S52 Avtalsbslaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad iarienummer för ursprunglig ansökan: 453-2650/2005 Projektets nummer och namn: Nr B 52, Åtgärd av förorenad mark vid Skrubba atum för slutrapporten: 2010-02-12
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4 1.1 Beskrivning och syfte 4 1.2 Bakgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultat 6 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse 6 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram 6 2.3 Projektets pådrivande roll 6 2.4 Tekniska lösningar 6 2.5 Attityd- och beteendeförändringar 7 2.6 Ej uppnådda mål 7 3 Projektekonomi 8 3.1 Bidrag och kostnader 8 3.2 Besparingspotential 8 3.3 Löpande kostnader 8 4 Arbetssätt 9 4.1 Projektorganisation 9 4.2 Samarbete mellan aktörer 9 4.3 Kvalitetssäkring 9 4.4 Kunskapsspridning 9 5 Erfarenheter 10 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser 10 5.2 Framgångsfaktorer 10 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet 10 5.4 Projektdokumentation och styrning 10 5.5 Följdåtgärder 10 5.6 Projektets replikerbarhet 10 6 Kontaktuppgifter 11 7 Bilagor 12 Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme 13
Sammanfattning I Skrubba har en före detta grustäkt använts som deponi fram till 1966. Tippning skedde tills området åter låg i nivå med omgivande mark. Området har inte varit tillgängligt för allmänheten sedan täktverksamheten påbörjades på 1920-talet. e kontinuerliga grundvattenundersökningar som utfördes under åren 2004-2007 visade på att tydlig påverkan på grundvattnet inom och i anslutning till deponin. Sannolikt skedde även en viss spridning nedströms, men den bedömdes som lite eftersom det samtidigt sker viss utspädning. En åtgärdsutredning gjordes och det som bedömdes som miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt att sluttäcka deponin utifrån de kriterier som fmns för täcloiing av en deponi med farligt avfall. Eftersom marken låg i nivå med omgivande mark beslutades det att en kulle skulle byggas upp, dels för att uppnå de Icriterier som finns för täckning av deponier för farligt avfall och dels för att man i all framtid ska se att området är stört. Genomförande skedet löpte utan några problem. I anslutning till deponin bedrevs tidigare träimpregnering. Trots att verksamheten lades ned så sent som i början av 1980-talet fanns det ingen ansvarig verksamhetsutövare. En mindre byggnad samt en yta på ca 1 000 m2 där virke dropptorkat och förvarats var mycket förorenat av koppar, krom och arsenik. Området var enligt Länsstyrelsen klassat som ett objekt med riskklass 1. etta medförde att Exploateringskontoret lämnade in ett förslag och motivering till Stadsledningskontoret att byggnaderna inom området borde rivas och området saneras samt att det var möjligt att göra det inom ramen för bidraget. etta beviljades. En byggnad omhändertogs som farligt avfall och drygt 1 000 ton arsenik förorenade massor transporterades för behandling eller deponering. atum atum Underskrift av ansvarig chef UnderslmfLav^rojektledare Namnförtydligande Namnförtydligande
1 Inledning 1.1 Beskrivning och syfte Miljömiljarden beviljade år 2005 medel för att åtgärda en äldre miljöskuld som Stockholms stad som markägare ansvarar för. Målet med projektet var att åtgärda en nedlagd deponi för att minska spridning av metaller till grundvattnet och närliggande recipient, rewiken. Projektet påbörjades under 2005 och avlutades under 2009. 1.2 Bakgrund och utgångsläge I Skarpnäck i södra Stockholm ligger området Skrubba som i norr angränsar till Nacka och i öster till Tyresö. Aktuellt området är en före detta grustäkt som sedan avslutande av takten har använts som tippningsområde fram till 1966. Bland annat har rester från Lumas verksamhet, sopsand, byggnadsvafall samt diverse annat avfall tippats. Området som har inte varit tillgängligt för allmänheten sedan takt verksamheten påbörjades på 1920-talet. I angränsning till deponiområdet, i öster, har det bedrivits en impregneringsverksamhet fram till början av 1980-talet. Området har klassats till riskklass 1, enligt MIFO fas 1 (Metodik för inventering av förorenade områden) som utförts av Länsstyrelsen. Nedströms deponiområdet ligger revviken, som har prioritet 1 i Stoclcholm vattenprogram. Området bedöms ha god infiltrationsmöjlighet. et har utförts en kontinuerliga provtagning av grundvatten, inom och nedtröms deponin, under åren 2004-2007. Framförallt är det arsenik, koppar, krom och zink som förekommer i grundvattnet i avvikande halter. Resultaten visade på tydlig påverkan på grundvattnet i anslutning till deponin, se bilaga 1. Sannolikt skedde även en viss spridning men den bedömdes som liten eftersom det samtidigt skedde en utspädning. eponiområdet upptar en yta av drygt 2 ha. Mäktigheten på deponimassorna uppgår till ca 12 m och grundvatten ytan ligger på ca 10-11 m djup under deponins markytan, innan täckningsåtgärderna. Utförda grundvattenanalyser visade på förhöjda halter av främst tungmetaller. Volymen deponi massor uppskattades till max 220 000 m3, dvs ca 395 000 ton. eponering skedde tills marlcnivåan åter låg i nivå med omgivande mark. En åtgärdsutredning utfördes där man bland annat tittade på kostnaderna för att schakta ur de deponerade massorna och transportera dessa till en godkänd mottagningsanläggning för behandling alternativt deponering. Grovt uppskattades kostnaden (arbetsledning, schakt, lastning, transport och mottagning på extern mottagningsanläggning) till 275-300 Mkr. Annat alternativ var att sluttäcka deponin, utföra åtgärder för att förhindra infiltration och därmed fortsatt spridning till grundvattnet. et alternativ som bedömdes miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt var att täckningsåtgärder skulle utföras som för en deponi med farligt avfall. Eftersom området låg i nivå med omgivande mark Icrävdes det att en kulle byggdes upp för att uppnå de kriterier som finns för sluttäckning av deponier för farligt avfall. Samt att kullen skulle medföra att man för all framtid skulle se att området är ett "stört landskap" vilket minskar risk för framtida förändringar. Exploateringskontoret gjorde en bedömning att angränsande område, där det pågått impregnering med CCA (koppar, krom och arsenik) också var förorenat och borde åtgärdas i samband med detta. I byggnader som träindustrin bedrivit sin verkamhet pågick då diverse
verksamheter. Kompletternade miljöteloiiska undersökningar visade på mycket höga halter av koppar, krom och arsenik där impregneringen utförts samt lagrats. En mindre byggnad var mycket förorenad även under bottenplattan och en yta av ca 1 500 m3 där virke dels torkat och del förvarats. Med hjälp av Stadens jurister gjordes en ansvarsutredning i enlighet med miljöbalken. et visade sig att någon ansvarig verksamhetsutövare inte fanns, se bilaga. Exploateringskontoret lämnade in ett förslag och motivering till Stadsledningskontoret att byggnaderna inom området där det bedrivits impregnering borde rivas och området saneras inom ramen för projelctet. etta beviljades. I Stoclcholm stad pågår ständigt anläggningsarbten till följd av explaotering och infrastruktur. Staden som markägare är ofta ansvariga för de massor, som grävs upp vid anläggningsarbetena. Exploateringsprojekt medför vanligtvis ett överskott av massor till följd av grundläggning. Kan uppgrävt jordmaterial inte oavkortat friklasas (innehåller ämnen som innebär vissa begränsningar) uppstår merkostnader, ett hantering- och avsättningsproblem. Stor andel av uppgrävt jordmaterial innehåller heterogen fördelning av förhöjda halter som försvårar återanvändningsmöjligheterna och medför att de har klassificerats som ett avfall i stället för att i största möjliga utsträclcning ses som en resurs. Täcloiingsåtgärderna innebar att det behövdes ca 50-55 000 m3 jordmaterial (grus, sand, silt, morän) för uppbyggnadsskiktet samt skyddsskiktet (under vegetationsjord). Exploateringsprojekt inom staden innebär ofta ett överskott av jordmaterial och en viss merkostnad för staden. Exploateringskontoret utredde möjligheterna att återanvända överskottsmassor från explaoteringsprojket i Slaubba i stället för att köpa 50-55 000 m3. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad jord där följande indelning har gjorts; Halter under riktvärdena för Känslig markanvändning (KM) innbär i princip att massor kan återanvändas fritt medan massor innehållande halter högre än KM men lägre än Mindre känslig markanvändning (MKM) innebär vissa begränsningar. Explaoteringskontoret anser att uppgrävda massor ska ses söm en resurs i största möjliga utsträckning. I samråd med miljöförvaltningen beslutades att massor innehållande halter mindre än MKM kunde återanvändas för sluttäckningen. Explaoteringskontoret ansvarade för kvalitetsssäkring (relevant provtagning och analys) av inkommande massor. En livscykelanalys har utförts med syftet att jämföra klimatpåverkan vid anläggningsarbeten utförda med återanvänt respelctive jungfruligt fyllnadsmaterial, se bilaga 3.
2 Mål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse Målet med projektet var att åtgärda ett f.d. deponimområde i syfte att minska spridning av metaller till grundvattnet. För att nå målet formulerades tre delmål. essa sattes bland annat utifrån en helshetsbedömning, dvs. ur ett livscykelperspektiv. Genom att jämföra klimatpåverkan vid anläggningsarbeten utförda med återanvänt jordmaterial respektive jungfrueligt fyllnadsmaterial. etta stämmer väl överens med ett av Stoclcholm stads övergripande miljömål; "Att massor som genereras till följd av exploatering ska ses som en resurs och i största möjliga utsträclcning återanvändas inom området eller i andra lämpliga områden, utifrån vad som kan anses som miljömässigt godtagbart utifrån gällande lagstiftning och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv". Följande delmål sattes för projektet: - Att man i framtiden skulle se att området var ett stört landskap för att minska risk att åtgärdena som skulle utföras miste sin funlction. - Att för täckningsåtgärdena i största möjliga utsträclcning återanvända jordmaterial som generats i samband med anläggningsarbeten till följd av exploatering. - Kostnadseffektivt i relation till miljönyttan (helhetsperspektiv) - Att området skulle åter bli tillgängligt för allmänheten. 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Miljömål som bedöms som relevanta att sätta i relation till projelctet är nedanstående övergripande mål; - Minska trafikens miljöpåverkan; Har tagits stor hänsyn till. För projketets resultat hänvisas till den livscykelanalys som utfördes med syfte att jämföra klimatpåverkan vid anläggningsarbeten utförda med återanvänt jordmaterial respelctive jungfrueligt material. - Hållbar användning av mark; Sluttäckningen har medfört att området åter är tillgängligt för allmänheten. - Miljöeffektiv avfallshantering; I miljöprogrammet hanteras främst hushållsavfall men det är även indirekt jämförbart med jordmaterial som genereras till följd av anläggningsarbeten (exempelvis exploatering) som efter schakt blir ett avfall enligt miljöbalken. Eftersom Staden kan medverka till att se dessa massor som genereras vid anläggningsprojektsom i största möjliga utsträclcning som en resurs i stället för ett avfall. 2.3 Projektets pådrivande roll Återanvändning av jordmaterial 2.4 Tekniska lösningar et alternativ som bedömdes som miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt var att deponi området skulle åtgärdas genom att en barriär skulle skapas över deponin för att förhindra infiltration och därmed spridning till grundvattnet. et beslutades i samråd med miljöförvaltningen att täcloiingsåtgärderna skulle utföra utifrån de kriterier som finns för täckning av en deponi för farligt avfall.
2.5 Attityd- och beteendeförändringar Projektet har bidragit till att i största möjliga utsträclcning se uppgrävt jordmaterial i samband med anläggningsarbeten som en resurs och inte per automatik som ett avfall. 2.6 Ej uppnådda mål Mål och delmål har uppnåtts.
3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 30 700 000 Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 18 927 561 Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) 18 927 561 Kommentarer till tabellen: Utnyttjat bidrag inkluderar bokförda kostnader dec 2009 om 436 913 lo Tabell B Post Projektledning Utredning-projektering Provtagning Marksanering-deponitäckning Rivning Byggledning-kontroll Övrigt Summa Utnyttjat 2004 jidrag i kr (avser Mil.iömiljarden) 2005 2006 469000 322000 272000 238000 2399645 53000 116000 3869645 2007 319000 484000 127000 2034506 221000 47000 3601861 2008 155000 155000 89000 9573378 57000 10029378 2009 45000 31000 253000 60764 989764 3.2 Besparingspotential Genom att projektet till stor del drevs av Exploateringskontoret och att massor till sluttäcloiingen inte köptes in medförde en stor besparing. enna besparing låg till gmnd för att angränsande område Icunde åtgärdas. I ansökan till milj ömiljarden var kostnadsuppskattningen baserad på; att en stor del skulle läggas ut på konsulter och att massor till uppbyggnadsskiktet skulle köpas in samt att projektledning skulle läggas ut på konsult. 3.3 Löpande kostnader Kontroll av grundvatten ska utföras två gånger/år, tom 2014.
4 Arbetssätt 4.1 Projektorganisation Projektansvarig: Per Olof Jägbeck, Projektutveckling, Exploateringskontoret Projektansvarig/ledning; Anna Fröberg Flerlage, Miljö och Teknik, Exploateringskontoret (Tyréns from september 2008) 4.2 Samarbete mellan aktörer Samarbete inom staden och andra aktörer har fungerat mycket bra. Kommunikation och samråd med miljöförvaltningen; Anna Fröberg Flerlage Grundvatten provtagning och analys; SWECO Projektering sluttäckning: Byggprojektledare; Anna Pramsten, Miljö och telcnik, Exploateringskontoret Projektor; Sami Serti, SWECO Byggprojeldledare (genomförandeskedet); Salem Salvo, Bro Betong. Entreprenör; NCC Sanering inom angränsande område: Framtagande av handlingar och schaktplan; Anna Fröberg Flerlage Miljökontroll i genomförande skedet; SWECO Entreprenör; E-schakt Uppföljning av grundvatten, provtagning och analys tom 2014, SWECO 4.3 Kvalitetssäkring Kontroll av grundvatten: Samtliga analysresultat har dokumenterats i excel med tillhörande rapport, se bilaga 1. Kontrollprogram för grundvatten, provtagning och analys fem år efter avslutade åtgärder, resultaten dokumenteras i samma underlag (excel) för att underlätta uppföljning av kontrollen. Underlag för täcloiingsåtgärderna har arkiverats i stadesn arkiv.. 4.4 Kunskapsspridning Rapport, erfarenhetsåterföring, klar februari 2010. Seminarium 2010-03-10, där ytterligare två miljömiljarsprojekt utöver Skrubba ska redovisas; B 47 metod för marksanering vid Lövsta vägen (explaoteringsprojekt) B 48 Sanering av förorenad mark, lev Baltic
5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Projektet har i sin helhet fungerat bra. Samarbete och kommunikation med övriga aktörer har fungerat mycket bra. Genomförande skedena, täckningsåtgärderna och saneringen, har löpt utan problem. Att återanvända jordmaterial från stadens exploateringsprojekt har minskat transporter, minkat kostnader inom projelctet och även för flertalet explaoteringsprojekt. Minsakde kostnader i projektet möjliggjorde rivning av byggnader och sanering inom angränsande område. 5.2 Framgångsfaktorer Bra kommunikation. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet 5.4 Projektdokumentation och styrning En mer utförlig erfarenhets rapport ska vara klar februari 2010. enna finns då som en pdf. 5.5 Följdåtgärder Kontrollprogram för uppföljning av miljö statusen i grundvattnet,efter utförd täcloiingsatgärd samt sanering av angränsande område, har tagits fram. Kontroll ska utföras två gånger/år tom 2014. En skötsel plan (vegetation) tom 2013 därefter överförs det på stadsdelen. 5.6 Projektets replikerbarhet Projekterings underlaget för sluttäcloiingen bör kunna användas som underlag vid eventuella framtida slutäckning av deponi. 10
é Kontaktuppgifter Per Olof Jägbeck, Projektutveckling, Explaoteringskontoret, peo.jagbeclc@expl.stoclcholm.se, 08-508 275 75 Anna Fröberg Flerlage, Tyréns, anna.frobergflerlage@tyrens.se, 08-566 411 32 11
7 Bilagor 1. SWECO Environment AB, Sloubba, Grundvattenprovtagning, 81154885000], 2008-11-07 2. Ansvarsutredning. 3. Erik Adriansson, examensarbete, Livscykel analys, Sluttäckning av deponi i Stoclcholm: projektets påverkan på miljö och utsläpp av klimatgaser, 2009. 12
Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme Nr Påstående e uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. Inte alls I viss mån Instämmer Ganska mycket Helt K Vet ej et genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. m Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan telcnik). K Projelctet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. El Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). a Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. m Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. Projelctet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). K a IEI 13