Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211
Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen Sjöfart 5 Arbetskraftsbrist 7 Efterfrågan / Nettotal 9 Utbudet av arbetskraft 9 Sysselsättning 11 Personaltillskott 12 Manskap 12 Sjöbefäl 13 Intendenturutbildning 14 Könsfördelning 14 Arbetslöshet och programinsatser 15 Arbetsförmedlingen Sjöfart 15 Programinsatser 16 Varsel och arbetslöshet 16 Regional utveckling & branschspecifika frågor 18 Infrastrukturen och investeringar 19 Sammanfattning 21 Yrkesbarometer på ett års sikt 22 Prognosen för 211 genomfördes under september och oktober 21. Med angivande av källa är prognosmaterialet fritt att använda och citera. Ansvarig utredare: En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår webbplats www.arbetsformedlingen.se under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också prognoserna för samtliga län i Sverige.
2 Bakgrund Med 2 7 km har Sverige den längsta kuststräckan av alla EUländer. Inom landets gränser finns dessutom 6 öar, 95 sjöar samt 1 km kanaler. Sverige är transportmässigt att betrakta som en ö. Vi är helt beroende av sjöfarten för vår utrikeshandel och överlevnad. Framför allt för att vi exporterar en större del av vår produktion än många andra länder. Sverige har en stor basindustri med bland annat oljeprodukter, skogsprodukter, järn- och stålprodukter samt även spannmål. Den globala finanskrisen har haft allvarliga effekter på hela transportsektorn. För enskilda redare i Sverige har den ekonomiska situationen resulterat i att man flaggat ut fartyg för att minska kostnaderna. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: 9 procent av vår handel går sjövägen 95 6 fartygsanlöp Omsättningen av gods motsvarar nästan 2 ton per svensk Mer än 29 miljoner passagerare reser med färjor till, från och inom landet. Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för ca 4 miljoner passagerare varje år. Cirka 5 miljoner bilar transporteras på färjor 25 personer sysselsätts i sjöfartsklustret. Dessutom tillkommer turismen. (se bild nedan) Källa: Tillväxtanalys
3 Efterfrågan på arbetskraft Svenska handelsflottan Den svenskflaggade handelslottan minskade med 3 fartyg, eller 12,5 procent, under 29. I år har eller finns det långtgångna planer för att upp emot 5 fartyg kommer att lämna Sverige till förmån för utländska register. Detta motsvarar nästan en fjärdedel av den svenskflaggade flottan. Den svenskkontrollerade handelsflottan bestod den 1 januari 21 av totalt 569 fartyg. Svenska handelsflottans utveckling ( 3 bruttoregisterton) Antal fartyg 7 6 5 4 3 2 1 1995 1996 1997 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Utländsk flagg Svensk flagg Den svenskkontrollerade handelsflottan är mindre än hälften så stor som på 199- talet. Idag kontrollerar Sverige endast,67 procent av världshandelsflottan. 25 Svenskkontrollerade handelsflottan 1 januari 21 2 Antal fartyg 15 1 Utländsk flagg Svensk flagg 5 Bulkfartyg Container Offshore Passagerar Kylfartyg Roro Tankfartyg Övriga Källa: Lighthouse
4 Tillskott till handelsflottan Trots att det har skett en kraftig minskning av väntade nyleveranser växte ändå världshandelsflottan med närmare 7 procent 29. Vissa räknar med ett fortsatt årlig nytillskott på över 11 procent. Under 29 tog svenska rederier leverans av 12 nya fartyg, varav 5 fick svensk flagg. Levererade nybyggda fartyg för svensk räkning 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 23 24 25 26 27 28 29 Utländsk flagg Svensk flagg Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse I december 21 fanns det 46 fartyg i order för leverans under de kommande åren. Svenska rederiers nybyggnadsprogram Antal fartyg 12 1 8 6 4 2 1987 1988 1989 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 (dec)
5 Antalet anmälda platser hos Af Sjöfart Prognosen för året är att det kommer att ledigförklaras runt 1 35 platser. Detta är en uppgång på 1 procent jämfört med 29. Antal platser 8 7 6 5 4 3 2 1 1992 1993 Källa: Arbetsförmedlingen Antal nyanmälda platser 1992-21 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 (beräknat) Det faktum att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 27 har gjort att antalet platser minskat då de arbetssökande kontaktar rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras ej på Arbetsförmedlingen.
6 Antal platser uppdelat per avdelning: Antal platser Antal platser Antal platser 3 25 2 15 1 5 14 12 1 8 6 4 2 3 25 2 15 1 5 Inkomna platser 1992-21 (Däck) 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Inkomna platser 1992-21 (Maskin) 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 (ber.) Inkomna platser 1992-21 (Intendentur) 1992 1993 1994 Källa: Arbetsförmedlingen Däcksmanskap Fartygsbefäl 27 28 29 21 (ber.) Fartygselektriker Motormanskap Maskinbefäl 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Mässman Kock 21 (ber.)
7 Arbetskraftsbrist Svårigheten att hitta kompetent arbetskraft har under den senaste högkonjunkturen varit ett av de största tillväxthindren för företag i många branscher. Även i tider med arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. 21 procent av de intervjuade sjöfartsföretagen hade på grund av bristen på kvalificerat sjöfolk tvingats till att rekrytera utomlands. Andelen företag som rapporterar om arbetskraftsbrist är trots lågkonjunkturen fortfarande på en hög nivå. Andel företag med arbetskraftsbrist 24-21 1% 8% 6% 4% 2% % Höst '4 Vår '5 Höst '5 Källa: Arbetsförmedlingen Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår 9 Höst '9 Vår '1 Höst '1 Ingen brist Brist Någonting som kan komma att bidra till framtida arbetskraftbrist är de kommande pensionsavgångarna. Situationen är densamma i de flesta EU-länder. Särskilt många avgångar är att väntas de närmaste tio åren. Åldersstruktur bland aktiva sjömän på svenska fartyg 29 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-84 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse
8 Genomsnittsåldern för sjöanställda har mellan 26 och 29 ökat med över 11 procent. 44 43 42 41 4 39 38 37 36 35 Genomsnittsålder på aktiva sjömän på svenska fartyg 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse Bristen på erfarna fartygsbefäl har ökat sedan vårens mätningar. Bristyrken och antal vakanser 26-21 Antal vakanser 12 1 8 6 4 2 Maskinbefäl Fartygsbefäl Kock/Kallskänka/Mässman Motorman Matros Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst '9 Vår '1 Höst '1 Prognostillfälle Källa: Arbetsförmedlingen
9 Efterfrågan / Nettotal I början av 197-talet hade den svenska handelsflottan cirka 25 ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat, dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. Ett fartyg som på 197-talet hade 3 personer ombord har idag bara 1-12 personer för att utföra samma uppgift. Ett fartyg behöver normalt anställa 2,3 gånger så många personer som skall utgöra besättningen, eftersom personalen vanligen är ledig under lika lång period som man arbetar ombord. Ombordpersonal har ofta så kallad komprimerad arbetstid, vilket innebär att man arbetar minst 72 timmar per vecka under den period man är till sjöss. Förutom kompensation för inarbetad tid tillkommer även semester, helgdagar, sjukdom och utbildning. Nettotalet; det tal som visar andelen arbetsgivare som har angivit en ökning minus de som har angivit en minskning av sin efterfrågan, visar negativ trend för det kommande året. Nettotal Andel arbetsgivare som har angivit en ökning minus de som har angivit en minskning av efterfrågan 15 1 5-5 -1 Höst '4-15 Källa: Arbetsförmedlingen Vår '5 Höst '5 Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst 9 Vår '1 Höst '1 Senaste 6 mån. Kommande 6 mån. 6-12 mån. framöver Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Ett fartyg är ett samhälle i miniatyr. Detta innebär att de ombordvarande måste ha utbildning och kompetens så att alla situationer kan behärskas. Om en olycka inträffar måste besättningen var utbildad och tränad för att själva ta hand om åtminstone den första insatsen.
1 En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Detta beror framför allt på den nya synen på sjösäkerhet internationellt. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år. Teknisk personal har en stor arbetsmarknad inom kraftverk, fjärrvärme och i processindustri, i Sverige eller internationellt men även inom inspektion och planering för underhåll eller nybyggnation inom ett rederi. För nautiker är det vanligt att man vidareutbildar sig för att arbeta med planering av last, rutt, underhåll eller nybyggnation inom ett rederi. Även andra aktörer, som hamnar, försäkringsbolag, klassningssällskap och statliga verk, har behov av att rekrytera erfaren personal och många inom dessa organisationer har tidigare arbetat till sjöss. Nedanstående bild visar klart att en sjöman kan bo vart som helst i landet. Källa: Tillväxtanalys
11 Sysselsättning Antalet aktiva sjömän på svenska fartyg har hållit sig på en stadig nivå de senaste åren. Det antal som sysselsätter sig som sjömän är idag runt 14 1. Av dessa är närmare 5 procent så kallade TAP 1 - anställda. 25 Besättning på svenskkontrollerade fartyg Antal anställda 2 15 1 5 1991 1992 1993 1994 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse Antal anställda 35 3 25 2 15 1 5 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Ombordanställda i svenska rederier 29 (handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 3) Kvinnor Män Befälhavare Styrmän Däckspersonal Maskinbefäl Maskinpersonal Ekonomiföreståndare Övrig ekonomipersonal Kvinnor Män Källa: Trafikanalys 1 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av bemanningen ombord på lastfartyg i internationell fart kan bestå av utländska medborgare enligt särskilda kollektivavtal. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.
12 Personaltillskott Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjade sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 21 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren 213. För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 21 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 214 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast 216. Manskap För att få behörighet som matros eller motorman krävs 18 månaders tjänstgöring på däck eller maskin. För länge sedan var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget genom att ingå i arbetslag med erfaret sjöfolk. Idag sker istället utbildningen av matroser och motormän på gymnasieskolans treåriga sjöfartsprogram. Utbildningen ges vid skolor i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Öckerö, Göteborg, Tjörn, Orust, Helsingborg samt en KY-utbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Förutom dessa skolor finns det andra utbildningar som är inriktade mot sjöliv men dessa leder inte till någon behörighet som matros eller motorman. Gymnasieskolornas elever har under det senaste året kommit haft problem med att hitta praktikplatser då flertalet av dessa har gått åt till att täcka sjöbefälsskolornas behov. Gymnasieeleverna har dock möjligheten att på egen hand söka praktik på rederier som inte är svenskt men som uppfyller Transportstyrelsens krav. Även diskussioner att köpa in platser ombord på fartyg har kommit igång. Görs inte något finns det en risk att utbildningsplatserna måste minskas. Antal elever 16 14 12 1 8 6 4 2 Christopher Polhem, Visby Härnösands gymnasium Manskapselever HT 21 Rönnowska, Helsingborg Sjöfartsgymn, Tjörn Sjömanssk., Stockholm Törnströmska, Karlskrona YTC Lindholmen Öckerö gymnasie Kalmar Praktiska Baggium, Orust Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse
13 Då arbetsmarknaden är mättad i dagsläget har både matroser och motormän svårt att hitta arbete. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på Sjöfartshögskolorna vid Linnéuniversitetet i Kalmar och vid Chalmers i Göteborg. Svenska studenter kan även studera på Åland samt i Åbo. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år beroende på nivå och om praktiken varvas i utbildningen eller om praktiken fullförs före och / eller efter studierna. Våren 21 utexaminerades 43 från sjökaptenslinjen samt 43 från sjöingenjörslinjen. Antal studenter på sjökaptensprogrammet 22-21 Sjökapten i Göteborg Sjökapten i Kalmar Antal studenter 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet
14 3 Antal studenter på sjöingenjörsprogrammet 22-21 Sjöingenjör i Göteborg Sjöingenjör i Kalmar 25 Antal studenter 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet En stor del av ökningen är att de sökande som redan har sjötid är garanterad plats på de 3-åriga linjerna. Det är då främst matroser och motormän som ej har hittat arbete som istället sökt sig till fortsatt utbildning. Chalmers tar dock från höstterminen 212 bort denna möjlighet. Även fast det i dagsläget finns få lediga platser beräknas i stort sett samtliga examinerade från både sjöingenjörs- samt sjökaptensutbildningarna vara ute i arbete. Enligt ISF / Bimco Manpower kan scenariot utvecklas till ett internationellt befälsöverskott på 2 procent år 22. Intendenturutbildning På gymnasieskolor i Göteborg och Helsingborg finns sjöfartsinriktade intendenturutbildningar för last- och passagerarfartyg. I Härnösand finns motsvarande för färjor. Könsfördelning Bland de sjömän som fanns registrerade i det svenska sjömansregistret vid början av 21 så utgjorde kvinnorna 2 procent De är inte bara få, de är dessutom överrepresenterade i färjetrafiken där 3-4 procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen är anställd i maskin. Inom intendenturen är siffran 41 procent. Andelen kvinnor i olika utbildningar tycks dock vara i ökande. Alla i branschen är idag överens om att kön saknar betydelse och att ingen redare skulle ha något emot att anställa en kvinna lika gärna som en man. Det kan också vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är 5 procent. För matroser ute till sjöss är 17 procent kvinnor medan de kvinnliga motormännen endast uppgår till 1 procent.
15 Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Sjöfart Arbetsförmedlingen Sjöfart är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Sjömansförmedlingen har i dagsläget sex anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. I dagsläget har Arbetsförmedlingen Sjöfart 375 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 773 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså i dagsläget till 1 148 pesoner. Antal sökande 14 12 1 8 6 4 2 Totalt antal inskrivna sjösökande Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Vår '9 Höst '9 Vår '1 Höst '1 Lokala Af Af Sjöfart Källa: Arbetsförmedlingen Antal inskrivna sjösökande december 21 Antal inskrivna 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Arbetsförmedlingen Maskinbefäl Maskinmanskap Fartygselektriker Fartygsbefäl Däcksmanskap Kocksteward Mässman Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibitr. Servitris, fartyg Intendenturpers. Övriga Af Af Sjöfart
16 Programinsatser Arbetsförmedlingen vidareutbildar sjösökande inom en rad olika ämnen för att öka deras chanser till arbete. Dessa kurser riktar sig både mot sjöarbetsmarknaden men även mot arbeten i land. Varsel och arbetslöshet Antalet inkomna varsel har ökat markant de senaste åren. Det är sannolikt att varslen kommer att hålla i sig även under 211. 1 9 8 Varslade inom näringsgrenen "Sjötransport" Antal varslade 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 (beräknat) Källa: Arbetsförmedlingen Andelen inskrivna arbetslösa har de senaste åren och fram till hösten 28 stadigt minskat. Arbetslösheten för sjömän väntas bli cirka 9,8 procent år 211 samt 4,1 procent år 212. Dessa siffror är dock osäkra då de baseras på en mindre del av sjöfartsföretagen. Arbetslösheten tenderar att minska under sommaren tack vare skärgårdstrafiken. Den ökar sedan under senare delen av hösten fram till första månaderna på våren. En hel del sjömän har alternativt arbete under vintern.
17 Antal inskrivna arbetslösa per avdelning: Antal arbetslösa Antal arbetslösa Antal arbetslösa 6 5 4 3 2 1 3 25 2 15 1 5 4 35 3 25 2 15 1 5 1992 1993 1992 1993 1992 1993 Källa: Arbetsförmedlingen Däck (Årsgenomsnitt) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Maskin (Årsgenomsnitt) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Intendentur (Årsgenomsnitt) Fartygsbefäl Däcksmanskap 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Mas kinbefäl Motormanskap Fartygselektriker 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Kock Mässman 29 21
18 Regional utveckling & branschspecifika frågor Sverige saknar, i dagsläget, en samlad nationell maritim strategi. Av tradition har de olika klusterdelarna verkat utan större samverkan. En samlad svensk sjöfartsnäring är inte bara bra för Sveriges ekonomi och sysselsättning, det innebär också ökad tyngd och inflytande för Sverige i internationella sammanhang där regler sätts för handel, havsmiljö och sjösäkerhet. Dessutom är det inte bara positivt för sjöfarten i sig, utan även för stödfunktioner runtom, som till exempel underleverantörer. Sjöfarten har inte varit en lika självklar del i infrastrukturplaneringen som övriga transportslag men under 28 fick sjöfartens infrastruktur för första gången vara en integrerad del av den nationella infrastrukturplanen och såväl farleder, slussar och kanaler som anslutningar till hamnar i form av väg- och järnvägsinvesteringar finns med. Vattenvägen kan minska transportbehovet på väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landinfrastrukturen. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiskt även på kort sikt, eftersom fartygen inte kräver samma investering i bränsledistribution som t ex bilen. Det är framför allt miljöskäl som talar för ett ökat utnyttjande av vatten som bärare av godstransporterna. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett tåg på 71 kilometer. Dessutom kostar det t.ex. endast 25,- att frakta en TV från Asien till Sverige. Under den senaste tioårsperioden har våra grannländers regelverk anpassats till de internationella förhållandena, genom införandet av bland annat tonnageskatt 2 och så kallade öppna internationella register. Sverige, som inte har infört ovanstående, har dock andra stöd som t.ex. nettomodellen 3 och TAP-avtal. När NIS (Norskt internationellt skeppsregister) infördes innebar det att utländskt sjöfolk kunde anställas på så kallade lokala villkor, exempelvis filippinska sjömän på filippinska kollektivavtal. Detta gjorde att många norska sjömän blev arbetslösa. Regeringen har sammanställt en utredning som ska se över förutsättningarna för och säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter, samt frågan om ett internationellt register. Risken / chansen för ett svenskt internationellt skeppsregister är enligt betänkandet relativt liten men det återstår fortfarande att ta fram andra lösningar för hur man ska kunna behålla de svenskflaggade fartygen. 2 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. 3 Skatteavdrag för ombordanställda på internationellt konkurrensutsatta handelsfartyg och färjor.
19 Infrastrukturen och investeringar Sverige har idag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Tillsammans står dessa för 8 procent av all trafik över svenska hamnar. Resten transporteras över de drygt 5 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. Drygt 7 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sjötransporterna i Stockholm är stora delar sjöfart på inre vattenvägar, i Göteborg havs- och kustsjöfart samt i Malmö färjetrafik. Göteborg är dessutom den enda hamnen i Skandinavien som har transocean linjetrafik. Källa: Sjöfartsverket
2 Sjöfarten finansierar sitt eget trafikverk och sitt eget infrastrukturbehov genom farledsavgifter på gods och fartyg, lotsavgifter mm. Den planerade investeringsvolymen för hamnarna under perioden 21 214 uppskattas till 11,6 miljarder kronor. Källa: Sjöfartsverket
21 Sammanfattning Den pågående utflaggningen kommer att resultera i allt färre svenska ombordjobb samt färre svenska rederier. Detta i sin tur gör att vi får färre svenska beslutsfattare och det minskar lojaliteten mot svenska leverantörer. Det är viktigt att mänsklig och teknisk kompetens värnas i Europa till stöd för hållbara och konkurrenskraftiga sjötransporter, även efter det nuvarande konjunkturläget. Brist på kvalificerat sjöfolk medför en risk för att man inte klarar den framtida uppgången. Andra förutsättningar för europeisk sjöfart är effektivisering av transportsystemet, stärkt sjösäkerhet, minskad miljöpåverkan samt att skapa stabila och konkurrenskraftiga sjötransporter. Svenskt manskap kommer att ha det svårt då de internationellt sett har en högre lönekostnad än andra nationaliteter. Det är framförallt de yngsta sjömännen som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Flertalet befäl har erbjudits anställning ombord på utflaggade fartyg men på sikt ligger även de i riskzonen. Seniorbefälen har däremot en relativt säker framtid. Sjöfarten är en näring som står inför olika former av utmaningar under kommande år, men den är livskraftig och blickar framåt. Sjöfarten är avgörande för en ökad välfärd!
22 Yrkesbarometer på ett års sikt Fartygsbefäl Däckspersonal Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker Kocksteward Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Mässman Intendenturpersonal Servitör/servitris, fartyg I stort sett balans Mer påtagligt överskott Någon brist Mer påtagligt överskott I stort sett balans Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott I stort sett balans Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Källor Arbetsförmedlingens prognos Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån Sjöfartens bok Sjöfartsverket / Transportstyrelsen / Trafikverket Skärgårdsredaren SUI Sjöfartens utbildnings institut Svensk Sjöfarts tidning / Scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening tidskriften Sjöbefäl tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands Sjöfart & Handel
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa