Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1
Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen. Tillväxt och fördelning av BNP. Pengar och inflation (inledning). 2
I. Nationalräkenskaper definitioner BNP (GDP - gross domestic product) = Värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats i ett land (under ett år). Kan mätas från tillverkningssidan och användningssidan. Endast förädlingsvärden (value added) räknas. Nationalprodukt = Nationalinkomst. Från användningssidan (försörjningsbalansen) summeras de olika sätt på vilka varor och tjänster kan användas: Tre ändamål: konsumtion, investeringar och utrikeshandel. Konsumtion privat och offentlig. Investeringar (materiella). Utrikeshandel: export och import. 3
Forts. Försörjningsbalansen (användningen): BNP = C + I + G + Ex Im eller BNP + IM = C + I + G + Ex 4
Försörjningsbalans 2006 Miljarder kronor BNP Import av varor och tjänster Summa tillgångar 2 838 1 224 4 062 Privat konsumtion Offentlig konsumtion (Därav statlig) (Därav kommunal) Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Export av varor och tjänster Summa användning 1 339 759 207 552 509 0 1 456 4 062
BNP som mått på välfärd Tillväxt mål för den ekonomiska politiken. Välfärd ett brett begrepp. Problem med BNP måttet: Registreringen Ej hemarbete, svart marknad. Värderingen. Separering av pris och kvalitetsförändringar. Viss produktion utgör kostnad. Påverkan på miljön. Fördelning. 6
Alternativa mått 7
Vad händer med det vi inte konsumerar? BNP = Sparande + C + G Privat och offentlig konsumtion Sparande = C + I + G - C - G + (export - import) Sparande = investeringar + (export - import) 8
Betalningsbalans (saldo=0) Balance of payments Bytesbalans (Current account) Utrikeshandel -Handelsbalans -Tjänstebalans Transfereringar (ingen motprestation) Avkastning på kapital Kapitaltransf. (Capital account) Ex arvskiften, EU-bidrag för investeringar Finansiell balans (Financial account) In- och utlåning Aktiehandel Förändringar i valutareserven Export - Import Kapitalflöde i andra riktningen
Bytesbalansen Ett underskott ökar utlandsskulden, överskott betyder att vi producerar mer än vi förbrukar. Bör balanseras över lång tid. Underskott kan vara ok. Sätter gränser för ekonomisk politik. Motsättning mellan bytesbalans och expansiv ekonomisk politik. 10
II.Tillväxt och fördelning Tillväxt = ökning av BNP. Varför tillväxt? BNP från efterfrågesidan: BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export-import). Om vi vill konsumera mer, bygga för framtiden och undvika en utlandsskuld måste BNP öka. Högre materiell levnadsstandard (fördelning!). God tillväxt prioriterat för den ekonomiska politiken. 11
Tillväxt av BNP i Sverige (lång sikt) Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-
Tillväxten och miljön Tillväxt på bekostnad av miljön. Ekonomisk tillväxt betyder att den samlade produktionen ökar begreppet säger inget om vilka varor, hur de produceras och hur de används. Miljöproblem: försurning, utsläpp av koldioxid (externa effekter = externalities). Lösningar: Anpassning sker automatiskt. Skatter och avgifter kan användas för att vrida om resursanvändningen, den externa effekten kan prissättas. Tillväxt förbättra miljön? 13
Tillväxt på lång sikt omöjlig? Naturresurser tar slut, vad är effekterna på tillväxten? Ekonomiska mekanismer förhindrar att naturresurser tar slut prismekanismen. Exempel: kol, mineraler, bränsle. Överflyttning till nya produkter och processer, men: Har alla samma mål? Är utvecklingen av miljövänlig teknik tillräckligt snabb? 14
Hur skapas tillväxt? Tillväxt på kort sikt beror på många faktorer: Energipriser. Volatila växelkurser. Skattebeslut mm. På lång sikt potentiell tillväxt: den tillväxt som ekonomin klarar av utan att överansträngas: Ökade insatser av produktionsfaktorer. Produktivitetsökning. 15
Ökade insatser av produktionsfaktorer Inträde i arbetskraften påverkas av: Långsiktig befolkningsutveckling Migration Lagstiftning Kultur och religion Antalet arbetade timmar påverkas av: Lön Skatter Bidragssystemet 16
Ökad produktivitet Investeringar Realkapital Humankapital Ju mer vi sparar och investerar av dagens produktion, desto större blir våra möjligheter att konsumera imorgon 17
Tillväxtbefrämjande institutioner Inte alla investeringar är bra Utbildning Rätt person på rätt plats Bra företagarklimat Omvandlingstryck Regelverk som stimulerar förnyelse och tillväxt Socialt kapital 18
Inkomstfördelning Belöningssystem viktiga för tillväxten Funktionella inkomstfördelningen (functional distribution of income) Löners respektive kapitalets andel av nationalinkomsten. Bestäms på faktormarknader enligt utbud och efterfrågan. Vertikala inkomstfördelningen Olika hushålls andel av nationalinkomsten. Bestäms av enskilda hushålls ägande av produktionsresurser, t ex kapital, humankapital, antal yrkesarbetande, branschtillhörighet etc. 19
Krafter som påverkar inkomstfördelningen Marknadskrafter (utbud & efterfrågan på faktormarknader) Relaterat till den ekonomiska verkligheten. Organisationer (fackförbund, arbetsgivarorganisationer, stat) Relaterat till olika gruppers förhandlingsstyrka. Offentlig sektor Skatter, transfereringar, offentlig verksamhet. Disponibel inkomst = Bruttoinkomst - skatt + transfereringar. Jämnar ut inkomstfördelningen. 20
Ekonomisk tillväxt vs inkomstutjämning En plattare inkomstfördelning kan minska incitamenten att anstränga sig extra. Minskar utbildningspremien. Mindre omvandlingstryck i ekonomin. Jämnare inkomstfördelning ökar möjligheterna att utbilda sig etc. Detta leder till bättre tillväxtmöjligheter. Vinster för högproduktiva företag, lågproduktiva slås ut. Mindre sociala spänningar. Internationalisering Rika, högutbildade kan fly utomlands om för stor omfördelning. Svårt för ett litet öppet land att avvika internationellt. 21
Pengar och inflation Kampen mot inflationen allt större tyngd. Varför vill vi inte ha inflation? Inflation: allmän stegring av prisnivån: Penningvärdet försämras. Låg och stabil inflation ingen fara. Inte antingen inflation eller arbetslöshet på lång sikt (dock en trade-off på kort sikt). Stagflation under 70-talet. 22
Låg inflation: enklare att klara jobben. Inflation har en snedvridande effekt på inkomst och förmögenhetsfördelning: Trögrörliga löner (fleråriga avtal) gör att köpkraft urholkas. Bättre för grupper med indexerad lön. Sparande missgynnas. Bra med reala tillgångar. 23
Deflation motsatsen Den allmänna prisnivån faller. Förknippat med ekonomisk tillbakagång och depression. Effekten tvärtemot inflation. Deflationsspiral: låg efterfrågan ger låga priser som ger förväntan om ytterligare deflation som lägre efterfrågan och fallande priser. Vill varken ha inflation eller deflation utan ett stabilt penningvärde. 24
Pengar och centralbanken Svårt att ha ett stabilt penningvärde. På kort sikt beror förändringar på: Importpriser Lönenivåer Konkurrensen Förväntningar På lång sikt beror förändringar på: penningpolitiken 25
Forts. Centralbanken (Riksbanken) har som uppgift att bekämpa inflation Viktigt med förtroende Andra ansvarsområden: Guld och valutareserven Det finansiella systemets stabilitet och övervakning 26