Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet
Naturvårds- och Miljöproblem Torvtäktsverksamhet har prövats i domstol (Claes Borgström) för att se om ett planerat objekt kan stoppas pga de miljöproblem som uppstår Naturvårdsproblem växt och djurliv utplånas inom täktytan Dammproblem främst vid frästorv Bullerproblem (24 h juni-början augusti) Trafikproblem transporter från stackplatser till värmeverk Påverkan av dräneringsvatten på recipientvattendrag
Torvbrytningens omfattning i Sverige 2 milj m 3 2 TWh (0,7 %)
Brytningsmetoder - Frästorv 2 cm torv/skörd torkas 2-3 dagar 10 skördar (juni början augusti 50 % vattenhalt
Brytningsmetoder - Stycketorv Torven skruvas upp genom munstycke 2 3 skördar/år Torkning mindre väderberoende
Dikning av myr innan torvtäkt Tegdike Myr Täktyta Primärdike Bäck Sedimentationsbassäng
Dikning av torvtäkter Primärdike avskärande dike Tegdike 20 m mellanrum
Vattenkemiska data från Holån, Hälsingland 50 m uppstr. myren 1 km nedstr. myren Period med. min. max. med. min. max. ph dec 82 - sep 83 6.0 5.5 6.8 6.1 5.2 7.1 Alk (mekv/l) dec 82 - sep 83 0.139 0.038 0.230 0.360 0.169 0.500 Part. kol (mg/l) dec 82 - juli 83 0.45 0.26 0.64 15.75 0.89 40.25 Susp. mat. (mg/l) aug 82 - okt 83 4.8 3.9 5.6 24.6 15.5 41.6
Torvtäkter ligger i stora myrområden ett provtagningsproblem Uppströms nedströms studier (myrpåverkan vs torvtäktspåverkan) Före efter studier (4 år?) Jämföra påverkade med icke påverkade vattendrag (likartade vattendrag?) Experimentella studier för att förstå orsakssamband
Myrpåverkan referensvattendrag utan torvtäktspåverkan n MnO 4 420 nm NO 3 -N <250 möh 39 0,480** 0,411** -0,405* >250 möh 22 0,174 0,046-0,420
Myrpåverkan referensmaterial utan torvtäktspåverkan n Stensimpa (täthet) Öring (täthet) Dagsländor (täthet) <250 möh 39-0,370* -0,321* -0,370* >250 möh 22-0,360-0,051-0,203
Myrmarkers påverkan på vattendrag innan torvtäktsdikning Myrmark i avrinningsområdet gör vattendrag: Brunfärgade Surare Lägre kvävehalter Lägre artantal och täthet av de flesta bottendjur Högre täthet av knott Lägre täthet av öring och stensimpa
Fördelning av provtagningslokaler, jämförande studie
En lokal i ett vattendrag ett objekt med mätpunkter
Variabler som beskriver vattendrag och lokal Beskrivning av fysisk miljö Karaktärisering av avrinningsområde 11 variabler Karaktärisering av lokal 14 - - Vattenkemi 8 - - Beskrivning av biota Vattenmossa 1 - - Bottenfauna 12 - - Fisk 4 - - Summa: 50 - -
Går det att skilja torvtäktslokaler från referenslokaler?
Vad skiljer lokalerna?
Närsalter och ph i recipientvatten
Bottenfauna i recipientvatten
Fiskar i recipientvattendragen
Öringens reproduktion störs om bottnarna belastas med finsediment
Optimal kornstorlek i öringens lekbädd? Kornstorlek (mm) Överlevande (%) Outvecklade (%) 32 87 0 18 95 0 9.6 77 25 4.8 53 75 1.5 33 97 (Olsson & Persson, 1986)
Problemen börjar vid ca 20 % finmaterial (Olsson & Persson, 1988)
Torvmaterial som föda för detritusätare? Björk Torv N% 0.97 1.80 C/N 53 29 Fenoler 3.4 12.0 (mg/kg)
Torvtäktsdikningens påverkan på recipientvattendrag Ökad belastning av minerogent och organiskt material Ökad belastning av närsalter främst kväve ph och alkalinitetsökning i de flesta fall Inga stora förändringar i vattenavrinning från dikad myr Ökad täthet och artrikedom av bottendjur Minskad täthet och reproduktion hos öring och stensimpa på lägre höjd över havet
Sedimentationsbassänger anläggs för att minska materialtransporten till vattendragen Dåligt fungerande!!
Sedimenteringsbassängers effekt procentuell reduktion Q (l/s) Partikulärt kol (Ändring i %) Susp. material (Ändring i %) Ringmyran 15/9 20 1-40 Ringmyran 26/10 8 13-19 Skrottmyran 15/9 74 27-27 Skrottmyran 26/10 15 12-2 Näsmyran 15/9 69-9 -6 Näsmyran 26/10 68-37 -15 (Johansson, 1984)
Sedimentationseffektivitet (Johansson, 1984) Fall 1: 0.1l/s*ha Fall 2: 3 l/s*ha
Hur skall en fungerande bassäng utformas? Yta > 5 m 2 /ha (yta relaterad till täktytan) Djup > 2 m (för att inte vinden skall virvla upp sedimenterat material Bräddavlopp (för att minska strömhastigheten vid botten) Tömning (fungerar bassängen måste den tömmas) Översilning av myrmark, ett effektivt sätt att begränsa främst den minerogena belastningen
Efterbehandling av torvtäkt Ca 0,5 m torv lämnas Anläggning av viltvatten Beskogning Energiskog Skall ytan beskogas blandas kvarvarande torv med underliggande mineraljord. Dikessystemet måste hållas öppet. Gödsling med framför allt fosfor krävs. Läckaget av fosfor är påtagligt från myrmark.