Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag

Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag Hur har de valts ut och på vilka grunder? Författare: Ingela Andersson Handledare: Mats Eklöf vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning 2005-2007 September 2007 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Sektionen för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag Hur har de valts ut och på vilka grunder? Författare: Ingela Andersson Handledare: Mats Eklöf vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg September 2007 Abstrakt Studiens syfte var att ta reda på vilka kriterier som låg till grund för val av hörselskydd till bullerexponerad personal på ett textilföretag där personalen exponeras för hörselskadligt buller. Detta undersöktes med hjälp av enkätformulär där arbetsledare på virkeri och väveri-avdelningen besvarade frågorna. Resultaten visade på att hörselskydd köptes in centralt och delades ut till arbetstagarna vid nyanställning. Trots detta uppgav arbetsledarna olika faktorer som var viktiga vid valet av hörselskydd där komfort och bullerkartläggnings resultat var de viktigaste kriterierna. Brist på kunskap om bullernivå och vilket hörselskydd som var mest lämpligt uppgavs av några arbetsledare. Resultat från jämförbara studier har inte kunnat hittas. Nyckelord Hörselskydd, hörselnedsättning, utprovning av hörselskydd, användning av hörselskydd Sektionen för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Hörselskydd... 4 Buller... 5 Undre insatsvärde... 6 Övre insatsvärde... 6 Beskrivning av företaget... 7 Syfte... 7 Specifika frågeställningar... 7 Metod (empirisk studie)... 8 Urval... 8 Instrument... 8 Genomförande... 8 Analys/Bearbetning... 9 Etisk avvägning... 9 Resultat...10 Inköp av hörselskydd...10 Bullerkartläggning...11 Kriterier för val av hörselskydd...12 Kunskap om ljudnivåer i arbetslokalen...13 Kunskap om vilket hörselskydd som är mest lämpligt...14 Diskussion...15 Metoddiskussion...15 Resultatdiskussion...15 Referenser...18 Bilaga 1 (2)... Bilaga 2 (2)... 3

Introduktion I mitt arbete som företagssköterska kommer jag i kontakt med flera företag där det förekommer hörselskadligt buller. Under våren 2006 har jag utarbetat ett hörselvårdsprogram där vi på företagshälsan kan hjälpa kunden att på ett systematiskt sätt arbeta för att minska risken för hörselskada orsakad av buller ute på företagen. Hörselvårdsprogrammet innefattar bullerkartläggning, regelbundna hörselundersökningar, information till de anställda, rådgivning om lämpliga hörselskydd samt stöd vid utarbetandet av åtgärdsförlag och upprättandet av handlingsplaner. Vid samtal med anställda i samband med hörselundersökning framkommer ofta att de har bristfällig kunskap om vilket hörselskydd som ska användas. De lyfter ofta på hörsel kåpan vid samtal och upplever att hörselskyddet inte har den komfort som önskas. Det är sällan som hörselskyddet är individuellt utprovat vilket leder till att bärtiden begränsas. De värden på bullerexponering som blivit kända vid bullerkartläggningen tillsammans med den enskildes hörseluppfattning är en förutsättning för att rätt hörselskydd ska kunna provas ut. Min erfarenhet är att företaget sällan tar hjälp av företagshälsovården vid val av hörselskydd. Därför har jag valt att undersöka hur hörselskydden väljs ut. Bakgrund Hörselskydd Även om ljuddämpande åtgärder vidtagits i nybyggda och befintliga anläggningar, kan ljudnivån vara så hög att det finns risk för hörselskada. Man behöver då använda hörselskydd. 4

Om bullerexponeringen för arbetstagare överstiger de gränsvärden som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller, AFS 2 005:16 ska hörselskydd som är anpassade för ändamålet användas och underhållas väl. (1) Det är mycket viktigt att hörselskydden används hela tiden i miljöer med hörselskadligt buller. Även om skydden bara tas av under en kort tid i en sådan miljö, minskar skyddseffekten drastiskt. Därför är det viktigt att välja bekväma hörselskydd som kan bäras hela arbetsdagen. Den enskilde användaren bör ges tillfälle att prova och välja mellan flera olika typer av hörselskydd som samtliga uppfyller dämpningskraven för den aktuella arbetsplatsen. För att upprätthålla god tal kommunikation och förmågan att höra varnings-signaler är det viktigt att undvika alltför hög dämpning. Detta är speciellt viktigt för personer med nedsatt hörsel. (1) Omkring 350 000 personer använder hörselskydd i Sverige i sitt arbete Vid en studie som gjort på Volvo Olofströmsverken från 1986 till 1992 har man undersökt komfort och bullerdämpningsegenskaper hos hörselskydd i bullrig miljö. Syftet med studien var att ta fram lösningar för bekvämare hörselskydd, vilket skulle öka användnings tiden. Resultatet visade att det är viktigt att välja ett bekvämt hörselskydd. Alla personer kan inte använda samma typ av hörselskydd. Trivs man med skyddet ökar bärtiden, om hörselskyddet tas av om bara en kort stund minskar skyddseffekten påtagligt. Det kan vara en fördel att skifta mellan olika hörselskydds typer och musik innanför hörselskydden ökar bärtid och minskar bullertrötthet. De vanligaste besvären hos kåpanvändare uppgavs vara värme och fukt medan proppanvändare uppgav klåda. (2) Buller Det ljud som inte är önskvärt för en lyssnare benämner man buller. Buller kan vara hörselskadligt, störande, maskera samtal och andra signaler, ge upphov till olika fysiologiska reaktioner samt ge sömnstörningar. Begreppet störande buller omfattar både psykologiska och fysiologiska effekter av bullret. De psykologiska effekterna är i första hand relaterade till upplevelsen av bullret t.ex. trötthet och irritation. 5

Störande och stressande buller kan även leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, t.ex. ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stress hormoner. (3) Bullrets maskerande effekt kan leda till försämrad prestation vid uppgifter som kräver att man uppfattar ljudsignaler eller andra människors tal. Buller kan också ge negativa effekter vid arbete som kräver att man tar till sig skriftlig information. Något som också inverkar på förmågan att uppfatta tal i bullrig miljö är om talaren och/eller lyssnaren använder hörselskydd. (1) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller AFS 2 005:16 gäller från och med 1 juli, 2005 och de har anpassats efter ett nytt EU-direktiv. Reglerna omfattar både hörselskadligt och störande buller. Det finns olika krav på vad arbetsgivaren är skyldig att göra, beroende på hur högt buller man utsätts för. (4) Undre insatsvärde Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag överstiger 80 db (A) eller om kortvariga ljud (impulsljud) är 135 db (C) eller mer är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna om riskerna med buller, erbjuda tillgång till hörselskydd och erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätning visar att risk finns för hörselskada. (4) Övre insatsvärdet Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag överstiger 85 db (A), den högsta ljudnivån överstiger 115 db (A) eller om kortvarigt ljud (impulsljud) är 135 db (C) eller högre är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder, skylta, se till att hörselskydd används och erbjuda hörselundersökningar. (4) Vid val av hörselskydd är det viktigt att ta hänsyn till bullrets nivå och dess frekvensinnehåll. Dessutom behöver hörselskyddets dämpningsförmåga vara känd. Det finns därför standarder att använda för att förvissa sig om att det hörselskydd man valt ger tillräcklig dämpning. Man kan ta hjälp av HML-metoden som anger hörselskyddets dämpning vid höga (H), mellan (M) och låga (L) frekvenser. Dessa värden finns angivna på hörselskyddets förpackning. (5) 6

Jag har inte kunnat finna någon studie som har undersökt vilka kriterier som ligger till grund för val av hörselskydd. Sökningar har skett på Arbline, Chinahl samt Pub med. Jag har varit i kontakt med Bengt Johansson på Arbetsmiljöverket och Kjell Holmberg som är bullerkonsulent och tidigare varit anställd på ALI samt Anders Jönsson som är teknisk audiolog. De har inte haft kännedom om någon undersökning som är gjord inom valt område. Beskrivning av företaget Företaget är ett textilföretag som etablerades 1887 och har ägts av fyra generationer. Idag är det ett företag med 400 anställda med verksamhet i 25 länder. Affärsidén är att utveckla, marknadsföra och sälja teknisk textil för odlingsbranschen, frotté till den exklusiva fackhandeln samt textil för professionell inredning. Företaget har ett av Europas modernaste väverier. I väveriet arbetar ca 25 personer och i virkeriet ca 90 personer. De flesta arbetar 2-skift. De anställda som arbetar natt arbetar fem nätter per vecka. På dessa avdelningar exponeras de anställda för bullernivåer mellan 91,7 och 95,2 LEX, 8h db (A). Hörselundersökningar utförs vartannat år på anställda som exponeras för bullernivåer över 85 db (A). Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur och på vilka grunder hörselskydden till operatörer i ett svenskt textilföretag har valts ut. Specifik frågeställning Vilka kriterier ligger till grund för val av hörselskydd? 7

Metod Urval Företaget har valts ut med tanke på att de är uppdragsgivare till mig och har ett stort antal anställda som exponeras för hörselskadligt buller. I samband med hörselundersökning hänvisar den anställde till sin arbetsledare när annat hörselskydd rekommenderas. Med tanke på frågeställning och avdelningarnas storlek valde jag att ta med samtliga tolv arbetsledare på väveriavdelningen och virkeriavdelningen i enkätundersökningen. Samtliga i undersökningsgruppen är män. Några har arbetat 1-2 år som arbetsledare och övriga har varit arbetsledare en längre tid. Samtliga arbetsledare vistas minst halva arbetsdagen ute i produktionen. Instrument Datainsamlingen har skett med hjälp av enkätformulär. Fem huvudfrågor med svarsalternativ användes. Där möjlighet att med egna ord välja annat alternativ erbjöds. Enkäten konstruerades efter frågeställningarna i syftet. Bilaga 2. Genomförande Efter att ha förankrat tanken om projektet hos personalchef skickades enkäten via honom till 12 arbetsledare på virkeri- och väveriavdelningen som har anställda som exponeras för bullernivåer över 85 db. I det följe brev till enkätutskicket fick arbetsledarna en presentation och beskrivning av syftet med arbetet. Bilaga 1. Utskick av följebrev, enkät och bifogat frankerat svarskuvert skedde med post till företagsadress och adresserades till personalchefen i början av augusti 2007. Samtliga arbetsledare på respektive avdelning besvarade enkäten och svaren inkom som planerat 23 augusti. 8

Analys/Bearbetning Materialet lästes igenom. Samtliga frågor var besvarade. Fler än ett alternativ hade valts på fråga 1,3 och 5. Databearbetning skedde i Excel. Jag valde att presentera resultatet i stapeldiagram. Etisk avvägning Förankring i företagsledningen för undersökningen var viktig med tanke på att det kunde komma fram synpunkter som var negativa för företaget i samband med inköp av hörselskydd. 9

Resultat Inköp av hörselskydd Resultatet visar följande: Köps in centralt och finns på lager: 12 av 12 arbetsledare. Annat: 2 av 12 personer. Kommentarer: Gjutna hörselskydd har prövats på några anställda. Hur går inköpen av hörselskydd till på din avd? 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Köps centralt Arb.led köper Anställd väljer Annat Figur 1. Svar på respektive påstående enligt de svar som givits från tolv arbetsledare på virkeri- och väveri avdelningen. 10

Bullerkartläggning Resultatet visar följande: Bullerkartläggning är gjord: 10 av 12 personer. Bullerkartläggning är inte gjord: 2 av 12 personer. 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Är bullerklartläggning gjord på din avd? Nej Ja Figur 2. Svar på respektive påstående enligt de svar som givits från tolv arbetsledare på virkeri- och väveri avdelningen. 11

Kriterier för val av hörselskydd Av svaren framkommer att arbetsledarna tittar på flera kriterier vid val av hörselskydd. Resultatet visar följande: Bullerexponering på avdelningen: 6 av 12 personer. Komfort: 5 av 12 personer. Bullerexponering och hörseluppfattning: 4 av 12 personer. Annat: 3 av 12 personer. Kommentarer: Skydd köps in centralt. Finns då endast detta val. Hörseluppfattning hos anställd: 2 av 12 personer. HML-värde: 0 personer. Pris: 0 personer. 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Vilka kriterier tittar du på när du väljer ut hörselskydd? Annat Komfort Pris Bullerexp o hörseluppf Hörseluppfattn Bullerexp på avd HML värdet Figur 3. Svar på respektive påstående enligt de svar som givits från tolv arbetsledare på virkeri- och väveri avdelningen. 12

Kunskap om ljudnivåer i arbetslokalen Resultatet visar följande: Bullerkartläggningsrapport: 9 av 12 personer. Saknar kunskap: 3 av 12 personer. Hur får du kunskap om vilken ljudnivå som finns på din avd? 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Annat Saknar kunskap Info från medarb Del av rapport Figur 4. Svar på respektive påstående enligt de svar som givits från tolv arbetsledare på virkeri- och väveri avdelningen. 13

Kunskap om vilket hörselskydd som är mest lämpligt Resultatet visar följande: Rådgör med företagshälsovården: 7 av 12 personer. Saknar kunskap om lämpligt skydd: 3 av 12 personer. Bullerkartläggningen: 2 av 12 personer. Annat: 1 av tolv arbetsledare. Kommentar. Frågar den anställde om vilket skydd denne vill ha. Hur får du vetskap om vilket hörselskydd som är mest lämpligt för varje anställd? 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Annat Saknar kunskap Rådgör med FHV Hörselreg Bullerkartl Bullerk o hörselreg Figur 5. Svar på respektive påstående enligt de svar som givits från tolv arbetsledare på virkeri- och väveri avdelningen. 14

Diskussion Metoddiskussion Valet av enkätundersökning för att ta reda på vilka hörselskydd som väljs ut anser jag fungerade bra med tanke på att arbetsledarna kunde vara anonyma. Endast avdelning behövde anges. Det är dock inte osannolikt att några arbetsledare kan känna sig begränsade i sin kunskap om hur valet av hörselskydd kan gå till och då valt att svara till sin egen och företagets fördel. Risken vid exempelvis intervju undersökning kunde vara att de skulle kunna känna sig utpekade om de inte kände till och skulle redogöra för värden på bullerkartläggning och de kriterier som ligger till grund för valet av hörselskydd. Å andra sidan kunde intervjuerna ge en mer fördjupad information om hur de resonerade och tänkte när de valde hörselskydd. Eftersom de inte varit konsekventa i sina svar hade det varit möjligt att ställa följdfrågor vid intervjuerna. Resultatdiskussion Inköp av hörselskydd Av resultatet framgår att hörselskydden köps in centralt och finns på lager för att delas ut till de anställda. På företaget har hörsel kåpor med radio valts som första alternativ. Det stämmer väl överens med den erfarenhet jag har i samtal med anställda. Endast i undantagsfall väljs individuellt utprovade hörselskydd. Två arbetsledare har kommenterat att några anställda provat gjutna hörselskydd. Jag har i efterhand fått information från några anställda som provat dessa skydd att de upplevde att ljudnivån blev för hög och då valde att öka dämpningen i dessa. Detta medförde att avsedd rak dämpning gått förlorad. Bullerkartläggning Flertalet arbetsledare uppgav att de kände till att bullerkartläggning var gjord på avdelningen. Det kan vara så att de två arbetsledare som inte hade vetskap om detta kan vara relativt nyanställda. Eftersom enkät undersökningen var anonym framgår det inte hur länge de varit anställda. 15

Kriterier för val av hörselskydd Ett intressant utfall av svaren på frågan gällande vilka kriterier som arbetsledarna tittar på vid val av hörselskydd är att endast två arbetsledare har kommenterat att hörselskydden köps in centralt och därmed inte kan påverkas av andra faktorer. Trots att flertalet arbetsledare uppgav i fråga 1 att så var fallet. Jag tolkar detta som att det finns en målsättning och kunskap om att dessa kriterier som uppgavs är önskvärda att uppfylla. Eftersom skydden köps in centralt har inte arbetsledaren hittills haft någon påverkansmöjlighet. Svaret på denna fråga tycker jag har besvarat min frågeställning och ger också indikationer om att arbetsledarna är positiva till en förändring i samband med utprovning av hörselskydd. Bullerkartläggningen tillsammans med resultaten från hörselundersökningen där man kan identifiera vilka som har hörselnedsättning och som är särskilt känsliga för buller är de verktyg som utgör grunden för val av hörselskydd. I det avidentifierade register för hörselundersökningsresultaten som skickas till arbetsgivaren efter att samtliga genomgått hörselundersökning framgår vilken audiogramklassifiering respektive person ligger. Utefter de HML- värden som finns angivna på respektive hörselskydd kan man då ta fram det hörselskydd som är mest lämpligt. Resultatet av enkätundersökningen är förvånande med tanke på att samtliga arbetsledare genomgår hörselundersökning vartannat år och då får denna information. Tyvärr tas inte företagshälsans kunskaper om bullerexponeringsvärden och individuell hörseluppfattning tillvara i den omfattning som är önskvärd vid val av hörselskydd. Möjligen har vår information gällande detta inte nått fram. Kunskap om ljudnivån på avdelningen Bullerkartläggning är gjord på båda avdelningarna 2006. Att några arbetsledare inte känner till dessa resultat är anmärkningsvärt eftersom rapporten delges arbetsledningen och arbetsledare i samband med rapportens färdigställande. Det tas även upp i samband med hörselundersökningen vilka värden som är aktuella vid varje vävstol. 16

Möjligen kan faktorn kort anställningstid vara orsaken. Då kan resultatet av bullerkartläggningen ha redovisats före anställning och hörselundersökning ännu inte varit aktuell pga. två års intervall. Kunskap om lämpligt hörselskydd Sju av tolv arbetsledare uppger att de tar hjälp av företagshälsovården för att få kunskap om vilket hörselskydd som är mest lämpligt. Detta resultat är glädjande men något oväntat eftersom jag inte har den erfarenheten att de rådfrågar företagshälsan innan hörselskydd väljs ut. I samband med hörselundersökning framkommer ofta att arbetstagaren med hörselnedsättning lyfter på hörselkåpan vid samtal. I dessa fall skickas alltid ett dokument till arbetsledaren med rekommendation om byte av hörselskydd. Rekommendationen är då oftast kåpor med medhörning. I de flesta fall hör arbetsledaren då av sig för att få råd och vägledning. Möjligen kan det vara dessa tillfällen som de arbetsledarna hänvisar till i undersökningen. Mitt val att begränsa undersökningen till två avdelningar med tolv arbetsledare är grundat på att jag har kontinuerlig kontakt med dessa arbetsledare i samband med täta intervall på hörselundersökningarna. Jag känner också att de är motiverade att tillsammans med företagshälsovården arbeta vidare med att på sikt individanpassa hörselskydden redan vid nyanställningen. Denna diskussion kommer att tas upp i samband med redovisning av enkätundersökningen på företaget. Min erfarenhet är att resultatet är generaliserbart även på andra företag med tanke på vad som framkommer i samband med hörsel undersökningar. 17

Referenser 1. Johansson. B Buller och bullerbekämpning. Arbetsmiljöverket; 2002 2. Ivarsson. Alf Praktisk användning, bekvämlighet och effektivitet i bullrig miljö. Arbetsmiljöfonden; 1994 3. Almgren. M, Nilsson. P-Å. Ljud och oljud. Göteborg: Prevent; 2004 4. Arbetsmiljöverkets författningssamling; AFS 2 005:16. Buller 5. Arbetsmiljöverket; ADI 344. Buller och hörselskydd; 2006 18

Bilaga 1 Brev till arbetsledare som ansvarar för inköp av hörselskydd 2007-07-30 Hej. Hänvisar till mitt tidigare telefonsamtal med personalchef och skriver nu en förfrågan om du skulle vilja ingå i min undersökning. Jag är anställd som företagssköterska på Markhälsan AB och genomgår företagssköterskeutbildningen vid avdelningen för yrkes- och miljömedicin i Lund. I utbildningen ingår ett projektarbete som omfattar 5 poäng. Eftersom jag utför hörselundersökningar på anställda på ert företag och ibland rekommenderar annan typ av hörselskydd pga. kraftig hörselnedsättning, överdämpning eller bristande komfort har jag valt att titta närmare på hur hörselskydden valts ut. Syftet är att titta på vilka kriterier som ligger till grund för val av hörselskydd till de anställda. Det är väsentligt att rätt hörselskydd används med tanke på dämpningsförmåga och komfort eftersom ljudnivåerna på flera avdelningar överstiger övre insatsvärdet och kräver 100 % bärtid av hörselskydd. Det leder också till ökade kostnader för företaget om hörselskyddet behöver bytas ut. Målet är på sikt att hörselskydden ska kunna individanpassas och användas från anställningens början. Enkäten vidarebefordras via personalchef till samtliga arbetsledare i produktionen som har anställda som exponeras för hörselskadligt buller. Företagets namn och ort kommer inte att anges i redovisningen. Planerar att redovisa projektarbetet v 42-2007. Därefter sänds ett exemplar av projektarbetet till er. Tacksam om du vill besvara bifogad enkät och återsända svaren i svarskuvertet före den 23 augusti 2007. Med vänlig hälsning Ingela Andersson Markhälsan AB Klockaregatan 15 511 54 Kinna Tfn 0320-20 99 14

Enkätfrågor angående val av hörselskydd Bilaga 2 1. Hur går inköpen av hörselskydd till på din avdelning? Hörselskydden köps in centralt och finns i lager på företaget Arbetsledaren köper in hörselskydd som är anpassad för varje anställd Den anställde väljer själv ut hörselskydden på inköpsstället Annat 2. Är bullerkartläggning gjord på din avdelning? Ja Nej 3. Vilka kriterier tittar du på när du väljer ut hörselskydd? HML-värdet på hörselskyddet Bullerexponeringen på avdelningen Hörseluppfattning hos den anställde Bullerexponering och hörseluppfattning Pris Komfort Annat 4. Hur får du vetskap om vilken ljudnivå som finns på din avdelning? Tar del av rapport om bullerkartläggning som är gjord på min avdelning Får information från medarbetare Saknar kunskap om vilken ljudnivå som finns på avdelningen Annat 5. Hur får du vetskap om vilket hörselskydd som är mest lämplig för varje anställd? Tar del av bullerkartläggningsrapport samt hörselregister Tar del av bullerkartläggningsrapport Tar del av hörselregister Rådgör med företagshälsovården Saknar kunskap om vilket hörselskydd som är mest lämpligt Annat Avdelning Tack för din medverkan Ingela Andersson