KOMPLETTERANDE ÅRSREDOVISNING 2013 TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

D:nr 06-2014 KOMPLETTERANDE ÅRSREDOVISNING 2013 TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Fastställd på styrelsemöte 2014-02-03

1. Sammanfattning och slutsats Film i Västs resultat för 2013 uppgick till 2,3 mnkr. Årets samproduktionsintäkter har varit osedvanligt höga. Inspelningsvolymen har varit lägre än normalt medan mängden bild- och ljudefterarbete har ökat. 2009 markerade ett trendbrott i Film i Västs verksamhet såväl nationellt som internationellt. Mängden samproducerade filmer ökade med 50 %. Den genomsnittliga konstnärliga kvaliteten förstärktes och det publika genomslaget blev avsevärt större. Mängden samproducerade filmer ökade med 50 %. 2013 illustrerar på ett bra sätt en positiv publik och konstnärlig utveckling. 2013 är Film i Västs näst framgångsrikaste publikår på hemmaplan. Det är bara Milleniumåret 2009 som varit bättre. Det goda publikåret 2013 präglas till skillnad av 2009 av filmer som haft en tydlig koppling till Västra Götaland och Film i Väst. Film i Västs investering i filmatiseringen av Stieg Larssons böcker var relativt blygsam och mängden produktion i länet liten. Filmer som Monica Z och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann har haft Film i Väst som en viktig partner och betydande delar av sin produktion förlagd till Västra Götaland. Mer än tre miljoner svenskar såg någon av Film i Västs samproduktioner på biograf under 2013. Nästan lika många nordbor såg våra samproduktioner på biograf i sina respektive hemländer. Globalt såldes över 13 miljoner biobiljetter till Film i Västs samproduktioner. Det är bara några procent av vårt totala filmtittande som äger rum på en biograf. Den totala exponeringen av Film i Västs samproduktioner kan försiktigt beräknas till några hundra miljoner tittar. Fem filmer väljs till att tävla om Oscar för bästa utländska film. 78 länder anmälde filmer till 2013 års uttagning av tävlingsfilmerna. För andra året i rad och för fjärde gången på lika många år valdes en av Film i Västs samproduktioner ut. Thomas Vinterbergs starka drama Jakten tävlar mot filmer från Belgien, Italien, Kambodja och Palestina. Ingen annan regional filmverksamhet har på så kort tid haft så många filmer nominerade för bästa utländska film. Cannes är filmvärldens utan jämförelse mest prestigefulla festival. Tusentals filmer skickas varje år in för att värderas och kanske väljas till någon av festivalens officiella sektioner. Ett fyrtiotal filmer passerar nålsögat, tjugo av dem deltar i huvudtävlan. Film i Väst hade för tredje året i rad en film i tävlan: Nicolas Winding Refns Only God Forgives. Film i Väst hade samproducerade filmer valda till officiella sektioner i de mest väsentliga filmfestivalerna runt om i världen. I två av A-filmfestivalerna vann en av bolagets samproduktioner pris som bästa film. I Montreal var vinnaren Erik Poppes A Thousand Times Good Night och i Tokyo Lukas Moodyssons Vi är bäst. Filmen genomgår stora strukturella förändringar i alla led. Biograferna har digitaliserats. Biogåendet ökar globalt, samtidigt så blir releaserna av populära filmer allt större och omsättningstakten högre. Den konstnärligt ambitiösa filmen har svårare att hävda sig i det nya biograflandskapet. Mängden sålda och hyrda DVD:er har minskat dramatiskt under de senaste åren. Istället ökar prenumerationen på streamade tjänster kraftigt. Netflix och HBO har gjort stora inbrytningar på den svenska marknaden. Expansionen av SVOD (Subscribed Video on Demand) drivs i stor utsträckning av TV-drama som fått ett stort uppsving. De mest namnkunniga regissörerna, skådespelarna och produktionsbolagen orienterar sig inte bort

från filmen, men visar ett allt större intresse för att producera TV-drama. De nya fönsterna för filmdistribution ger än så länge lägre intäkter till de som distribuerar och producerar filmerna. Film i Väst har trots detta faktum haft en betydande ökning av samproduktionsintäkterna de senaste åren. Detta kan till stor del förklaras av att de internationella samproduktionerna gett osedvanligt stora intäkter. Film i Väst och övriga regionala produktionscentrum är för första gången med i det svenska filmavtalet. Filmregionernas deltagande i avtalet har bidragit till offensivare och tydligare mål för den nationella filmpolitiken, men det saknas resurser, strategi och fungerande taktisk planering för att målen ska kunna nås. Film i Västs allt starkare ställning på såväl den nationella som internationella filmarenan har lett till ett kraftigt ökat söktryck. Film i Väst tar ställning till allt fler, allt intressantare filmprojekt. För att stora internationella filmprojekt kontinuerligt ska kunna spelas in i Västra Götaland krävs större ekonomiska resurser eller en radikal förändring av bolagets verksamhet och uppdrag. Den nära framtiden ställer stora krav på omvärldsanalys och förmåga att strategiskt hantera det nya filmlandskapet. Film i Väst startade 2013 ett strategiarbete som syftar till att göra bolagets verksamhet än mer framgångsrikt. Det som görs idag, de beslut som tas idag har en avgörande betydelse för var Film i Väst kommer att stå tre, sex och tio år från nu. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Ägardirektiven och uppdragen anger övergripande mål och inriktning för bolagets verksamhet. Inom dessa ramar eftersträvar Film i Väst att vara en av Europas mest framgångsrika regionala filmfonder i kraft av konstnärliga och publika framgångar. Film i Västs insatser för infrastrukturutveckling (begreppet tolkat brett innefattande faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) ska i första hand syfta till att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ska ligga på att utveckla produktionsbolag med möjlighet att attrahera regionens, Sveriges och Europas mest intressanta regissörer och manusförfattare. Film i Väst ska i ett bredare perspektiv underhålla och utveckla regionens infrastruktur. Detta arbete ska vara ett aktivt arbete kopplat till de fattade besluten. Film i Väst är regionens redskap för att behålla och utveckla en profilerad och högkvalitativ film- och TV-produktion i Västra Götaland. Film i Väst ska utifrån givna resurser maximera det konstnärliga och publika utfallet av filmproduktionen i Västra Götaland så att det håller europeisk toppklass. Bolaget ska även bidra till att den regionalekonomiska nyttan av filmoch TV-produktion är så stor som möjligt. Film i Väst skall utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser samt utveckla och följa upp sin regionala roll i en hållbar samhällsutveckling. Film i Väst skall i samverkan med näringsliv, akademi och samhälle delta i det nationella och internationella arbetet med kunskaps- och kompetensutveckling, innovationer och entreprenörskap för att stärka konkurrenskraften i regionens audiovisuella sektor. För 2013 gäller särskilt Film i Väst skall vara aktivt i det pågående utrednings- och strategiarbetet kring förändrade förutsättningar för filmproduktion, som pågår såväl i Västra Götaland som nationellt och internationellt. Film i Väst skall bidra till att förstärka samverkan mellan de två huvudsakliga

produktionscentrumen för film i regionen, Trollhättan och Göteborg. Nya EU-direktiv träder i kraft vid årsskiftet kring regional insats i filmproduktioner kopplat till produktionens ekonomiska omfattning (spend) i regionen. Regler som får konsekvenser för Film i Västs nuvarande krav på spend. Film i Väst skall utveckla nya arbetssätt så att den regionala nyttan stärks trots förändringen. Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven - kön, etnicitet, klass och land/stad. Film i Väst ska arbeta aktivt med att stärka kvinnliga regissörers möjlighet att långsiktigt verka i filmen. Film i Väst ska löpande analysera och mäta representativiteten i projekt med utgångspunkt både i vem som gör filmen och ur vilket perspektiv de samproducerade filmernas olika historier berättas. Film i Väst skall i dialog med Västsvenska Turistrådet stärka filmturism i Västra Götaland. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål 3.1.1. Bibehålla och utveckla den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner Det är inte lätt att utvärdera konstnärlig kvalitet. Film i Väst väljer att göra det genom att utgår från hur filmerna bedöms av människor som har som profession att göra en konstnärlig kvalitativ bedömning av de verken. För andra året i rad och för fjärde gången på fyra år hade Film i Väst en samproducerad långfilm nominerad till bästa icke engelskspråkiga film för Golden Globe och Oscar. Thomas Vinterbergs starka och omtumlande drama Jakten valdes i båda fallen som en av fem filmer. 2013 nominerade 78 länder filmer till kategorin. Det är rekord. Oscarstatyetterna delas ut den 2 mars 2014. Jakten belönades också med Nordiska rådets stora filmpris. Jakten prisbelönades i Cannes 2012 och vann en European Film Award för bästa manus samma år. I år har filmen vunnit British Independent Film Award och nominerats till en rad andra stora internationella priser. Susanne Biers Bröllop i Italien ( Love Is All You Need ) vann den europeiska motsvarigheten till en Oscar: European Film Award. Hennes film utsågs till bästa europeiska komedi. Film i Väst hade två filmer nominerade i det som kan kallas debutantkategorin Discovery Award : Gabriella Pichlers Äta Sova Dö och Mikael Marcimains Call Girl. Film i Väst samproducerade långfilmer valdes 17 gånger till en officiell sektion i någon av världens tio viktigaste festivaler. Lukas Moodyssons film Vi är bäst valdes till Venedig, Toronto och Tokyo. Film i Väst hade filmer i tävlingssektioner i de tre stora filmfestivalerna: Berlin ( The Weight of Elephants, Cannes ( Only God Forgives ) och Venedig ( Vi är bäst ). Film i Väst hade för tredje året i rad en film vald i filmvärldens mest prestigefulla urval: huvudtävlan i Cannes. Cannes urvalsjury ser tusentals filmer från hela världen och väljer 40 filmer till de två officiella

sektionerna. Film i Västs samproduktioner var väl representerade i Toronto Nordamerikas viktigaste filmfestival. Fem av Film i Västs samproduktioner visades i programmet, varav två, Pioneer och Vi är bäst i festivalens bästa sektion. Film i Västs samproduktioner var representerade i nio av de tio viktigaste festivalerna (undantaget var Sundance). Vi är bäst vann priset som bästa film vid filmfestivalen i Tokyo. Film i Västs samproducerade dokumentärfilmer valdes tre gånger till en officiell sektion i dokumentärfilmsvärldens motsvarighet till Cannes, Berlin, Venedig och Toronto. Hot Docs i Toronto och IDFA i Amsterdam är centrala för en dokumentärfilms internationella liv. Linda Västriks De dansande andarnas skog fanns med i båda, Expedition to the End of World valdes till Toronto. Linda Västriks film belönades med två sidopriser i Amsterdam. En av Film i Västs kortfilmer valdes till Clermont Ferrand kortfilmsvärldens motsvarighet till Cannes. Det var Jens Assurs A Society. Sanna Lenkens Äta lunch blev den mest belönade samproducerade kortfilmen. Filmen valdes också till Berlin och Tribeca. Det finns 14 filmfestivaler runt om i världen som har A-status. Sex av dem kvalar in bland världens tio viktigaste festivaler. Toronto och Busan är respektive kontinents huvudfestival, men har inte A-status på grund av hur de är organiserade. Film i Västs samproduktioner var flitigt representerade i A-filmfestivalerna. I Montreal kammade Film i Västs samproduktioner hem priset både som bästa film ( A Thousand Times Good Night ) och för bästa manliga huvudroll ( Miraklet ). Tre Film i Väst filmer deltog i huvudtävlan. I den anrika festivalen i Karlovy Vary prisades Bluebird för bästa kvinnliga huvudroll. Film i Västs samproduktioner vann ett sextiotal internationella filmpriser runt om i världen. Film i Väst samproduktioner fortsatte att dominera den svenska filmgalan. 38 av de 48 nomineringarna gick till en av Film i Västs samproduktioner. När Guldbaggarna för 2013 års bästa prestationer delades ut vann bolagets filmer 11 av de 15 långfilmspriserna. Hundraåringen som steg ut genom fönstret vann publikens pris. Följande samproducerade filmer vann en eller flera Guldbaggar. Monica Z: Bästa regi, Bästa kvinnliga huvudroll, Bästa manliga biroll, Bästa kostym Känn ingen sorg: Bästa klipp, Bästa ljuddesign Vi är bäst: Bästa mask/smink, Bästa scenografi Mig äger ingen: Bästa manliga huvudroll Hotell: Bästa kvinnliga biroll Faro: Bästa originalmusik Den danska motsvarigheten till Guldbaggen heter Robert. Film i Västs samproduktioner hade 35 nomineringar i de filmspecifika kategorierna. I Danmark delar man också ut för TV-drama. Film i Västs samproduktioner vann 10 Robert. Följande filmer vann: Tomas Vinterbergs Jakten vann sju Robert Nicolas Winding Refns Only God Forgives vann tre Robert Recensioner är en allt svårare kategori att använda för att bedöma en films kvalitet. De traditionella massmediernas kritik utmanas av myriader av sajter, bloggar och andra mediala

former. Det är inte så enkelt att man kan säga att de traditionella mediernas kritik bygger på större sakkunskap och insikt tvärtom. Svenska Filminstitutet har ett recensionsindex byggt på femton medier. Film i Västs svenska samproduktioner recenserades gott genomsnittsbetyget låg i paritet med förra årets genomsnitt och hamnade en bit över tre. Svensk spelfilm hade ungefär ett halvt betygssteg sämre i genomsnitt. Monica Z, Hotell, Vi är bäst, Mig äger ingen och Känn ingen sorg var bäst recenserade av Film i Västs svenska samproduktioner i traditionella massmedier. I Danmark låg betygsgenomsnittet en bit över fyra av sex för Film i Västs svenska samproduktioner. Bäst av alla danska filmer recenserades Jakten. I Norge fick A Thousand Times Goodnight och Pioneer mycket goda recensioner med genomsnitt en bit över fyra. Sämre gick det för genrefilmen Gåtan Ragnarök. Filth och Heart of A Lion fick mycket goda recensioner på sina hemmamarknader medan Diana hade svårare att vinna kritikernas gillande. Film i Väst sammanvägda konstnärliga resultat blev mycket gott både i Sverige och utomlands. Det är en tuff utmaning att upprätthålla den höga internationellt gångbara standard som Film i Väst nu gjort fem år i rad. De flesta aktörer, offentliga eller privata, har toppar och dalar. Måluppfyllelsen är mycket god. 3.1.2. Bidra till att den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ökar regionalt, nationellt och internationellt 2013 blev ett starkt publikår både i Sverige och internationellt. På hemmaplan överträffas årets resultat bara av det inte särskilt representativa Milleniumåret. De tre filmerna baserade på Stieg Larssons bästsäljande böcker stod det året för två tredjedelar av den samlade publiken för Film i Västs samproduktioner. De tio samproduktioner som sålde flest biljetter i Sverige var: Monica Z 518 000 Hundraåringen 430 000 (premiär 25 dec 2013) Sune i Grekland 321 000 (premiär 25 dec 2012) Snabba Cash livet deluxe 256 000 Sune på bilsemester 241 000 (premiär 25 dec 2013) Känn ingen sorg 217 000 Mig äger ingen 207 000 Små citroner gul 136 000 EGO 135 000 Mammas pojkar 125 000 (premiär 25 dec 2012) 14 av Film i Västs svenska samproduktioner hade premiär 2013, vilket är knappt hälften av alla svenska spelfilmer. Totalt såldes 3 1xx xxx biljetter till Film i Västs samproduktioner. 161 000 av de sålda biljetterna avsåg någon av Film i Västs internationella samproduktioner. Mest framgångsrik var Jakten som sågs av drygt 82 000 svenskar. Film i Västs samproduktioner belade de fem översta platserna när det svenska publikåret summerades. Noterbart är att fem av de tio filmerna på topplistan recenserades bra. Den fleråriga trenden

att svensk films publika framgångar bärs upp av filmer som inte recensenterna gillar är därmed bruten. Monica Z, Känn ingen sorg och Mig äger ingen tillhör de fem bäst recenserade svenska spelfilmerna under året. Antalet biobesök var färre i Sverige 2013 än 2012. Minskningen uppgår till x procent. Det går tvärs emot den globala trenden. Den svenska filmens marknadsandel uppgick till 24 %?. Film i Västs samproduktioners andel av den svenska filmens biografpublik var närmare 75 %, att jämföra med knappt 60 % 2012. Den genomsnittliga biopubliken uppgick till knappt 215 000 personer per film en ökning med 30 % jämfört med föregående år. I Västra Götaland såg xxx xxx någon av Film i Västs samproduktioner på biograf. Film i Väst hade på nytt ett starkt år i Danmark. Fyra av Film i Västs danska samproduktioner hade premiär. Tillsammans sålde de knappt 1 500 000 biljetter. Om man lägger till Film i Västs svenska och internationella samproduktioner gjordes drygt 1 700 000 biobesök i Danmark på någon av bolagets samproduktioner. Kvinnan i buren med knappt 720 000 sålda biljetter och Jakten som landade strax under 675 000 besök var särskilt framgångsrika. Film i Västs samproduktioner stod för knappt 40 % av biobesöken på dansk film i Danmark. I Finland blev en av årets mest sedda filmer Dime Karukoskis Heart of A Lion. Filmen sågs av knappt 200 000 finländare. Tre norska samproduktioner hade premiär under 2013. Alla tre gjorde goda resultat. Bäst lyckades genrefilmen Gåtan Ragnarök som sågs av drygt 250 000 norrmän på bio. Pioneer sålde knappt 170 000 biljetter medan A Thousand Times Good Night landade på knappt 100 000 besök. Film i Västs samproduktioner lockade knappt 700 000 norrmän att ta plats i biofåtöljerna. Totalt gjordes 5 700 000 biobesök på någon av Film i Västs samproducerade filmer i Norden. Film i Västs danska och brittiska samproduktioner stod för merparten av de biobesök som gjordes utanför Norden. Diana blev årets mest sedda Film i Väst samproduktion med knappt 1 800 000 biobesök. Andra filmer som gjorde det bra var Jakten (1 700 000), Only God Forgives (1 100 000) och Filth (900 000). A Royal Affair, Bröllop i Italien och Kon- Tiki fortsatte att dra en stor publik runt om i världen. Globalt gjordes totalt 13 000 000 biobesök på någon av Film i Västs samproduktioner. Biografbesöken står bara för några procent av vårt totala filmtittande. TV-publiken för Film i Västs samproduktioner uppgick till knappt 40 miljoner tittare i Sverige och drygt det dubbla globalt. Kort- och dokumentärfilmen stod för cirka 25 % av tittandet i Sverige. Den totala exponeringen av Film i Västs samproducerade filmer och TV-dramer kan lågt räknat beräknas uppgå till 300 miljoner tittare. Måluppfyllelsen är mycket god. 3.1.3. Bidra till att underhålla och utveckla nödvändig kreativitet och kompetens för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen Mängden inspelning av både film och TV-drama minskade under verksamhetsåret både i

Västra Götaland och i Sverige i stort. Ett nytt filmavtal trädde i kraft vid årsskiftet. Det nya avtalet mellan branschen och staten gav reellt sett mindre nationella pengar till långfilmen medan stödet till dokumentärfilm och utveckling av TV-drama förstärktes. Nya svenska filmavtal har så gott som alltid lett till en initial minskning av filmproduktionen. Den här gången samspelade det med strukturella förändringar av villkoren för filmernas distribution och möjligheterna att generera pengar som i förlängningen kan investeras i nya filmprojekt. I Västra Götaland ser det ut som minskningen av inspelningsvolymen var temporär. Inspelningsvolymen av film- och TV-drama kommer att vara större än någonsin tidigare redan 2014. Om det var baisse på inspelningssidan var det hausse på postproduktionsområdet (bild- och ljudbearbetning). En ökad mängd filmprojekt förlade hela eller delar av sitt bild- och ljudefterarbete till Västra Götaland. Produktionerna rekryterade personal i länet i paritet med tidigare verksamhetsår. Västra Götaland står inför ett generationsskifte inom filmarbetarkåren. Fler måste utbildas för att möta framtidens behov. Film i Väst har tagit initiativ för att fördubbla intagningen till den Yrkeshögskoleutbildning som finns för filmarbetare. Utifrån de kompetensbrister som Film i Väst identifierade i filmarbetarkåren 2012 har viktiga insatser på filmområdet genomförts inom Trappan under verksamhetsåret: en avancerad workshop för FAD (First Assistant Director) med 8 deltagare, ett område där det råder stor brist; ledarskapsutbildningar för filmens A-funktioner med 12 deltagare; och en utbildning i säkerhetsfrågor med 15 deltagare. På Film i Västs uppmaning samarbetade Trappan i slutet av året med ADA, Mötesplats för Design och Marknadskommunikation, kring en workshop för scenografer och rekvisitörer med production designer Richard Hoover, känd från TVserierna The Newsroom och legendariska Twin Peaks. Här kunde 10 yrkesverksamma inom området produktionsdesign erbjudas plats. Inför kommande arbete med miljömässigt hållbar filmproduktion deltog Film i Väst under året i Cineregios (de europeiska regionala filmfondernas samarbetsorganisation) kartläggning med exempel från den europeiska filmbranschen. Det brittiska bolaget Green Shoot har haft uppdraget att genomföra samtliga kartläggningar för Cineregio. För Film i Väst har Green Shoot genomfört en så kallad retrospektiv kartläggning av en samproduktion med inspelning både i studio och på location, och då tittat på ett antal olika parametrar som transporter, materialåtervinning och elförbrukning. Rapporten kommer att vara klar efter årsskiftet och presenteras under Berlin Film Festival. Diskussion har också förts med Miljösekretariatet kring deras syn på viktiga parametrar för miljömässigt hållbar filmproduktion. Film i Väst kommer att ta fram ett förslag i frågan 2014. I ett första steg kommer Film i Väst att grönmarkera de miljöcertifierade leverantörer som återfinns på www.filmservice.se, filmproduktionernas arbetsverktyg för leverantörer, filmarbetare och statister. Film i Västs primära arbete med att utveckla ny talang görs inom kort- och dokumentärfilmsområdet. Film i Väst har under året tydligare markerat målgruppen för bolagets arbete. Film i Väst koncentrerar sig på dem som kan bedömas etablera sig professionellt som regissörer, manusförfattare eller producenter. Flera av de Film i Väst gjort kortfilm med de senaste verksamhetsåren kommer att debutera som långfilmsregissörer under de närmast kommande åren. Under året genomfördes ett antal aktiviteter som syftar till utveckling av talang: - Autencitet & Dramatik, manusseminarium med Per Fly och Maria Karlsson moderator Per

Nielsen arrangerades i november i Göteborg,152 inbjudna, 44 personer deltog - Akademi Valand Films examensstudenter gavs möjlighet att pitcha sin filmer och få respons på dem - Film i Väst delfinansierade Nordic Film Lab som bland annat genomförs under Göteborg Filmfestival - Film i Väst delfinansierade examensfilmerna från Akademi Valand Film Västra Götalands infrastruktur, kunnande, kompetens och kreativitet har stärkts under året. Måluppfyllelsen var god. 3.2 Insatser för kommunikation Film i Väst har skapat en kommunikationsstrategi. Bolaget ska arbeta särskilt med att utveckla sin PR och marknadsföring i Västra Götaland, Sverige och internationellt. Den påbörjade satsningen på "sociala medier" ska fortsätta. Vidare ska Film i Väst utveckla sin hemsida och olika former av presentationsmaterial. Film i Väst ska öppna upp för fler studiebesök och för en förbättrad möjlighet att ta del av det som verksamheten genererar. Genom ett aktivt arbete med press och andra medier ska Film i Väst stärka länsinnevånarnas kunskap om verksamheten och dess resultat. Press- och mediearbetet är också en nyckel för att stärka Film i Västs varumärke nationellt och internationellt. Press- och informationsarbetet ska följa de prioriteringar som finns för verksamheten i stort. Pressen ses som primär kanal för att nå allmänheten regionalt och nationellt. Film i Väst ska lämna kvalitativt god information om produktionsförutsättningarna i regionen på film- och TV-området. Film i Väst ska stärka sitt arbete avsevärt på detta område under planeringsperioden. En modifierad form av "filmkommissionsverksamhet" ska byggas upp. Denna ska också bidra till att stärka Västra Götalandsregionens varumärke och bilden av Västra Götaland som ledande filmregion i Europa. 3.3 Rättighetsfrågor Västra Götalandsregionen har antagit flera policydokument däribland Personalvision 2021, Miljöpolicy, Klimatstrategi och Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå. Film i Väst skall ta del av dessa och i lämpliga delar anpassa sina egna strategier, verksamhetsplaner och rapporter. Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet är som framgår ovan horisontella perspektiv i Film i Västs verksamhet och vägs in i alla beslut. Måluppfyllelsen mäts på alla områden. Film i Väst för också statistik på ur vems perspektiv filmens historia berättas och om genus i sig spelar roll i historien. Film i Väst ska kontinuerligt bedriva ett arbete för att stimulera kvinnor att utvecklas som filmregissörer och stimulera fler produktionsbolag att välja en kvinnlig regissör till sina projekt. Film i Västs samproducerande verksamhet präglas av mångfald. Det gäller allt från vem som gör filmerna till det samlade innehållet. Film i Väst ska här främst slå vakt om redan

uppnådda positioner. Film i Väst ska löpande informera om vilka samproduktioner som finns tillgängliga för synskadade. Så gott som alla samproducerade filmer finns tillgängliga med textning. Film i Västs hemsida är i första hand ett redskap för att kommunicera med branschen, medan Film i Västs facebooksida och andra tillkommande forum är tänkta att nå bredare. Besökande allmänhet kan ta del av central information om bolagets verksamhet och resultatet av denna, i lokaler som är anpassade för att alla ska kunna besöka dem. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Se 3.1 4.5 Miljömål Film i Västs verksamhet har en relativt låg miljöpåverkan. Vårt miljöarbete gäller främst transporter, sop- och avfallshantering samt att miljöhänsyn ska tas vid inköp av varor. Film i Väst gör årligen en uppföljning av bolagets miljöpolicy, samt lämnar en miljöredovisning gällande avslutat verksamhetsår till regionens Miljösekretariat. Bolagets inköp av livsmedel är relativt liten. Ekologiska/kravmärkta varor väljs alltid i första hand. Bolaget har tecknat avtal om "Grön El". Bolaget har antagit en resepolicy för medarbetare och förtroendevalda där det framgår att; miljömässig hänsyn alltid ska tas vid planering av resandet varje medarbetare ska kunna redovisa kriterier för hur varje enskild resa planeras det ska prövas om någon teknisk mötesform kan ersätta resandet Film i Väst har en företagsbil som tankas med E85 Bioetanol. Vid tillfällig leasing skall, enligt bolagets miljöpolicy, en miljöbil alltid väljas. Målsättningen är att antalet körda mil med bil skall minska, och att mer miljövänliga alternativ till resande skall väljas. 5. Medarbetarperspektivet Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organisation. Vid årsskiftet genomfördes en större omorganisation för att bättre kunna möta de krav som ställs på organisationen. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Film i Västs målsättningen är att uppnå en god överensstämmelse mellan lön och ansvar för samtliga tjänster. Lönerna för bolagets anställda baseras på ansvar, arbetsuppgifter, resultat och arbetsmarknadens löneläge. En könsneutral lönesättning är en självklarhet i Film i Västs verksamhet. Medarbetarsamtal ska enligt plan genomföras årligen med samtliga medarbetare. Vid dessa

samtal görs en gemensam genomgång av önskemål och behov av kompetensutveckling. Dessa önskemål stöttas och underlättas. En jämn fördelning mellan män och kvinnor eftersträvas. Vid utformning av annonser vid utlysning av lediga tjänster lyfts jämställdhets- och mångfaldsperspektivet fram. Alla sökanden behandlas lika utifrån en kravprofil vid urvalsprocesser och intervjuer, oavsett kön eller etnicitet. Personalen erhåller friskvårdsbidrag för att stimulera till friskvård på fritiden. 5.3 Personalstruktur Film i Västs operativa arbete leds av VD. Bolagets produktionsarbete koordineras och leds av produktionschef. Det övergripande ansvaret för bolagets ekonomi och juridik leds av finanschef. Vidare finns personal som arbetar med PR/kommunikation, samverkan med omvärlden, fastigheter och kansli. Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organisation. Rekrytering av nya medarbetare kommer att genomföras under 2014 till följd av Film i Västs organisationsförändring. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp 2013 2012 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 4 1 5 3 1 4 Administration 5 2 7 6 3 9 Summa 9 3 12 9 4 13 Film i Väst hade per 31 december 12 medarbetare (11,4 årsarbetare), vilket är en minskning med en medarbetare jämfört med 2012 då denne har varit tjänstledig hela 2012 och anställningen upphörde 31 december 2012. Film i Väst har inga ofrivilliga deltidstjänster. Av den tillsvidareanställda personalen är en person anställd på deltid, beroende på en anpassning till medarbetarens förutsättningar (sjukbidrag 50 %). En visstidsanställd har erbjudits heltidstjänst men har en tjänstgöringsgrad på 90 %. Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organisation. Rekrytering av nya medarbetare kommer att påbörjas under 2014 till följd av Film i Västs organisationsförändring. 5.6 Bemanningsföretag Film i Väst har inte nyttjat bemanningsföretag under 2013. 5.7 Jämställdhet och mångfald Film i Västs styrelse har antagit en Jämställdhets- och mångfaldsplan. Bolaget bedriver jämställd och mångfaldsarbetet utifrån två fokus;

- det personalpolitiska - det filmpolitiska (de samproducerade verksamheterna) Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet är att; - alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, etnisk ursprung, trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning - alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning Planen ska vara känd för all personal på Film i Väst och där VD har det yttersta ansvaret för att målen inom jämställdhets- och mångfaldsarbetet förverkligas. Alla medarbetare på Film i Väst ska vara försäkrade om att bedömas på objektiva grunder utifrån den egna prestationen och inte utifrån grupptillhörighet. Film i Väst ska vara en arbetsplats där kränkande särbehandling, diskriminering eller sexuella trakasserier inte förekommer. Jämställdhet och mångfald ska vara en naturlig del och ständigt pågående process i verksamheten. En av de senaste årens mest debatterade frågor i svensk film är jämställdhet. Film i Väst har arbetat med jämställdhetsmål de senaste 15 åren. 2013 producerades 40 % av Film i Väst samproducerade långfilmer av en kvinna, i de internationella samproduktionerna var hälften av filmernas producenter kvinnor. Två tredjedelar av manusen i de svenska samproduktionerna skrevs av kvinnor, motsvarande andel i de internationella samproduktionerna var 20 %. En tredjedel av de svenska samproduktionerna hade en kvinnlig regissör motsvarande andel i de internationella var en femtedel. Hälften av alla samproducerade filmers historier berättades ur en kvinnas perspektiv. Här fanns inga skillnader mellan svenska och internationella samproduktioner. Hälften av all filmarbetare var kvinnor. Det finns fortsatt tydliga könsskillnader inom olika yrkeskategorier. Mer än hälften i samtliga upphovsmannakategorier (regi, manus, producent) var kvinnor i de samproducerade kortfilmerna. Motsvarande siffror var en tredjedel kvinnliga upphovsmän i de samproducerade långa dokumentärerna och två tredjedelar kvinnor i de korta dokumentärerna. Det samlade jämställdhetsresultatet var bättre än genomsnittet för de tre föregående verksamhetsåren. Den övervägande delen av Film i Västs samproducerade filmer utspelar sig i nutid. Det finns en mångfald i berättarperspektiv och vad som skildras. Vår mångkulturella värld är tydligt framlyft i de flesta filmiska berättelserna. Upphovsmännen till verken kommer från alla delar av världen. 6. Övrigt 7. Ekonomiperspektivet Film i Västs resultat för 2013 uppgick till 2, 3 mnkr.

2013 erhöll bolaget ett ökat anslag från ägaren om 3 mnkr (totalt 7 mnkr under perioden 2013-2015). Årets samproduktionsintäkter uppgick till 19,4 mnkr och är det högsta hittills. Bolagets egenfinansieringsgrad uppgick till 18 %. En säkrad långsiktig finansiering på en för uppdraget anpassad nivå är en central fråga för bolaget. Film i Väst har nått den nuvarande positionen genom en målmedveten och offensiv satsning. För att befästa positionen som en av den europeiska filmbranschen intressantaste samarbetspartnerna behövs ytterligare resurser. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten skulle bedrivas i enlighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans och alla beslut ska fattas med utgångspunkt i Film i Västs mål, uppdrag och de horisontella perspektiv som anges i uppdragen. Film i Västs övergripande inriktning, vision, är att Västra Götaland ska stärka sin position som en ledande filmregion i Europa i kraft av internationellt gångbar kvalitet och profil. För en fortsatt utveckling av den konstnärliga och kulturella kvaliteten i filmproduktionen i regionen krävs en stabil och hög produktionsvolym. En hög produktionsvolymen är också en grundförutsättning för en fortsatt utveckling av regionens infrastruktur och för en fortsatt tillväxt av antalet arbetstillfällen i sektorn. Film i Väst har för 2013 fått ett ökat anslag från ägaren genom kulturnämnden med 3 mnkr (7 mnkr under en treårsperiod). För att befästa positionen som en av den europeiska filmbranschen intressantaste samarbetspartnerna behövs ytterligare resurser. Film i Väst har nått den nuvarande positionen genom en målmedveten och offensiv satsning, vilket i sin tur har genererat en ökad produktionsvolym i Västra Götaland. En position som det krävt mycket arbete för att erövra men som snabbt kan raseras. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (mnkr) Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1312 1312 1212 utfall % Statsbidrag 1,4 1,5 1,4-0,1 0,0% Erhållna bidrag 84,3 84,6 80,8-0,3 4,3% Samproduktionsintäkter 19,4 10,0 8,9 9,4 118,5% Övriga intäkter 1,8 2,4 2,3-0,6-23,1% Verksamhetens intäkter 106,9 98,5 93,4 8,4 14,4% Personalkostnader -12,6-12,9-11,8 0,3 6,3% Övriga kostnader -92,4-84,9-81,8-7,5 12,9% Avskrivningar -0,2-0,3-0,3 0,0-27,5%

Verksamhetens kostnader -105,2-98,0-94,0-7,2 11,9% Finansiella intäkter/kostnader 0,7 0,0 0,6 0,7 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 2,3 0,5 0,0 1,9 Årets resultat Film i Västs resultat för 2013 uppgick till 2,3 mnkr. Intäkter Årets intäkter uppgick till 106,9 mnkr (93,4) och är högre än budget och utfall föregående år. Det högre utfallet förklaras av osedvanligt högra samproduktionsintäkter vilket stärker bolagets egenfinansiering. Statsbidraget uppgick till 1,4 mnkr (1,4) och är oförändrat jämfört med föregående år. Erhållna bidrag uppgick till 84,3 mnkr (80,8) och är högre än förra året då anslaget från kulturnämnden har ökat med 3 mnkr men är lägre än budget då anslaget för filmavtalet inte uppgick till den nivå som var beräknad. Bidragen från kommunerna Göteborg, Trollhättan och Vänersborg är oförändrade jämfört med 2012. Samproduktionsintäkterna uppgick till 19,4 mnkr (8,9) vilket är betydligt högre än förra året och tidigare år. Övriga intäkter uppgick till 1,8 mnkr (2,3) och har minskat jämfört med budget och föregående år. De lägre intäkterna utgörs av färre inspelningsdagar i studion. Kostnader Årets kostnader uppgick till 105,2 mnkr (94,0) och är högre än budget och utfallet förra året. Personalkostnaderna uppgick till 12,6 mnkr (11,8) och har ökat jämfört med föregående år. Personalkostnaderna utgör 11,9 % av bolagets kostnader, en relativt sett låg andel. Årets högre kostnader förklaras av justerade löner som en följd av organisationsförändring, högre pensionskostnader samt ett avgångsvederlag. Övriga kostnader utgörs till drygt 82 % av samproduktionsmedel och under 2013 uppgick samproduktionskostnaderna till 75,9 mnkr (70,7). Till följd av ökade samproduktionsintäkter har ramen för samproduktionsinsatser kunnat ökas ytterligare under 2013. En omställningsåtgärd har medfört att en avsättning har bokats upp med 4 mnkr. Avskrivningarna uppgick till 0,2 mnkr (0,3). Inga investeringar har genomförts under året vilket medför att årets utfall är lägre föregående års utfall. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Film i Västs resultat för 2013 uppgick till 2,3 mnkr.

7.5 Investeringar Budgeten för investeringar 2013 uppgår till 1,0 mnkr och har inte nyttjats. 8. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument 2013-12-31 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare Måltal 2013 Utfall 2013 Minskning med minst 103 mil/årsarbetare 10 % jämfört med 2011 Minskning med minst 5 % jämfört med 2011 954 mil/årsarbetare Antal videokonferenser Ej angivet Mäts ej Antalet mil körda med personbil per årsarbetare har mer än halverats sedan föregående år (-56 %). Etanolandelen av bränsleförbrukningen har ökat med 13 % i förhållande till föregående år. Målsättningen är att antalet mil med bil ska minska, och att mer miljövänliga alternativ ska väljas. År 2013 är totalt antal resta mil med bil per årsarbetare 103 mil varav 75 % är körda med bolagets leasingbil. Företagets leasingbil drivs med 61 % av etanol. År 2013 är totalt antal mil med flyg per årsarbetare 954 mil, vilket motsvarar en ökning med 49 % i förhållande till föregående år. Kortare resor med flyg har minskat men ett ökat deltagande på internationella filmfestivaler har medfört att totala antalet flygmil har ökat jämfört med 2012. Film i Västs verksamhet är beroende av förmågan att bygga och behålla ett stort nationellt och internationellt kontaktnät. Detta i sin tur innebär att flera av bolagets medarbetare har ett relativt stort antal resdagar per år. Bolagets allt starkare internationella ställning, framförallt på den europeiska arenan, vilket ställer krav på ökat deltagande på allt fler mötesplatser. Film i Väst mäter inte antalet videokonferenser. Bolaget har antagit en resepolicy för medarbetare och förtroendevalda där

det bland annat framgår: -att miljömässig hänsyn alltid ska tas vid planering av resandet -att varje medarbetare ska kunna redovisa kriterier för hur varje enskild resa planeras - att det ska prövas om någon teknisk mötesplats ska ersätta resandet Barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som Västra Götalandsregionen stöder Bra Film i Väst satsar på barn- och ungdomsfilm som når och talar till sin publik både på biograf och via TV. Film i Västs samproduktioner som riktar sig till en ung publik har setts av knappt 800 000 personer på biograf i Sverige, av dem är 160 000 bosatta i Västra Götaland. 25 % av de svenska långfilmer Film i Väst samproducerar riktar sig till barn och yngre ungdomar. Det publika utfallet av satsningen är mycket god. Knappt fem miljoner tittar har gjorts på någon av Film i Västs samproducerade koncept för små barn: Mamma Mu, Vem och Prick och fläck. En knapp miljon tittar av filmerna har gjorts i Västra Götaland. Tittarna är till drygt två tredjedelar barn i målgruppen och till en dryg tredjedel föräldrar. Antalet biobesök på Film i Västs barn- och ungdomsfilmer har fördubblats. Tillgången till det Film i Väst samproducerar har kraftigt förstärkts. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Bra Måltal 2013 Utfall 2013 Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare 100 % 100 % Film i Västs samtliga årsarbetare omfattas av miljöledningsystem/miljödiplomering. Bolagets miljöledningssystem uppfyller flertalet av kriterierna i enighet med VGRs kriterier. Film i Västs verksamhet har en relativt låg miljöpåverkan. Vårt miljöarbete gäller främst transporter, sop- och avfallshantering samt att miljöhänsyn tas vid inköp av varor. Film i Väst AB gör en årlig uppföljning av bolagets miljöpolicy, samt lämnar en miljöredovisning av avslutat verksamhetsår till regionens Miljösekretariat.

Kontinuerlig information lämnas till samtliga medarbetare och hyresgäster i våra lokaler. Bolagets inköp av livsmedel är relativt liten. Ekologiska/kravmärkta produkter ska, om möjligt, alltid väljas. Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Film i Väst finns inte med i tillgänglighetsdatabasen 2013. Bolaget kommer att registrera verksamhetens uppgifter i tillgänglighetsdatabasen under 2014. Dåligt Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska OK Medellön månadsavlönade, kr 2013 2012 Kvinnor 47 533 43 011 Män 59 567 49 625 Totalt 50 542 45 046 Kvinnor/Män % 79,7 % 86,6 % Film i Västs lönepolicy utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En grundläggande princip är att lönesättningen ska avspegla mål och resultat. Lönerna för bolagets anställda baseras på ansvar, arbetsuppgifter, resultat och arbetsmarknadens löneläge. En könsneutral lönesättning är en självklarhet i Film i Västs verksamhet. Film i Väst uppnår måltalet på 77,7 % men har jämfört med samma period 2012 ökat skillnaden mellan kvinnors och mäns medellöner. VD:s lön ingår i lönestatistiken. VD är man, om VD exkluderas uppgår snittlönen till 43 950 för män, vilket är lägre än för kvinnor. Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Film i Väst erbjuder alltid heltidstjänster vid nyanställning. Deltidstjänster inrättas endast om det finns skäl eller önskemål om individuell anpassning. Utmärkt Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Ej relevant för Film i Väst. Ingen status

REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten ska bedrivas i enighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans och alla beslut ska fattas med utgångspunkt i Film i Västs mål, uppdrag och de horisontella perspektiv som anges i uppdragen. I verksamheten ställs höga krav på kostnadskontroll genom bl.a. regelbundna uppföljningar och ekonomiska avstämningar samt god ekonomisk hushållning. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet Film i Västs har de senaste åren ökat sin verksamhetsvolym i enlighet med uppdraget från beställaren. Verksamheten bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en mycket effektiv organisation. Att verksamheten bedrivs med en hög effektivitet styrks av rapporten Västra Götaland som filmregion där det framgår att Film i Väst, i jämförelse med andra regionala filmfonder i Europa, har lägst ekonomisk insats per vunnet internationellt pris. Rapporten är en oberoende rapport framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Film i Väst bedömer att ytterligare effektiviseringar är omöjliga att genomföra med bibehållen kvalitet.