KNIVSTA UTBYGGNADSANALYS. Analys och rekommendationer för en hållbar utbyggnad av Knivsta

KNIVSTA UTBYGGNADSANALYS Analys och rekommendationer för en hållbar utbyggnad av 161030

SAMMANFATTNING Utbyggnadsanalysen av och tätort är ett underlag till kommuns nya översiktsplan. Översiktsplanen är kommunens viktigaste dokument för långsiktig styrning av den fysiska samhällsplaneringen och därmed en förutsättning för en hållbar utbyggnad. I mars 2013 fastställde kommunfullmäktige en vision för hur ska utvecklas fram till år 2025. Visionen innebär att ska vara en föregångskommun för det hållbara samhället som en modern och kunskapsintensiv småstad, jäms med en aktiv och levande landsbygd. Läget i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala gör att kommunen vill skapa förutsättningar för att kommunen ska växa till uppemot 25 000 invånare. Kommunens strategier mot en hållbar utveckling innefattar också att fler bostäder ska tillkomma i centrala attraktiva lägen nära befintlig bebyggelse. Stadsutvecklingen ska bidra till att det blir lättare att cykla, gå och använda kollektivtrafik. Fler upplevelser, aktiviteter och biotopiska värden ska utvecklas och att de grönområden som har höga natur och rekreationsvärden ska skyddas. Utbyggnadsanalysens syfte är att utreda var och hur en förtätning kan ske i enlighet med kommunens strategier om en hållbar utveckling genom att konkretisera utbyggnadspotentialen i tätorterna. En GIS-modell som kartlägger både politiska och marknadsmässiga drivkrafter och begränsningar för att bygga har använts för att identifiera de rumsliga förutsättningar för förtätning. Som analysmetod har en sedan tidigare utvecklad utbyggnadsmodell använts, med anpassningar till s särskilda förutsättningar. Analysmodellen är GIS-baserad och väger ihop drivkrafter utifrån både kommunens uppsatta mål och marknadens efterfrågan. Dessa vägs sedan samman med begränsningarna för utbyggnad. Potentiell byggbar markyta och bostadsvolym har sedan summerats. Kategoriseringen av drivkrafter ger sedan incitament för olika typer av bebyggelse inom de identifierade ytorna. Små drivkrafter att förtäta, där få av de kommunala mål och marknadens efterfrågan uppfylls, visar på en mer gles förtätning i form av småhus och villor. Måttliga drivkrafter ger underlag för en högre exploatering med radhus eller kvartersstruktur med 2-3 våningar. Stora och mycket stora drivkrafter, där kommunala mål och marknadens efterfrågan möts, finns ett incitament att förtäta med högre exploateringstal. På dessa ytor är det motiverat att bygga kvartersstruktur på 4-7 våningar. Målet om en ökad befolkning på ca 8 000 nya invånare till år 2025 i relation till de utbyggnadsvolymer som identifierats visar att behovet av bostäder kan mötas inom tätort och på så vis klara politiska mål om att växa hållbart i attraktiva lägen. Utbyggnadspotentialen som identifierats räcker minst till 2040. Resultat av utbyggnadsanalysen: Total utbyggnadsyta: 53 hektar Total nya bostäder: 8 500-12 000 Total nya boende: 17 000-24 000

INNEHÅLL Sammanfattning...2 1. INLEDNING 4 1.1 Bakgrund och syfte...5 1.2 Avgränsning...6 2. METOD 7 2.1 Analyser av drivkrafter och begränsningar...8 2.2 Utbyggnadsmodell...9 3. DRIVKRAFTER ATT BYGGA 10 3.1 Kommunens utbyggnadsbehov...11 3.2 Marknadens utbyggnadstryck...16 3.3 Summering av drivkrafter...21 4. BEGRÄNSNINGAR ATT BYGGA 23 4.1 Utbyggnadsfrihet... 24 4.2 Utbyggnadsutrymme... 36 4.3 Summering av begränsningar... 42 5. UTBYGGNADSPOTENTIAL 44 5.1 Identifiering av utbyggnadsytor... 45 5.2 Bebyggelsetyper...46 5.3 Täthet, hushöjd och stadsbild...47 5.4 Identifiering av utbyggnadsvolymer...48 5.5 Utbyggnadsytor och volymer... 49 5.6 Fördelning av bebyggelsetyper...50 5.7 Strukturplan Nydal/Västra...51 6. UTBYGGNADSSTRATEGI 52 6.1 Strategier... 53 6.2 Diskussion...54 KÄLLOR 55 KNIVSTA KOMMUN Sara Frykberg (uppdragsgivare) SPACESCAPE Alexander Ståhle (uppdragsansvarig) Joel Hernbäck (handläggande) Karin Lundgren Moa Rydell INNEHÅLL / 3

1. INLEDNING

BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND Följande utredning är ett underlag till kommuns nya översiktsplan. Översiktsplanen är kommunens viktigaste dokument för långsiktig styrning av den fysiska samhällsplaneringen och därmed en förutsättning för en hållbar utbyggnad. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan fastställde kommunen en vision i mars 2013 för hur ska utvecklas fram till år 2025: Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster som en föregångskommun för det hållbara samhället. Visionen innebär bland annat att ska växa till uppemot 25 000 invånare till år 2025 och att en ökande andel av befolkningen ska arbeta i. har som målsättning att vara en föregångskommun vad gäller ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. I visionen sammanfattas s identitet i följande punkter: En del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala En kommun öppen för förändringar En modern småstad och en levande landsbygd i samverkan En föregångskommun och mötesplats för ett hållbart samhälle En växande kommun med 20 000 25 000 invånare Ett näringsliv i utveckling med fler kunskapsintensiva företag En ökande andel av befolkningen arbetar i Bostadsbyggandet i hela Stockholmsregionen är en politiskt prioriterad fråga både nationellt, regionalt och lokalt. Bostadskrisen har på senare år utvecklats till en av de stora samhällsutmaningarna och kan få stora negativa konsekvenser för regionens tillväxt samtidigt som den också drabbar ekonomiskt svagare grupper i samhället hårt. En utbyggnad nära snabb kollektivtrafik ger också god regional tillgänglighet till låg kostnad. SYFTE Syftet med utredningen utbyggnadsanalys är följande: Identifiera utbyggnadsytor och volymer för en förtätning i och tätort. ANALYSMODELL s utbyggnadsanalys genomförs med hjälp av en väl beprövad modell som tidigare använts i Göteborg (Göteborgs stad 2013), Stockholm (Stockholm stad 2014), Haninge (Haninge kommun 2014) och Varberg (Varberg kommun 2016). Med analysmodellen analyseras fysiska och juridiska begränsningar samt politiska och marknadsmässiga drivkrafter i GIS (geografiskt informationssystem). Med hjälp av en sammanvägning av alla dessa informationslager identifieras möjliga utbyggnadsytor. Ytorna ger sedan underlag för att med exploateringstal identifiera möjliga utbyggnadsvolymer. För mer information om analysmodellen och hur utbyggnadsytorna och utbyggnadsvolymerna analyseras fram, se kapitel 2. Metod. INLEDNING / 5

AVGRÄNSNING AVGRÄNSNING Utredningen är geografiskt avgränsad till och tätort med ett bufferområde på 1 km. Med hjälp av kommunens GIS-data och den nu gällande översiktsplanen identifierades riktlinjer om utbyggnadsbehov och begränsningar. Rapporten hanterar inte hur ny bebyggelse och offentliga friytor som parker och torg bör utformas. Inte heller huruvida vissa utbyggnadsytor kan vara mer eller mindre kontroverisella vid ett genomförande av förtätning. Nydal INLEDNING / 6

2. METOD

2.1 ANALYS AV DRIVKRAFTER OCH BEGRÄNSNINGAR IDENTIFIERING AV DRIVKRAFTER OCH BE- GRÄNSNINGAR Analysmodellen, som illustreras här till höger, utgör första steget i s utbyggnadsanalys. Analysmodellen består av fyra fält, varav två beskriver begränsningar och två beskriver drivkrafter. För att beskriva drivkrafter och begränsningar för utbyggnad från såväl ett politiskt som ett marknadsmässigt perspektivet är utbyggnadsanalysen uppdelad i fyra teman. Kommunala mål och marknadens efterfrågan klargör drivkrafter medan utbyggnadsfrihet och utbyggnadsutrymme beskriver olika former av begränsningar. KOMMUNALA MÅL Avser den exploatering som krävs för en hållbar stadsutveckling och drivs av kommunala målsättningar hämtade från kommunens vision och planeringsriktning för ny översiktsplan. MARKNADENS EFTERFRÅGAN Drivs av marknadens efterfrågan och betalningsvilja. Som underlag används Spacescapes och Evidens studier av Stockholmsregionen som förklarar bostadsmarknadens värdering av stadskvalitet. Studierna förklarar här bostadspriserna till cirka 90 procent. UTBYGGNADSFRIHET Avser den juridiska och politiska dimensionen som begränsar möjligheten att bebygga ett område, till exempel skyddad mark av olika slag. UTBYGGNADSUTRYMME Avser byggbarheten och begränsas av stadens fysiska form och infrastruktur, till exempel mängden obebyggd yta. KOMMUNENS UTBYGGNADSSBEHOV UTBYGGNADSFRIHET DRIVKRAFTER Närhet till tågstation Närhet till offentlig service Bebyggelseglapp Centrala stråk Naturskydd Kulturskydd Rekreation jorbruksmark Strandskydd Verksamhetsområden Skyddszoner Översvämningsrisk Flygbuller BEGRÄNSNINGAR MARKNADENS UTBYGGNADSTRYCK Närhet till tågstation Tillgång till kommersiell service Närhet till vatten Bostadsnära natur Bebyggd mark Planlagd mark Avsaknad av infrastruktur Kuperad mark Sankmark UTBYGGNADSUTRYMME METOD / 8

2.2 UTBYGGNADSMODELL Den modell som använts i utredningen har arbetats fram under flera år tillsammans med stadsbyggnadskontoret i Stockholm, Göteborg och före detta Regionplanekontoret, med stöd i den senaste stadsbyggnadsforskningen. Framtagandet av den här specifika modellen, alltså sammanvägningen av drivkrafter och begränsningar, har genomförts i samarbete med kommun. I utbyggnadsmodellens första steg kartläggs förutsättningarna för utbyggnad. Genom en analys av kommunalt definierade utbyggnadsmål och utbyggnadsfriheter, marknadens efterfrågan och fysiskt utrymme summeras drivkrafter och begränsningar i GIS, vilket resulterar i både kartor och statistik. Summeringen görs med hjälp av gränsvärden från översiktsplanen och andra strategiska planeringsdokument kompletterat med den senaste forskningen om bland annat marknadskrafter. Utbyggnadsytor identifieras genom en sammanslagning av summerade drivkrafter och begränsningar. Följande steg innebär att utbyggnadsvolymer, alltså antalet bostäder, beräknas med utgångpunkt i de ytor som identifierats. Olika starka drivkrafter motiverar olika grader av exploatering, vilket i sin tur påverkar struktur och val av bebyggelsetyper. FIG: Identifiering av utbyggnadsvolymer. Illustrationen visar hur utbyggnadsvolymer beräknas genom en analys av drivkrafter och begränsningar, framtagande av exploateringsbara ytor samt beräkning av volymer mätt i antalet bostäder. METOD / 9

3. DRIVKRAFTER ATT BYGGA

3.1 MARKNADENS UTBYGGNADSTRYCK TRYCK KARTA: SUMMERING UTBYGGNADSTRYCK Större drivkrafter Mindre drivkrafter DEN SAMLADE POTENTIALEN SETT UTIFRÅN MARKNADENS DRIVKRAFTER Kartan redovisar en sammanvägning av drivkrafter i inom områdesavgränsningen utifrån identifierade marknadstryck. Närheten till tågstationen i antas ha en avgörande betydelse samtidigt som övriga faktorer som tillgång till bostadsnära natur och vatten i viss mån står i konflikt med detta. I kommun tros just kombinationen av att ha pendelavstånd till de större orterna i regionen och samtidigt närhet till naturen vara som mest eftertraktat. Utbyggnadstryck drivs av marknadens efterfrågan. Spacescape har tidigare genomfört en studie av betalningsvilja för bostadsrätter i Halmstad vilken motiverat flera av analyserna av marknadens förtätningstryck (Spacescape och Evidens 2014). DRIVKRAFTER ATT BYGGA / 11

NÄRHET TILL TÅGSTATION TRYCK KARTA: NÄRHET TILL TÅGSTATION 500 m 1 000 m 1 500 m HELA CENTRALA KNIVSTA TÄTORT HAR TÅG- STATIONEN INOM 1 500 METER Enligt flera studier av betalningsviljan för bostäder så är just närhet till kollektivtrafik en avgörande faktor. Till skillnad från busshållsplatser, som är relativt flexibla, är tågstationer en bestående infrastruktur som påverkar efterfrågan i högre utsträcking. Det kan också antas att de som söker bostad i efterfrågar just detta med tanke på det goda läget i regionen Stockholm - Uppsala. Boende i tätort är dock beroende av busslinjetrafik för att resa kollektivt till tågstationen.

TILLGÅNG TILL KOMMERSIELL SERVICE TRYCK KARTA: TILLGÅNG TILL KOMMERSIELL SERVICE > 5 kommersiella service-verksamheter inom 500 m TILLGÅNG TILL KOMMERSIELL SERVICE ÄR EN EFTERFRÅGAD KVALITET Studier av betalningsviljan för bostäder visar att tillgång och närhet till stadsliv, restauranger, kaféer och handel efterfågas för både bostadsrätter och småhus. En förtätning i lägen med ett lokalt utbud av kommersiell service minskar även bilberoendet, behovet av transporter och ger goda möjligheter för gång och cykel.

NÄRHET TILL VATTEN TRYCK KARTA: NÄRHET TILL VATTEN 200 m NÄRHET TILL VALLOXEN OCH SÄBYSJÖN ÄR EFTERTRAKTAT I tätort antas närheten till vatten vara betydande för betalningsviljan på bostäder. Gångavstånd till strandpromenad och badmöjligheter är eftertraktat.

BOSTADSNÄRA NATUR TRYCK KARTA: BOSTADSNÄRA NATUR > 70 % grönyta inom 500 m > 30 % grönyta inom 500 m BOSTADSNÄRA NATUR ÄR EFTERFRÅGAT I KNIVSTA OCH ALSIKE Att bo nära grönområden efterfrågas på bostadsmarknaden och närheten till stora orörda grönområden beskrivs som en av de huvudsakliga kvaliteterna med att bo i kommunen. Enligt studier av stadskvaliteter genomförda av TRF tillsammans med Spacescape och Evidens (2013) har tillgången till grönområden inom 500 meter stor betydelse för bostadsrätter men även för småhus med egen trädgård.

3.2 KOMMUNENS UTBYGGNADSMÅL BEHOV KARTA: SUMMERING UTBYGGNADSBEHOV Större drivkrafter Mindre drivkrafter DEN SAMLADE POTENTIALEN SETT UTIFRÅN KOMMUNENS DRIVKRAFTER För en effektiv mark- och resursanvändning krävs att bebyggelsen är sammanhängande och nära till befintlig service och kollektivtrafik. Att förtäta i bebyggelseglapp nära stationen antas vara den enskilt viktigaste strategin för en hållbar utveckling. Det bekräftas både i målen i den fördjupade översiktsplanen över tätorterna och i Boverkets Vision för Sverige 2025 (2012) som hanterar vägledande faktorer för urbana stationssamhällen. Utbyggnadsbehov avser den exploatering som kommunen i sin strategiska planering pekat ut som nödvändig för en hållbar stadsutveckling. Kartan redovisar det sammanvägda förtätningsbehovet utifrån strategier i kommunens översiktsplan och den nya visionen där kommunen ska vara en förgångskommun gällande hållbar planering. DRIVKRAFTER ATT BYGGA / 16

NÄRHET TILL TÅGSTATION BEHOV KARTA: NÄRHET TILL TÅGSTATION 500 m 1 000 m 1 500 m EXPLOATERING I LÄGEN NÄRA TÅGSTATIO- NEN SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT HÅLLBART RESANDE Enligt trafikstrategi ska antalet resor som sker med kollektivtrafik fördubblas, vilket är ett viktigt mål för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett av kommunens mål till år 2020 är också att erbjuda attraktivt boende med närhet till kommunikationer ( kommun, 2012). En sammanhållen och tät bebyggelse nära tågstationen minskar bilberoendet och bidrar till attraktionskraft för arbetspendlare och minskade transportbehov.

NÄRHET TILL OFFENTLIG SERVICE BEHOV KARTA: NÄRHET TILL OFFENTLIG SERVICE 500 m NÄRHET TILL OFFENTLIG SERVICE SKAPAR MER HÅLLBARA RESMÖNSTER Närhet till offentlig service är en avgörande faktor för att skapa hållbara resmönster. Enligt s trafikstrategi (2014) ska den fysiska miljön utformas med närhet mellan olika samhällsfunktioner såsom bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service.... Detta för att minska behovet av transporter och resande.

GLAPP I BEBYGGELSEN BEHOV KARTA: GLAPP I BEBYGGELSEN Glapp på 100-500 m mellan byggnader inom och tätorter KORTARE AVSTÅND OCH EFFEKTIVARE RE- SURSANVÄNDNING MED EN SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE Enligt Boverkets Vision för Sverige 2025 (2012) motverkas utvecklingen mot mer hållbara samhällen av att planera glesa flerbostadsområden eller villaområden. Resurser såsom markyta och infrastruktur, fördelas till en hög kostnad men till en låg nytta. Glapp i bebyggelsen inom och tätorter bedöms därför utgöra ett utbyggnadsbehov, då förtätning intill befintlig bebyggelse inte kräver nya stora insatser för infrastruktur och service. Att skapa en mer sammanhängde bebyggelse mellan kommundelar och över barriärer minskar avståndet mellan människor och lokal service, vilket i sin tur minskar transportbehovet.

CENTRALA STRÅK BEHOV KARTA: CENTRALA STRÅK 20 meter från vägkant längs centrala stråk TÄTA CENTRALA STRÅK SKAPAR EN MÅNG- FALD AV FUNKTIONER OCH MÖTEN Enligt den Fördjupande översiktsplanen för och tätorter (2012) ska förtätning användas för att skapa intressanta och livaktigare miljöer med tillgång till många olika funktioner och olika typer av möten. En möjlighet är att skapa dessa miljöer längs identifierade centrala stråk som står högt i gatustrukturens hieraki. De centrala stråken kopplar samman flera delar av tätorterna och en förtätning kan förtydliga funktionen de fyller.

3.3 SUMMERING AV DRIVKRAFTER BEHOV TRYCK MYCKET STORA DRIVKRAFTER ATT BYGGA CENTRALT I KNIVSTA TÄTORT Summeringen av drivkrafter baseras på en sammanvägning av kommunens vision och mål för hållbar förtätning i översiktsplanen samt marknadens efterfrågan av bostäder. I de ytor där det finns både en politisk drivkraft och en efterfrågan från marknaden uppstår mycket stora drivkrafter. Kartan visar framför allt på mycket stora drivkrafter i närheten av tågstationen i då denna kvalitet både är en politisk drivkraft och speglar marknadens efterfrågan. Stora drivkrafter finns också i de centrala delarna av tätort. Måttliga till små drivkrafter finns för en förtätning av bostäder i tätort där det finns bebyggelseglapp men utan stöd i marknadens efterfrågan. + SUMMERING AV DRIVKRAFTER BASERAS PÅ EN SAMMANVÄGNING AV KOMMUNENS UTBYGG- NADSBEHOV OCH MARKNADENS UTBYGGNADSTRYCK Större drivkrafter Mindre drivkrafter Större drivkrafter Mindre drivkrafter DRIVKRAFTER ATT BYGGA / 21

KARTA: MARK MED OLIKA DRIVKRAFTER I KNIVSTA Mycket stora Stora Måttliga Små

4. BEGRÄNSNINGAR ATT BYGGA

FRIHET 4.1 UTBYGGNADSFRIHET KARTA: SUMMERING UTBYGGNADSUTRYMME Ej byggbart Mycket stor begränsning Stor begränsning Måttlig begränsning DEN SAMMMANVÄGDA FRIHETEN FÖR FRAM- TIDA UTBYGGNAD Kartan visar utbyggnadsfriheten som avser den juridiska och politiska dimensionen som begränsar möjligheten att bebygga ett område. Exempel är lagar, regleringar och pågående planprocesser. Ytor som innebär begränsningar i det här fallet är till exempel riksintressen för natur och kultur, skyddsområden, farligt gods, verksamhetsområden samt sociala och ekologiska värden i grönområdena. BEGRÄNSNINGAR ATT BYGGA / 24

NATURSKYDD FRIHET KARTA: NATURSKYDD Ej byggbart (Naturminne) Stor begränsning (Riksintresse naturvård) NATURMINNE OCH RIKSINTRESSE FÖR NA- TURVÅRD SKYDDAS Naturskyddet i utgörs av ett naturminne och en större yta i de östra delarna av området som klassats som riksintresse för naturvård. Enligt kommunens översiktsplan är detta ytor som skyddas av aktivt bevarande med stöd i lagstiftningen ( kommun, 2006: 41).

KULTURSKYDD FRIHET KARTA: KULTURSKYDD Stora drivkrafter (Riksintresse kulturmiljö) Måttlig begränsning (Kommunal kulturmiljö, kommunal värdekärna) VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER BEGÄNSAR UTBYGGNADSFRIHETEN I CENTRALA DELAR AV KNIVSTA TÄTORT Inom områdesavgränsningen finns dels större ytor som utgör riksintresse för kulturmiljö som ska aktivt bevaras enligt översiktsplanen ( kommun, 2006: 51). I de mer centrala delarna förekommer även ett antal miljöer som särskilt gestaltar områdets kulturhistoria, så kallade kommunala värdekärnor ( kommun, 2006: 48). I modellen innebär dessa stora respektive måttliga begränsningar. Bebyggelse med klassningen bebyggelseminne redovisas inte under denna kategori, då all bebyggelse täcks in under begränsningen som redan bebyggd mark utgör.

SKYDDSZONER FRIHET KARTA: SKYDDSZONER Ej byggbart (Farligt gods 25 m väg och järnväg, buffer avfallsanläggning, förbränningsanläggning) Stor begränsning (Farligt gods 75 m väg och järnväg) SKYDDSZONER KRING LEDER FÖR FARLIGT GODS OCH MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Järnvägen och primära transportleder för farligt gods (E4 och väg 77) medför alltid skyddsavstånd och begränsningar för ny bebyggelse ( kommun, 2006: 76). Enligt den fördjupade översiktplanen utgör avfallsoch förbränningsanlänningarna en risk för omgivningen och dessa bedöms därför ha ett skyddsavstånd på 200 respektive 500 meter ( kommun, 2012: 73). Arbete pågår med att lägga befintliga luftkraftledningar under jord ( kommun, 2012: 71), vilket gör att ingen skyddszon för kraftledningar inkluderas i denna utredning.

VÄRDEFULLA SOCIOTOPER FRIHET KARTA: VÄRDEFULLA SOCIOTOPER Ej byggbart (Sociotoper med värdena; lekplats, mötesplats + Särstabadet) Mycket stor begränsning (Sociotoper med 6 användarvärden) Stor begränsning (Sociotoper med 3 användarvärden) Måttlig begränsning (Samtliga sociotopytor) SÄRSTABADET, LEKPLATSER OCH MÖTES- PLATSER BEDÖMS SOM EJ BYGGBARA Värdefulla sociotoper avser kartlagda friytor som anses ha ett värde ur ett socialt och rekreativt perspektiv. Ytorna har kartlagts och värderats med hänsyn till olika sätt att använda ytorna. Värdefulla sociotoper med användningen lekplats, mötesplats samt Särstabadet har här klassats som ej byggbara ytor. Ytor med 6 användarvärden eller fler utgör en mycket stor begränsning medan sociotopytor med minst 3 användarvärden utgör en stor begränsning i modellen. Samtliga kartlagda ytor innebär en måttlig begränsning.

REKREATIONSYTOR FRIHET KARTA: REKREATIONSYTOR Ej byggbart (Kyrkogård) Mycket stor begränsning (Förskolors/skolors närnatur, mikroparker, större orörda rekreationsområden) Stor begränsning (Bollplaner, parker, bostadsnära natur) STORA ORÖRDA REKRATIONSOMRÅDEN BE- DÖMS SOM MYCKET STOR BEGRÄNSNING Kyrkogården vid Sankt Stefans kyrka bedöms som ej byggbar. Förskolors och skolors närnatur (identifierade sociotopytor inom 300 meter), mikroparker och större orörda rekreationområden utgör en mycket stor begränsning. Stor begränsning utgörs av bollplaner, parker och bostadsnära natur.

ÄNGS- OCH JORDBRUKSMARK FRIHET KARTA: ÄNGS- & JORDBRUKSMARK Stor begränsning (Jordbruksmark) Måttlig begränsning (Ängsmark) ÄNGS- OCH JORDBRUKSMARK UTGÖR EN MÅTTLIG TILL STOR BEGRÄNSNING Enligt kommuns översiktsplan ska jordbrukets framtida produktionsmöjligheter säkerställas ( kommun, 2006: 32). Detta följer riktlinjer i Miljöbalken som menar att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse om det är nödvändigt för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och det ej är möjligt att använda annan markyta (MB 3 kap 4 ). Ängsmarken klassas som naturvärde i Översiktsplanen, men den specificeras inte som särskild skyddsvärd ( kommun, 2006: 132). Ytorna utgör inte någon begränsning att förtäta i de redan bebyggda delarna inom tätorterna, dock förekommer ytor med måttlig begränsning inom planområdet för Nydal.

NATURVÄRDE FRIHET KARTA: NATURVÄRDE Ej byggbart (Nyckelbiotoper) Mycket stor begränsning (NVI klass 2, ekologiskt känsliga områden) Stor begränsning (NVI klass 3, skogsområde viktigt för landskapsbilden) Måttlig begränsning (NVI klass 4) NYCKELBIOTOPER BEDÖMS SOM EJ BYGG- BARA Nyckelbiotoper bedöms som ej byggbara då dessa innehåller eller kan förväntas innehålla rödlistade arter ( kommun, 2006: 39). Ekologiskt känsliga områden enligt Länsstyrelsen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Dessa områden utgör en mycket stor begränsning tillsammans med ytor med klass 2 enligt naturvärdesinventeringen av särskilt värdefull natur ( kommun, 2006: 40, 106) Särskilt värdefull natur med klassningen 3 och skogsområden som anses viktiga för lanskapsbilden bedöms som ytor med stor begränsning. Naturvärdesinventeringens ytor med klass 4 i naturvärde utgör en måttlig begränsning.

FLYGBULLER FRIHET KARTA: FLYGBULLER Ej byggbart (Influensområde Arlanda, ekvivalent bullernivå 55dB(A) eller högre) FLYGBULLER BERÖR INTE TÄTORTERNA De södra delarna av kommun påverkas av Arlandas influensområde, dock berörs inte tätorterna och ( kommun, 2012: 71).

STRANDSKYDD FRIHET KARTA: STRANDSKYDD Ej byggbart (Strandskydd 100 m, utökat strandskydd 300 m) STRANDSKYDD OCH UTÖKAT STRANDSKYDD LÄNGS VALLOXEN OCH SÄBYSJÖN Enligt Miljöbalken ska ett strandskydd om 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet följas i Sverige. På känsliga platser är strandskyddet utökat till 300 meter. Kartan visar generellt samt utökat strandskyddet för sjöarna Valloxen och Säbysjön, vilket i modellen bedöms som ej byggbart.

ÖVERSVÄMNINGSRISK FRIHET KARTA: ÖVERSVÄMNINGSRISK Mycket stor begränsning (lågpunktsdata - över 16 kvm) Mycket stor begränsning (Översvämning 2014, (Kallkällevägen och banvallen) FÅ STÖRRE SAMMANHÄNGANDE RISKOMRÅ- DEN FÖR ÖVERSVÄMNING Kartan visar ytor på över 16 kvm som vid kraftigt regn kan bli vattenfyllda. Denna detaljeringsgrad för riskområden för översvämning anses lämplig på en översiklig nivå. Sådana riskområden medför vissa extra kostnader vid stadsutveckling som kan ses som en begränsning av utbyggnadsfrihet. Även ett område som 2014 svämmats över men som inte är med i de utpekade riskområdena är karterat.

DETALJPLANEOMRÅDE FÖR VERKSAMHETER FRIHET KARTA: DETALJPLANEOMRÅDE FÖR VERKSAMHETER Ej byggbart DETALJPLANEOMRÅDE FÖR VERKSAMHETER BEDÖMS SOM EJ BYGGBART Det område som är detaljplanerat som verksamhetsområde bedöms som ej byggbart i modellen. Verksamhetsområden innebär ofta störande eller skrymmande verksamheter som inte är lämpligt att blanda med bostäder.

4.2 UTBYGGNADSUTRYMME UTRYMME KARTA: SUMMERING UTBYGGNADSUTRYMME Ej byggbart Måttliga begränsningar DET SAMLADE UTRYMME SOM GES AV LAND- SKAPETS FÖRUTSÄTTNINGAR Kartan visar utbyggnadsutrymmet i och tätorter utifrån begränsningar i stadens fysiska form och infrastruktur, till exempel mängden bebyggd mark. Utbyggnadsutrymmet analyseras genom att identifiera avsaknad av infrastruktur, förekomst av kuperad mark samt redan bebyggd och planlagd mark. Ur ett hållbarthetsperspektiv är det mest gynnsamt att förtäta i anslutning till befintlig infrastruktur som inte tas upp av redan bebyggd eller planlagd mark. BEGRÄNSNINGAR ATT BYGGA / 36

BEBYGGD MARK UTRYMME KARTA: BEBYGGD MARK Ej byggbart: (Byggnader + 15 m buffer, vägar, järnväg) REDAN BEBYGGD MARK RIVS INTE I MODELLEN Redan bebyggd mark inklusive vägyta och spårområde innebär en tydlig begränsning för ny bebyggelse då den redan är i anspråktagen och besitter ett högt ekonomiskt värde.

SANKMARK UTRYMME KARTA: SANKMARK Ej byggbart: (Sankmark) SANKMARK BEDÖMS SOM EJ BYGGBART I MODELLEN Sankmark fyller en viktig funktion för ekologiska system och vattenhushållning och ska bevaras för framtiden enligt kommunens översiktsplan ( kommun, 2006: 47).

REDAN PLANLAGD MARK UTRYMME KARTA: PLANLAGD MARK Ej byggbart: (Redan detaljplanerad mark) DETALJPLANER UNDER PÅGÅENDE PLANERING BEDÖMS SOM EJ BYGGBAR Detaljplaner som är under planering eller som nyligen har vunnit laga kraft ses som reseverad för bebyggelse och kan i modellen inte pekas ut som möjliga utbyggnadsytor.

AVSAKNADEN AV INFRASTRUKTUR UTRYMME KARTA: AVSAKNAD AV INFRASTRUKTUR Måttlig begränsning: (Avsaknaden av infrastruktur) ATT FÖRTÄTA NÄRA BEFINTLIGT INFRA- STRUKTUR ÄR KOSTNADSEFFEKTIVT Avsaknad av infrastruktur såsom gator innebär ökade kostnader och investeringar i samband med ny bebyggelse. Genom att bebygga ytor med god tillgång på infrastruktur uppnås effektivare resursutnyttjning samtidigt som kostnader hålls nere.

KUPERAD MARK UTRYMME KARTA: KUPERAD MARK Måttlig begränsning: (Mark som lutar mer än 20 %) KUPERAD MARK MEDFÖR KOSTNADER SOM MINSKAR UTBYGGNADSUTRYMMET Kuperad mark minskar utbyggnadsutrymmet på grund av att den är mer komplicerad och därmed dyrare att exploatera. Både centrala och tätorter är relativt platta och mer sammanhängade kuperade partier förekommer främst vid Valloxens strandlinje och i skogen nordväst om bostadsområdet Ängby.

4.3 SUMMERING AV BEGRÄNSNINGAR FRIHET UTRYMME SKYDDSAVSTÅND, REDAN PLANLAGD OCH BEBYGGD MARK UTGÖR DE STÖRSTA BE- GRÄNSNINGARNA CENTRALT I TÄTORTERNA Kartorna redovisar begränsningar i och tätorter utifrån juridiska regleringar, politiska ställningstaganden och markens fysiska förutsättningar. De starkaste begränsningarna finns främst på ytor som skyddas av strandskydd, ytor med högt socialt- eller naturvärde samt redan planlagd mark. Centrala ytor med måttlig begränsning finns dels inom planområdet för Nydal samt ytor inom tätort och öster om södra. Där det finns stora drivkrafter kan ny bebyggelse även bli aktuell på ytor med större begränsningar. + SUMMERING AV BEGRÄNSNINGAR BASERAS PÅ EN SAMMANVÄGNING AV UTBYGGNADSFRIHET OCH UTBYGGNADSUTRYMME Ej byggbart Måttlig begränsning Ej byggbart Måttlig begränsning BEGRÄNSNINGAR ATT BYGGA / 42

KARTA: FÖRSLAG SUMMERING AV BEGRÄNSNINGAR Ej byggbart Mycket stor begränsning Stor begränsning Måttlig begränsning KAPITELRUBRIK / 43

5. UTBYGGNADSPOTENTIAL

5.1 IDENTIFIERING AV UTBYGGNADSYTOR BYGGBAR MARKYTA - 53 HEKTAR För att ta reda på möjliga utbyggnadsytor har de summerade drivkrafterna och begränsningarna vägts samman. De framräknade byggbara ytorna har sedan reducerats genom tillkommande gatumark vid större markytor och nya parkyta där det är en bristvara. Kvar blir den markyta som kan förtätas med bebyggelse, i det här fallet en yta på 53 hektar. FÖRTÄTNINGS- FÖRUTSÄTTNININGAR DRIVKRAFTER BEGRÄNSNINGAR FÖRTÄTNINGSYTOR AVDRAG - 20% FÖR GATUMARK I STORA KVARTER (STÖRRE ÄN 1 HA) - 20% FÖR NY PARK I OMRÅDEN MED PARKBRIST (MINDRE ÄN 10 KVM PER PERSON INOM 500 M) BYGGBAR MARKYTA 53 ha Utbyggnadsyta FIG: Utbyggnadsmodellen. Förtätningsförutsättningarna identifieras som summerade drivkrafter och begränsningar som efter en sammanvägning leder till möjliga ytor att bebygga. UTBYGGNADSPOTENTIAL / 45

5.2 BEBYGGELSETYPER Nedan syns referenser för de olika bebyggelsetyper som anses aktuella för de olika utbyggnadsytorna. På följande sida förklaras relationen mellan de olika typerna och drivkrafterna i modellen. BEBYGGELSETYP 1 - Småhus (Exploateringstal 0,3) BEBYGGELSETYP 4 - Kvarter 4-5 vån (Exploateringstal 2,5) BEBYGGELSETYP 2 eller 3- Radhus eller kvarter 2-3 vån (Exploateringstal 0,8-1,5) BEBYGGELSETYP 5 - Kvarter 6-7 vån (Exploateringstal 3,5) UTBYGGNADSPOTENTIAL / 46

5.3 TÄTHET, HUSHÖJD OCH STADSBILD TÄTT OCH HÖGT ÄR INTE SAMMA SAK Det är ett stort missförstånd att täthet och hushöjd hänger ihop. Det går att bygga mycket tätt med relativt låg bebyggelse. I en liten tätort som kan det diskuteras vad höga hus skulle tillföra till den småstadskaraktär som är en av s unika kvaliteter. Höga hus kan till exempel leda till problem för omgivningen i form av skuggbildning och innebär en annan typ av skala än den redan befintliga bebyggelsen. Valet av bebyggelsetyp bör, tillsammans med efterfrågan på bostäder, baseras på hur bebyggelsen skapar bättre stadsmiljöer och platser. SAMMA TÄTHET MEN OLIKA STADSFORM UTBYGGNADSPOTENTIAL / 47

5.4 IDENTIFIERING AV UTBYGGNADSVOLYMER HUR MÅNGA BOSTÄDER? Hur många bostäder som går att bygga beror dels på hur stora utbyggnadsytorna är och dels på vilken bebyggelsetyp som används vid en förtätning. Baserat på en undersökning av marknadsvillkoren i kommun (Evidens, 2015) har bebyggelsetyperna avgränsats till småhus och flerbostadshus som kvartersbebyggelse. I beräkningen görs antagandet att centrala lägen med mycket stora och stora drivkrafter motiverar en högre fastighetsexploatering. På samma sätt som ytor med små till måttliga drivkrafter ger underlag för en annan bebyggelsetyp och lägre exploateringsgrad. Vilket exploateringstal som väljs för respektive utbyggnadsyta blir alltså beroende av ytans drivkraft. UTBYGGNADSYTA MED OLIKA DRIVKRAFTER SMÅ DRIVKRAFTER MÅTTLIGA DRIVKRAFTER E-tal: 0,3 E-tal: 0,8-1,5 Att bygga tätare i lägen där drivkrafterna är större, kan ses som både realistiskt och hållbart, då fler bostäder kan byggas i attraktiva lägen nära kollektivtrafik. För att uppfylla målsättningen om blandstad har ett generellt avdrag på 20 procent av utbyggnadsvolymen gjorts för att ge plats åt lokaler (kontor, handel etc). Baserat på referenser i mindre orter i Stockholms län har dock ett undantag gjorts för småhus där endast 5 procent beräknats till lokaler. 20 procent för flerbostadsbebyggelse är något lägre än den genomsnittliga fördelningen av bostads- och lokalyta i centrala delar av Stockholms stad, som ligger på 25 procent. I analysen används fastighetsexploatering vilket innebär att våningsytan divideras med tomtytans storlek. I den här analysen har bebyggelsetyperna fördelats på en skala mellan 0,3-3,5 i fastighetsexploatering, från enplansvilla till 6-7 våningskvarter. STORA DRIVKRAFTER MYCKET STORA DRIVKRAFTER AVDRAG FÖR LOKALER - 15 20% % E-tal: 2,5 E-tal: 3,5 Utbyggnadspotential UTBYGGNADSPOTENTIAL / 48

5.5 UTBYGGNADSYTOR OCH VOLYMER En förtätning av ytorna innebär en möjlighet att satsa på stadsutveckling i prioriterade lägen som tillför mervärden vid förtätning. Större, mer sammanhängade ytor finns att tillgå i planområdet Nydal och längs Gredelbyleden, medan det i övriga och tätorter är mer aktuellt med mindre infill-förtätning intill befintlig bebyggelse. Innan spårstation är beslutad är det inte hållbart att bygga ut i någon större omfattning. Utbyggnadspotential som identifierats (utan V ) räcker till minst 2040. V ALSIKE Ö ALSIKE Total utbyggnadsyta: 53 hektar Total nya bostäder: 8 500-12 000 Total nya boende: 17 000-24 000 Nydal V Ö Ö V V KNIVSTA Ö KNIVSTA Byggbar mark 27 HA 11 HA 10 HA 6 HA? NYDAL Bostäder 4-5000 2-3000 2-3000 500-1000? UTBYGGNADSPOTENTIAL / 49

5.6 FÖRDELNING AV BEBYGGELSETYPER Nedan redovisas fördelningen av bebyggelsetyper inom de olika utbyggnadsytorna. Drivkrafterna i modellen avgör vilken exploatering som anses lämplig för respektive yta. Centrala lägen med mycket stora drivkrafter motiverar en högre fastighetsexploatering. Små till måttliga drivkrafter ger underlag för en lägre exploateringsgrad i form av småhus och låg kvartersbebyggelse. BEBYGGELSETYP 1 - Småhus (Exploateringstal 0,3) BEBYGGELSETYP 4 - Kvarter 4-5 vån (Exploateringstal 2,5) KNIVSTA (V & Ö) 2% KNIVSTA (V & Ö) 47% NYDAL 0% NYDAL 44% ALSIKE (Ö) 40% ALSIKE (Ö) 0% TOTALT 3% TOTALT 43 % BEBYGGELSETYP 2 eller 3- Radhus eller kvarter 2-3 vån (Exploateringstal 0,8-1,5) KNIVSTA (V & Ö) NYDAL ALSIKE (Ö) TOTALT 18% 38% 60% 29% BEBYGGELSETYP 5 - Kvarter 6-7 vån (Exploateringstal 3,5) KNIVSTA (V & Ö) NYDAL ALSIKE (Ö) TOTALT 34% 18% 0% 25 % UTBYGGNADSPOTENTIAL / 50

5.7 STRUKTURPLAN NYDAL/VÄSTRA KNIVSTA Under planarbetet med utvecklingsområdet Nydal så togs en strukturskiss fram som kan ses som en precisering av utbyggnadsanalysen. Den identifierar byggbara tomter inom hela västra med hänsyn taget till naturvärden, kulturvärden och en bevarad å. Målet med strukturplanen var att att skapa en hållbar planstruktur med goda kvartersformer, närhet till park och natur och gångavstånd till spårstationen. Med exploateringstal mellan 1-2, dvs en bebyggelse på 3-5 våningar, innebär detta 4500-8500 nya bostäder. UTBYGGNADSPOTENTIAL / 51

6. UTBYGGNADSSTRATEGI

6.1 STRATEGIER 1. PRIORITERA EN UTBYGGNAD VID BE- FINTLIG TÅGSTATION OCH NYDAL Analysen visar på att det finns en utbyggnadspotential på ca 4 000-5 000 bostäder inom planområdet för Nydal och uppemot 8 000 bostäder i hela den västra delen av. En utbyggnad som i hög grad motsvarar politiska mål och marknadens drivkrafter genom att främja ett tillgängligt och hållbart resande. En mer koncentrad täthet vid stationen kan gagna resterande kommundelar, då behovet av längre transporter för ett mer diversifierat utbud av handel minskar och tillgängligheten till stationen kan antas blir bättre för hela den västra delen av tätort.det kan i sin tur skapa mer levande och trygga gångstråk och gator. 2. FÖRTÄTA LÄNGS STRÅK OCH GÖR OM GREDELBYLEDEN TILL GATA Flera av de större utbyggnadsytorna ligger längs Gredelbyleden. En omvandling av Gredelbyleden till en stadsgata tillsammans med en förtätning längs detta stråk skulle koppla samman de två sidorna om spårområdet. En förtätning söder om Gredelbyleden skulle också kunna möta planområdet Nydal för att skapa en sammanhållen kvartersstruktur. Längs leden finns dessutom två ytor som redan detaljplaneras för bebyggelse. 3. SKAPA EN HÅLLBAR STADSBILD MED TÄT SMÅSKALIG SMÅSTADSBEBYGGELSE Många olika komponenter förmedlar bilden av stadens identitet, dess berättelse - Vem är jag? Det är en kombonation, en sammansättning, av byggnader, funktioner, verksamheter, platser, parker, torg, natur, gränser, områden, stråk, gator, vägar, och gångvägar. En hållbar stadsbild för skall således förmedla att: är en liten tätort mellan storstäderna Stockholm och Uppsala. Det lokala näringslivet utgörs av småföretagare Invånarnas intressen kretsar kring trädgård, natur och fotboll. Det finns en stolthet kring självständighet. Den lokala byggnadskulturen är 2-4 vånings bebyggelse i trä och tegel. Platsens historia präglas av sågverk och tegelbruk. Från detta kan slutsatsen lätt dras att en hållbar stadsbild för inte är några höga hus i centrum utan en mer småskalig tät småstadsbebyggelse. I synnerhet inte i ljuset av att Upplands Väsby just anlitat en världsarkitekt (Zaha Hadid) för att sätta platsen på kartan. Risken blir i sammanhanget att Knisvta tappar i konkurrenskraft genom att likna en utdaterad modernistisk förort. 4. UTGÅ FRÅN ATT SKAPA PLATSER I STADSBYGGANDET Allt hållbart stadsbyggande utgår från det offentliga rummet. Utgå alltid ifrån platsen. Utgå från torgen, parkerna, gatorna. Det är dessa platser som ger en stadsdel attraktivitet. Byggnaders utforming är inte det viktigaste. Det viktigaste är att det skapas mellanrum som ger möjligheter till lek, rekreation och stadsliv. Det betyder också att ge bilen mindre plats i stadsmiljön. Markparkeringsar bör undvikas och hastigheter och biltrafikflöden skall hållas låga genom boendemiljöer. STRATEGIER/ 53

6.2 DISKUSSION OM NÄSTA STEG Denna utredning redovisar inte hur och tätorter bör byggas ut i detalj, men den ger en fingervisning om var det finns goda möjligheter att bygga ut i linje med både kommunens mål och marknadens efterfrågan. Utbyggnadstakten i kommun förväntas vara fortsatt hög fram till år 2025. Det finns därmed stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för hållbara resmönster och färdsätt med hjälp av den fysiska planeringen. Om den fysiska miljön utformas med närhet mellan olika samhällsfunktioner såsom bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service samt en täthet av männsikor minskar behovet av transporter och alternativen gång och cykel främjas. Det ökar i sin tur möjligheten att skapa naturliga mötesplatser i stadsmiljön. Inom forskningen idag finns en samsyn om täthetens och tillgänglighetens betydelse för att åtstadkomma en hållbar stadsutveckling. Dessa två fysiska faktorer blir avgörande för att skapa en levande stadsmiljö som främjar gång, cykel och kollektivtrafik. s tillgång och närhet till grönområden är en stor bidragande faktor till kommunens attraktivitet. Utbyggandsytorna som föreslås sker därför inte på bekostnad av ytor som är skyddade eller anses besitta högt socialt eller naturligt värde. Både och tätorter har få parker även om tillgången på större opåverkade grönområden är stor. Då park är en högt värderad stadskvalitet bör utbyggnaden av ses som en möjlighet att förbättra utbudet av mötesplatser i form av parker och på så sätt stärka den redan befintliga grönstrukturen. All bebyggelse som tillförs i kommunen måste på så vis tillföra någon till den specifika platsen och till strukturen i stort. Att bygga gles småhusbebyggelse på värdefulla grönområden är att ta bort stora offentliga värden och tillföra låg nytta. En sådan typ av utbyggnad kan inte anses vara socialt eller ekonomiskt hållbar. Enligt en studie framtagen av TRF tillsammans med Spacscape och Evidens (2012) beskrivs den mest attraktiva livsmiljön idag innehålla; en god regional kollektivtrafik, ett väl sammankopplat gatunät och ett stort utbud av service längs entréer i gatumiljö. De stadskvaliteter som värderas högt av rekreativt slag är värden såsom god tillgång på parker och grönområden och närhet till vatten. De faktorer som förklarar betalningsvilja för bostäder innebär i praktiken ett minskat bilberoende och minskade behov av transporter. Den senaste forskningen från KTH visar även att utformningen av kvartersmiljön och gårdar påverkar boendes känsla av rådighet över sin närmiljö. För att uppnå en lyckad stadsutveckling i redan bebyggda miljöer är det avgörande att först formulera visioner för de offentliga rummen, grönområden och parker samt infrastruktur som främjar hållbart resande. Vilka de viktigaste kopplingarna är för ett förbättrat gång- och cykelnät har dock inte analyserats i denna utredning. bör ta fram en strukturplanför de centrala delarna som slår fast en struktur av kvarter, gator, parker, torg och huvudsaklg markanvändning. Till denna strukturplan bör finnas en utbyggnadsstrategi som slår fast kvaliteter och principer. En förebild kan vara Utvecklingsplanen för Kiruna eller Utbyggnadsstrategin för Norrtälje Hamn. En bra utbyggnadsstrategi kan vara uppbyggd med tematiska målsättningar på följande sätt: 1. Utbyggnad och delaktighet Stadskärnan utvidgas Etappvis utbyggnad utifrån stadskärnan och stråk Planering för flexibilitet i detaljplaner Utgå från det offentliga rummet Invånarna ska vara delatkiga Platser utvecklas med identitetsskapande projekt, sk placemaking En mångfald av exploatörer, arkitekter och konstnärer 2. Utemiljö och mötesplatser Offentliga mötesplatser prioriteras i godalägen Trivsamma och trygga gator och platser Entréer, lokaler och tydliga gränser mot stadsrummet DISKUSSION / 54

Närhet till bra parker och lekplatser Vindskydd och solljus Låga bullernivåer och bra luftkvalitet Gröna gårdar och egna uteplatser Evenemangsplatser sommar och vinter Funktionell och vacker belysning 3. Bebyggelse och funktioner Tät och jämn bebyggelse En blandning av bostadstyper Restauranger och butiker längs centrala stråk Utbud av förskolor och skolor med god tillgång till park och natur Kontorslokaler i centrala lägen nära kollektivtrafik Kulturlokaler och kulturplatser centralt 4. Trafik och tillgänglighet Gatunätet ska skapa tydliga stråk och noder Gatumiljöer ska prioriteras för gående Gena cykelstråk och nära cykelparkering God tillgång till attraktiv kollektivtrafik Biltillgänglighet och hastigheter anpassas till stadslivet Bilparkering för boende på kvartersmark Parkering för besökare och avlastningsplatser Räddningstjänsten ska ha framkomlighet 5. Stadsbild och kulturmiljö Viktiga platser är stadsdelens landmärken Norrtäljes variation och småstadskaraktär En sammanhållen obruten stadsfront Ett småbrutet sammanhållet taklandskap Modern träarkitektur Hamnens historia och skärgårdsverksamheter Stadsdelen skall ha en mänsklig skala, träd och möblering 6. Miljö, klimat och energi Anpassning till kommande klimatförändringar Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Dagvatten skall omhändertas lokalt och renas En bärkraftig grundläggning Föroreningar skall ej påverka hälsa vatten eller ekosystem Stadsdelen skall ha låg miljöpåverkan under livscykeln Klimatsmarta energisystem och energieffektiva byggnader Miljöanpassade transporter Teknikförsörjning sker på ett hållbart sätt Avfallssystem skall vara kretsloppsanpassade Detta kan vara en inspiration til en utvecklingsplan eller en utbyggnadsstrategi eller ett planprogram för centrala med Nydal. KAPITELRUBRIK / 55

KÄLLOR KARTUNDERLAG Kartunderlag har levererats av kommun med undantag för axialkartan som är framställd av Spacescape AB. LITTERATUR Boverket (2012), Vision för Sverige 2025 Evidens (2015) Marknadsvillkor - Nydal kommun (2014), Trafikstrategi för kommun 2014-2025 - Trafik för ett attraktivare kommun (2013) - där framtiden bor - Vision 2025 kommun (2006) Översiktplan för kommun kommun (2012) Fördjupad översiktsplan (FÖP) för och tätorter Spacescape, Evidens (2014) Bostadskvaliteter i Halmstad. TRF, Spacescape, Evidens (2013) Stadskvalitet och stadsutveckling - Om hur stadens egenskaper värderas TRF, Spacescape, Evidens (2012) Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen KÄLLOR / 56

Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE-116 92 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se