Joniserande strålning



Relevanta dokument
Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och nuklearmedicin

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Säkerheten vid kärnkraftverket

Kärnenergi. Kärnkraft

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Strålskyddsreglering

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Säkra dosgränser, finns det?

Joniserande strålning

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Joniserande strålning

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Vi gör samhället strålsäkert

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Gränsvärdet Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Joniserande strålning

Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Radon. Vad är radon? Hälsorisker Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

CESIUMPLAN för Gävle kommun

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

HÄLSOKONTROLL AV ARBERTSTAGARE I STRÅLNINGSARBETE

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Radioaktivitet i dricksvatten

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Strålsäkerhet för strålande läkare

YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

Föreläggande efter inspektion

2014:36. Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige. Jan Johansson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

Transkript:

Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015

Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus Radiovågor Synligt ljus Mikrovågor Elektriska / magnetiska fält

Radioaktiva ämnen Instabila atomkärnor har ett överskott av energi de sönderfaller och sänder ut energi i form av strålning joniserande strålning Sönderfallet mäts i aktivitet 1 Bq = 1 sönderfall per sek Halveringstiden talar om hur fort sönderfallet går Ex: I-131 Exempel på halveringstider: I-131 8 dygn Cs-137 Co-60 30 år 5,3 år 0 8 dygn 16 dygn

Olika strålslag Olika strålslag har olika egenskaper Det ställer olika krav på skydd Det ger olika biologisk effekt - om man får det i sig - eller på sig

Effektiv dos viktas för strålslag och olika organs strålkänslighet Sievert 1 Sv

Intern dos / Extern dos Intern dos strålkällan inuti kroppen - Sköldkörtelbehandling Radon i bostäder Extern dos strålkällan utanför kroppen - Röntgenbild Arbete vid reaktorn Olika ämnen söker sig till olika organ, beroende på kemisk form och intagsväg

Strålskydd Principer för att tillåta strålning: Tid - Det ska medföra nytta - Stråldoserna skall minimeras - Individen skall skyddas Kortare tid mindre dos Avstånd Längre avstånd mindre dos Skärmning Mera skärmning mindre dos Skydd mot kontamination - Kläder hindrar att radioaktivitet fastnar på huden - Andningsskydd hindrar att man andas in partiklar - Ät inte, drick inte och snusa inte

Dosgränser Personal i radiologiskt arbete Helkroppsdos Helkroppsdos 50 msv/år 100 msv/ 5 år Ögats lins Huden Extremiteter 150 msv/år 500 msv/år 500 msv/år Skydd för gravida kvinnor och ofödda barn Fostret 1 msv Allmänheten Allmänhet Närboende till kärnkraftverk 1 msv 0,1 msv /år

msv Antal Doser på Ringhals Stråldoser till personal 2012 400 350 300 Ringhals Entreprenörer 250 200 150 100 50 0 0,1-0,3 0,4-1,0 1,1,-2,5 2,6-5,0 5,1-10,0 10,1-15,0 15,1-20,0 Dos (msv) Utsläpp från Ringhals - Dos till närboende 0,100 0,090 0,080 0,070 0,060 0,050 0,040 0,030 0,020 0,010 0,000 0,00065 0,00054 0,00053 0,00046 0,00052 0,00052 0,00040 0,00031 0,00029 0,00030 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,00023

Skador från strålning Akuta skador: Akut strålsjuka - höga doser under kort tid - mer än 500 msv - (Ev risk inne i stationen efter olycka) Fosterskador - ofödda barn är känsliga - mer än 100 msv är abortindikation Sena skador: Cancer - ingen nedre gräns - 5% större risk per 1000 msv Ärftliga skador - ingen nedre gräns - har aldrig kunnat påvisas hos människan

Översikt stråldoser Akut strålsjuka Dos 0 3000 1000 2000 4000 5000 msv Naturlig bakgrund Radon 200 Bq/m 3 Gräns för strålningsarbete 0 30 10 20 40 50 m Sv Utsläppsgräns 0 Exkl kol-14 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Ringhals utsläpp 0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005

Cancerrisken Kvantifiering av risken: Stråldosen 1 Sv ger en ökad risk för cancer med 5 % (genomsnitt över alla åldrar)

Joniserande strålning påverkar DNA

Påverkan av cellen

Kunskaper sedan mer än 100 år Röntgen upptäcktes 1895 Diagnostik etablerades snabbt Terapi provades redan ca 1900 Strålning och radioaktivitet blev TRENDIGT! Strålskyddet strukturerades under 1920-talet - akuta skador skulle förhindras Internationella strålskyddskommissionen ICRP I efterkrigstiden blev skyddet för sena skador styrande

Naturlig bakgrund Doser till oss alla En person I Sverige erhåller I genomsnitt per år: Radongas inomhus Strålning från mark och byggmaterial Kosmisk strålning från rymden Naturliga radioaktiva ämnen i kroppen Föda och vatten Medicinska undersökningar TOTALT (icke-rökare) TOTALT (rökare) 0,2 / 1,5 msv 0,6 msv 0,3 msv 0,2 msv 0,2 msv 0,9 msv 2,4 msv 3,7 msv

Kärnklyvningsprocessen producerar energi Produktionen av en stor mängd energi ger även radioaktiva ämnen: atomkärnor som innehåller mer energi än de ska och som därför sönderfaller genom att sända ut strålning joniserande strålning

Reaktorsäkerhet Barriärer mot spridning av radioaktiva ämnen Kemisk form Tät kapsling Tätt Primärsystem Tät Reaktor- inneslutning

Olycksscenario Radioaktiva ädelgaser Radioaktiv jod Radioaktiva partiklar Jod Ädelgaser Partiklar Markbeläggning

Strålskydd i kontaminerat område Ädelgaser: Skärmning (Passerande moln) Mera skärmning = mindre dos Utnyttja byggnader källaren Jod: Jodtabletter Jodtabletter blockerar upptag Markbeläggning: Minimera tid Kortare uppehållstid - mindre dos Evakuering kan bli aktuell Skydd mot kontamination - Tät klädsel + andningsskydd - Dusch och klädbyte - Normala hygienåtgärder - Dryck ur slutna förpackningar - Sanering före måltid

FNs strålningskommitté: stråldoser och hälsoeffekter efter Tjernobyl Cirka 50 personer döda (28 initialt) 134 strålsjuka, räddningsarbetare 116.000 evakuerades 1986 Senare omflyttningar 220.000 6000 extra fall av sköldkörtelcancer hos barn (radioaktiv jod - 8 dagars halveringstid) Flera fall av sköldkörtelcancer väntas framtiden bland dem som var barn vid olyckan Förutom ökning av sköldkörtelcancer finns inga tecken på fysiska hälsoeffekter orsakade av strålning Inga belägg för allmän ökning av cancer-frekvensen relaterad till strålningsexponering Inga tecken på ökad dödlighet orsakad av strålning Inga tecken på icke-dödliga fysiska sjukdomar orsakade av strålning

Haverifilter

Fukushima Daiichi händelseförlopp Jordbävning Styrka 9 på Richterskalan 11/3 2011 Reaktorerna stängs omedelbart med snabbstopp Strömförsörjning från yttre nätet slås ut av jordbävningen Kylning av restvärme sker med dieselgeneratorer Tsunami En timme efter Jordbävningen En 10-14 m tsunamivåg, slår ut dieselgeneratorerna Stationen fylls av vatten och bråte Kylning med isoleringskylning: ångturbin+batterier Kylning med vatten Temperatur och tryck ökar, väteexplosion, Radioaktivt vatten blandas med havsvatten

Fukushima 2011 Vad är känt tre år senare Strålskydd räddningsarbetare - 6-10 arbetare med doser över 250 msv vardera ( gränsen för räddningsarbete höjdes till 250 msv ) - genomsnittlig stråldos i mars 2011 22 msv/anställd - ca 10 kontaminerade - ca 20 skadade av vätgasexplosion (De dödsfall som inträffat på och utanför kraftverket orsakade av direkta skador från jordbävning eller tsunamin) Strålskydd omgivning - ca 145.000 evakuerade - evakuering inom 20 km - i vissa områden upp till 50 km - inomhus i området 20-30 km (återflyttning pågår) - jodtabletter användes i begränsad omfattning - restriktioner på livsmedel och vatten - restriktioner på fiske

Möjliga hotscenarier Radioaktivt förorenade områden (Utarmat uran) Reaktorer, Sabotage Olyckor Utrustning för strålbehandling Skadade strålkällor Stulna källor Stulna källor/avfall + sprängämne Smutsiga bomber Radiologisk kriminalitet

Intressanta länkar om strålning Strålsäkerhetsmyndigheten www.ssm.se - Behöver man snabbt komma i kontakt med en strålskyddsexpert ska man ringa larmnumret 08 454 24 66 och begära att få kontakt med Tjänsteman i Beredskap (TiB) på SSM Finska myndigheten STUK har en bra hemsida www.stuk.fi/sv_fi KSU analysgruppen (många länkar) www.analys.se Boverket om radon www.radonguiden.se FN-organet UNSCEAR www.unscear.org Landstinget Halland har sjukhusfysiker Halmstad: Ragnar Kullenberg o Jimmy Börjesson Varberg: Jonas Söderberg Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Tel: 0340-66 73 65 E-post: dan.aronsson@vattenfall.com

Slutord Joniserande strålning ska mötas med respekt hellre än med rädsla och riskerna med den ska sättas i relation till andra risker * * Fritt översatt från engelskan ur ICRP-publikation 60, 1991

Stråldoser för vanliga röntgenundersökningar Effektiv dos (msv) 1000 100 Genomlysning vid intervention Kranskärl 10 Buk, bröstkorg CT 1 Bäcken, rygg 0.1 Mammografi, lungröntgen 0.01 Tandröntgen (1 bild)