Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat Uppdraget pågår 2009 2014 (2015?) Anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet
Förordning (2007:825)med länsstyrelseinstruktion 5 8p. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.
Anpassning till ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Norrbotten Syfte Anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet Mål Identifierat områden med anpassningsbehov och upprättat strategier för anpassningsarbete
Klimatförändringar i Norrbotten Beräknad framtida förändring av temperatur, jämfört med tidsperioden1961-1990 för åren 2021 2050 2069-2098
Klimatförändringar i Norrbotten Beräknad framtida förändring av nederbörd, jämfört med tidsperioden 1961-1990 för åren 2021 2050 2069 2098
Konsekvenser av klimatförändringar Islossning Avrinning Vegetationsperiod Markförhållanden 15-20/25 dgr tidigare ökar främst vintertid 50 dgr längre mer skred, ras
Snötäcke Beräknad framtida förändring av antal snödagar jämfört år 1963-1992 2021-2050 2069-2098
Från SMHI:s webbpresentation av klimatforskning - Avrinningsområde, län och distrikt - Temperatur och nederbörd
Strålningsscenarier (RCP)och utsläppsscenarier (SRES). RCP 4.5: Stringent klimatpolitik, lägre energiintensitet, omfattande skogsplanteringsprogram, lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster, befolkningsmängd: något under 9 miljarder. Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040. RCP 8.5: Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens. Metanutsläppen ökar kraftigt, jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion, teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt, stort beroende av fossila bränslen, hög energiintensitet, ingen tillkommande klimatpolitik. SRES A1B: Måttlig befolkningstillväxt, snabb global utveckling mot mer effektiva teknologier samt balanserad användning av fossila bränslen och förnyelsebar energi.
Vinter medeltemperatur Huvudavrinningsområde Torneälv och Keräsjoki
Vinter medeltemperatur Norra Norrlands inland
Årsmedeltemperatur Norra Norrlands inland
Förändring av årsnederbörden i huvudavrinningsområdena Torneälven och Keräsjoki
Konsekvenser - samhällsområden Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljö och miljömål Människors hälsa Omvärldsförändringarnas påverkan
Konsekvenser Kommunikationer Vägar, järnvägar Sjöfart Flyg Tele, radio- och tv-distribution erosion, skred, översvämning mindre is ger längre säsong avrinning, avisning nedisning, vind
Konsekvenser Tekniska försörjningssystem Dricksvatten Dammar Elsystem Fjärrvärme Värme- och kylbehov förorening pga. översvämning ökad tillrinning höst, vinter vegetation, vatten störning pga. översvämning, tjälproblem minskat behov
Konsekvenser Bebyggelse och byggnader Strandnära bebyggelse, älvar mm. översvämning Strandnära bebyggelse, hav oförändrat pga. landhöjning Stabilitet, ras, skred och erosion ökade flöden i vattendrag Dagvattensystem och bräddning källaröversvämning, förorening av avloppsvatten Byggnadskonstruktioner frost, fukt, rost, mögel, insekter
Konsekvenser Areella näringar och turism Skogsbruk Jordbruk Fiskerinäring Rennäring ökad tillväxt, sämre vägar längre säsong mer abborre, gädda; mindre lax, sik etc. is, skare, förändring flyttleder Turism och friluftsliv +/-
Konsekvenser Naturmiljö och miljömål Ekosystem, biologisk mångfald förskjutning av ekosystem, invasiva arter, utdöende av arter, höjd trädgräns, mer buskoch skogsmark Sötvattenmiljön (sjöar) ökad humushalt, höjd temperatur
Konsekvenser Människors hälsa Extremtemperaturer Luftkvalitet Översvämningar, skred Ekosystem äldre, funktionshindrade; borrelia, TBE mer pollen, mögel, kvalster olyckor sorkfeber
Förändringar i omvärlden som påverkar Sverige Migration, klimatflyktingar? Ekonomi, försäkringssystem ja, internationellt Säkerhetspolitik ja, internationellt
Vad kan vi göra? Kunskap om hur Norrbotten kan påverkas Identifiera sårbarheter (och möjligheter) Utforma strategier (ÖP, MKB, RSA, Regional vattenförsörjningsplan, etc.) Regional klimatanpassningsplan Samverka för ökad kunskap och framtagande av strategier
Sektorindelning av uppdraget Länsstyrelsen i Norrbotten Insatser och uppgifter på regional och kommunal nivå Tekniska försörjningssystem Dammar, dricksvatten, elsystem, värme, kyla Bebyggelse och byggnader Ras/skred, dagvatten, översvämningar Kommunikationer Vägar, järnvägar, tele, radio Naturmiljö och miljömål Landekosystem, biologisk mångfald Areella näringar och turism Skogsbruk, jordbruk, rennäring, turism, friluftsliv Människors hälsa Smittspridning, extremtemp. Omvärldsförändringarnas påverkan
Länsstyrelsens insatser Regionala sammanställningar/rapporter Webbsida Seminarier för länets kommuner och aktörer i länet Yttranden planärenden Kontakt och dialog med länets kommuner, referensgrupp Nationella nätverk (länsstyrelser, expertmyndigheter)
Länsstyrelsens insatser Utredning Risk- och sårbarhet för dricksvatten Utredning Nollgenomgångar Utredning utveckling stabilitetskartering Klimatanalys för Norrbottens län (SMHI) Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Norrbotten (SGI) Rapport Kommunikationer vägar och järnväg
Pågående och fortsatt arbete Kommunutredning Utveckling metod/stöd för kommunstrategi Regional vattenförsörjningsplan Ekosystem och biologisk mångfald i Norrbotten Regional plan för anpassning till förändrat klimat Areella näringar Kulturmiljö, människors hälsa, omvärldsförändringar
Regional vattenförsörjningsplan Norrbottens län (Ej fastställd) Bakgrund: Säkerställa långsiktig tillgång på vattenresurser för dricksvattenförsörjning Torneälv har bedömts vara en vattenresurs med hög prioritet Klimatförändringar Risk för erosion, ras och skred ökar. Ökad ämnestransport på grund av ökad tillrinning. Sämre vattenkvalitet gradvis (ökade humushalter, grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risk för översvämning kommer att vara större. vilken kan leda till att vattenresursen förorenas. Risk för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet, tack vare stor utspädning av eventuella föroreningar och att genomströmningen är god så att föroreningar kan transporteras förbi relativt snabbt.
Vattenförvaltning och klimatfrågor EU-kommissionens vägledning: Common Implementation Strategy (CIS) no 24 River Basin Management in a Changing Climate. Minimikraven är att medlemsländerna, på ett tydligt sätt, kan visa hur klimatperspektivet inkluderats i: Kartläggning och analysarbete (eventuell påverkan från klimatförändringar), Övervakningsprogram (riggat för att upptäcka klimatförändringar), Val av åtgärder (kostnadseffektiva och robusta även i ett förändrat klimat). Annat viktigt: Datainsamling, omvärldsbevakning, kunskapshöjande insatser och samverkan för att skapa förståelse för klimatfrågan.
Tack för att ni lyssnade! www.smhi.se/klimatanpassningsportalen www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/miljo-och-klimat/klimatoch-energi Micael Bredefeldt, Länsstyrelsen i Norrbotten micael.bredefeldt@lansstyrelsen.se