EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2012 COM(2012) 649 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Tillämpning och utveckling av den gemensamma viseringspolitiken för att främja tillväxt i EU SV SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Tillämpning och utveckling av den gemensamma viseringspolitiken för att främja tillväxt i EU Två viktiga texter på området viseringspolitik läggs idag fram för att antas av kommissionen: Ett förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. En rapport om hur det lokala Schengensamarbetet fungerade under de två första åren av tillämpningen av viseringskodexen. Detta är, även mot bakgrund av den förklaring som G20-ländernas ministrar för turism antog vid sitt möte i Mérida i Mexiko den 15 16 maj 2012 (det fjärde T20-mötet) och som G20- ländernas ledare ställde sig bakom, ett lämpligt tillfälle att reflektera över viseringspolitikens inverkningar på ekonomin i Europeiska unionen, särskilt på turismnäringen, och att undersöka hur sådana reflektioner kan tas i beaktande för att trygga ett större mått av samstämmighet mellan viseringspolitiken och tillväxtmålen i Europa 2020- strategin. En smartare upplagd viseringspolitik är en politik som fortsätter att trygga att de yttre gränserna är säkra och att Schengenområdet fungerar väl och som samtidigt underlättar resande för lagligt resande personer, däribland turister. Mycket kan uppnås redan med den rättsliga ram som den nuvarande viseringskodexen erbjuder. Med tanke på den nuvarande ekonomiska nedgången bör vi sträva efter att öka turistströmmarna till Europa. Förenta staterna, ett land som är ytterst medvetet om säkerhetsfrågor, har insett vilka ekonomiska vinster viseringslättnader (förenklade viseringsförfaranden) kan ge och offentliggjorde nyligen en nationell strategi för resande och turism 1. I EU krävde Italiens och Irlands 2 ministrar för turism och vissa myndigheter i Tyskland nyligen åtgärder för att förenkla viseringsförfarandena. Syftet med det här meddelandet är att inleda en diskussion om detta på EU-nivå. I meddelandet identifieras vissa brister i tillämpningen av de nuvarande förfarandena. Vidare utforskas vissa initiativ som kan tas i beaktande för att säkerställa en optimal tillämpning av viseringskodexen. Dessutom redovisas några förslag (som bör undersökas ytterligare) till framtida ändringar av viseringsreglerna. 1. Inverkningarna av viseringslättnader på turismnäringen i EU 1 2 Se dekret (Executive Order) 13597 av den 19 januari 2012 från Barack Obama. Se även lagförslaget Visa Improvements to Stimulate International tourism to the United States of America Act, som för närvarande diskuteras i den amerikanska kongressen. Dessa dokument behandlas närmare i bilagan till det här meddelandet. Irland deltar dock inte i EU:s gemensamma viseringspolitik. SV 2 SV
Turismen har blivit en av de näringsgrenar som genererar mest sysselsättning och intäkter i Europeiska unionen. Den är därmed en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och utveckling. Rese- och turismnäringens sammanlagda bidrag till sysselsättningen uppskattades till 18,8 miljoner arbeten år 2011 och väntas öka till 20,4 miljoner arbeten år 2022. Besökare från länder utanför Europeiska unionen lade ut 423 miljarder US-dollar år 2011. Besökarnas utgifter väntas öka till 547 miljarder US-dollar år 2022 3. Det finns en stor potential för tillväxt i turismen i Europa från de framväxande marknaderna. Antalet turister från Brasilien och Ryssland har fördubblats under de senaste åren och turistströmmarna från Kina och Indien ökar också snabbt 4. Av viseringsstatistik framgår att ca 340 000 Schengenviseringar utfärdades i Indien år 2007 och ca 460 000 år 2011. Ökningen i Kina är ännu större: 560 000 viseringar utfärdades år 2008 och 1 026 000 år 2011. I Ryssland utfärdades 3 500 000 viseringar under 2007 och 5 152 000 under 2011. Utvecklingen är densamma när det gäller vissa andra resmål: antalet ansökningar från kinesiska och brasilianska medborgare om visering för inresa till Förenta staterna ökade med ca 40 % år 2011 jämfört med 2010 5. Mer kan göras för att öka turismen i Europa. Vi bör sikta på att väsentligt öka turistströmmarna från länder som har en hög turismgenereringspotential och allt större befolkningssegment med växande köpkraft. Enligt en undersökning 6 ställde emellertid 21 % av de potentiella turisterna från framväxande marknader in sin resa till Europa på grund av långsam behandling av viseringsansökningen. En studie av Tourism Economics 7 om inverkningarna av viseringslättnader på skapandet av sysselsättning i G20-ekonomierna visar (genom användning av modelldata baserade på de fördelar som radikala policyändringar i ett flertal länder 8 har fört med sig) att viseringslättnader som regel leder till att den internationella turismen ökar med 5 25 %. Detta genererar intäkter och har en omedelbar, direkt effekt på sysselsättningen. Enligt Tourism Economics uppskattningar, som grundar sig på olika scenarier, kan Schengenområdet 9 få ytterligare 8 46 miljoner internationella turister till 2015 om den flexibilitet som de nuvarande viseringsreglerna medger utnyttjas till fullo. Detta skulle kunna generera ytterligare 11 60 miljarder euro i intäkter från internationell turism (export av turismtjänster) och leda till att ytterligare 100 000 500 000 arbeten skapas direkt i turismsektorn. Enligt samma uppskattningar skulle det totalt (direkta, indirekta och inducerade verkningar) kunna skapas 200 000 1 100 000 arbeten till 2015. 3 4 5 6 7 8 9 World Travel & Tourism Council, Travel & Tourism Economic Impact 2012, European Union. Av dessa fyra framväxande marknader är Brasilien det enda landet vars medborgare inte omfattas av krav på visering för inresa i Schengenområdet. Det finns emellertid vissa viseringslättnader för ryska medborgare. Dessa har formaliserats i ett avtal om förenklade viseringsförfaranden, som för närvarande håller på att uppgraderas. Pressmeddelande av den 19 januari 2012 från Vita huset. Se rapporten Origin Markets Report 2010 Europe: Open for Business? från European Tour Operators Association. The Impact of Visa Facilitation on Job Creation in the G20 Economies (rapport framtagen för det fjärde T20-mötet, Mexiko, 15 16 maj 2012). Förenta staterna (utvidgning av programmet för undantag från kravet på visering), Australien (Electronic Travel Authorisation), Förenade kungadömet (viseringspolitiken visavi Taiwan och Sydafrika), Indien (visering vid ankomst), Kanada (viseringspolitiken visavi Mexiko) och Sydkorea (viseringspolitiken visavi Kina). Schengenområdet = AT, BE, CZ, DE, DK, EE, EL (GR), ES, FI, FR, HU, IT, LT, LU, LV, MT, NL, PL, PT, SE, SI och SK samt fyra associerade länder utanför EU (CH, NO, IS och LI). SV 3 SV
Kryssningsindustrin utgör ett turismsegment som förtjänar särskild uppmärksamhet. Trots den ekonomiska avmattningen steg den globala kryssningsindustrins samlade bidrag till den europeiska ekonomin år 2011 till det högsta någonsin, 36,7 miljarder euro (upp från 35,2 miljarder euro år 2010) 10. Det uppskattas att 5,6 miljoner passagerare steg ombord enbart i Europa under 2011 (en ökning med 7,1 % jämfört med det föregående året). Kryssningsfartygen förde totalt med sig uppskattningsvis 14,3 miljoner besättningsmedlemmar till europeiska hamnar, av vilka man beräknar att 5,7 miljoner gick i land och gjorde inköp, uppskattningsvis för sammanlagt 120 miljoner euro. Det bör sörjas för att medlemsstater fortsätter att utfärda viseringar för flera inresor till kryssningsturister och besättningsmedlemmar så att deras utgifter i europeiska hamnar och kryssningsindustrins samlade bidrag till den europeiska ekonomin fortsätter att växa. Kommissionen förklarade redan under 2010 att den skulle undersöka de olika möjligheterna och instrumenten inom ramen för politiken för viseringar och passage av de yttre gränserna i syfte att utnyttja dessa på ett optimalt sätt 11. Europaparlamentet uppmanade året därefter kommissionen att komma med förslag till ett mer samordnat, förenklat viseringsförfarande. Frågan om viseringspolitikens inverkningar på turistströmmarna togs upp vid mötet i Madrid 2010 och mötet i Krakow 2011 för EU-medlemsstaternas ministrar för turism. Denna fråga stod också på dagordningen vid mötet i Mérida i Mexiko den 15 16 maj 2012 för G20-ländernas ministrar för turism, vid vilket en förklaring med inriktning på turism som ett instrument för att skapa sysselsättning antogs. Förklaringen tar fasta på studier som visar att viseringslättnader i G20-länderna kan leda till att intäkterna från turism ökar med upp till 206 miljarder US-dollar till 2015 och till att det skapas upp till 5,1 miljoner nya arbeten tills dess. I förklaringen anges också att bilateralt, regionalt och internationellt samarbete om viseringslättnader och andra arrangemang för att underlätta resande kan utforskas för att göra det möjligt för internationella besökare att röra sig mer fritt och effektivt. Detta är något som Schengenområdet redan bidrar till och som bör vidareutvecklas för att främja ekonomisk verksamhet och skapande av sysselsättning. Viseringslättnader kommer inte bara att föra ekonomiska fördelar med sig utan kommer också att göra det lättare för EU-medborgare att förenas med familjemedlemmar från länder utanför Europeiska unionen och företa resor med dem inom unionen. Det är nu dags att undersöka hur EU kan gå framåt med konkreta åtgärder på området viseringslättnader. 2. Viseringslättnader på grundval av viseringskodexen Viseringskodexen 12 utgör ett väsentligt steg framåt i förhållande till situationen innan den antogs, eftersom viseringsförfarandena i hög grad förbättras genom kodexen. Till de mer betydande förbättringarna hör klara tidsfrister för de viktigaste stegen, harmoniseringen av förfarandena, regleringen av samarbete med externa tjänsteleverantörer, möjligheten att inrätta gemensamma ansökningscentrum, fastställandet av de fall där 10 11 12 The Cruise Industry, Contribution of Cruise Tourism to the Economics of Europe, European Cruise Council report, 2012. KOM(2010) 352 slutlig, Europa, världens främsta resmål en ny politisk ram för europeisk turism, avsnitt 5.4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Förordningen började tillämpas den 5 april 2010. SV 4 SV
viseringar för flera inresor bör utfärdas, kravet på angivande av skälen för avslag på en viseringsansökan, rätten till överklagande av beslut om avslag, kravet på att ansökningsformuläret ska finnas tillgängligt på värdlandets officiella språk eller att det ska finnas en översättning av formuläret till värdlandets officiella språk samt skyldigheten att upprätta lokalt Schengensamarbete. Viseringskodexen för, om den tillämpas korrekt, med sig en väsentlig modernisering och standardisering av viseringsförfarandena. Det finns emellertid utrymme för förbättringar, eftersom en optimal tillämpning av kodexen ännu inte har uppnåtts på alla områden. Turismindustrin i EU har redovisat ett antal åtgärder (med koppling till bestämmelserna i viseringskodexen) som kan vidtas för att göra förfarandena för utfärdande av viseringar smidigare. De flesta problemen kan undanröjas genom att medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar (nedan kallade konsulat) tillämpar viseringskodexen korrekt. Detta bör följas upp av kommissionen. 1) Tiden från det att en viseringssökande avtalar om tid för besök på konsulatet till det att besöket äger rum Se till att fristen på två veckor i artikel 9.2 i viseringskodexen respekteras. 2) Viseringsansökningar som lämnas in av kommersiella mellanhänder Gör i större utsträckning bruk av möjligheten i artikel 9.4 i viseringskodexen att låta kommersiella mellanhänder (t.ex. resebyråer, om de är tillförlitliga) lämna in viseringsansökningar (utan att detta påverkar Informationssystemet för viseringar, VIS 13 ). 3) Tidsfristen för att fatta beslut om en ansökan Se till att fristen på 15 kalenderdagar i artikel 23.1 i viseringskodexen respekteras, även före de viktigaste semesterperioderna. 4) Tillgång till ansökningsformuläret på värdlandets officiella språk Se till att ansökningsformuläret finns tillgängligt på värdlandets officiella språk vid alla konsulat, i enlighet med artikel 11.3 i viseringskodexen. 5) Styrkande handlingar Bedöm (inom ramen för det lokala Schengensamarbetet) behovet av att införa en harmoniserad förteckning över styrkande handlingar som viseringssökande i det berörda tredjelandet ska inge. 6) Viseringens giltighetstid, visering för flera inresor Sedan viseringskodexen trädde i kraft har antalet utfärdade viseringar för flera inresor ökat betydligt (med 34 % under 2010 och med nästan 39 % under 2011). Det finns emellertid utrymme för att i ännu större utsträckning utfärda viseringar för flera inresor och med lång 13 Sådana mellanhänder får inte uppta biometriska kännetecken. Personer som ansöker för första gången inom ramen för VIS måste därför inställa sig personligen vid ett konsulat, eller hos en extern tjänsteleverantör som bemyndigats att uppta viseringssökandes biometriska kännetecken för ett konsulats räkning. SV 5 SV
giltighetstid (mellan sex månader och fem år) på de villkor som anges i artikel 24.2 a och b i viseringskodexen och viseringar för flera inresor men med kortare giltighetstid enligt artikel 24.1 i kodexen. 7) Behandlingen av viseringssökande Gör konsulaten mer lättillgängliga för allmänheten, särskilt genom att förstärka den konsulära närvaron på det berörda tredjelandets territorium. Inrättande av gemensamma ansökningscentrum för viseringar bör uppmuntras. Vissa medlemsstater och tredjeländer har redan vidtagit åtgärder för att göra förfarandena för utfärdande av viseringar smidigare (se bilagan). Det lokala Schengensamarbetet är av stor betydelse för en harmoniserad tillämpning av den gemensamma viseringspolitiken, och EU-delegationernas medverkan i samarbetet är absolut nödvändig för att trygga enhetlighet och kontinuitet i frågor som gäller rörlighet (mobilitet), ett tema som får allt större betydelse i de yttre förbindelserna. Rapporten om hur det lokala Schengensamarbetet fungerade under de två första åren av tillämpningen av viseringskodexen (som kollegiet antar parallellt med diskussionen om det här meddelandet) innehåller, i syfte att optimera det lokala Schengensamarbetet, rekommendationer som riktar sig till alla aktörer i detta (medlemsstaternas centrala myndigheter, deras konsulat, EU-delegationerna, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten). 3. Eventuella framtida ändringar av viseringsreglerna Den rapport om tillämpningen av viseringskodexen under de tre första åren som kommissionen ska lägga fram under 2013 erbjuder ett tillfälle att fortsätta att utforska olika sätt att förbättra och förenkla förfarandena för lagligt resande personer (samtidigt som de risker som den irreguljära migrationen innebär och de säkerhetsrisker som vissa resande ger upphov till beaktas), t.ex. genom effektivisering och förkortning av förfarandena (genom översyn av alla steg, inbegripet inlämnande av viseringsansökan via mellanhänder (resebyråer) och föregående samråd), klargörande av vilket konsulat som är behörigt att pröva en viseringsansökan, förenkling av ansökningsformuläret, förenkling av kraven i fråga om styrkande handlingar, klargörande av reglerna om undantag från betalning av viseringsavgift, klargörande av reglerna om utfärdande av viseringar för flera inresor, förbättring av konsulatens organisation och samarbetet mellan konsulat (t.ex. genom omdefiniering av den rättsliga ramen för gemensamma ansökningscentrum i syfte att underlätta inrättandet av sådana centrum och deras arbete), för att förbättra den konsulära täckningen, och SV 6 SV
intensifiering av det lokala Schengensamarbetet för att göra det mer effektivt. Vid prövningen av sådana förbättringar och förenklingar bör de fördelar som genomförandet av Informationssystemet för viseringar medför både för konsulat och viseringssökande vederbörligen beaktas. Den mest verksamma viseringslättnaden är förstås att befria medborgare i ett tredjeland från kravet på visering. Därvid måste tredjelandet i fråga föras över från den negativa förteckningen till den positiva förteckningen i bilagorna till förordning (EG) nr 539/2001. I samband med en översyn av förteckningarna över länder i bilagorna till förordning (EG) nr 539/2001 gör kommissionen som regel en bedömning från fall till fall på grundval av ett antal olika kriterier. Dessa hänför sig bl.a. till olaglig invandring, allmän ordning, allmän säkerhet, Europeiska unionens förbindelser med det tredjeland som är föremål för bedömningen, regional enhetlighet och ömsesidighet. Viseringspolitikens inverkningar på ekonomin i Europeiska unionen är emellertid ett kriterium som inte har tagits i beaktande tidigare. Detta måste ändras om EU vill dra nytta av potentialen för tillväxt i turismen i Europa från de framväxande marknaderna. Kommissionen kommer därför att ta fram en metod för att på ett bättre sätt ta hänsyn till ekonomiska överväganden i samband med nästa översyn av förteckningarna över länder. Denna ska enligt planerna ske under 2013. Till syvende och sist gäller det dock att finna en jämvikt där även det som krävs för att den gemensamma viseringspolitiken ska utgöra ett instrument som tryggar att Schengenområdet fungerar väl utan inre gränser beaktas. För många tredjeländer kommer avskaffande av kravet på visering att vara det slutliga målet. Detta kräver dock omfattande åtaganden och har stora politiska konsekvenser: det är slutpunkten på en lång process. Om en befrielse från kravet på visering inte är omedelbart genomförbar, kan det vara värt att uppmärksamma de fördelar som avtal om förenklade viseringsförfaranden erbjuder. Det finns emellertid ett behov av att se över sådana avtals struktur och innehåll, för att skräddarsy dem efter omständigheterna i det berörda tredjelandet och göra dem mer verkningsfulla för de tredjelandsmedborgare som de riktar sig till. Det bör noteras att det i ett förslag till ändring av förordning (EG) nr 539/2001 som för närvarande diskuteras i de båda lagstiftande institutionerna föreskrivs en skyddsklausul som gör det möjligt att i en nödsituation (där det är nödvändigt att snabbt reagera på problem som en eller flera medlemsstater ställs inför på grund av missbruk av viseringsfritt resande) tillfälligt avbryta tillämpningen av befrielsen från kravet på visering för medborgare i ett land som är upptaget i den positiva förteckningen. Den tekniska utvecklingen bör tas i beaktande även i viseringspolitiken. Världsturismorganisationen (UNWTO) anser att system med elektroniska viseringar ifall de tillämpas strikt har betydande fördelar såväl ur ett säkerhetsperspektiv som ur ett faciliteringsperspektiv 14. Utnyttjande av ny teknik (t.ex. genom utveckling av tekniska specifikationer för elektroniska viseringar) kan göra resandet mer tillgängligt, bekvämt och effektivt utan att den nationella säkerheten minskar, vilket framhålls i den förklaring som G20-ländernas ministrar för turism antog vid sitt möte i Mérida i Mexiko. 14 Se arbetsdokumentet evisas: A pressing need for global standards, specifications and interoperability, som Världsturismorganisationen lade fram vid den trettiosjunde sessionen i Internationella civila luftfartsorganisationens församling (2010). SV 7 SV
BILAGA Aktuell god praxis i medlemsstater och tredjeländer i fråga om utfärdande av viseringar Exempel: Italien I februari 2011 undertecknade italienska statens byrå för turism (ENIT) och italienska utrikesministeriet ett samarbetsavtal i syfte att öka turistströmmarna till Italien, genom förstärkning av konsulatens kapacitet att snabbt och effektivt behandla ansökningar om visering. Därvid prioriterades konsulaten bl.a. i Moskva, Peking, New Delhi, St. Petersburg, Guangzhou, Shanghai och Mumbai. Enligt ett pressmeddelande från oktober 2011 från den italienska nyhetsbyrån ANSA utfärdades det med anledning av det arbete som lades ned på att förenkla förfarandena och förkorta väntetiderna dubbelt så många viseringar i Kina under perioden 1 januari 31 augusti 2011 som under samma period 2010. Enligt det nationella turismobservatoret (ONT), som utvärderat uppgifter från Banca d'italia, bekräftas den positiva trenden av följande uppskattningar: Antal resande (tusental): 2010: 149 2011: 225 Antal övernattningar (tusental): 2010: 1 768 2011: 1 971 Utgifter (miljoner euro): 2010: 199 2011: 249 Förändring (2011 i förhållande till 2010) Antal resande: 51 % Antal övernattningar: 11,5 % Utgifter: 25,1 % Exempel: Polen Ett exempel på förenkling som är värt att studera närmare för att se vilka fördelar det förde med sig är det snabbspårsförfarande som de polska myndigheterna införde inför EM i fotboll, som Polen och Ukraina stod värd för i juni juli 2012. Ukrainska och ryska deltagare i turneringen (spelare och domare, läkare och andra funktionärer samt företrädare för FIFA, UEFA och de nationella fotbollsförbunden) och UEFA-ackrediterade personer erhöll visering för flera inresor under den period turneringen varade. Viseringarna utfärdades enligt ett förenklat förfarande, utan krav på att den viseringssökande skulle infinna sig personligen vid ett konsulat och utan uttag av viseringsavgifter. Ukrainska och ryska supportrar erhöll visering på grundval av en giltig inträdesbiljett till en match eller en handling som visade att de hade rätt att få en biljett vid ingången till stadion. De hade möjlighet att inge sin viseringsansökan på elektronisk väg på en officiell webbplats och få tid snabbare på ett konsulat. De som inte lyckades få en tid på konsulat online kunde utnyttja de gröna korridorer som inrättades för att minimera väntetiderna (källor: den officiella webbplatsen för den polska regeringen och för det polska utrikesministeriet Rysslandsdesken). SV 8 SV
Exempel: Unionens status som godkänt resmål för turister från Kina Systemet med status som godkänt resmål (Approved Destination Status) är ett bilateralt turismarrangemang mellan Folkrepubliken Kinas nationella turismförvaltning och ett resmål utanför Kina. Kinesiska medborgare som önskar resa till EU kan ansöka om visering via särskilt utsedda resebyråer som inger viseringsansökningarna för en grupp av kunder. Ett samförståndsavtal mellan Folkrepubliken Kinas nationella turismförvaltning och unionen om viseringar för turistgrupper från Folkrepubliken undertecknades 2004. Av uppgifter som samlats in av EU-delegationen i Kina framgår att antalet ADS-viseringar som utfärdas i Kina av Schengeninstanser stadigt ökar. År 2009 utfärdades 96 093 ADS-viseringar och år 2010 utfärdades 209 981 sådana viseringar. I september 2011 hade medlemsstaterna redan utfärdat 170 141 ADS-viseringar under det året, mer än 80 % av det sammanlagda antalet under 2010. Andelen avslagna ansökningar om visering har under de gångna åren konstant varit låg (ca 5 % för alla medlemsstater). Spanien och Frankrike anordnade under 2010 med stöd av EU-delegationen särskilda kurser i Peking för ADS-resebyråer, vilket har bidragit till att skynda på förfarandena. Exempel: Australien Australien använder sig beroende på vistelsens syfte och längd av ett antal olika typer av viseringar. För turister finns tre typer av e-viseringar: (1) Electronic Travel Authorisation. (2) E-visitor. (3) E-676. Typ 1 kostar 20 australiska dollar, medger flera inresor för perioder på högst tre månader och gäller ett år. Även flygbolag och resebyråer kan tillhandahålla sina kunder denna typ av e- visering, tillsammans med flygbiljetten. EU-medborgare med undantag av medborgare i vissa nya medlemsstater kan ansöka om sådan visering. Typ 2 liknar typ 1. De enda skillnaderna är att alla EU-medborgare kan ansöka om typ 2- visering och att den typen inte kostar något. En EU-medborgare som har rätt att ansöka om typ 2-visering kan ändå tänkas vilja ansöka om typ 1-visering, på grund av att all information på webbplatsen för ansökan om typ 2-visering är på engelska och att alla inte kan ansöka på engelska och bifoga skannade dokument på det språket. Typ 3 är avsedd för icke-européer, européer som önskar uppehålla sig i Australien mer än tre månader under en och samma vistelse, européer som är mer än 75 år gamla och tidigare straffade personer. Alla tre typerna kan begäras och erhållas online. Processen kan ta allt ifrån några minuter till tio dagar. Exempel: Förenta staterna SV 9 SV
Den 19 januari 2012 undertecknade Barack Obama ett dekret om fastställande av mål för behandlingen av viseringsansökningar och mottagningen vid inresan av besökare från utlandet samt om inrättande av en arbetsgrupp för frågor rörande Förenta staternas konkurrenskraft som resmål (Executive Order Establishing Visa and Foreign Visitor Processing Goals and the Task Force On Travel and Competitiveness). Arbetsgruppen ges i dekretet till uppgift att utforma en nationell strategi för resande och turism. Enligt dekretet ska det också utarbetas en genomförandeplan med åtgärder bl.a. för att öka Förenta staternas kapacitet i Kina och Brasilien för behandling av viseringsansökningar från icke-immigranter med 40 % under 2012. Förenta staterna siktar med hjälp av den nationella strategin, som nyligen offentliggjordes, på att förbättra resandet till och turismen i landet så att resenärer uppmuntras att välja Amerika som främsta resmål i världen. I strategidokumentet anges att utrikesdepartementet behandlade 1,1 miljoner fler viseringsansökningar under 2011 än under 2010. Ökningen i antalet behandlade viseringsansökningar i Kina och Brasilien år 2011 i förhållande till 2010 var 34 respektive 42 %. Ökningen under de första sex månaderna 2012 i förhållande till de första sex månaderna 2011 var 46 respektive 59 %. Kapaciteten att utfärda viseringar håller på att byggas ut: den beslutsfattande personalen utökas med 50 % i Kina och med över 100 % i Brasilien under 2012. Förenta staterna planerar också att öppna nya konsulat. Förbättringarna har enligt strategidokumentet lett till att de tidigare fördröjningarna i behandlingen av viseringsansökningar i Kina och Brasilien har minskat väsentligt. Väntetiderna har gått ned till 10 dagar eller mindre på ett flertal platser. Några lagförslag som syftar till att förbättra viseringsprocessen diskuteras för närvarande i den amerikanska kongressen. Visa Improvements to Stimulate International Tourism to the United States of America Act (Förbättringar på viseringsområdet för att främja internationell turism till Förenta staterna), eller VISIT USA Act, omfattar följande viktiga förslag: (a) (b) (c) (d) Visering för flera inresor under en femårsperiod, för kinesiska medborgare. Snabbehandling av viseringsansökningar (Premium processing), för turister och affärsresenärer som är villiga att betala ett högre belopp i viseringsavgift. Viseringssökande som begär snabbehandling ska enligt förslaget genomgå viseringsintervju och få visering inom tre arbetsdagar efter det att de beställde tid för att få visering. Avgifterna för snabbehandling ska enligt förslaget täcka kostnaderna för extra personal, för användning av videokonferensteknik vid viseringsintervjuer och för mobila intervjuenheter. Utvidgning till ytterligare länder av programmet för undantag från kravet på visering (Visa Waiver Program), vilket gör det möjligt att resa till Förenta staterna med ett resetillstånd utfärdat av det elektroniska systemet för resetillstånd (Electronic System for Travel Authorization) i stället för med en visering. Pilotprogram för användning av videokonferensteknik vid viseringsintervjuer. Lagförslaget Welcoming Business Travellers and Tourists to America Act (Välkomna affärsresenärer och turister till Amerika) från 2011 är inriktat på att minska hindren i det amerikanska viseringssystemet, att fastlägga en standard enligt vilken utrikesdepartementet måste behandla viseringsansökningar inom 12 dagar och att införa ett program för användning SV 10 SV
av videokonferensteknik vid viseringsintervjuer. I lagförslaget International Tourism Facilitation Act (Underlätta internationell turism) uppmanas utrikesdepartementet att använda sina konsulära resurser mer effektivt för att på ett bättre sätt kunna svara på den ökande efterfrågan på resande över gränserna. Förenta staterna vill påskynda de pågående översynsförfarandena och kommer, såsom anges i den nationella strategin för resande och turism, att fortsätta att innovera och göra förbättringar i fråga om processer, teknik, personal och infrastruktur för att effektivisera viseringsansökningsprocessen och inresan i landet via gränsövergångsställen, flygplatser och hamnar, för lagligt resande personer. SV 11 SV