammanfattats utifrån positiva och negativa synpunkter på förslaget till program samt utifrån medskick till den fortsatta planprocessen. Utöver skriftliga synpunkter har kommunen även fått en mängd synpunkter under samrådsmöten och medborgardialog. Dessa synpunkter finns i en särskild sammanfattning. Synpunkterna är ännu inte kommenterade, men har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram ett planförslag för samråd. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Lista över inkomna skriftliga yttranden Statliga myndigheter 1) Länsstyrelsen i Stockholms län (har lämnat synpunkter vid möten och inte skriftligt) 2) Länsstyrelsen i Uppsala län 3) Lantmäteriet 4) Trafikverket 5) Försvarsmakten Kommunala nämnder 6) Bygg- och miljönämnden Övriga remissinstanser 7) Upplands Väsby kommun 8) Kommunalförbundet Norrvatten 9) Svenska Kraftnät 10) FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB 11) Brandkåren Attunda 12) Käppalaförbundet 13) LRF:s lokalavdelning i Upplands-Bro 14) Handelskammaren Järfälla - Upplands-Bro 15) Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro 16) Vattenfall eldistribution AB

2(17) 17) E.ON Elnät Sverige AB 18) Stockholms Läns Landsting, Tillväxt- och regionplaneringsutskottet Privatpersoner 19) Privatperson 1 (fritidsboende på Smidö) 20) Privatperson 2 (fastighetsägare och åretruntboende i Långvreten, Håbo-Tibble) 21) Privatperson 3 (fastighetsägare Eriksberg) 22) Privatperson 4 (fastighetsägare västra Låssa) 23) Privatperson 5 och 6 (fastighetsägare Ådö) Fastighetsägare m.fl. 24) Kilenkrysset AB och Bro Markutveckling AB 25) Förvaltnings AB Lennartsnäs 26) Fastighets AB Väderholmen (för fastighetsägare vid Bro-Önsta) Politiska partier 27) Miljöpartiet de gröna i Upplands-Bro 28) Folkpartiet liberalerna i Upplands-Bro Sammanfattning av inkomna skriftliga yttranden Länsstyrelsen i Stockholms län har lämnat synpunkter vid möten och inte kommit in med något skriftligt yttrande under programsamrådet. Länsstyrelsen i Uppsala län har inga synpunkter. Lantmäteriet har inget att erinra. 4. Trafikverket Plus + mycket om behovet av väl fungerande kollektivtrafik Minus Medskick Kan vara lämpligt att behandla frågan om väghållarskap och ev. behov av förändringar. Bullerpåverkade områden bör redovisas på karta. Hänsyn måste tas till bullersituationen längs Mälarbanan och E18 i fortsatt planering. Påpekas att kommunen ligger inom MSA-yta för flygplatserna Arlanda, Bromma, Uppsala och Västerås, vilket kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk. Samråd med flygplatserna och Försvarsmakten bör ske i tidigt skede vid framtagande av områden för vindkraft. några faktakommentarer om regionala cykelstråk 5. Försvarsmakten Plus Minus - erinran mot nya bostäder och omvandling av fritidsboende till permanentbostäder inom influensområdet. - Felaktigt redovisade gränser för skjut- och övningsfält och influensområde.

3(17) - Hela övnings- och skjutfältet ingår inte i område C. Medskick Verksamheten inom riksintresset medför omgivningspåverkan, bl.a. buller. Denna påverkan sträcker sig utanför det område som är utpekat som område för riksintresse, varför ett större influensområde finns utpekat. Detta bör illustreras tydligt på karta. Dragning av vatten- och avloppsledningar bör ej ske inom övnings- och skjutfältet. Inom influensområdet bör kommunen vara restriktiv i planer för utökad störningskänslig verksamhet, ex. bostäder, skolor och förskolor. Hela övnings- och skjutfältet bör ingå i område C. Förordar tematiskt tillägg för vindkraft. 6. Bygg- och miljönämnden Plus Minus Medskick Tydliga riktlinjer för bebyggelseutveckling och gestaltningsprinciper behövs, som både beskrivs i löpande text och illustreras på karta, som stöd för handläggare och landsbygdens aktörer. Riktlinjerna kan gärna förtydligas med enkla bilder och exempel. Riktlinjer behövs för hur många tomter som kan avstyckas inom samma område innan krav på detaljplan ska ställas. Riktlinjer behövs för lämplig minimiyta för tomtstorlek vid avstyckning, bl.a. för att kunna anlägga avlopp. Bebyggelsen ska samlas kring kollektivtrafik och gemensamt VA i så stor utsträckning som möjligt. Förorenade områden behöver anges i underlaget (se MIFO-databasen på Länsstyrelsen). Utveckling av GC-stråk ska finnas med. Intressanta områden för betesmarker och slåtterängar bör pekas ut med restriktioner för bebyggelse. Bebyggelseområden med stor andel boenden, t.ex. Ådö, Smidö, Håbo- Tibble, Långvreten, Mariedal, Brunna bör få bättre kollektivtrafik med tätare turer. Arbetet med att ställa krav på kretsloppsanpassade enskilda avloppssystem behöver påbörjas. Se bl.a. Bmn:s policy för enskilda avlopp (2009-04-21 21). Då flera fastigheter styckas samtidigt bör krav finnas på att separera bad-, disk- och tvättvatten från WC-vatten. Framtida VA-ledningsdragningar och påkopplingar av områden bör redovisas i planen. BMN ser stort behov av en övergripande VA-plan. Åsen vid Lindormsnäs bör tas upp som regionalt intressant område, det är en värdefull vattenförekomst som bör skyddas från framtida exploatering. De större vattentäkterna och dess försörjningsområden bör redovisas i text eller på karta. De bör utredas för att få fram ytterligare underlag på om ytterligare fastigheter kan anslutas. P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

4(17) I områden med risk för saltvatteninträngning i brunnar bör det förtydligas att det kan vara svårt att få tillräckligt med dricksvatten och att särskilda krav gäller för installation av bergvärme. Kartor med vattenskyddsområde, strandskyddade områden samt områden med risk för saltvatten bör finnas med som kartunderlag i dokumentet. Förslag på utformning av gemensamma avfallshämtningsplatser bör redovisas, som går att tillämpa i samband med avstyckningar. Hitta lösningar för förpackningsinsamling på landsbygden. Olämpligt med exploatering inom det s.k. 8-området vid Lilla Ullfjärden (skydd enl. MB). Exploatering av bra odlingsmark bör ej få ske. Planen bör värna god odlingsjord för framtiden. Längs alla sjöar och vattendrag av betydelse eftersträvas tillräckliga skyddszoner som ska hållas fria från gödsling och besprutning, för att skydda vattnen från utsläpp av näringsämnen. Rötning av slam från enskilda avlopp kan vara en ny typ av verksamhet som lokaliseras till landsbygden. På landsbygden bör restriktivitet mot etablering gälla företag som är bättre lämpade att lokaliseras till kommunens industriområden. 7. Upplands Väsby kommun Plus Minus - Läsningen är omständlig. För att få en uppfattning av Upplands-Bros ställningstaganden måste samrådshandlingen läsas parallellt med ÖP 2010. - Svårt att utläsa om en utveckling av landsorten är möjlig samtidigt som de värden som finns idag bevaras, särskilt i de tätortsnära landskapen. - Jämfört med samrådshandlingens kulturmiljöhistoriska fokus finns färre ställningstaganden för t.ex. vattenvård och Mälaren som vattentäkt. Ändå har jordbruket stor betydelse för vattenkvaliteten. Resonemang om risker med enskilda avlopp framgår inte heller tydligt. - Avgränsning av miljöaspekter är något rörigt att förstå, bl.a. gällande sidnumrering, överensstämmelse mellan innehållsförteckningens rubriker och innehåll. Svårt att förstå vad som menas med måluppfyllelse. Hittar inte måluppfyllelsen, relevanta miljömål och lokala miljömål. Medskick Riksintresset för Kungsängen är så påverkande på Upplands Väsbys utbyggnadsplaner att det borde omnämnas i alla sammanhang som riksintresset nämns. Önskar ett tillägg i Avgränsning av miljöaspekter under 5. Människor hälsa b) Livgardet och skjutbuller under Kommentar/åtgärd : Området genererar skadligt buller, även till grannkommunerna. Detta är en så viktig planeringsåtgärd att det borde innebära större tyngd bakom eventuella planer på att flytta övningsfältet till andra områden längre bort från en växande storstad. Under 5. Människors hälsa e) Risk och säkerhet bör tilläggas att avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, och att norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna.

5(17) Angående avgränsningens 9. Vatten d) Grundvatten vore det intressant att veta mer om vilka risker som finns med bergvärme, angående saltvatteninträngning i grundvattnet. 8. Kommunalförbundet Norrvatten Plus Minus Medskick Diverse fakta om ledningsdimensioner och vad som gäller för ledningsrätten, dvs inom vilket område längs ledningar som byggnader m.m. ej får uppföras utan Norrvattens medgivande. Karta över Norrvattens huvudvattenledning finns i yttrandet. 9. Svenska Kraftnät Plus Minus Medskick Fakta om Svenska Kraftnäts stamnätsledningar i kommunen (220 och 400 kv). Information om utredningen Stockholms ström tillsammans med Vattenfall och Fortum. Revidering pågår av planerna som kan komma att påverka nätstrukturen i Upplands-Bro. Kommunen bör ta hänsyn till projektet i kommande planeringssammanhang. Svenska Kraftnät önskar ta del av framtida bygglov/detaljplaner som rör det aktuella planområdet samt det berörda området för den framtida kraftledningens sträckning. Fakta om högsta magnetfältsnivåer och rekommenderade avstånd utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy som följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen rekommenderar. Kommunen bör ta motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga stamnätsledningar som Svenska Kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Stamnätsledningarna bör framgå i någon av översiktsplanens kartor. 10. FTI - Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB Plus Minus P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

6(17) Medskick När det gäller att samordna bebyggelse med service, infrastruktur och kommunikationer vore det bra om även återvinning finns med, t.ex. genom att avsätta ytor för detta vid knutpunkter såsom busshållplatser eller andra gemensamma ytor (t.ex. pendlarparkeringar). 11. Brandkåren Attunda Plus Minus Medskick Risker samt hur man ska förhålla sig till dessa vid eventuella nybyggnationer/utveckling av vissa områden bör beskrivas närmare. Detta gäller dels riskobjekt i området och dels transportleder för farligt gods som går igenom området. 12. Käppalaförbundet Plus + Planerna för att ta hand om dagvattnet (både från byggnader/fastigheter och trafikdagvatten) lokalt är helt i linje med förbundsordningen. Minus Medskick Enligt 13 Käppalaförbundets förbundsordning är medlem skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottsvatten till spillvattennätet begränsas. Det är av väsentlig betydelse för reningen vid verket att mängden dagvatten och annat tillskottsvatten minimeras. Vid nybyggnation av fastigheter bör man alltid ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten samt använda annat material än koppar i vattenledningar. 13. LRF lokalavdelning i Upplands-Bro Plus + God sammanfattning över det nuläge som råder. + Utmärkt bra att man vill öka skyddet för åkermarken, bl.a. mot bakgrund av att det är 30 % fler invånare på jorden år 2050. + Tillstyrker att kommunen fördjupar sig i frågan om vindkraft, då ämnet är angeläget. + Positivt överraskad över att kommunen säger sig vara positiv till företagande på landsbygden. + Bra att man är positiv till byggnation på landsbygden. + LRF delar de flesta viljeyttringar i texten om bostadsbyggande. Minus Medskick LRF ser fram emot politiska beslut som underlättar näringsverksamhet på landsbygden. LRF tar upp tidigare erfarenheter av

7(17) trafiksäkerhetsombyggnader av det kommunala vägnätet, vilka lett till att flera gårdar inte kan brukas med stora maskiner då dessa inte kommer fram. Drabbade område är Sylta, Granhammarsvägen och Lejondal. De traditionella företagen på landsbygden blir allt färre. Det finns ingen mjölkproducent i kommunen längre. De som har behov av att bygga på landsbygden för sin näringsverksamhet ska ses som en tillgång. Man bör bygga på inte för små tomter och i en stil som harmonierar med befintligt byggnadsbestånd. Ett fungerande internet och en uppkoppling med bra kapacitet saknas för alltför många på landet. Att lägga tid och pengar på detta skulle öka kommunens attraktionskraft betydligt. Det skulle förstärka Upplands-Bros profil: Lantligt boende men ändå nära till allt. 14. Handelskammaren Järfälla-Upplands-Bro Plus Minus - Flera motstridiga skrivningar och vissa otydligheter kan behöva rätas ut till slutförslaget, bl.a. avseende byggnadsriktningar och avvägningen mellan natur- och kulturvärden och andra hänsyn vid markanvändningen. - Formuleringen på sid 30 förefaller en aning malplacerad. Medskick Huvudstadsregionens kommuner bör se den större samlade bilden av en växande och framgångsrik region som ett grundelement i översiktsplaneringen. Enskilda kommuners planering bör tydligt stödja utveckling och tillväxt. En huvudriktning bör vara förbättrade öst-västliga kommunikationer mellan E18 och Arlandaområdet. En sådan förbindelse skulle gynna de norra delarna av kommunen, samtidigt som en höjd standard på vägarna 263 och 269 skulle stötta hela arbetsmarknadsregionen. Detta skulle i sin tur öppna för exploateringar i norra delen av område A. En annan huvudinriktning bör ta sin utgångspunkt i tidsavstånd för pendling och närhet till goda kollektivtrafikförbindelser, något som främst i södra delen av kommunen kan åstadkommas genom både förtätning och nya bostadsområden i kommunikationsgynnade lägen. Tillkommande bostäder bör i görligaste mån planeras i stråk och noder, i första hand i kollektivtrafikgynnade lägen. Bra vägar och goda kollektivtrafikupplägg bör samspela med bebyggelseplaneringen. Härutöver bör förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse prioriteras i planeringen, även på landsbygden. Modern teknik och infrastruktur måste ha sådan kvalitet att även andra än agrara näringar kan bedrivas på landsbygden. 15. Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro Plus + Understryker att det är viktigt att tätortsnära grönområden värnas liksom kulturhistoriskt värdefulla miljöer, gröna kvaliteter och förutsättningar för att de areella näringarna ska kunna leva vidare och utvecklas. + Understryker skrivningen om att gynna allmänhetens tillgång till stränderna. P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

8(17) + Håller med om att på landsbygden ska de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion ha företräde framför andra exploateringsintressen. Minus - Det är inte rimligt att planera för bostäder (sid 45) eller annan bebyggelse utanför tätortsavgränsingen norr och öster om Örnässjön med hänsyn till att dessa sjöar med omgivningar pekats ut som tätortsnära område mellan Kungsängen och Bro. Medskick Konstaterar att det inte längre finns någon mjölkdjursbesättning i kommunen. För att bevara odlingslandskapets hävdberoende flora och fauna krävs betesdjur. Djurhållning med köttdjur och får borde därför stimuleras i en strategi för landsbygden. Att bevilja bygglov på landsbygden som kan försvåra framtida jordbruk med djurhållning kan aldrig vara en hållbar utveckling. Föreningen förutsätter att strandskyddet självklart respekteras i det befolkningstäta Stockholms- och Mälarområdet och inte ses som något som kan planeras bort för att främja sjönära boende. 16. Vattenfall Eldistribution AB Plus Minus Medskick Fakta (inkl. karta) om Vattenfalls regionnätsledningar i kommunen (77 och 22 kv högspänning). Regionledningar av stor vikt för hela regionens eldistribution. Landsbygdsplaneringen är intressant och bidrar till Vattenfalls långsiktiga planering av elnätet. Kommunens utredning om vindkraft bör beakta möjligheterna för anslutning till elnätet. Observera gällande avstånd till luftledningar i vindkraftens närhet. Vattenfall hoppas på god dialog vid vindkraftsbyggnation. Diverse fakta om Vattenfalls rättigheter och vad som gäller för markanvändningen i närheten av ledningarna, t.ex. vilka avstånd som gäller till ledningar vid uppförande av nya byggnader. Säkerhetsområde, elsäkerhetsrisk och försiktighetsprincip. Diverse fakta om transformatorstationer, krav på tillfartsvägar m.m. Stationsanläggningarna i Håtuna och Kungsängen har både regional och lokal betydelse. Rekommendationer om att vissa verksamheter, t.ex. för barn eller äldreboende, inte placeras nära transformatoranläggningar. 17. E.ON Elnät Sverige AB Plus Minus

9(17) Medskick Diverse generell fakta och riktlinjer kring elförsörjning, elnätets uppbyggnad, magnetiska fält, master och vindkraftverk. Fakta (inkl. kartor) om E.ON:s ledningsnät i kommunen (6, 10 och 20 kv lokalnät samt fördelningsstationer bl.a. i Tjusta). E.ON yrkar att lokalnätet ska redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel, då vissa delar av lokalnätet har stor betydelse för regionen. (se karta i yttrandet) Byggnation och bygglov eller annan exploatering nära en elanläggning medför att vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i det aktuella området. Viktigt att E.ON Elnät kontaktas för samråd i samband med exploatering och bygglov. Viktigt att nytillkomna vindkraftverk/master följer Transportstyrelsens rekommendationer rörande tillåtna avstånd till luftledning för att upprätthålla god flygsäkerhet vid besiktningar (helikopter). E.ON Elnät yrkar att kommunen för in Transportstyrelsens avstånd och försiktighetsmått i översiktsplanen, eftersom en aktuell och väl underbyggd översiktsplan eller motsvarande underlag bör ges stor betydelse vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. E.ON Elnät vill bli kontaktad i ett tidigt skede för samråd då master eller vindkraftverk uppförs inom 200 meter från luftburna kraftledningar. 18. Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneringsutskottet Plus + Övervägande positiv till programmet, som huvudsakligen ligger i linje med de inriktningar för landsbygden som redovisas i RUFS 2010. + De fyra tematiska områdena bedöms täcka de frågor som behöver hanteras genom förtydligande strategier. + Positivt att ta ett geografiskt grepp där de olika kommundelarnas karaktäristika ligger till grund för kommunens bedömningar av lämplig utveckling. + Stödjer en tydlig redovisning av vad som skiljer tätortsnära och övrig landsbygd åt och vad den tätortsnära landsbygden behöver. + Positivt att kollektivtrafikförsörjningen och den regionala grönkilen Görvälnkilen lyfts fram. + Positivt att kommunen förordar att ny bebyggelse i första hand ska tillkomma i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper och i närhet till kollektivtrafikförsörjda stråk. Minus - Tveksamt huruvida just utveckling av bebyggelsen i strandnära lägen kan ge positiva sysselsättningseffekter. Här finns många potentiella intressekonflikter. En analys av var och i vilken omfattning det eventuellt är lämpligt, samt konsekvenser, bör belysas. Medskick Påtalar behovet av att belysa konsekvenserna för den utpekade regionalt viktiga grönstrukturen i samband med strategier för utveckling av landsbygden. Angeläget att redovisa ett förhållningssätt till byggande på landsbygden som inte fragmentiserar den övergripande regionala strukturen. Ett förhållningssätt till hur de mellankommunala frågorna ska värnas och utvecklas bör redovisas. P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

10(17) Det behöver förtydligas vad de beskrivna strukturerna med delområden och avgränsningar medför för olika planeringsstrategier. Utskottet instämmer i att de tysta områden som pekas ut i RUFS 2010 måste redovisas och uppmärksammas i den fortsatta planeringen. Även ett förhållningssätt till dessa bör beskrivas. Också i strandnära lägen bör en sammanhållen bebyggelsestruktur eftersträvas. Utskottet framhåller betydelsen av en orörd strandzon för rekreation, friluftsliv och för att upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren Understryker betydelsen av en långsiktigt hållbar strategi för VA-hantering i landsbygdsområdena. Viktigt att VA-utbyggnaden sätts i relation till den föreslagna bebyggelseutvecklingen i landsbygdsområdena. 19. Privatperson 1 (fritidsboende på Smidö) Plus Minus Medskick Tycker att fritidsbebyggelsen på Smidö ska bevaras. Det finns så få områden nära Stockholm för rekreation. Nu när det byggs så mycket bostäder i Bro har man råd att bevara områden för aktiv fritid. Rättarboda har ju blivit ett villaområde, och det var ju tidigare ett fritidsområde. 20. Privatperson 2 (fastighetsägare och åretruntboende i Långvreten, Håbo-Tibble) Plus Minus Medskick Den planerade slamanläggningen måste förbjudas. Hänvisar till dricksvattenbrunnens läge och äppelträd och andra odlingar på tomten. Funderingar kring bygglov, detaljplanerade områden och dess konsekvenser samt försvarets restriktioner gällande bygglov. Tycker det skulle vara intressant att få veta hur storleken på hus hänger ihop med skjutövningar. Vibrationer från sprängning med minor har upphört och ersatts av sprängningar av berg i bergtäkten vid väg 269. Ljuden hörs ännu bättre nu när skogen där är borta. avtalet med Jehanders bör sägas upp. Det som stör mest i området är utflygningen från Arlanda. Trafiken har ökat väsentligt. Önskar att man nöjer sig med bullerstörningar från flyget och försvaret. Bidra till avveckling av allting annat, speciellt planerade projekt intill väg 269 (slamanläggning, bergtäkt, flisanläggning). Bygglov för ny bebyggelse och tillbyggnader behöver bli mer genomtänkta och hänsyn tas till naturen samt människors behov och trivsel. Fritidshusbebyggelsen är sedan länge genomförd och planeringen (detaljplanen) passar inte längre för framtiden. Allt fler bor permanent. De

11(17) som bygger nytt borde få samma rättigheter när det gäller bygglov som alla andra i kommunen. Strövområden kommer att behövas. Idag måste bilister se upp för att inte köra på folk. Strövområden kan ligga nära konferensanläggningar eller annanstans. Ansträngningar för diskussioner med markägare behöver göras. En vägkrog eller hotell intill väg 269 skulle säkert lätta upp stämningen mer än en slamanläggning. Där finns också en skogsväg för den som önskar en skogspromenad. Tycker att det räcker med Högbytorp som en övergång till landsbygden. Skog är bra men det är önskvärt att positiva projekt ersätter nuvarande när det gäller bygglov. Man bör kunna ersätta bilkörning med att åka kommunalt. Svårt att ta sig med buss till Bålsta, Uppsala och till Bro, där närmaste vårdcentral apotek m.m. finns. Historiska och sevärda platser bör inte blandas med industrier. En liten industri kan bli stor. Redan avgränsade industriområden ska också vara till för småföretagare. Kommunen bör främja ekologisk spannmålsproduktion och ekologisk köttproduktion. Motarbeta industriella verksamheter i Håbo-Tibble och Håtuna. Många vill helst bara bo lantligt medan de arbetar i något samhälle eller stad. 21. Privatperson 3 (fastighetsägare Eriksberg) Plus Minus Medskick Upplands-Bro kommun måste avbryta allt samröre med bostadsbolaget HSB. Bakgrunden är att HSB hävt en försäljning av en jordbruksfastighet. 22. Privatperson 4 (fastighetsägare västra Låssa) Plus Minus Medskick Meddelar sitt intresse av att kunna etablera ett temaboende, t.ex. hästby eller ekoboende, på sin fastighet. Fastigheten består av 85 ha skogsmark där skogsbruk bedrivs och med strand mot Mälaren. Temaboende anges som ett intressant alternativ till boende i programmet och bör utredas vidare av kommunen. 23. Privatperson 5 och 6 (fastighetsägare Ådö) Plus Minus P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

12(17) Medskick Upplands-Bro har unika djur-, kultur- och naturvärden som måste vårdas och behållas i största möjliga mån. Bebyggelsen på landsbygden borde ske varsamt för att inte skada de naturvärden som finns. Ny bebyggelse borde läggas mera i anslutning till redan befintlig tätort såsom stråket mellan Bro och Kungsängen, söder om Bro station, mellan station och Jursta. Centralisering av tätorten, inte bygga lite här och där. Om kommunen anser att strandlinjen borde göras mer tillgänglig borde kommunen ha tillräckligt med mark och strand för att inrätta några fler badoch grillplatser. Här kan även nämnas att Björknäsbadet kan behöva en upprustning. Kommunen borde sträva efter att ha ett fungerande lantbruk. Maskiner måste kunna ta sig fram så att landskapet hålls öppet där det är åkermarker. Promenadstråk och ridvägar kan förbättras. Kulturhistoriska områden såsom Rösaring måste behållas och vårdas. Gränsen mellan tätort och landsbygd måste vara skarp och tydlig. Annars försvinner landsbygden smygande om gränsen smetas ut mer och mer. 24. Kilenkrysset AB och Bro Markutveckling AB Plus Minus Medskick Tror på att placera bostäder i sjönära lägen, därmed inte sagt att hela kuststräckan ska byggas bort eller privatiseras. Utnyttja befintlig infrastruktur genom att bygga bostäder mellan tätorterna. Placera verksamhetsområden längs motorvägen. Där är det redan bullerstört med närhet till goda kommunikationer. Bygg traktorvänligt. Möjliggör brukandet av jord och skog i dagens samhälle. 25. Förvaltnings AB Lennartsnäs Plus Minus - Måste vara fel att klassa Lennartsnäshalvön som tyst område. Flygplansbullret är påtagligt. Medskick Landsbygden är en del av Upplands-Bros identitet och en viktig del av kommunens attraktivitet, inte bara som Skansenkvalitet för besökare utan också som del av kommunens boendestruktur med dess närhet till Stockholm. Bostäder på landet är en del av boendestrukturens kretslopp, när människors behov av olika bostadstyper under livets olika faser växlar.

13(17) Bostäder på landet, ofta kopplade till de gamla gårdsmiljöerna, erbjuder invånare en boendekarriär inom kommunens gränser. Om invånare bor kvar länge i kommunen skapas kontinuitet och social stabilitet Engelska landsbygden med små, väl avskilda byar med viss lokal service kan fungera som förebild för Upplands-Bros framtida bebyggelsestruktur. Miljö som andas lugn och ro och social samhörighet. Kommunens tidigare identifierade bebyggelseområden har alla potential att bli små byar. Ridanläggningar som socialt nav. Motiv för utbyggnad av byar är också förutsättningarna för att lösa infrastrukturfrågor och VA rationellt och effektivt. Större byar ger också bättre underlag för kollektivtrafik. Bygga cykelvägar (kanske med mer rationella sträckningar än befintligt vägnät) som knyter ihop byarna bättre och som skapar bättre samband med kollektivtrafik och service i tätorterna. Ifrågasätter värdet av en utvidgad strandskyddszon över hela kommunens kust och sjölinje och förordar en återgång till 100 meters generellt strandskydd. Mälarens stränder är i de flesta fall otillgängliga både från land och vatten på grund av tät vegetation. Bebyggelse har och kan förbättra tillgängligheten högst betydligt. Strandskyddet utgör istället ett hinder för att skapa möjligheter för ett rörligt friluftsliv och motverkar därmed sitt syfte. Landsbygden är en viktig plats för näringsverksamhet där man i första hand tänker på jord- och skogsbruk. Men det landsbygdsrelaterade näringslivet omfattar så mycket mer än så. Gårdar omvandlas till nya funktioner och fylls med nytt innehåll allteftersom jordbruket rationaliseras och dess krav på lokaler förändras. Viktigt att kommunen tar höjd för kravet på en ständig anpassning från lokala företagares sida. Det lokala näringslivet måste få frihet att utvecklas utifrån vad entreprenörer och företagare ser som möjligt utifrån de värden som föreligger: marken, jorden, byggnader, läge. Öppenhet för idéer med ekonomisk bärkraft så länge det sker någorlunda i samklang med landsbygdens gemensamma värden. Ägna inte kraft åt att försöka specificera vad det lokala näringslivet ska innehålla. Kommunen bör fokusera på att identifiera och lösa upp det som upplevs som tillväxtproppar hos det lokala näringslivet (infrastruktur, kollektivtrafik, företagsservice, snabba plan- och bygglovsprocesser m.m. På Lennartsnäs finns potential för ytterligare boenden. I Asker och Tuna kan bebyggelsegrupp utvidgas. På Lennartnäs säteri finns stor potential att vidga och förtäta själva gårdsmiljön. Det utvidgade strandskyddet är en påtaglig inskränkning för Lennartsnäs. 26. Fastighets AB Väderholmen (för fastighetsägare vid Bro-Önsta) Plus Minus Medskick Framför det pågående programarbetet med utredning av lämpligheten att planlägga för ny bebyggelse (verksamhetsområde inom Kärrängen och Klöv). Landsbygdsprogrammet ska spegla denna gemensamma P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

14(17) planläggning. Förslaget till avgränsning av utredningsområdet bör inarbetas i förslaget till översiktsplaneringen för landsbygden. 27. Miljöpartiet de gröna i Upplands-Bro Plus Minus - Landsbygdsprogrammet är inte bara en landsbygdsangelägenhet. Samspelet mellan tätorten och landsbygden är fundamental. Samrådsmöten borde också (eller istället) ha organiserats centralt i respektive tätort. Medskick Hävdar respekten för jordbruksmarken. Den ska kunna brukas för produktion av livsmedel och bränsle både nu och inom överskådlig framtid. Hänvisar till klimatförändringarna med dess samhällseffekter globalt och folkhälsoaspekter. I huvudsak bör eventuell ny byggnation vara förknippad med de areella näringarna eller dess förädling (får studeras från fall till fall). Natur- och kulturbesökares eventuella behov bör också kunna beaktas, liksom annan näringsverksamhet som kan bedömas lämplig. Område A, Håtuna: Vid sidan av något enstaka tillkommande hus ser man inga förutsättningar för ny bebyggelse, annat än den som de areella näringarna eller dess förädling kan behöva. Område B, Håbo-Tibble: Säkra cykelvägar, främst mellan kyrkbyn och skolan, bör byggas. Förtätning med bostäder enligt klustermodellen är bra. Utanför klustren i huvudsak endast den byggnation som de areella näringarna eller dess förädling kan behöva. Område C: Kulturmiljöerna bör självklart tas till vara. Område D: Värna den tätortsnära landsbygden/naturen. Ingen ny bebyggelse i närheten av de tre sjöarna (även norra delen av Örnässjön). Bevara den södra delen och större delen av norra Stäksön. Bebyggelse kan övervägas i den nordvästra delen av Stäksön, om en fördjupad studie visar att detta kan göras bra.. Flerfamiljshus med blandade upplåtelseformer passar i denna terräng. Studien bör visa på hur allmänhetens tillträde kan åstadkommas bl.a. till strandpromenad. Område E: Ingen tillkommande bostadsbebyggelse. Tydlig gräns landsbygd/tätort. Järnvägen utgör en naturlig gräns mot Lennartsnäshalvön. Gränsen mot Ålsta Aspvik görs skarp. På Låssahalvön bör jordbruk och trädgårdsnäring bedrivas också fortsättningsvis. Säbyholm bör fortsätta att vara ett säte för utbildning i skötsel av odling, djur och natur, och under varsamma former, turismen. 28. Folkpartiet liberalerna i Upplands-Bro (Yttrandet är strukturerat utifrån programförslagets tema- och delområdeskapitel.) Plus + Viktig dialog med invånare utifrån förslaget till program. + Ett flertal punkter i inriktning för temaområde 1 stödjer möjligheten att förädla och förtäta bebyggelsen i stråket Tjusta Håbo-Tibble kyrkby Mariedal Näshagen Stentorp helt i linje med ÖP 2010, i vilken dessa områden prioriteras för att erhålla kommunalt vatten och avlopp. Fördelarna

15(17) är möjligheten att säkerställa fortsatt och förbättrat underlag för den viktiga och uppskattade skolan och förskolan, förbättrad kollektivtrafik och annan service utan att den värdefulla och känsliga kultur- och naturmiljön påverkas. Minus Medskick En viktig utgångspunkt är att det är landsbygdens kvaliteter just som landsbygd som är grundläggande, vilket är särskilt viktigt att uppmärksamma i den storstadsnära landsbygden. Närheten till storstaden ger mycket goda förutsättningar för boende och verksamheter men innebär också stora risker för att kvalitativa aspekter på bebyggelseutveckling och icke önskad markanvändning på ett irreparabelt sätt urholkar landsbygdens värden. Hänvisar till Kommunstyrelsens yttrande över förslaget till utvidgat strandskydd (130925). Det är ett starkt allmänt intresse att ett antal bebyggelseområden i anslutning till de större strandnära gårdarna försiktigt kan kompletteras med en till kultur- och naturlandskapet väl anpassad bebyggelse. Detta kan öka upplevelsevärdena i landsbygdsmiljön genom att platserna utvecklas som målpunkter för rekreation och turism. Ett generellt utvidgat strandskydd motverkar delvis syftet att gynna allmänhetens tillgång till stränderna. Skydd för djur- och växtliv är också viktigt. Värt dock att notera att befintliga strandmiljöer i hög utsträckning är ett resultat av mänskliga åtgärder. Dispenser från strandskyddet kan, om särskilda skäl finns, vara i linje med strandskyddets syfte. Det bör prövas hur bykaraktären i Håbo-Tibble kyrkby kan kompletteras med t.ex. äldreboende. Folkpartiet tar upp hela problematiken för områdena norr om Lejondalssjön med gamla inaktuella detaljplaner, skillnad i byggrätter, VA m.m. och Försvarets utnyttjande av Kungsängens övningsfält. Möjligheter att bygga om och bygga till på befintliga fastigheter är synnerligen angeläget. Gamla inaktuella detaljplaner behöver snarast ersättas. Idag finns byggnadstekniska möjligheter att reducera buller så att nya bostäder kan byggas i mer bullerstörda lägen. I området mellan Bro och Kungsängen ger översiktsplanen goda möjligheter till kompletterande bebyggelse i samspel med närliggande landsbygdsområden. Angeläget att pröva förutsättningarna för förtätning i Säbyholm, genom olika former av bebyggelse och viss service för hela området söder om Bro. För övrigt ser Folkpartiet i första hand byggnation i befintliga mindre bebyggelsegrupper och i mer enskilda lägen i anslutning till tidigare bebyggelse, väl anpassad till landskapet och med höga krav på VAinstallationerna. Tillgången till stora relativt orörda och tysta naturområden är särskilt värdefull i den storstadsnära landsbygden. Lyfter fram att arbetet med naturreservaten Broängarna, Lillsjön och Örnässjön samt Rösaring ska slutföras. Tillgängligheten till det stora, viktiga sammanhängande skogsområdet norr om E18 kan förbättras, t.ex. genom ett antal mindre parkeringsplatser längs väg 269 och 912. Kommunen behöver uppmärksamma hur tillgänglighet P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

16(17) och rekreationsvärden kan förbättras i områden med produktionsskog i storstadsnära områden. Målpunkter på landsbygden i form av kulturverksamhet, badplatser, anordningar för sport och motion, övernattningsmöjligheter, restauranger, kaféer och liknande har potential att stärka landsbygdens identitet. Kursoch konferensanläggningarna är i det perspektivet en tillgång. Hästverksamheter är en viktig näringsgren som kan utvecklas. Golfanläggningarna är många och också en tillgång, samtidigt som det finns anledning att slå fast att ytterligare golfanläggningar inte är i överensstämmelse med den tydliga inriktningen att de areella näringarna ska ha företräde på landsbygden. Tillgängligheten till Mälaren vintertid kan förbättras t.ex. genom fler möjligheter att nå ut till Vikingaslingan och Sigtunas plogade isar. Lyfter behov av förbättrad kollektivtrafik i första hand för utbyggnadsstråket i Håbo-Tibble, en ringlinje Kungsängen Håbo- Tibble/Håtuna Bro. Även bättre kommunikation med Bålsta (närmaste tätort för Håtuna) med SL-biljett. Ser även behov av återinförd busstrafik mellan Bro och Bålsta, ev. kopplad till landsbygdsområdena söder om Bro via Säbyholm och Thoresta. Kommunikationerna är viktiga för både boende och ur näringslivssynvinkel, t.ex. för ungdomars möjlighet att ta sig till hästrelaterade verksamheter. Kommunen bör tillsammans med SL göra en utbyggnadsplan för säkrare och mer resenärsvänliga busshållplatser på landsbygden. Processerna för utbyggd VA till områdena norr om Lejondalssjön, genom hopkoppling med Sigtuna, behöver påskyndas. Utbyggnaden av VA söderut mot Ådö är angelägen. Kommunens gång- och cykelplan behöver kompletteras med ett tydligt landsbygdperspektiv. GC-vägar bör anläggas på sträckorna Bro Bålsta och Bro Sigtuna. Lyfter behovet av bredbandsuppkoppling. Kommunen behöver ta fram en plan för hur kommunen ska uppnå regeringens mål (se PTS bredbandskartläggning 2011). Landsbygdsdelarna i Upplands-Bro ska ha minst lika bra förutsättningar för bredbandsuppkoppling som tätorterna. De areella näringarna är prioriterade i planen, Det öppna landskapet måste värnas. Andra och nya former av näringsliv är dock också viktiga för möjligheterna att leva och verka på landsbygden och kan anpassas till naturoch kulturlandskapets förutsättningar. Landsbygden i Upplands-Bro med sitt storstadsnära läge är inte lämpad för vindkraftsproduktion, förutom småskalig produktion för enskilda fastigheters behov. Däremot kan vindkraftsproduktion förläggas till Högbytorp. Område A, Håtuna: Möjlighet finns till mer bebyggelse utmed väg 912 med tanke på befintlig bebyggelse, landskapsbild och kollektivtrafik. Folkpartiet motsätter sig etablering av vindkraftverk i områdets södra delar. De mycket stora rekreationsvärdena i skogsområdet behöver vara fokus i fortsatt planering. Område B: Håbo-Tibble: Se synpunkter ovan. Området är särskilt intressant även för att ytterligare bosättning ger möjligheter till därtill kopplad näringsverksamhet, t.ex. småskalig och innovativa verksamheter med produktion av ekologiska jordbruks- och trädgårdsprodukter. Område C, Kungsängens övnings- och skjutfält: Kommunen bör föra en aktiv dialog med Livgardet om verksamhetens samspel med kommunen i

17(17) övrigt. Landskapsbilden behöver värnas och torpmiljöer bevaras. Kulturmiljön runt Västra Ryds kyrka bör kunna göras mer tillgänglig och kompletteras med viss bebyggelse, kanske bostäder för Livgardets anställda. Område D1, Önsta: Behov av GC-väg utmed väg 840 samt utbyggd busstrafik Bro Bålsta. Område D2, Sjöarna Broängarna: Kockbacka trafikplats kommer att öka kraven på att säkerställa en bra övergång mellan bebyggelseområden och omgivande landsbygd. Tänkbar begränsad och väl anpassad utbyggnad vid Lejondals slott. Rekreationsvärdena i områdena utanför tätortsavgränsningarna är mycket stora och måste vara den viktigaste faktorn vid bedömningar om markanvändningen. Angeläget med leder och gångstråk, särskilt för att motverka barriäreffekter av E18 och järnvägen. Även utredning av ekodukter bör göras. Område D3, Stäksön: Håller med översiktsplanen. Ny bebyggelse på norra delen ska utredas, vilket även kan göra områdets naturmiljökvaliteter mer tillgängliga. Södra delen ska bevaras obebyggd, förutom en tänkbar begränsad och väl anpassad utbyggnad vid Almare-Stäket. Område E1, Låssa: Positiva till att studera möjligheterna för Säbyholm att fungera som nod för landsbygdsområdena söder om Bro. Tillgängligheten till stränderna i Låssaområdet behöver förbättras. I den långsiktiga planeringen kan eventuell exploatering närmast Håbo (nuvarande grustag) behöva studeras. Område E2, Lennartsnäshalvön: Järnvägen är gräns. Området är en stor tillgång för Kungsängen. Inga åtgärder som suddar ut denna tydliga aspekt i landskapet ska tillåtas, t.ex. hör gatubelysning inte hemma här. Positiva till försiktig utbyggnad av befintliga bebyggelsegrupper i harmoni med landskapet. Tillgänglighet till stränderna kan förbättras så att trafiksäkerheten också blir bättre. Område F1, Smidö-Ådö: Utöver pågående planarbete är en begränsad och väl anpassad utbyggnad av bebyggelsen vid Lindormsnäs och Ådö tänkbar. Område F2, Öarna: Möjligheter till båtförbindelser bör ses över tillsammans med närliggande kommuner, med ambition att utveckla målpunkter för rekreation och besöksnäring. Bör se över hur man kan underlätta utveckling av båtlivet, som är en viktig tillgång för kommunen. ----------- P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot / 1999-05-11

Medborgardialog Dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog Program för översiktsplanering av landsbygden,upplands-bro September 2013

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Medborgardialog Dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog. Program för översiktsplanering av landsbygden, Upplands-Bro. September 2013 Konsult: Nyréns arkitektkontor Författare: Jesper Fornander och Nico van Gelderen i samarbete med Upplands-Bro kommun Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Upplands-Bro kommun och Nyréns arkitektkontor Layout: Nyréns arkitektkontor och Upplands-Bro kommun. Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Jesper Fornander och Nico van Gelderen Foto: Jesper Fornander och Nico van Gelderen där inget annat anges. På sidan 8 foto från Tjusta av Norma Moralez-Persson. Medverkande från kommunen: Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg från Plan- och exploateringsavdelningen. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Innehåll Slutsatser av medborgardialog till det fortsatta arbetet 4 Inledning 6 Dialogprocess: metod Kort om dialogmetoden 7 Beskrivning uppgifter 1 7 Beskrivning uppgifter 2 7 Dialogprocess: tre samrådsmöten 8 Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Inledning 9 Uppgift 1, protokoll 10 Uppgift 1, sammanfattning protokoll 11 Uppgift 2, bildprotokoll grupp 1 t.o.m. 4 12 Uppgift 2, sammanfattning bildprotokoll 15 Dialogmöte 2 - Tjusta Inledning 17 Uppgift 1, protokoll 18 Uppgift 1, sammanfattning protokoll 19 Uppgift 2, bildprotokoll, grupp 1 t.o.m. 4 20 Uppgift 2, sammanfattning bildprotokoll 24 Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård Inledning 25 Uppgift 1, protokoll 26 Uppgift 1, sammanfattning protokoll 27 Uppgift 2, bildprotokoll grupp 1 t.o.m. 4 28 Uppgift 2, sammanfattning bildprotokoll 32 Underlag och källor 33 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 3

Slutsatser av medborgardialog till det fortsatta arbetet Positiva synpunkter En av de tydligaste punkterna är att bevara och utveckla den levande landsbygden med aktivt jordbruk och skogsbruk. Det framförs som betydelsefullt att värna om pågående verksamheter. Den lantliga miljön och livskvaliteten som ger en positiv upplevelse av trygghet och lugn och ro. Natur och landskap beskrivs av boende på landsbygden som viktiga aspekter. Här nämner man närheten till orörd natur och möjligheter till upplevelser och rekreation. Det goda läget utgör en viktig aspekt. Här betonar man att det är nära till allt som exempelvis Stockholm, Arlanda, Mälarens stränder, natur osv. Det framförs att gemenskapen på landsbygden är en särskild kvalitet där lokal sammanhållning och engagemang betonas. Företagsutveckling ses som en positiv kraft som skapar framtidstro. De goda möjligheterna till hästsport som finns i kommunen lyfts fram. Negativa synpunkter Dåliga och bristfälliga kommunikationer utgör en av de tydligaste negativa aspekterna. Det innefattar samtliga kommunikationskategorier, turtätheten till Stockholm likväl som gång- och cykelstråk och pendlarparkeringar m.m. Det finns en oro kring framtida planering för ny bebyggelse. Oron berör bland annat tätorternas expansion på naturen och landsbygdens bekostnad, intressekonflikter, ökad privatisering och långa planprocesser. Även reglering och begränsning av ny bebyggelse ses som negativt. Det upplevs som svårt att få bygglov. Trots den mycket långa strandlinjen i kommunen är tillgängligheten till stränderna dålig. Äldreboende saknas och det försvårar för olika generationer att bo på landsbygden. Störningar med koppling till militärområdet, bergtäkt, flygtrafik och soptipp tas upp som negativa aspekter. Möjligheter En tydlig möjlighet utgör en utveckling av det levande jordbruket med utgångspunkt i småskalighet och bevarande av lantliga kvaliteter med bland annat närproducerade livsmedel. Man uttrycker möjligheter med en försiktig förtätning av landsbygden, på landsbygdens villkor, och som bör vara tydligt styrd med utgångspunkt i de befintliga byarna och bebyggelseområdena. Förbättring av kommunikationer är en aspekt som förs fram med förslag om bland annat bättre vägar och bättre busstrafik på landet med mer logiska sträckningar och tätare trafik. Utbyggd gång- och cykeltrafik och bättre bytesmöjligheter mellan trafikslag innefattas av detta liksom förbättrad bredbandskvalitet till fler områden. Friluftslivet och turismen kan utvecklas genom att utnyttja befintliga natur- och rekreationsområden bättre. Ta tillvara den långa strandlinjen. Utveckla bad- och campingplatser liksom båttrafiken på Mälaren. En fortsatt medveten satsning på hästsport kan profilera kommunen. Landsbygden har stark koppling till naturen och landskapet. De utgör viktiga aspekter med attraktionskraft för turism och boende och är betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Förtäta med utgångspunkt i den befintliga infrastrukturen och bebyggelsen En utbyggnad mellan Bro och Kungsängen förespråkas. Tätorternas samband mot Mälarkusten bör utvecklas. Stråk med bebyggelse längs väg 912 vid Håbo Tibble m.fl. Bystrukturer som kluster på landsbygden. Säbyholm och Lennartsnäs är områden söder om järnvägen som kan utvecklas med koppling mot tätorterna. Handel och industrier kan utvecklas längs motorväg en och järnvägen. Utveckla nya stråk och målpunkter vid Mälarkusten för bebyggelse, verksamheter, bad mm både i norra och södra delen. 4 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Ny pendelstation efterfrågas mellan tätorterna. För utbyggnad av byar, gårdsmiljöer, miljöer med kulturhistoriskt värde, mm behövs konkreta anvisningar från bygglov. Det handlar om tomtstorlek, byggrätter, arkitektur, etc. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Bibehåll det öppna landskapet och den levande landsbygden. Värna om goda förutsättningar för lantbruk och skogsbruk. Kommunikationer är avgörande och behöver fungera bättre. Detta avser bussar, vägar, pendlarparkeringar, GC-stråk mm. Till exempel till Smidö, Ådö, Lennartsnäs, Håbo-Tibble-området. Nya koncept för resande och kollektivtrafik efterfrågas. IT standard och bredbandsutbyggnad. Nya affärsideér och företag på landsbygden. Service, skola, omsorg är viktiga förutsättningar. Bullerzoner behöver förändras. VA-standard och utbyggnad. Olika boendeformer underlättar för fler att bo på landsbygden. Förståelse för de olika förutsättningar som råder för boende och brukare på landsbygden. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Vårda landsbygdsidyllen, bevara landskapets värden. Gör strandområden mer tillgängliga. Tillskapa allmänna badplatser, kolonilotter, camping mm. Ta hand om och utveckla befintliga rekreationsområden. Jakt. Förbättra möjligheterna att nå attraktiva utflyktsmål med parkeringar, gång- och cykelstråk. Utveckla slingor för promenader, cykling och skidåkning. Utveckla bättre turistinformation. Förbättra för gång- och cykeltrafik ut på landsbygden och till viktiga målpunkter. Utveckla konceptet med Hästkommun. Närodlade produkter. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd ser ut? Distinkt gräns vid järnvägen upplevs positivt i Lennartsnäs. Tydlig gräns upplevs som bra. Att bebyggelseområden har ett tydligt avslut. Negativt med hård övergång vid verksamhetsområden med utslängda lådor. Bra som det är i mot norra delen. Tydligt åtskilda zoner. Naturliga gränser och avsaknad av tätortselement. Organisk övergång som är mer succesiv ses som lämplig i vissa sammanhang. Detta innebär en naturligare övergång mellan bebyggelse, väg, växtlighet och sedan landsbygd. Gatubelysning bör undvikas på landet. Behövs endast vid behov. Tio frågeställningar inför det fortsatta arbetet (Nyréns kommentarer till det fortsatta planarbetet) Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 5

Inledning Programsamråd Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogs- och jordbruksmark. Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av flera olika verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Förutsättningarna för planeringsprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten är långsammare på landsbygden, den har en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mycket betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. I den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010 ligger fokus främst på tätorternas utveckling och beskriver riktlinjer för landsbygdsutveckling på en generell nivå. En levande landsbygd eftersträvas där alla kommundelar utvecklas positivt. Kommunens landsbygd är dock varierad och olika delar har olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs. Ett förslag, som grundar sig i ÖP 2010, togs fram i form av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Syftet med programsamrådet är att beskriva och förtydliga förutsättningarna för den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar i Upplands- Bro. Medborgardialog Programmet gick ut på samråd under september 2013. Samrådet har genomförts med samrådsmöten och medborgardialog för att tidigt få synpunkter från boende och verksamma på hur landsbygden bör utvecklas. Kommunen har hållit tre vällbesökta samrådsmöten i workshopform. Både boende, markägare och verksamma i kommunen deltog och delade med sig av sina idéer och synpunkter. Den här rapporten är en sammanställning av materialet från medborgardialogen. En separat samrådsredogörelse enligt PBL kommer att redovisa även inkomna yttrande från andra remissintanser, t ex Länsstyrelsen. Nästa steg Med utgångspunkt i vad som framkommit i samrådsprocessen tar kommunen fram ett samrådsförslag. Kommunen siktar på att förslaget kan gå ut på plansamråd under 2014. Programsamråd Plansamråd Granskning/utställning Antagande i Kf Grafik över planeringsprocessen 6 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogprocess: metod Kort om dialogmetoden Medborgardialogen syftar här till att aktivt tillvarata idéer om landsbygdsutvecklingen och att få en utgångspunkt för samtal med bland annat markägare, boende och verksamma i kommunen. Ambitionen är att involvera många i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Samrådsmöten Samrådsmöten har hållits i workshopform med processledare från Nyréns arkitektkontor, som också har har tagit fram förslag till program. Ett samrådsmöte inleds med en introduktion om samrådsprocessen och med en kort presentation av aktuellt program för landsbygden. Deltagarna får sedan aktivt delta genom medverkan i två arbetsuppgifter. Varje arbetsuppgift avslutas med en redovisning. Redovisningarna dokumenterades genom filminspelning som utgör underlag till den här rapporten. Mötet avslutades med kort sammanfattning. Beskrivning av uppgift 1 Uppgift 1 efterfrågas individuella synpunkter om landsbygden i form av vilka styrkor, svagheter respektive möjligheter man ser med landsbygden. Under 5 minuter funderingstid noterade deltagarna sina egna synpunkter på Post-it lappar. Sedan lämnades lapparna på tre olika tavlor: positivt, negativt, möjligheter. Synpunkterna redovisas sedan muntligt och sammanfattas i denna rapport. Beskrivning av uppgift 2 I uppgift 2 delas deltagarna in i grupper och arbetar med att utveckla idéer för landsbygden. Till stöd för gruppdiskussionen används fyra frågeställningar och en karta över området. Delatagare uppmuntras att skissa och anteckna på kartan. Gruppernas redovisningar sammanfattas i bildprotokoll i denna rapport. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 7

Dialogprocess - tre samrådsmöten För att få synpunkter från olika delar av landsbygden höll kommunen tre samrådsmöten fördelade enligt nedan. 1. Ladan, Öråkers gård, 17 september 2013 2. Tjusta skola, 19 september 2013 3. Hällkana friluftsgård vid Lejondalssjön, 24 september 2013 8 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning dialogmöte Mötet var välbesökt med drygt 30 deltagare. Majoriteten av deltagarna kom från kommunens södra del, i synnerhet från Lennartsnäs. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 9

Dialogmöte 1 - protokoll uppgift 1 Individuella synpunkter, 2013-09-17, Ladan - Öråkers gård Formulera dina synpunkter om landsbygden: styrkor, svagheter, möjligheter Gäller för hela hela landsbygden, eventuellt med fokus på delen där du bor/arbetar. 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård POSITIVT Levande jordbruk / Lantlig miljö & Livskvalitet / Natur & landskap / Läget / Friluftsliv / utveckling företag / hästsport / Reglering ny bebyggelse / kommunikationer / Övriga Levande landsbygd, nära till service och kommunikation Bra som det är på halvön med mycket orörd natur. Ren luft, tyst, glesbefolkat, sjöutblickar Levande landsbygd Landsbygd: styrkor. Ett resultat av bondesamhälle. Fortsatt aktivt lantbruk förutsättning för landsbygdens fortsatta tillvaro Bevara jordbruket (gärna en utökning med djur) / kor betande. Levande lantbruk, nära djur det vilda djurlivet öppna fält, ängar Lång strandlinje = attraktivt. Storstadsnära landsort. Goda kommunikationer. Ökande företagsvänlighet. Lugnet på landsbyggden. Jordbruket. Närhet till city. Storstadsnära både styrka/möjlighet och hot. Frisk luft, lugn och ro, nära naturen (sjö och mark), goda möjligheter för naturliv (hästar mm.) Den nu presenterade fördjupningen är utmärkt tydlig. Areella näringar har företräde. Bevara områdets lantliga karaktär Landsbygd men stadsnära Att det är landsbygd. Friluftsområde. Åkbar betesmark. Ladan verksamheten. Stall Jag är imponerad av vattenvårds politik. Vi bor ju mitt i ett av Europas största dricksvattenglas. Välskött. Stort djurliv. Öppna tysta landskap. Levande landsbygd. Bra luft. Vandringsleder + cykelleder. Varierat landskap. Jordbruk. Människor lever och verkar. Mångfald. Naturen, kulturen. Levande landsbygd, jordbruk. Friluftsliv. Hästnäring. Tillåta nybebyggelse med förhållandevis stora tomter. Värna om lantbruksverksamhet. Levande landsbygd. Betande djur. Hästnatur. NEGATIVT För mycket bebyggelse, oro planering / Kommunikationer / reglering av byggande / hinder för levande jordbruk / behov service / Tillgänglighet stränder och skogar / störningar / övriga Jag kan bara tala för mitt område, fastighet Örnäs herrgård 1: b, där jag hoppas att ingen bebyggelse kommer att göras. Naturen runt, Örnässjön får inte förstöras. Landsbygd betraktad som skansen, behöver utveckla sina försörjningsmöjligheter utöver jordbruk. Kommunikationer. Otydlighet avseende nybyggnation. Bredband. Tillåt bebyggelse men bygg inte sönder landsbygden. Spräng inte sönder vackra berg och åkerholmar, bevara en levande landsbygd med tydlig gräns mellan landsbygd och tätort. För mycket nybyggen 2 krigande tätorter. Motorväg- och järnväg-barriär. Mycket ovårdad otillgängliga skogar. Övningsområdet, Svea livg. Strandskyddet, stort ingrepp i kommunens möjlighet att attrahera inflyttning. Borde dras ner till max 100 m om alls något. Jordbruket försvinner. Hästgårdar utökas, därtill hörande transport. Golfbanor. För mycket planering naturupplevelsen förloras Viljan att exploatera kan ta över. Gärna utveckling, men plats för lantbruk, djur och natur. Tätorterna tränger sig på allt mer. För mycket bebyggelse. Bort med golf. Är rädd för att skogen huggs ner för att ge plats för bostäder. Kommunikationer (framförallt när barnen går i skolan) Kommunikationer, men det är man medveten om innan man bosätter sig här. Infrastrukturen, vägar, VA, IT. Serviceutbudet, restauranger, affärer, kemtvätt, mm. Byggs för mycket och för snabbt nära det öppna landskapet. En för snabb utökad bebyggelse på landsbyggden medför hämskor och konflikter för lantbruksnäringen och dess utövare. MÖJLIGHETER Levande jordbruk / Närproducerad mat / Försiktig förtätning / Natur & landskap / Läget nära stad eller strand / Friluftsliv / hästsport / Förbättring kommunikationer / utveckling företag / Befolkningsökning / Äldreboende /Övriga Mer jordbruk, småskaligt, lanthandel. Lära allmänheten att vårda området/naturen. Utveckla tätortsnära gång- och cykelvägnät (utan dead ends). Bostäder med sjöutsikt/ nära vatten. Bra boende kollektivtrafik, nära storstockholm. Friluftsområde (en möjlighet för friluftsliv) En levande landbygd är kapital för framtiden, d.v.s. om det byggs för mycket är det kört att återställa. Viss förtätning vid befintliga bostadsområden. Ekologiskt jordbruk. Mark + byggnader som ägs av kommunen skulle kunna utnyttjas av kunniga odlare + djurskötare. Behövs även byggas äldreboende + barnomsorg. Bevara den lantliga miljön. Närproducerat. Besöksnäring. Behåll det lantliga d.v.s. en levande landsbygd, inte förtäta för mycket. Vi har goda möjligheter att avsätta reservat, även limologiskt motsvarande västkustens Kosterreservat. Bevara variationen. Båt liv, golf, hästvänlig, storstadsnära landsbygd. Hästkommunen. Landsortskommun med flera små kluster som kan bli likt engelska landsortsbyar, gynnar inflyttningen. Skarpare krav (tidigt) vid bygglov för mer permanent hålbarhet t.ex. ansvar för höga träd runt omkring. Utveckla företag på landsbygden. Förädling etc. Besöksnäringar. Turism osv. 1 1 10 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 1 - sammanfattning uppgift 1 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER (12)* Levande jordbruk: värna om lantbruksverksamhet, gärna mer djurhållning (8) Lantlig miljö & livskvalitet: landsbygd = ren luft, tystnad, lugn & ro, glesbefolkat (7) Natur och landskap: bl.a. orörd natur, mångfald, rikt djurliv * siffran avser antalet synpunkter som noterades (11) Oro kring planering, för mycket nybyggnation: viljan att exploatera är dominerande. Tätorterna konkurrerar och, gräns mot tätort behövs. (6) Kommunikationer: infra/vägar, transport av barn till skolan är svårt, bredband. (3) Reglering av byggande: tillåt nybyggnation & spara natur/landsbygd. Otydlighet. (8) Levande jordbruk / Närproducerad mat: kapital för framtiden, småskaligt, lanthandel, bidra till bevarandet av lantlig miljö. (4) Försiktig förtätning: välreglerad förtätning av befintliga bebyggelseområden. (3) Natur & landskap: skapa reservat, allmänhetens ansvar för naturvård. (6) Läget: landsbygd som har nära till storstad/city, till naturen, till service & kommunikation (3) Friluftsliv: goda möjligheter (2) Företagsutveckling: ökande företagsvänlighet, Ladan som bra exempel (2) Hinder för levande jordbruk: pga ökande planering av bl.a. hästgårdar, golfbanor (2) Behov av service: försörjningsmöjligheter bör utökas och utbud av affärer, restauranger, mm. (2) Läget: storstadsnära & sjönära bostäder. (2) Friluftsliv: utveckling av turism, båtliv, golf. (2) Hästsport: hästvänlig utveckling, mot hästkommun. (2) Hästsport: bra möjligheter (1) Reglering ny bebyggelse: tillåta ny bebyggelse med stora tomter (1) Kommunikationer: bra (2) Strandskydd: betraktas som överdimensionerat (1) Störningar: Livgardets övningsoch skjutfält (1) VA: behov av anslutningar (1) Utveckling företag: på landsbygden. (1) Befolkningsökning: inflyttning ska gynnas. (1) Service: barnomsorg. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 11

Dialogmöte 1 - bildprotokoll uppgift 2 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård Grupp 1 och 2 Komplettera med förtätning mellan Bro och Kungsängen för att bygga ihop tätorterna. Bra att infrastruktur finns. Investera där infrastruktur redan finns. Förtätning mellan Bro och Kungsängen exempelvis med högre hus för att dra nytta av befintlig investering i infrastruktur. På sikt kan med fördel en ny pendelstation planeras mellan Bro och Kungsängen. Avståndet är tillräckligt långt och lämpligt läge finns vid Prästtorp. Anslutande infrastruktur finns. Mer (politiskt) samarbete mellan Bro och Kungsängen behövs vid planering byggande, infrastruktur, mm. Skulle ge fördelar även för annat, t ex ungdomsverksamhet. Att det är landsbygd, man ska kunna se åkrarna. Det är ett ansvar att bo och arbeta på landsbygden, att vårda landsbygden som är runtomkring oss. Det är viktligt att kunna uppleva landsbygdsidyllen. Därför bör man vara försiktig vid planering av bebyggelse. Bygglov ska anvisa att ny bebyggelse ska ligga ej exponerat. Behåll idyllen, behåll jordbruket, det får lukta koskit, det är ju på landet. Bra med järnvägen som tydlig, stabil och disktinkt gräns som gör att man på naturligt sätt lämnar tätorten och kommer ut till landsbygden. Inte bra med gatubelysning som fortsätter ut på landet. Belysningens frånvaro förtydligar att man är på landsbygden. Bättre skötsel av dikesgrenarna behövs för att man ska uppfatta landskapet. Viktigt att se skog, sjöar och åkrar. Ultrasnabbt bredband på landet behövs för att skapa mer konkurrenskraftiga förhållanden jämfört med tätorten/staden. Ju mer vi kan spara in på att resa in till staden desto bättre. 12 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård Grupp 3 Fortsätt förtäta mellan Bro och Kungsängen. Bedöms som effektivt. Restriktivitet efterfrågas för landsbygden. Förtäta i byarna och i gårdsmiljöerna. Utveckla glesare bebyggelse med större tomter. Nya områden ska ha stora tomter och ha landsbygdskaraktär. Inte små som i Sylta. Tydligt och rättsäkert system i bygglovsprocessen behövs så att man vet vilka förutsätt-ningar som gäller. Anpassa bebyggelse till sammanhang vid kulturhistoriska miljöer. Betona detta med tomtstorlek. Mindre tomter inne i gårdsmiljöer, större tomter utanför. En viktig fråga är: Hur ska utvecklandet av landsbygden kunna existera tillsammans med den gröna näringen? Vid planering av bebyggelse och vägar är jordbrukets förutsättningar viktiga. Fordon måste komma fram. Krävs predagogik att förklara vilka förutsättningar som gäller. Levande landsbygd, bevarandet av landsbygd. Att man kan se stjärnorna. Om jordbruket inte kan drivas vidare, vad blir det för typ av landsbygd då? Därför ska jordbrukets förutsättningar tas på allvar. Jordbruket ska vara lönsamt annars försvinner det. Det finns exempel att jordbruket tvingades lägga ner pga nya vägar, till exempel i Granhammar. Där gick det inte längre att komma fram med maskinerna. Så ska det inte vara! Man måste kunna försörja sig med stöd av bra bredband på landsbygden. Bidrag till vägar på landsbygden behövs då det är en väldig tung kostnad. Rimlig service krävs, genom en successivt anpassad utveckling, så att det finns en tillräckligt kritisk kärna i relation till tätortbebyggelsen. Vi vill ha kor, traktorer, hästar och får och mer utveckling av typen Ladan Jakten ska kunna bedrivas och därför ska vi inte ha för mycket förtätning Landsbygden slutar vid viadukten, som alla andra verkar tycka. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 13

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård Grupp 4 Jordbruket och allt som hänger ihop med de gröna näringarna. Evigt mantra finns om att bygga ihop tätorterna. Måste vara något motstånd (vilket?) som gjort att det inte blivit av. Bygga ihop Bro och Kungsängen, fast i vissa delar kan det vara ett rekreationsområde. Fortsätta med stråken som redan nu pågår, mot Ådö och Smidö. Nya affärsidéer med Ladan är bra exempel. Ny verksamhet i en gammal byggnad. Tidigare fanns en handelsträdgård på Lennartsnäs som hade stark kulturbärande effekt. Nya verksamheter och affärsidéer med positiv påverkan behövs. Öppet synsätt på utveckling efterfrågas. Det behövs hela tiden utveckling. Nya affärsidéer måste kunna slå rot utan att man har bestämt i förväg vad som får finnas och inte finnas. Det behövs en öppen syn på det. Befintliga bebyggelseområden och byarna bör man kunna fortsätta utveckla, men försiktigt. Man vill gärna bo på landet men helst inte ensam utan gärna i ett socialt sammanhang. Landsbygden i sig. Ska vara synlig. Det ska vara tydligt att här stiger jag ut i landsbygden, här stiger jag in i byn. Järnvägen utgör tydlig gräns. Naturupplevelsen av det som hänger ihop med landsbygden. 14 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 1 - sammanfattning bildprotokoll uppgift 2 Grupparbete 2013-09-17 Ladan, Öråkers gård 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Många pekar på en fortsatt förtätning mellan Bro och Kungsängen. Flera betonar vikten av att utnyttja den redan existerande infrastrukturen genom att bygga tätare. Man undrar även varför detta inte blivit av. Sammanbyggnad av Bro och Kungsängen bör samordnas med ett centralt rekreationsområde däremellan. Förtäta i de befintliga byarna och i gårdsmiljöerna är en tydlig linje. Anpassa ny bebyggelse till sitt sammanhang vid kulturhistoriska miljöer. Mindre tomter föreslås inne i gårdsmiljöer och större tomter utanför. Bör ej vara små tomter som i Sylta. Fortsätt med bebyggelsestråk mot Ådö och Smidö. Tydligt och rättsäkert system i bygglovsprocessen behövs. Samordning med jordbrukets förutsättningar och gröna näringen efterfrågas för att undvika konflikter och framtida hinder för exempelvis lantbrukets fordon. även upp att det är ett ansvar att bo på landsbygden och att vårda det som finns runtomkring. Bidrag till vägar behövs på landsbygden då det ses som en stor kostnad. Rimlig service behöver utvecklas genom en succesivt anpassad utveckling av bebyggelse. 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Landsbygdsidyllen nämns av flera som viktigt att bevara och att den fortsatt ska kunna upplevas. Ny bebyggelse ska ej placeras exponerat. Jordbruket ska bibehållas. Nya affärsideér med Ladan som bra exempel nämns. Nya verksamheter och affärsideér med positiv påverkan behövs liksom ett öppet synsätt generellt på utveckling. 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? En tydlig uppfattning under mötet är att landsbygden slutar vid järnvägsviadukten. Det upplevs som positivt med en synlig och distinkt gräns. Man lämnar tätorten och kommer ut till landsbygden. 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Flertalet påpekar att en levande landsbygd med bevarat öppet landskap är den viktigaste aspekten. Även naturupplevelsen och att man kan se ut över åkrarna och se stjärnorna nattetid tas upp. Snabbt bredband betraktas som viktigt för att skapa mer konkurrenskraftiga förhållanden. Jordbrukets förutsättningar bör tas på allvar. Det måste vara lönsamt annars försvinner det. Man tar Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 15

16 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 2 - Tjusta Plats Dialogmöte 2 var tänkt att hållas i den Röda förskolan i Tjusta men eftersom så många anslöt till mötet så fick vi byta lokal till Tjustaskolan. Beskrivning dialogmöte Mötet var välbesökt med 36 deltagare. Huvuddelen av deltagarna kom från kommunens norra del. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 17

Dialogmöte 2 - protokoll uppgift 1 Individuella synpunkter, 2013-09-19, Tjusta Formulera dina synpunkter om landsbygden: styrkor, svagheter, möjligheter Gäller för hela hela landsbygden, eventuellt med fokus på delen där du bor/arbetar. 2013-09-19 Tjusta POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER Natur & landskap / Läget / Levande jordbruk / Lantlig miljö & Livskvalitet / Gemenskap / Friluftsliv Natur. Ro och lugn. Glesbyggt. Centralt läge i Mälardalen. Levande jordbruk. Frihet. Orörd bondebygd. Natur och kultur. Närhet till natur och djurliv. Levande lantbruksområde. Närhet till tätort och Stockholm/ Uppsala och Arlanda. Stark lokal patriotism= sammanhållning i affärer och tjänster. Vana att klara oss själva. Frihet. Fin gemenskap. Miljön. Centralt. Storstadsnära. Möjlighet, styrka och hot. Jordbruksbygden + öppna landskap. Aktiv jordbruksbygd. Närhet till större städer. Stort sammarbete mellan de olika företagarna. Brukad och obrukad natur som är bebodd. Mälaren nära, Stockholmsnära, världsnära Relativt nära till Stockholm. Närhet till vatten. Naturen. Natur. Trygg miljö. Möjliggör ekologisk odling, ekologiska lantbruk, djurhållning och gott om plats. skogsbönder kan arbeta. Naturen ska få leva sitt egna liv opåverkad. Ger levande kraft. Naturnära landsbygd. Centralt läge. Enköping, Uppsala och Stockholm. Mycket orörd mark. Fin natur. Inte så mycket områden med hus. Många bönder. Ridvägar och stall. Stora friluftsområden. För rekreation. Relativt tyst. (A- området) Träna, springa, cykla, MTB utomhus, fantastisk natur. Lugn miljö. Levande landsbygd. Många småföretag. Geografiskt läge. Skola + förskola finns lokalt. Lugn och ro. Levande jordbruk bör finnas. Engagemang, naturnära, vilja. Levande landsbygd. Öppet landskap, djur natur och vatten. Den stora sammanhängande storskogen (stormossen, Håbo häradsallmänningen viktig lunga ) Landsbygd. Natur. Lugn och ro. Nära staden. Begränsat byggande. Jordbruksmarken skall ej användas för större bebyggelse. Attraktivt jordbruk. Stadsnära natur. Bo på landet arbeta i stan. rimligt avstånd till allt Möjlighet till friluftsliv rekreation. Attraktivt jordbruk, som man ska värna. Närhet till Stockholm, Uppsala och Enköping. Tystnaden och närhet till fåglar mm. Närhet till många städer och Arlanda. Barnens uppväxt blir ej anonym. Kommunikationer / Hinder byggande / Tillgänglighet stränder / Äldreboende / Lokal service / Störningar / VA / Lite hästsportanläggningar / Mångfald av människor / utveckling företag Buss till Bro, Usla bussförbindelser. Buller bergtäkt, flyg, militärområde, storlager, soptipp. Bredband, bygglovsproblem, brist på kommunikationer (bl.a. inga alls till Bro) 3 p- platser vid stationerna. Väg 269, ingen väg för cykel eller promenad. Begränsad tillgänglighet till vatten. Få parkeringsplatser vid pendeltåg. Ej bredband. Arbetstillfällen i närheten. Lång tid till arbetena. Kommunikation. Saknar kommunalt vatten. Stor del av Mälaren inte åtkomligt. Begränsande kommunikationsvägar- både in till staden och till område A och B Kommunikation. Begränsad mångfald av människor. Lite stall, lite ridvägar, bussar kommunikationer. Svårighet för nästa generation att få bygglov för permanentboende. Kommunikation och cykelbanor. Var bor vi sedan när vi inte orkar med huset och ändå vill bo kvar. Kommunikation typ SL. Mellan Kungsängen, Bro, Bålsta. Byggnadsloven. Dåliga kommunikationer. Dåliga kommunikationer. Inga kommunikationer till Bro. Smal landsväg. Det finns ingen plats för gående + cyklister risk för livet Kommunikation, buss, cykelväg. Infrastruktur, kommunikationer. Byggstopp. Kommunikationer. Mataffärer. Dålig kommunikation. Äldreboende lokalt Håbo- Tible saknas. Att det är omöjligt med bygglov. Kommunikationer. Det går ej att bygga. Dåliga allmänna kommunikationer. Mera exploatering. Begränsning i möjlighet till ny byggnation. Inga cykelvägar till Bro- Bålsta/ Bro-Håbo Tibble. Kommunikationer (buss). Inget äldreboende. Landsbygden saknar den komfort vi är vana vid. Näst intill avsaknad av lokaltrafik, cykelbanor. Det lilla som finns är ej anpassat till 2013. Service, närbutik. Kommunikation. Slamanläggningen. Positiv utveckling har bara genomförts av att avveckla negativa effekter/ störningar (skjutfält, flyg, bergstäkt och slamanläggning) belysning t-kors väg 269 Håbo- Tibblevägen saknas. Förbättring kommunikationer / Utökning (begränsning) bebyggelse / Reglering, utveckling bebyggelsemiljö / Läget nära stad eller strand / Bymiljö, enklaver / Närproducerad mat / Utveckling småföretag, arbetsplatser / lokal service / Aktivt fritidsliv / Befolkningsökning / Hästkommun / Äldreboende Permanenta fritidshus. Möjlighet att kunna bygga och stycka tomter. Nära storstad. Bygga ny broförbindelse. Mjuk exploatering av miljön. Närproducerat. Buss, ringlinje Kungsängen-Bro. Många frågar efter boende på landsbygden. Måste få bygga för vår verksamhet. Enkla medel öka tillgänglighet till vatten och stad. Underhålla befintligt bra t.ex. enda badplatsen. Människor stannar kvar i denna fina bygd + även inflyttade. Skola + dagis kvar. Förbättra kommunikationer+ bredda vägar. Begränsa byggandet, behåll landsbygden. Exploatera/ nyttja vattenlinjen lagom. Använd militärområdet (utbyggnad hindras idag). Skapa intressanta jobb på landet eller i Bro/Kungsängen. Förbättra möjligheter att cykla. Utveckla möjligheter till vinter aktiviteter genom skridsko-slinga till Sigtuna. Närproducerad mat. Attraktiva områden. Boende. Arbete. Få större markägare att stycka enstaka tomter så att bygden växer långsamt. Ökad bebyggelse i långsam takt, t ex ungdomsbostäder, ex närbutik. Allt på landsbygden finns kvar så nära storstaden. Utveckla fritid turism rekreation, odling. Just att utnyttja de facto att detta är landet nära stan. Tillåta ökad bebyggelse med förnuft, med hänsyn till bl.a. häst- jordbrukverksamhet Öka kommunikationen med bussar och även cykelbanor. Öka möjligheten för olika typ av bebyggelse, hyreslägenheter. Utveckla bebyggelse i långsam takt. Med värnande om miljön. Hjälp företagen. Mer stall, ridbanor och ridvägar. Större planering som Täby galopp. T.ex. som Strömsholm eller Falsterbo. Närbutik. Bygg fler småhus. Fiberutbyggnad bredband. Små centrum med några affärer, typ närköp. Aske är ett perfekt ställe för äldreboende. Skapa kommunikationsnät (spårbilar). Boende i enklaver = grupper. Odla frukt och grönt. Kollektiva växthus. Varubuss. Mindre landsbygdsföretag. Utveckla bymiljön, kyrkbyn. Service, butik, pub. Enklaver. Utveckla småföretag med inriktning för landsbygd. Bebyggelse i anslutning till befintlig. Restaurang/hotell istället för bergstäkt eller slamanläggning 15 min trafik, mer pendelparkering. 18 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 2 - sammanfattning uppgift 1 2013-09-19 Tjusta POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER (14)* Natur och landskap: ger kraft, storskogen som viktig lunga, kombination av natur och bebyggelse, stadsnära natur. (14) Läget: nära tätort, storstad, Arlanda, centralt i Mälaren, nära till allt. (12) Levande jordbruk: aktiv och attraktiv jordbruksbygd, många bönder. * siffran avser antalet synpunkter som noterades (25) Kommunikationer: dåligt med bussförbindelser, brist på cykelbanor och parkering vid stationer, lång restid till arbete, ej bredband. (7) Hinder för byggande: svårt att få bygglov, problem för nästa generation (9) Förbättring av kommunikationer: cykelstråk, bredare vägar, utöka busstrafiken, utöka pendelparkering, utveckla bredband. (6) Utökning av bebyggelse: varsam ökning, även strandnära, använd militärområdet. (6) Reglering, utveckling bebyggelsemiljö: utveckling bymiljöer, hänsyn till miljö, jordbruk. (9) Lantlig miljö & livskavlitet: glesbebyggt, lugn och ro, tystnad, kvalitet i barnens uppväxt, trygg miljö (6) Gemenskap: lokal sammanhållning, engagemang, göra på egen kraft/vilja, frihet, gemenskap (3) Äldreboende: saknas, även i Håbo- Tibble. (3) Lokal service: mataffärer, närbutik mm (2) Tillgänglighet till stränder: stor del av Mälaren är inte åtkomligt. (3) Aktivt friluftsliv: utveckla turism, rekreation, skidspår, underhålla den enda allmänna badplatsen, hästkommun. (2) Läget nära stad / strand: öka tillgängligheten med enkla medel. (2) Bymiljö / enklaver: utveckla bebyggelse i bymiljöer, kyrbyn, boende i enklaver, grupper (3) Friluftsliv: goda möjligheter, stora friluftsområden (2) Störningar: buller, militärområde mm (1) Utveckling av företag: arbetstillfällen i närheten saknas (1) Hästsport: för lite. (1) VA: anslutningar saknas. (2) Utveckling småföretag, arbetsplatser: hjälp/ökning små landsbygdföretag, närproducerad mat (2) Lokal service: (när)butik, pub, små centrum, varubuss. (2) Befolkningsökning: stort intresse för att bo på landsbygden. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 19

Dialogmöte 2 - bildprotokoll uppgift 2 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Stråket upp från Lejondalssjön och längs vägen 912 upp mot Håbo-Tibble, Tjusta och Björkudden Kring befintlig bebyggelse vid gårdar. Bebyggelsestråk underlättar möjligheter för kommunikationer, skola, äldreboende, mm. Grupparbete 2013-09-19 Tjusta Grupp 1 All utbyggnad av villor, hyresrätter och industrier ska ske med klokhet. Det är lätt att förstöra ett område (med bara penndrag). Konsekvensanalys behövs för exempelvis nytt värmekraftverk och tung trafik på väg 269 (som redan har mycket belastning). En viktig fråga utgör den planerade nya vägen till Bålsta, som passerar Mälaren via Erikssund för tung trafik. Befintliga busslinjer har icke logik, går ej att komma till Bålsta och Bro (bara led till Kungsängen via 907). Effektiv ringlinje efterfrågas som förbinder bl.a: Kungsängen, Håtuna, Tjusta, Håbo-Tibble, Bro, och även till Bålsta. Buss Bålsta-Arlanda finns. Anslutningar inte bra. Värna och underlätta för de som verkar på landsbygden. En förutsättning för alla som bor här är att värna om jordbruk och skogsmark. Närproducerad mat är en oerhörd potential, exempelvis mikroslakterier, kan gärna ligga i Håtuna området. Får inte bli industrivägg. Gärna knyta ihop med gång- och cykelvägar. Viktigt att övergången inte blir tvär. Snygga till vägarna som man passerar, t ex motorvägs avfart vid Högbytorp. 20 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-19 Tjusta Grupp 2 Förtäta rund Aske herrgård, där landskapet tidigare har varit öppet, men som nu har vuxit igen. Öppna upp och möjliggör bebyggelse. Utveckla stråk längs väg 912 mellan Lejondalssjön upp mot Håbo-Tibble. Växa smått kring befintlig bebyggelse. Något mindre bostadsområde vid vattnet borde man få till, exempelvis i militärområdet. Parkeringar vid väg 269 behövs, t ex för svampplockning. Utveckla slinga vid brukshundsklubben, med belysning och skidspår vintertid. Varför har cykelvägen till Tjusta skola inte blivit av? Ska ha funnits medel för detta, har det glömts bort? Grundläggande förutsättning är att hålla landskapet öppet, inte ändra för mycket, vi vill ha det ganska mycket som det är Infrastruktur för telefoni, data mm behöver utvecklas Alternativa boenden, olika upplåtelseformer Bättre bussförbindelser till Bro centrum. Bättre gc-förbindelser t ex från Håbo-Tibble samt Håtuna till Tjusta skolan. Belysning kan förekomma i tätorten men mindre gärna på landsbygden. Belysning behövs på landsbygden i exempelvis korsningar av säkerhetsskäl. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 21

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-19 Tjusta Grupp 3 Gärna också beyggelse utmed vatten, t ex utmed Sigtunafjärden: Sjöhagen Vallbyvik Ansluta till befintliga bebygelseområden: Råby/Norränge Lunda Kluster vid Långvreten, Mariedal Området utmed och norr om Lejondalssjön, bl.a. Stentorp, Lövsta, Alby, Grevelund Utveckla sommarstugområden för permanentboende med VA-anslutning. Vid fortsatt utveckling är äldreboende önskvärt, viktigt att blanda olika åldersgrupper. Idé: en spårbil som går dygnet rund på byggd slinga, utan förare med 8 personer, som bra förbindelse till stationen. Byggnation samordnad med den befintliga naturen. Tillräckligt boende behövs för att möjliggöra busstrafik. Viktigt att det finns skola och dagis. Kombination av kollektivtrafik och gångcykelförbindelser är bra. För de som inte kan åka buss är det lämpligt att kunna lämna bilen vid tågstationen. Idé: trafik med skyttelbussar, mindre bussar (5-15 personer) anpassade till de som ska åka med, med mindre miljöpåverkan. Tillgång till Mälaren förbättras. Övergången mellan tätort och landsbygd är bra som det är nu. Idé skyltning: här börjar landsbygden 22 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-19 Tjusta Grupp 4 och 5 Fortsätt ansluta till befintlig bebyggelse. Inte på åkermark, möjligtvis på skogsmark, inom militärområdena. Under många år var det inte möjligt att bygga vid Tjusta, men numera verkar det ändå vara möjligt. Fortsätta bygga rund Håbo-Tibble kyrkbyn. Kommunikation på olika sätt. Behövs möjlighet för de som vill ta sig till Kungsängen, Bro och lämna bilen för att åka tåg, bra bussförbindelser. Närodlade produkter: intresse från jordbrukarsidan finns för att ta upp diskussionen. Gång-, cykel- och häststråk är viktigt. Turistinformation t ex skyltar behövs om kommunens många kulturvärden som kanske inte är så kända: runstenar, fornlämningar, mm. Kolonilotter på jordbruksmark, odling och framställning av småskaliga produkter t ex kött. Även bra bredband för de som jobbar ute på landsbygden. Önskvärt att se över förslaget om bullerzoner. Flera generationer bör kunna bo sida vid sida, och nya generationer ska inte behöva lämna landsbygden. Bra förutsättningar för ungdomar behövs. Det är väl rätt så bra som det är nu. Högbytorp upplevs som gräns mot landsbygden. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 23

Dialogmöte 2 - sammanfattning bildprotokoll uppgift 2 Grupparbete 2013-09-17 Tjusta 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Det finns en tydlig tanke om att utveckla bystrukturen som finns i området. Ett stråk som går från Lejondalssjöns bebyggelsegrupper och mot Håbo-Tibble och Tjusta längs väg 912. Även mer perifera bebyggelsegrupper föreslås ingå. Principen som föreslås är att växa smått med utgångspunkt i befintlig bebyggelse. Förutsättningar för skola, äldreboende och kommunikationer förstärks och förbättras genom sammanhängande stråk av utbyggnad inom ett kluster. Försök tillskapa ny bebyggelse vid någon punkt mot Mälaren. Bygg ej på åkermark. 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Att bevara landsbygdens särart med sitt öppna landskap och verksamheter utgör viktiga faktorer. Det ses som betydelsefullt att underlätta för lantbrukets och skogsbrukets utveckling som en förutsättning för landsbygdens kvaliteter. Stor enighet om att kommunikationen behöver förbättras inom omådet och mot tätorterna. Framförallt avseende busstrafiken. Dagens trafik är inte helt ändamålsenlig och framstår som ologisk. Nya sträckningar, rutter och målpunkter behöver studeras. Gång- och cykelvägar behöver förbättras. Kopplingar mellan olika trafikslag bör ses över. Alternativa boendeformer efterfrågas. Det ska kunna vara möjligt för olika generationer och människor med olika behov att bo på landsbygden. Gör något åt bullerzonen som verkar begränsande i områden som gränsar mot Militärområdet. 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Utveckla punkter och entrézoner (parkeringar) som gör landsbygden mer tillgänglig för friluftsliv och rekreation. Utveckla slingor för promenad, skidspår m,m exempelvis vid brukshundsklubben. Förbättra förutsättningarna för turism med skyltar och information. Skapa områden med kolonilotter. 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Övergången mot landsbygden ska ej vara en tvär industrivägg. Den behöver bitvis snyggas till för att upplevas på ett bra sätt från exempelvis motorvägen. I området norr om motorvägen är det särskilda förutsättningar där landsbygden har en tydlig gräns och inte några egentliga tätortselement. Viktigt att lägga omsorg om vad som upplevs när man kommer från motorvägen och svänger av vid Högbytorp. Området har relativt stark egen prägel som en egen tydlig landsbygdsdel som definieras bredvid/utanför tätortszonen pga att den är väl avgränsad. 24 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård Plats Dialogmöte 3 hölls på Hällkana friluftsgård som ligger vid Lejondalssjön. Området ingår i Lejondals naturreservat med bl.a. badplats och olika motionsspår. Beskrivning dialogmöte Mötet var välbesökt med 30 deltagare. Huvuddelen av deltagarna kom från kommunens centrala och mer tätortsnära delar. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 25

Dialogmöte 3 - protokoll uppgift 1 Individuella synpunkter, 2013-09-24, Hällkana Formulera dina synpunkter om landsbygden: styrkor, svagheter, möjligheter Gäller för hela hela landsbygden, eventuellt med fokus på delen där du bor/arbetar. 2013-09-24 Hällkana POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER Läget, tillgänglighet stränder / Lantlig miljö & Livskvalitet / Natur & landskap / Reglering plan och ny bebyggelse / kommunikationer / Friluftsliv / Levande jordbruk Djurliv, natur, tysthet, Kulturhistoriska värden, ej villaområdekaraktär, bevara karaktär av landsbyggd, stora tomter, ej villaområden, lugn och ro Den oexploaterade landsbyggden en viktig del av kommunens attraktion, viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad av expansion. Bra p-plats. Leva nära natur men ändå arbeta i storstad. Nära till natur även om man inte bor på landsbygd. Miljön, bra läge Större tomter Sjönära lägen. Nära till allt. Goda kommunikationer. Kommunens naturområden är en viktig del av kommunens attraktionskraft och gör den levande. Kulturområden som Rösaring bör skyddas och Säbyholm. Risk för överexploatering av bostäder i naturområden. Närhet till naturen. Möjlighet till lugn. Bättre boendemöjlighet. Undvik exploatering av sjönära områden. De behövs för rekreation. Att ta tag i frågorna och göra en plan. Bevara natur. Bygg där det är lämpligt. Gör stränder tillgängliga. Kulturbyggd, storstadsnära arbetsmarknad. Miljöaspekter. Storstadsmänniskan får möjlighet till djur och naturupplevese på nära håll + ex rida i naturen. Behåll lantliga miljön. Sjö nära. Naturen. Stora möjligheter. Bebyggelse inom kommunen, utanför detaljplan. Utnyttja möjligheter till strandnära bebyggelse. Närhet till Stockholm. Närhet till naturen. Närhet till storstan. Större tomter. Möjlighet till rekreation nära. Varierat landskap med vatten, åkrar, skog. Djurliv. Möjlighet till att stycka tomter och bygga hus. Bl.a. för generationsskifte, ungdomar som vill bo kvar. Kommunikationer / (Oro) Bebyggelse, planering / Tillgänglighet stränder / Hästsport / VA / Lokal service / Äldreboende / Störningar Kommunikationslösningar behövs som gör det möjligt att åka kommunalt istället för att ta bilen. Idag har vi 4 bussar per dag och måste ta bilen vara sig vi vill eller inte. Kommunikationen. Bussar och tåg-täthet, busshållsplatser, gång och cykelbanor, papperskorgar. Transporter, pendelns tidstabell, parkering kring pendeln. Bro är ett dåligt centrum Tung trafik, flygbuller. Svårigheter att få strandskydds dispens (länsstyrelsen). Planprocesser tar lång tid. Två små centrum. Svårt att särredovisa landsbygdsfrågor Dåliga kommunikationer kräver bil, dåligt för miljön. Sämre tillgång till samhällservis, skola, dagis, affärer. Smygurbanisering urgröper kommunens varumärke. Privatisering av områden ett hot (privat väg mm.) 4 bussar per dag. Risk för konflikt när olika intressen ska samsas på tillgängliga ytor. Ex. vis ryttare och cyklister på bilfria vägar. VA saknas. Urgammal detaljplan som är orättvis. Belysning, väg, cykel och gångbana saknas. Interna konflikter, markägare-friluftsliv Hästintresser, hästföretag. Bredbandsbegränsning, mobiltäckning. Galoppen, ridvägar. Äldreboende. Infartsparkering, cykelvägar, VA, Kommunikationer. Tråkigt centrum. Planer på att exploatering av natur och sjönära lägen. Bebyggelse nära vattnet, ger mindre naturvärden av strandområden. Utökning/placering/reglering ny bebyggelse / Friluftsliv och turism / Förbättring kommunikationer / Läget nära stad / Levande jordbruk, närproducerad mat / hästsport / Natur & landskap / Befolkningsökning Campingplats. Dialog med fastighetsägarna om viss gränsdragning. Hästprofil gör kommunen attraktiv, utnyttja galoppen etablering Miljövänliga transporter, biogas buss och bilar. Utveckla Björknäs camping etc. Ekbacken. Boende nära kommunikationer. Stora utvecklingsmöjligheter av landsortsbebyggelse som är tätortsnära 25 min. till Stockholm. 1. Bro centrum, 2. Tätare avgångar med pendeln. Upplands-Bro är en del av storstadsområdet. Storstockholm, många vill flytta hit. Knyt ihop bebyggelse mellan Bro och Kungsängen, förtäta? Öka mångfallen med fler hyrestätter. Undvik homogena exploateringsområden och satsa på fler aktörer. Utveckling av de historiska värdena ger möjligheter för turism. En eko profilering av vissa områden bör ge mervärde åtminstone på sikt. Visionsprogram för Bro. Är det en del av kommunens långsiktiga planering? Hästkommun. Bygga industri/lager vid bullerstörda områden E18. Bygg där folk vill bo. Lokaler längs motorvägen. Kunna komma fram med stora lantbruksmaskiner på kommunala vägar Använd strandlinjen (bad, friluftsliv). Utnyttja Mälaren för båttrafik. Att kunna tillgodose mångas behov genom planering av nya bostadsområden inkluderar motionsspår, ridvägar, cykelvägar mm. Galoppen flyttar hit = hästkommun. Upprustning av bad och camping. Upprustning av Björknäsbadet. Bygga bostäder närmare vattnet där vi idag har planer för industri. Behåll naturen, åkrar, skog, orörda öar. Exploatering nära pendeltåg och motorväg. Badplatser mm utan överexploatering. Bevara Skärgårdsområdet intakt. Bebyggelse + enstaka hus i samband med naturen och VA. Den oexploaterade landsbyggden kommer att belastas allt mer då kommunen förtätar, vilket gör det viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad i expansion. 26 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Dialogmöte 3 - sammanfattning uppgift 1 2013-09-24 Hällkana POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER (10)* Läget, tillgänglighet till stränder: nära storstad/arbete, sjöar, rekreation. (9) Lantlig miljö & livskavlitet: lantlig miljö, ej villaområdekaraktär, oexploaterade område = kvalitet. (7) Natur och landskap: natur & kulturområden = kommunens attraktionskraft, upplevelser för storstadsmänniskan. * siffran avser antalet synpunkter som noterades (8) Kommunikationer: buss/pendel bör förbättras, båttrafik saknas, begränsning bredband/mobil (7) Bebyggelse (oro), planering: planproces tar lång tid, intressekonflikter, risk för privatisering, risk för överexploatering av natur. (11) Utökning/placering/reglering ny bebyggelse: utveckla mellan Bro o Kungsängen, nära vattnet, nära kommunikationer; mer aktörer. (8) Friluftsliv & turism: upprusta/utveckla bad och campingplatser, använd strandlinjen, utveckla turism. (5) Reglering plan och ny bebyggelse: bra att göra analys och plan, undvik sjönära exploatering. (2) Kommunikationer: är goda. (2) Tillgänglighet av stränder: dåligt utnyttjande av strandlinjen (2) Hästsport: kritik mot hästutveckling och -företag (2) VA: anslutningar saknas (3) Förbättring kommunikationer: mer miljövänlig, tätare pendeltågstrafik, båttrafik i Mälaren. (2) Hästsport: utveckla hästkommunen. (2) Läget när tätort/stad: stora utvecklingsmöjligheter ny bebyggelse. (1) Friluftsliv: sjönära områden behövs för rekreation (1) Levande jordbruk: öppt landskap med åkrar önskas (2) Lokal service: två små centrum, Bro = dåligt centrum (1) Äldreboende: saknas. (2) Natur & landskap: bevara natur, skärgårdslandskap (1) Befolkningsökning: många vill flytta hit Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 27

Dialogmöte 3 - bildprotokoll uppgift 2 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Hällkana Grupp 1 Mellan tätorterna Bro och Kungsängen, och kilar mot sjön Marken söder om järnvägen, Bro trädgårdsstad, Tegelhagen, Jursta. Är dels redan på gång. Området runt Aspvik, Ensta och Ålsta Hästkommun Historiska lämningar Naturområdena Tillgängligheten till stranden Lennartsnäs, Öråker: bybebyggelse kan utvecklas med två nya byar. Kommunikation till staden: turtätheten med SL:s tåg, även busstrafiken. Ska vara naturliga övergånger, dvs att övergången sker mer successivt. VA lösningar:det finns mycket förändringsområden i kommunen med avlopp som behöver förbättring. Viktigt att kunna bedriva jordbruk och skogsbruk i ett modernt samhälle, maskiner måste kunna komma fram. 28 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Hällkana Grupp 2 Vacker landsbygd, höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Förtäta med bebyggelse av bykaraktär vid befintlig bebyggelse Håbo-Tibble, Mariedal mm. Området mellan tätorterna Bro och Kungsängen utgör naturligt stråk för förtätning, kommunikationer finns redan. Industrier utefter motorleder/järnvägen. Ekeby och Säbyholm kan expandera rejält. Mer observatorier (?) Hästkommun, expandera befintliga områden, skapa ett stråk ändå från Önsta till Lennartsnäs, med nätverk av ridstigar mm. Kan bli naturreservat. Behövs om vi ska bli hästkommun. Inte kombinera ridstig och gångstig då det skapar problem. VA-frågan Kommunikationer generellt på landsbygden. Framförallt barnfamiljer har svårt att bo kvar. Det krävs bil för att skjutsa barn. Konflikt/ problem för utvecklingen. Kommunal service: utveckling vatten och avlopp, dagis, mm I dagsläget är det hårda övergånger - ej mjuka (avser tätortsnära delar). De stora vägarna och järnvägen fungerar som barriärer. Där finns inte så många genomgångar och därför väldig styrande och gränsskapande. Butiker Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 29

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 013-09-24 Hällkana Grupp 3 Bebyggelsen ska inte smetas ut överallt, då skulle landsbygden försvinna. Bäst att hålla sig till koncentrerade stråk med service, kommunikationer mm. Stråket mellan Kungsängen och Bro är ganska naturligt att utveckla. Ner mot Örnässjön. Men behåll grönområden! Specifikt grönområdet vid Örnässjön är viktigt, ska fortsatt vara grönområde. Trädgårdsstaden Bro, söder om station, även mot Jursta. Bra med station i närheten, utrymme finns. Industrier kan planeras utmed motorvägen. Jordbruk kräver god framkomlighet för maskiner. Måste finnas möjligheter att använda strandområden som kommunen har och göra de mer tillgängliga. Konferansanläggningarna på de fina stora gårdarna är fantastiskt vackra. Bör tas tillvara. Behålla Mälardalens karaktär. Internet- och fibernätutveckling behövs. Folk som bor på landsbygden ska kunna jobba hemifrån och slippa åka bil ett par gånger i veckan. Förbättra kollektivtrafiken ut mot Smidö, Ådö och Lennartsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Det ska vara en ganska skarp övergång, för att undvika att bebyggelse smetas ut med risk för att landsbygdens karaktär samt att tydligheten mellan tätort och landsbygden försvinner. 30 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete 2013-09-24 Hällkana Grupp 4 Centrera ny bebyggelse kring det som redan finns. Detta är en princip som bevarar landsbygden. Industrier / företag placeras längs stora motorvägen. Bygga ihop Bro och Kungsängen. Bevara landsbygden. Att alla på landsbygden respekterar varandra, exempelvis lantbrukarna som vårdar landsbygden och bevarar det öppna landskapet. Att respektera det som finns. Arbetsplatser behövs i närheten av boende på landsbygden för att minska behov av transporter. Underlätta för jord- och skogsbruket. Inte skapa hinder för lantbrukare. Exempelvis skapar en befintlig avsmalnad gata mellan Hällkana och Bro begränsningar för lantbruksmaskiner. Skapar enklaver som inte går att bruka. Måste gå att kunna komma fram. Ett levande jordbruk som bevarar och exploaterar det vi har. Större rekreationsområden som Rösaring och Örnäsområdet där många vistas måste det värnas om. Det finns omfattande strandnära områden men som behöver göras mer tillgängliga. Att få in mer sommarrekrationsvärden bl.a. mer allmänna badplatser och gärna i kombination med campingplats. Organisk övergång föreslås som motsvarar en variant mellan skarp och diffus. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark är trist. Oika typer av hus är bättre med mer liv och variation. Många tärtorter saknar god belysning och befintlig lagas inte. Bör förbättras. Sparsamt med belysning på landet föreslås. Underlätta för jordbrukare och skogsbrukare. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 31

Dialogmöte 3 - sammanfattning bildprotokoll uppgift 2 Grupparbete 2013-09-24 Hällkana 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Förtäta i koncentrerade stråk med utgångspunkt i befintlig infrastruktur, service och bebyggelse. En princip som bevarar landsbygden. Bebyggelse med bykaraktär förelås för exempelvis Håbo-Tibble och Mariedal m.fl. Förtätning föreslås mellan Bro och Kungsängen. Även söder om järnvägen med kilar mot Mälaren. Här nämns Bro trädgårdsstad, Tegelhagen och Jursta som exempel. Vid nordvästra sidan av Lennartsnäs föreslås förtätningar vid Aspvik, Ensta och Ålsta. Fyll på med bebyggelse i de befintliga byarna. Asker har redan en mindre grupp. Öråker och Lennartsnäs kan utvecklas som bystrukturer med utgångspunkt i de förutsättningar som finns där. Ekeby och Säbyholm föreslås kunna expandera. Grönområden är viktigt att spara mellan tätorterna vid utbyggnad, särskilt nämns området runt Örnässjön. Industrier föreslås placeras utmed motorvägen och järnvägen. 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Kommunikationer nämns av flera som en av de viktigaste aspekterna. Turtätheten på SL:s tåg. Tätare busstrafik till stationerna. Bättre kollektivtrafik för Smidö, Ådö och Lennertsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Att alla respekterar varandra på landsbygden. Att respektera det som finns (exempelvis lantbrukarna och det öpna landskapet). Underlätta för jord- och skogsbruket. Undvik hinder för lantbrukare och säkerställ att det är framkomligt överallt för lantbruksmaskiner. Det behövs arbetsplatser på landsbygden i närheten av boende. Utveckling av kommunal service behövs som exempelvis VA-utbyggnad och dagis mm. För att kunna jobba hemifrån efterfrågas snabbt bredband. 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Viktiga aspekter som framhålls är Upplands Bro signum som Hästkommun, alla historiska lämningar, naturområden och tillgängligheten till stranden. Bevara den vackra landsbygden med sina höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Utveckla Hästkommunen genom att skapa häststråk från Önsta till Lennartsnäs. Kan bli naturreservat. Det finns omfattande strandnära områden som bör göras mer tillgängliga. Mer allmänna badplatser efterfrågas, gärna i kombination med camping. 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Vissa förespråkade att hårda, tydliga och styrande övergånger är lämpliga. Detta skapar tydlighet mellan tätort och landsbygd. Detta undviker även att bebyggelse smetar ut landsbygdens karaktär. Tätorten möter ofta landsbygden på ett hårt sätt. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark upplevs som trist. Andra förespråker dock mer successiva eller organiska övergånger som upplevs som mer naturligt. 32 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

Underlag och källor Översiktsplan 2010, ÖP 2010. Upplands-Bro kommun, antagandehandling 2011-11- 09. Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Upplands-Bro kommun, Programsamråd, 2013-06-28. Kommunkarta till dialogworkshop, uppgift 2. Upplands-Bro kommun 2013. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013 33

Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.

Avgränsning av miljöaspekter ett första steg i miljöbedömningen av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro Programsamråd, 2013-06-28.

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Avgränsning av miljöaspekter - ett första steg i miljöbedömningen av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Programsamråd, 2013-06-28, handlingen reviderad 2014-01-22. Konsult: Tyréns. Författare: Åsa Norman, Veronika Driberg och Kathrin Nordlöf i samarbete med Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Upplands-Bro kommun och Tyréns. Layout: Tyréns. Tryck: - Omslagsbild: Västra Ryds kyrka foto av Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg från Plan- och exploateringsavdelningen, Åsa Bergström och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen, Maria Elfström från Tekniska avdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 2 Upplands-Bro kommun

Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Delområdesindelning... Programmets påverkan på möjligheten att uppnå miljömålen... Delområde A, Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna... 3.1 Områdets förutsättningar 8 3.2 Sammanfattning av program för delområdet. 8 3.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering. 8 3.4 Delområde A, Avgränsning av miljöaspekter 10 Delområde B, Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: Håbo-Tibble... 1 4.1 Områdets förutsättningar 18 4.2 Sammanfattning av program för delområdet 18 4.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering. 18 4.4 Delområde B, Avgränsning av miljöaspekter 20 Delområde C, Kungsängens övnings- och skjutfält... 28 5.1 Områdets förutsättningar 28 5.2 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktningar 28 5.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering. 28 5.4 Delområde C, Avgränsning av miljöaspekter 30 Delområde D, Tätortsnära landsbygd: Önsta, sjöarna-broängarna och Stäksön... 39 6.1 Områdets förutsättningar, D1, Önsta 39 6.2 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktning för delområde D1, Önsta 39 6.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering i delområde D1, Önsta. 39 6.4 Delområde D1, Avgränsning av miljöaspekter 41 6.5 Områdets förutsättningar, D2, sjöarna-broängarna 49 6.6 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktning för delområde D2, sjöarna-broängarna 49 6.7 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering - D2, sjöarna-broängarna 49 6.8 Delområde D2, Avgränsning av miljöaspekter 52 6.9 Områdets förutsättningar, D3, Stäksön 59 6.10 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktning för delområde D3, Stäksön 59 6.11 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering D3, Stäksön 59 6.12 Delområde D3, Avgränsning av miljöaspekter 60 Delområde E Varierad jordbruksbygd: Låssa och Lennartsnäshalvön... 6 7.1 Områdets förutsättningar, E1 6 7.2 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktningar för delområde, E1 68 7.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering, delområde, E1 68 7.4. Delområde E1, Avgränsning av miljöaspekter 70 7.5 Områdets förutsättningar, E2, Lennartsnäs 79 7.6 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktning för delområde, E2, Lennartsnäs 79. 7.7 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering i delområde E2, Lennartsnäs 79 7.8 Delområde E2, Avgränsning av miljöaspekter 8 Delområde F Skärgård: Smidö- Ådö och öarna... 9 8.1 Områdets förutsättningar, F1 89 Reviderad handling 2014-01-22 Sidan 3 av 108

8.2 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktningar för delområde, F1 90 8.3 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering, delområde, F1 89 8.4 Delområde F1, Avgränsning av miljöaspekter 99 8.5 Områdets förutsättningar, F2- öarna 98 8.6 Exempel på frågeställningar och planeringsinriktning för delområde F2- öarna 98 8.7 Sammanfattning av miljöfrågor att belysa i kommande planering i delområde F2-öarna 98 8.8 Delområde F2, Avgränsning av miljöaspekter 99 Reviderad handling 2014-01-22 Sidan 4 av 108

1 Inledning Följande dokument avser en avgränsning av miljöaspekter inför kommande planering i enlighet med program för översiktsplanering av landsbygden. Programmet är en fördjupning av arbetet i ÖP2010 med avseende på landsbygden. Arbetet med avgränsningen av miljöaspekter i programmet för landsbygden har bedrivits parallellt med konsult som tagit fram programtexten och konsult som genomfört kulturmiljöinventering. Texten avseende respektive områdes förutsättningar och exempel på frågeställningar och planeringsinriktningar är hämtade från programtexten vilken är utarbetad av Nyréns arkitekter. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden. Exempelvis de med särskilda naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Andra viktiga aspekter är skyddsområdet för Mälaren och strandskyddsregler. Detta dokument ska vara en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt planering och bygglovgivning. Avgränsningens struktur utgår från Upplands-Bro kommuns checklista inför behovsbedömning av detaljplaner. Checklistan har anpassats något till den mer övergripande nivån i landsbygdsprogrammet. Checklistan utgör ett samlat underlag för avgränsning av frågor knutna till miljö, hälsa och hushållning med mark, vatten och andra naturresurser. I checklistan redovisas miljöintressen som finns redovisade i kommunens och Länsstyrelsens databaser. Därtill kommenteras på vilket sätt miljöaspekten berörs av inriktningen i programmet för landsbygden och vilka typer av miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Förslagen i programmet kan påverka en miljöaspekt negativt eller positivt. Förslag till ny bebyggelse kan innebära påverkan i form av intrång i olika miljöer. Bebyggelse kan också påverkas av störningar i form av buller eller barriärer. För de miljöfrågor som bedöms som relevanta görs en första bedömning av hur de behöver belysas. Detta ger en hjälp inför fortsatt planering och bygglovgivning när det gäller att bedöma vilka ytterligare utredningar som behöver tas fram. Dokumentet utgör inte en konsekvensbeskrivning men i de fall det finns tydliga konflikter mellan olika aspekter finns en problematisering kring frågan. Reviderad handling 2014-01-22 Sidan 5 av 108

Delområdesindelning Utbredningen av delområden som beskrivs i dokumentet redovisas i figuren till vänster. Avgränsning av miljöaspekter - Ett första steg i miljöbedömningen av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro Reviderad handling 2014-01-22 Sidan 6 av 108