Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 Ärende I Strategisk plan 2013-2015 finns åtagandet Genomför en kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamhetsområde. Följande är en redovisning av åtagandet. Sammanfattning Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har hittills under 2013 förmedlat 161 lägenheter till Karlstads kommuns invånare. Trots det står 41 pers i kö för bostad. Förutom att pers saknar bostad, finns flera målgrupper som är i behov av boendeplatser av skilda slag. För att lösa situationen skulle det behövas; 1. Särskilt boende/gruppboende inom området socialpsykiatri, 20 25 platser med en utbyggnadstakt med ett gruppboende om 6 platser, per år under fyra år. 2. Boende för kvinnor med samsjuklighet, minst 5 platser. Dessa kvinnor har både en psykisk sjukdom och är beroende av alkohol eller andra droger. 3. Stödboende för män med ett eventuellt aktivt missbruk. Ersätter ett befintligt boende som skulle behöva verksamhetsanpassas till en hög kostnad. Önskemålet är 12 platser med egna rum. 4. Nytt asylboende för ensamkommande barn, med en dimension för 7-8 platser. 5. 15-20 lägenheter för ungdomar i utslussning från familjehem med mera. 6. Lägenheter för det ökade antalet ensamhushåll samt lägenheter för större familjer, 20 fler bostadssociala kontrakt per år. Framförallt behövs mindre och billigare lägenheter. Postadress: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Kungsgatan 18 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: arbetsmarknadsochsocialforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 2 (7) 7. Vid ett eventuellt utökat mottagande av flyktingar kommer att behövas ytterligare 60-70 lägenheter fler än idag. Definiti I texten som följer förekommer ett antal begrepp som kan vara svåra att hålla isär för läsaren. Därför följer här en kort redovisning av de mest centrala begreppen. Särskilt boende/gruppboende eller Bostad med särskild service, kan beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. När det gäller kravet på utformningen av gruppboende/bostad med särskild service så utgår det från Boverkets beskrivning av fullvärdigt boende. Det skall var lägenheter med eget kök, badrum och toalett och storleken skall vara minst 35 kvm. När det gäller boende för kvinnor med samsjuklighet så gäller samma krav på utformningen, detta utifrån att de har beslutet bostad med särskild service och detta styr formen av bostad. Storleken på boendet eller antalet lägenheter finns inget i detalj skrivet om i lagens förarbeten, men Socialstyrelsens allmänna råd anger att maximalt 6 lägenheter får inrymmas i ett och samma gruppboende. Kommunal hyresgaranti innebär att pers med egen inkomst men med betalningsanmärkningar och/eller skulder, efter behovsprövning ändå kan få hyra en bostad med eget kontrakt. Här tar arbetsmarknads- och socialförvaltningen på sig att garantera hyran under två år, efter att det prövats genom en boendeutredning. När två år har gått, hyr personen sin lägenhet på vanliga villkor. ASF-garanti är ett avtal med KBAB om att man godkänner försörjningsstöd som inkomst, vilket normalt inte godtas av en hyresvärd. Detta gäller oftast ungdomar. Den bostadsbehövande får inte ha några hyresskulder, och i övrigt ha maximalt 10 000 kr i skulder. Bostadssocialt kontrakt innebär att den bostadsbehövande själv har ett villkorat kontrakt med hyresvärden. Bl.a. skall boendestöd finnas utifrån den enskildes behov för att klara sitt boende. Villkoren är tidsbegränsade under ett år, och under förutsättning att den boende sköter sig så omvandlas kontraktet till ett vanligt kontrakt efter att den villkorade perioden löpt ut. Socialt kontrakt innebär att kommunen har förstahandskontrakt med hyresvärden. Kommunen hyr sedan ut lägenheten i andra hand till den bostadsbehövande. Boendestöd finns alltid parallellt med dessa kontrakt. Personen måste byta bostad för att erhålla eget kontrakt. Redovisning Arbetsmarknads- och socialförvaltningen äger inga bostäder eller andra lokaler. Man är istället beroende av ett gott samarbete med olika fastighetsägare i kommunen. Ett kontinuerligt arbete bedrivs inom förvaltningen för att bistå med bostad till pers som av olika skäl har svårt att erhålla bostad på egen hand. Under 2013 till och med 2013-10-24 har förvaltningen förmedlat 161 lägenheter

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 3 (7) till bostadslösa i Karlstads kommun. Av dessa har tecknats 15 bostadssociala kontrakt och 52 sociala kontrakt. 27 lägenheter har fördelats till nyanlända flyktingar och 3 lägenheter till provboende för ungdomar. Utöver detta har förvaltningen lämnat 40 ASF-garantier och 19 kommunala hyresgarantier. Verksamheten Bostad först har erhållit 5 lägenheter. Det står för tillfället 41 pers i kö för bostad, dessa är alltså pers som fått hjälp med bostadsanskaffning beviljad men som väntar på en lägenhet. Vid en analys av förmedlade lägenheter under 2013 samt i relation till andra år, konstateras att de bostadssociala kontrakten har minskat medan de sociala kontrakten ökar. Man planerar att framöver intensifiera kontakten med fastighetsbolagen i Karlstad kommun i syfte att skapa fler bostadssociala kontrakt, eftersom målet med eget kontrakt inte kan nås genom det sociala kontraktet. Antalet bostadssociala kontrakt skulle då behöva fördubblas, vilket innebär att öka antalet med 20 kontrakt per år. Det nuvarande avtalet mellan Migrationsverket och kommunen innebär att kommunen tar på sig ett mottagande av flyktingar om 100 pers årligen och ensamkommande barn om 28 pers årligen. Det betyder att sammanlagt 128 pers skall beredas ett boende i kommunen. Under 2013 har man lyckats med att lösa detta, men ett utökat mottagande av såväl flyktingar som ensamkommande kan vara nära förestående. Detta skulle då betyda att ytterligare fler lägenheter behövs för att lösa situationen även för dessa. Olika målgrupper Det är svårt att få tag på små lägenheter. Dessutom bör hyran vara så låg som möjligt med tanke på att personen skall bli självförsörjande på sikt. Universitetets bostadsgaranti för studenter i kombination med ett ökat antal studerande har bidragit till att små lägenheter blivit en brist. Eftersom många bostadslösa är ensamstående och dessutom har en svag ekonomi, är detta en bekymmersam omständighet. En annan svårighet som förvaltningen stöter på är att persna som behöver bostad inte accepteras som hyresgäster av fastighetsbolagen. De grupper som det är svårast att hitta bostäder till är pers som har flera misslyckade boenden bakom sig samt pers med långvarigt missbruk. Andra grupper är pers med ekonomiska skulder. Svårt är också att erbjuda lägenheter till pers med stora familjer då det är brist på fyror och femmor hos fastighetsbolagen. Trenden är att antalet kvinnor som både har en psykisk sjukdom och samtidigt är beroende av alkohol eller andra droger, ökar. Det finns därför ett stort behov av fler särskilda boendeplatser för dessa kvinnor. Förvaltningen har idag ett boende för kvinnor med samsjuklighet, med 5 platser. Ytterligare ett sådant boende skulle behövas för att möta behovet, d.v.s. ytterligare minst 5 platser. Ett antal lägenheter behövs årligen för att möta behovet från ensamkommande barn- och unga som skall kunna slussas ut ur verksamheten, utslussning av andra

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 4 (7) ungdomar från provlägenheter samt familjehemsplacerade unga i samband med avslut av placering. Detta 20 tal lägenheter lyckas man normalt få fram. Vid ett eventuellt utökat mottagande 1 av flyktingar och ensamkommande barn, förändras bilden. Uppskattningsvis kommer det då att behövas ytterligare 60-70 lägenheter fler än idag. Dessutom krävs då ett nytt asylboende för ensamkommande barn, med en dimension för 7-8 platser. Förvaltningen har ett långsiktigt behov av fler lägenheter i särskilda boenden/gruppboenden inom området socialpsykiatri. Det beräknade behovet är 25 platser med en utbyggnadstakt med ett gruppboende om 8 platser, per år under tre år. Beräknad driftskostnad för ett boende är ca 6 milj kronor per år exklusive investeringskostnader. Om beslut om plats i särskilt boende har beviljats och behovet inte tillgodoses av kommunen pga. platsbrist, kan kommunen komma att åläggas vite för icke verkställt beslut. Dessutom behövs ett stödboende för män med ett eventuellt aktivt missbruk. Detta boende skall ersätta ett befintligt boende som skulle behöva verksamhetsanpassas till en hög kostnad. Förutom att kostnaden för en sådan anpassning bedöms bli mycket hög, har dessutom förvaltningen behov av fler platser för målgruppen än vad nuvarande lokaler kan erbjuda. Önskemålet är att boendet skall ha 12 platser med egna rum. Förvaltningen har skickat en särskild anmälan om lokalbehov till teknik- och fastighetsförvaltningen, när det gäller detta stödboende. Akuta behov Många av förvaltningens ärenden är akuta och det gäller att få fram ett boende relativt snabbt, vilket också är en ekonomisk fråga då det är kostsamt att använda sig av akuta boenden så som hotell. Ett antal pers får varje vecka tillfälligt bostad. Siffran ökar under vinterhalvåret för att minska vår och sommar. Akuta boenden kan utgöras av allt från hotell och vandrarhem till förvaltningens egna akutlägenheter och rum med mera. Persna som har ett akut bostadsbehov kan samtidigt stå i förvaltningens kö för att få ett socialt eller bostadssocialt kontrakt. I det längre perspektivet är det därför angeläget att arbeta med stegförflyttning inom de olika boendekategorierna. Detta medför att om de som bott många år i sociala kontrakt går vidare till bostadssociala kontrakt, kan lägenheter göras tillgängliga för de grupper som idag är svårt att få godkända av fastighetsbolagen. Planeringen framåt är att arbeta metodiskt med ett längre perspektiv mot stegförflyttning inom boendekategorierna, d.v.s. att persna i större utsträckning erhåller ett eget kontrakt när boendet fungerar väl. Detta skulle medföra färre antal individuella misslyckanden och gynna att klienten når målet med eget kontrakt. Dessutom skulle det frigöra tid för förvaltningens personal, som idag går till att administrera dessa kontrakt. Planen är också att fortsätta samverkan med fastighetsbolagen i syfte att säkra kvarboende och därmed förebygga vräkning. 1 Enligt Länsstyrelsens framställan 22 november 2013.

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 5 (7) Samarbete med Teknik- och fastighetsförvaltningen Arbetsmarknads- och socialförvaltningens centrala ledningsgrupp möter företrädare för teknik- och fastighetsförvaltningen månatligen. Syftet är att långsiktigt diskutera och planera för behovet av lokaler för olika ändamål, såväl för bostäder som för verksamheten i sig. Dessa möten benämns Lokal resursplanering (LRP) och behandlar behov som kan finansieras inom ramen för TFF:s årliga investeringsplan eller deras årliga underhållsplan. Utöver dessa kommer socialdirektören att ha en dialog med teknik- och fastighetsdirektören, för att diskutera behov där särskilda investeringar behöver göras. Detta betyder att det finns fyra alternativa vägar att gå för att täcka de behov som finns, när det gäller samarbetet mellan arbetsmarknads- och socialförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen. 1. Genom särskilda investeringar, där kommunfullmäktige gör prioriteringarna 2. Genom investeringar i grundramen, där teknik- och fastighetsnämnden gör prioriteringarna. 3. Genom underhållsbudgeten, där teknik- och fastighetsförvaltningen själva gör prioriteringarna. 4. Genom att hyra av externa hyresvärdar, där arbetsmarknads- och socialförvaltningen gör prioriteringen. Det fjärde alternativet har kommit att bli det vanligaste. Det beror på att arbetsmarknads- och socialförvaltningen inte kunnat garantera att behovet av lokal är kvarstående över tid. Istället har behovet varit beroende av vilken målgrupp det handlat om, och då har lösningen blivit att hyra av externa fastighetsägare, det vill säga inte kommunens egna fastigheter. Här håller teknik- och fastighetsförvaltningen i arbetet med att hitta lokal, förhandla om hyran och teckna kontrakt. Om man ser på de behov som finns hos arbetsmarknads- och socialförvaltningen idag, vad gäller lokaler av olika slag, skulle man kunna illustrera de olika vägarna med följande bild. Behoven är numrerade från 1 till 7. Siffran anger prioriteringsordningen, där 1 är högst prioriterat och 7 lägst. Det skall poängteras att alla behov existerar i skrivande stund. Att ytterligare precisera när i budgetperioden de olika boendena skall projekteras, förutsätter en dialog mellan förvaltningarna där man diskuterar möjligheter och begränsningar för respektive projekt. Allmänt kan sägas att det är svårt att ställa olika gruppers behov emot varandra. Kommunen kommer dock med största sannolikhet att träffa ett nytt avtal med Migrationsverket under första halvan av 2014, om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Detta skulle betyda att behovet av ett nytt asylboende blir akut.

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 6 (7) Siffran i matrisens kolumner anger vilken väg behovet bedöms kunna finansieras i första hand (1), i andra hand (2) och i tredje hand (3). Behovets varaktighet uppskattas i tre nivåer; lång varaktighet (20 år eller längre, markeras med L), kort varaktighet (5-10 år, markeras med K) samt tillfälligt (2-5 år, markeras med T). 1. Särskilt boende, socialpsykiatri 2. Boende för kvinnor med samsjuklighet 3. Stödboende för manliga missbrukare 4. Nytt asylboende för ensamkommand e barn 5. Lägenheter för ungdomar som slussas ut från familjehem 6. Lägenheter för ensamhushåll samt större familjer 7. Lägenheter för utökat flyktingmottaga nde Särskilda investeringar Investerin gar i grundram Hyra av extern fastighetsägare Behovets varaktighet Önskemål om lokalisering 1 L Relativt centralt med bra 1 2 3 K Relativt centralt med bra 1 2 3 K Ej centralt med bra 1 2 K Relativt centralt med bra 1 2 L Varierat likt vanliga lägenheter 1 2 L Varierat likt vanliga lägenheter 1 2 L Varierat likt vanliga lägenheter Överenskommelse KBAB-TFF Enligt uppgift från teknik- och fastighetsförvaltningen har man klargjort gränsen mellan sitt eget och KBAB:s ansvarsområde, när det gäller ansvar för boenden och lägenheter i kommunen. Överenskommelsen innebär att KBAB har ansvar för boenden där den enskilde har ett eget hyresavtal med hyresvärden. Enligt teknikoch fastighetsförvaltningens tolkning innebär det att KBAB ansvarar för de boenden som har kommunal hyresgaranti, ASF-garanti och bostadssocialt kontrakt.

Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 7 (7) Teknik- och fastighetsförvaltningen har enligt denna tolkning ansvar för boenden som är mer institutionella, där det finns personal och där man har arbetsmarknadsoch socialförvaltningen som hyresgäst. I det fall KBAB inte kan få fram ett tillräckligt antal lägenheter, blir det viktigt att klargöra vem som tar ansvar för att bygga nytt eller hitta andra alternativ för att anskaffa de bostäder som behövs för att kommunen som helhet skall uppfylla åtagandena i Strategisk plan. När lägenheter eventuellt köps in eller byggs, måste man också säkerställa att det blir en rimlig prisbild på boendet. Det innebär att de pers som är tänkt att bo där skall kunna klara att betala hyran även med en begränsad inkomst. Hyran bör därför inte överstiga högsta godtagbara hyra enligt de riktlinjer som handläggarna inom försörjningsstödet har att följa. Monica Persson socialdirektör Mats Fackel verksamhetsstrateg