PROJEKTMODELLEN PROJEKTiL PROJEKTPLAN reviderad 2011-01-17 Projektnamn: Strategi för biologisk mångfald i Skåne Projektperiod: 2010-2012 Projektägare: Per-Magnus Åhrén Projektledare: Niss Vision Arbetet med biologisk mångfald i Skåne utgår ifrån ett landskapsekologiskt synsätt och är samordnat och förankrat hos de aktörer som väsentligen påverkar mångfalden i länet. Det finns en god förståelse för och kunskap om vikten av bevarande, samt förutsättningar att åstadkomma förbättringar och arbeta förebyggande inom de sektorer som påverkar den biologiska mångfalden mest. De resurser som anslås nyttjas tvärsektoriellt, effektivt och där åtgärder för att gynna biologisk mångfald utifrån ett landskapsperspektiv är mest akuta. Det är tydligt vilka åtgärder som krävs och vilka aktörer som har ansvar för dess genomförande. Regionala landskapsstrategier börjar utarbetas för prioriterade områden. Prioriteringarna görs utifrån en helhetssyn på landskapet där en naturvärdesstruktur bestående av värdekärnor och sammanlänkande strukturer i hela landskapet står i fokus. Informationen om värdefulla områden, strukturer och skyddsvärda arter finns lättillgängligt för berörda aktörer och uppdateras kontinuerligt. Tydligt är också vilka förändringar som krävs i resurstilldelning och lagstiftning för att nå målet om en bevarad biologisk mångfald. Skåne län har en ledande ställning i Sverige inom arbetet med att bevara biologisk mångfald och att främja ett hållbart nyttjande av denna, samt strävar efter att ständigt förbättra insatserna. Hänsyn till biologisk mångfald tas tidigt i planering på kommunal och regional nivå. Genom att upprätta och arbeta efter strategin har länet påbörjat arbetet med att till 2020 uppnå att den biologiska mångfalden i länet är säkrad och de naturområden och arter som tidigare varit hårt trängda och på utdöende återtar mark och kan sprida sig i landskapet och utanför länets gränser. Arter som försvunnit från Skåne återinvandrar från angränsande områden. Nyttjandet av de biologiska resurserna och landskapet sker i samklang med ett långsiktigt bevarande av den biologiska mångfalden. Arbetet med att forma en samlad strategi för naturvården där friluftsliv, kulturmiljö och utvecklingsfrågor vägs samman med biologisk mångfald har påbörjats.
1. Problembeskrivning och bakgrund Bevarandet och nyttjandet av den biologiska mångfalden berör många samhällssektorer och har under lång tid setts som en viktig angelägenhet för samhället. Arbetsfältet har gått från att röra enstaka objekt och arter till att försöka sektorsintegreras samt tillämpa ett landskapsperspektiv. Under senare år har analyser av den biologiska mångfaldens ekosystemtjänster förtydligat dess betydelse för en hållbar utveckling. Bevarande av den biologiska mångfalden är en hörnsten i regeringens miljöpolitik. Idag utgörs arbetet för biologisk mångfald av ett komplext fält som handlar om bl.a. bevarande av genetisk variation, folkhälsa och ekosystemtjänster. Naturvårdsstrategi för Skåne, steg 1 strategi för biologisk mångfald Behovet av en naturvårdsstrategi för Skåne har under flera år diskuterats och tagits upp som en åtgärd i flera verksamhetsplaner. I och med arbetet med att regionalisera det 16:e miljökvalitetsmålet om Ett rikt växt- och djurliv betonades behovet än en gång. Denna gång som en åtgärd i det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålet och en insats i det interna programmet för arbetet med biologisk mångfald på Länsstyrelsen. Ett första steg i arbetet med att ta fram en naturvårdsstrategi blir att identifiera naturvärdesdelen i strategikomplexet som naturvården utgörs av. I slutsyntesen vägs friluftsliv, biologisk mångfald, kulturmiljö och andra väsentliga värden i landskapet samman och kan då sägas utgöra en naturvårdsstrategi. Utformandet av de fortsatta insatserna för naturvårdsstrategin kan beroende av resurstillgången utformas parallellt med detta projekt eller som en fortsättning när detta projekt avslutats. Biologisk mångfaldsstrategins huvudsyfte är att på kort och lång sikt få en samlad bild av vilka arbetssätt som behöver användas för att nå miljömålen om biologisk mångfald, samt att få de aktörer som berörs att arbeta åt samma håll utifrån en landskapsekologisk helhetssyn. Detta är bl.a. formulerat i det interna programmet för arbetet med biologisk mångfald som att naturvården i länet bl.a. ska vara lokalt förankrad och integrerad i länsstyrelsens verksamheter. Strategin för biologisk mångfald ska också fungera som underlag för arbetet med landskapsstrategier och vid prioritering av insatser som berör bevarandet av biologisk mångfald inom aktiviteter som berör naturskydd, samordning, kunskapsuppbyggnad (utbildning, inventering), skötsel, tillsyn och tillståndsgivning. Vidare behöver strategin utformas så att den även blir användbar i bl.a. utvecklings- och samhällsplaneringsarbetet i kommunerna och regionalt, för strandskyddet, samt insatser för friluftsliv och naturbaserad turism. Parallellt med projektets steg 1 genomförs viktiga insatser för att kunna planera och genomföra steg 2. Av dessa kan nämnas att planlägga uppföljningsarbetet i skyddade områden och att ta fram en skötselstrategi för länet. Naturvårdsstrategi för Skåne, steg 2 samverkan med friluftsliv och kulturmiljö Naturvården innefattar friluftslivsfrågor och är i avgörande delar sammanvävt med kulturmiljöarbetet. För att få fram en sammanhållen naturvårdsstrategi behöver arbetet med att formulera en strategi för arbetet med biologisk mångfald kompletteras med kulturmiljö och friluftslivet. Insatsen planeras som en fortsättning på projektet från och framåt. Under 2012 kompletteras projektplanen med bl.a. bakgrundsbeskrivning, effekt- och projektmål för steg 2 och bedömning av vilken förlängning av projektperioden som kan behövas. Skånes biologiska mångfald är hotad Varje dag försvinner växter och djur från vår jord och den biologiska mångfalden utarmas. Sverige har tillsammans med ett flertal nationer i världen förbundit sig att bevara och hejda förlusten av den biologiska mångfalden och nyttja den på ett hållbart sätt. Ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald förutsätter att man värnar både om arter och om deras livsmiljöer, samt att en tillräckligt stor genetisk variation i arternas populationer säkras för att 2
arterna ska kunna fortleva på lång sikt. Vi måste också upprätthålla eller i vissa fall återskapa och utveckla naturområden för att nå miljömålen. Detta är också viktigt för människors hälsa, livskvalitet och välfärd. Markernas långsiktiga produktionskapacitet måste säkras för kommande generationer. Det pågående arbetet med miljökvalitetsmålen är ett steg i denna riktning, men har inte varit tillräckligt för att hejda förlusten av biologisk mångfald och minska andelen hotade arter i Sverige. Eftersom det krävs en fokusering och ett samlat krafttag i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, antog riksdagen i november 2005 miljökvalitetsmålet Ett rikt växtoch djurliv. Riksdagen har fastställt tre delmål; hejdad förlust av biologisk mångfald (till 2010), minskad andel hotade arter (-30% till 2015) och ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser (2010). I miljömålspropositionen från mars 2010 föreslås en ny målstruktur vilket medför en revidering av målformuleringen för vissa delmål. De förändringar av livsmiljöer som ständigt pågår i det skånska landskapet uppsplittring av livsmiljöer, överutnyttjandet av biologiska resurser, uttorkning av landskapet och tillförsel av närings- och bekämpningsmedel utsätter den biologiska mångfalden för stor stress. Det skånska landskapet står även inför nya utmaningar med ett förändrat klimat och som följd av det, en allt snabbare tillförsel av främmande arter och populationer till vårt landskap. Dessa utmaningar kommer sannolikt att ha stor påverkan på den biologiska mångfalden. Skåne som är det artrikaste länet i landet har givetvis ett stort ansvar för att minska antalet hotade arter i landet. I länet finns natur som vi har ett internationellt ansvar för bl.a. sandstäpp och ädellövskogar samt internationellt prioriterade arter som fältpiplärka och läderbagge. Behov av samordnade och prioriterade insatser regionalt Genom att skapa en gemensam, regional strategi för den biologiska mångfalden, så uppnås en effektivare användning av de sammantagna resurserna för naturvärdena i Skåne, dvs de insatser som görs ger ökat resultat. Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna, Region Skåne, övriga statliga myndigheter och andra aktörer behöver samordna sina insatser för att optimera resursanvändningen och finna synergieffekter i detta arbete. Det är viktigt för att kunna uppnå miljömålen om biologisk mångfald eftersom medelstilldelningen är begränsad. Det är också viktigt att analysera hur olika regionala strategier, program och åtgärder samverkar, samt var brister i befintligt arbete finns. Bristerna behöver täckas upp och en tydlig prioritering göras mellan de olika insatserna. Koppling till miljökvalitetsmålen Projektet hör hemma inom ramen för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv samt kan bidra till att samordna flera andra miljökvalitetsmål till vilka det har tydliga och direkta kopplingar. Det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ska i Skåne ses som ett komplement till främst naturtypsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker. De mål och åtgärder som rör den biologiska mångfalden i en viss naturtyp hör hemma under respektive naturtypsmål. Ett rikt växt- och djurliv tar därför bara upp mer övergripande mål och åtgärder inom vilket en strategi för biologisk mångfald och naturvårdsstrategi hör väl hemma. Regeringen presenterar i sin miljömålsproposition 2009/10:155 följande preciseringar av innebörden av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv: 1. samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv på förvaltningen av ekosystemen, 2. ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs. förmåga att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster, 3
3. landskapet, sjöar och hav är så beskaffade att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda, 4. det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarandestatus), 5. i områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden väsentligt förbättras, t.ex. naturtyper som generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvaliteter som livsmiljö generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt särpräglade bestånd av arter, 6. arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i landet så att genetisk variation inom och mellan populationer är tillräcklig, 7. främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige inte introduceras, 8. den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder för att minimera belastningen av föroreningar och genom att begränsa klimatpåverkan, 9. arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de långsiktigt kan nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas, 10. människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa, 11. det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består, 12. samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald och traditionell och lokal kunskap om biologisk mångfald och dess nyttjande bevaras och används när så är lämpligt, och 13. Sverige deltar aktivt i det internationella miljösamarbetet för att bevara biologisk mångfald. 2. Effektmål för projektet Effektmål Beskrivning E01 E02 E03 E04 Andelen hotade arter har minskat med 30% Arter och naturtyper har gynnsam bevarandestatus inom sina naturliga utbredningsområden. Spridningsvägar mellan livsmiljöerna säkerställda. 2 Effektivt nyttjande av de resurser som är avsatta för naturvård Hänsyn till biologisk mångfald tas tidigt i planering på kommunal och regional Spårbarhet i projektmål P01, P02, P04 P01, P02, P09 Tidpunkt 2015 1 2020, generationsmålet 1 Enligt fastställda nationella mål (bedöms dock som mycket svåra att nå, även E02). Revidering av målen inarbetas. 2 Utifrån miljömålspropositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop.2009/10:15), samma tolkning som gjorts tidigare 4
E05 E06 E07 E08 E09 E10 E11 E12 nivå Prioritering av naturvårdsåtgärder 1 sker utifrån ett landskapsperspektiv för bevarandet av den biologiska mångfalden Uppdaterad information om de för den biologiska mångfalden värdefullaste områdena i Skåne finns lättillgängligt såväl internt som externt. Uppdaterad information om vardagslandskapets biologiska mångfald som är prioriterad och skyddsvärd finns lättillgängligt såväl internt som externt. Uppdatering och uppföljning av kunskap om den biologiska mångfalden i Skåne sker systematiskt, samordnat och är lättillgängligt. Regionala landskapsstrategier arbetas fram för prioriterade områden, arter och naturmiljöer. Ökad samverkan för naturvården inom länet i samma anda som i Dialog för naturvården. Framtida eller förbisedda hot identifieras löpande och åtgärder förbereds samt genomförs. Markägares och andra berördas initiativ och idéer som stärker den biologiska mångfalden uppmuntras och stöds aktivt av Länsstyrelsen. P01- P04, P09, P04, P06, P09, P02, P06 P02, P06 P04, P07, P08 P03, P07, P08 P05, P06 P02, P03, P07-P10 3. Projektmål för projektet Projektmål Beskrivning Spårbarhet i effektmål Tidpunkt P01 Bristanalys av befintliga strategier och E03-E05 Januari 2011 program med bäring på naturvård P02 Kunskap om kommunernas och andra E03-E05, Oktober 2011 aktörers behov och användning av information om biologisk mångfald. E07, E08, E12 P03 Etablera referensgrupp/er för att E05, E10, December 2010 diskutera och förankra strategiarbetet utifrån olika perspektiv och kompetenser. E12 P04 Analys och sammanställning av E03, E05, Juni 2011 naturvärdesstrukturerna i Skåne (utifrån biologisk mångfald) i form av artpoolsoch traktanalys med konnektivitetsanalys E06, E09 P05 Identifiera förbisedda och framtida hot E11 Juni 2011 P06 Bristanalys av kunskapsunderlaget E06-E08, December 2011 Borttaget: December Borttaget: 2010 1 Områdesskydd, tillsyn och övriga naturvårdsåtgärder, samt allmänna naturvårdshänsyn inom de areella näringarna, tilldelning av miljöersättning och naturvårdsinsatser på kommunal och regional nivå. 5
P07 P08 P09 P10 (informationen om naturtyper och arter i landskapet), samt värdetrakter och konnektivitet både inom och mellan värdetrakter i Skåne Etablera geografiskt avgränsade dialoggrupper Strategi för biologisk mångfald framtagen samt förankrad internt och externt hos de aktörer som påverkar den biologiska mångfalden mest Påbörja arbetet med att etablera webbsidor med beskrivning av naturvärdesstrukturer, naturtyper och arter i länet. Interaktiva förutsättningar att uppdatera och komplettera informationen bör finnas. Plan/program för genomförandet av strategin upprättad och igång E11 E09, E10, E12 E09, E10, E12 E04, E06- E08, E12 E03-E05, E10, E12 Juni 2012 December 2012 December 2012 4. Koppling till Länsstyrelsens övergripande mål och prioriteringar Länsstyrelsen ska vara en väl fungerande och bred plattform för statlig verksamhet och genomföra ett systematiskt arbete för ett hållbart Skåne ur ett medborgarperspektiv: Strategiarbetet medför att samordningsrollen stärks och att myndighetsutövningen (tillsyn, ärendeprövning, samråd etc) blir mer förutsägbar och tydlig. Det kommer också driva och samordna naturvårdsinsatserna i länet så att arbetet blir mer systematiskt och effektivt. Beredskapen att hantera nya uppdrag inom naturvården stärks med en helhetsbild av befintliga prioriteringar, arbetssätt och behov. Strategiarbetet berör även uppdrag 62 och 63 i regleringsbrevet för 2010, samt de delar av miljömålsarbetet som är kopplat till biologisk mångfald. I huvudsak miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv som strategiarbetet grundas på, men har också tydliga och direkta kopplingar till andra miljökvalitetsmål: Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker. Landsbygdsprogrammets inriktning på hållbart nyttjande av naturresurser och samtidig utveckling av landsbygden utgör också en viktig grund för strategiarbetet. Strategiarbetet ska utgå ifrån och komplettera befintliga program, planeringsunderlag, strategier och motsvarande. De som bedöms vara av betydelse att ha med i strategiarbetet redovisas i bilaga 1. Listan kompletteras under arbetets genomförande. 5. Förutsättningar Förutsättningar för projektet Arbetstid avsatt Medel lokaliserade för artpoolsanalyser En bred extern och intern medverkan accepteras Förutsättningar för att uppnå effektmålen Projektmålen uppnås genom att aktiviteterna genomförs, acceptans för projektet hos länsledningen och att en plan antas och medel avsätts för genomförandet av biologisk mångfaldstrategin. 6. Avgränsningar Hälsoaspekter som stödjande argument, men inte del av strategin. 6
Klimatfrågor parallellkörs i annat projekt samordning krävs. Ingen insamling av nya grunddata om arter och miljöer sker, befintlig kunskap i Artportalen, befintliga GIS-skikt etc. används. Tillsyn enligt miljöbalken och uppföljning av bevarandemål och skötsel i skyddade områden utanför. Friluftsliv stödjande men ej bärande i steg 1. Befintliga strategier och program kompletteras genom att lägga till åtgärder i denna strategi och hänvisas till för att undvika dubbelkommando och luckor. 7. Målgrupp och övriga intressenter Kommuner, markägare, statliga myndigheter, forskning, ideella organisationer, företag inom areella näringarna och besöksnäringen. Övriga intressenter: Utbildning, allmänheten, övrig näringsverksamhet. 8. Projektorganisation Projektets beställare/uppdragsgivare: Per-Magnus Åhrén Projektets styrgrupp utgörs av: Per-Magnus Åhrén, Paul Eric Jönsson och Niss. Utökas vid behov med representanter från fler relevanta enheter. Referensgrupper: Internt Landsbygdsavdelningen Landsbygd Miljö (Fredrik Ahlström) Landsbygd samverkan (Louise Andersson) Kontrollenheten (Pyret Oveson, Elin Wetterlöf) Handläggningsenheten (Martin Trellman, vid behov) Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering (Louise Andersson) Kulturmiljöenheten (Thomas Romberg) Miljöavdelningen Miljöskyddsenheten Samhälle Fiske- och vattenvårdsenheten (ev. Pernilla Olsson eller Gösta Regnell, vid behov) Miljö- och vattenstrategiska enheten (Marie Eriksson, prel., Kristian Nilsson) Naturskydd (projektgruppen, se nedan) Naturvård (projektgruppen, se nedan) Externt utgå ifrån att använda Samrådsgruppen för naturvård i Skåne samt vid behov komplettera med referenspersoner från följande sektorer (upprätta kontaktpersonlista): Myndigheter (SKS, Trafikverket, andra länsstyrelser, Försvarsmakten, Fortifikationsverket) Region Skåne, Kommuner, Forskning, Markägare (organisationer och enskilda), Ideella organisationer, Näringslivet. Borttaget: den planerade regionala Projektledare: Niss Projektgrupp: Niss, Sandell, Måns Bruun, Gabrielle Rosquist, Gudrun Berlin, Jörgen Nilsson, Linda Gustafsson. Utökas vid behov med representanter från fler relevanta enheter. 7
9. Tidplan Tidplan 2010: Aktiviteter: Tidpunkt: Ansvarig: Status: P03 Referensgrupper Uppbyggande av referensgrupper (intern, Augustidecember Klar samrådsgruppen) 2010 Samordning med P04 Borttaget: P01 Befintliga strategier och program... [1] Borttaget: Kontaktpersonslista... [2] P04 Värdetraktsanalys Förbereda och avgränsa uppdrag om artpools/traktanalys Återrapportering Naturvårdsverket Augustidecember September och december Gabrielle Med Gudrun Med Borttaget: Beställning av uppdrag... [3]... [4] P08 Strategiarbete och förankring / Etablerad projektgrupp Augusti-sept Klart Samordning med P02 och P03 Övriga aktiviteter Finansiering 2011 Augusti-dec Kommunikationsplan September-okt Stryks Tidplan 2011: Aktiviteter: Tidpunkt: Ansvarig: Status: P01 Befintliga strategier och program Rapport om brister och Januari samverkansområden med andra strategier och program P02 Kunskapsbehov Intervju- och enkätunderlag framtaget Januari Med projektgruppen Intervjuundersökningar med kommuner Februari-maj Med Ej påbörjat och andra aktörer projektgruppen Sammanställning av intervjuundersökningar med kommuner och andra aktörer Juni-oktober Borttaget: Förslag till strategins innehåll, avgränsning, struktur etc framtaget... [5] Borttaget: Ta fram förslag till inriktningar för ca 5 olika områden med specificerade mål för naturtyper eller arter, t.ex. sandmarker på Österlen eller värdefulla trädmiljöer i SV Skåne.... [6] Borttaget: P09 Webbsidor... [7] Borttaget: Januari-mars P03 Referensgrupper Kontaktpersonslista Januari Ej påbörjat Möten och utbyte med referensgruppsdeltagare Samordning med P04 och P07 P04 Värdetraktsanalys Gabrielle Beställning av uppdrag Januari Med Gudrun Genomförande av artpools/traktanalys Januari-juni Med Gudrun Rapport om artpools/traktanalys Juni-september Med Gudrun Presentation/spridning av analysen i Novemberdecember Med Gudrun lämpliga områden (dialogområden) Återrapportering Naturvårdsverket September Med Borttaget: Oktober P05 Hotinventering 8
Underlag från genomgång av strategier mm (P01) och information som kan fås via P02 - P03, samt intervjuer med utvalda personer. Kartlägga pågående arbete och identifiera luckor. Februari-maj Rapport om hot Juni Borttaget: Januari- P06 Bristanalys kunskapsunderlaget Rapport om kunskapsbrister om Skånes arter och miljöer (baserat på analysen ovan) Septemberdecember Gabrielle Med Gudrun Borttaget: mars P08 Strategiarbete och förankring Möten och utbyte med projekt-, arbetsgrupp och referensgrupper. Förslag till strategins innehåll, avgränsning, struktur etc framtaget Strategins innehåll, avgränsning, struktur etc under framarbetande Samordning med P02 och P03 Ta fram förslag till inriktningar för ca 5 olika områden med specificerade mål för naturtyper eller arter, t.ex. sandmarker på Österlen eller värdefulla trädmiljöer i SV Skåne. Ta fram plan för att upprätta och genomföra regionala landskapsstrategier för ca 5 olika områden med specificerade mål för naturtyper eller arter. / April Ej påbörjat December April Ej påbörjat P09 Webbsidor Förutsättningarna för att kontinuerligt uppdatera information i text och kartform klargjorda Information från traktanalys och övriga rapporter publicerade Samordning med grönstrukturplaneunderlaget och övriga informationskällor genomförd Februari November December Borttaget: Oktober Oktoberdecember Övriga aktiviteter Finansiering 2012 Januaridecember Kommunikationsplan Februari Borttaget: September Borttaget: Januari 9
Tidplan 2012: Aktiviteter: Tidpunkt: Ansvarig: Status: P03 Referensgrupper Möten och utbyte med referensgruppsdeltagare P07 Dialoggrupper Upprätta dialoggrupper med intressenter från olika sektorer i geografiskt avgränsade områden Påbörja arbetet med att ta fram regionala landskapsstrategier P08 Strategiarbete och förankring möten och utbyte med projekt-, arbetsgrupp och referensgrupper. Strategin slutförs Preremiss strategi Presentation av strategiutkast i dialoggrupper, referensgrupper m.fl. under remisstiden Fastställande av strategin Samordning med P02 och P07 Förberedelser för steg 2, bl.a. projektplan för utvidgning med friluftsliv etc. till naturvårdsstrategi P09 Webbsidor Uppdatering med nya fakta och underlag P10 Program Program för genomförande av strategin framtaget nära samordning med P08 Januari-juni Juli-december September Januaridecember Juni Septembernovember December Januaridecember Oktoberdecember Projektgruppen / / Övriga aktiviteter Kommunikationsplan Januari 10. Resursramar Personalresurser o 2010: Niss 35 dagar, Sandell 20, Måns Bruun 20, Gabrielle Rosquist 20, Gudrun Berlin 10, Jörgen Nilsson 5, Linda Gustafsson 5.. Interna referensgruppen 5 dagar/person (se 8. Projektorganisation). o 2011: Specificeras i VP 2011, prel. Niss 50 dagar, övriga projektgruppen ca 20 dagar/person. Interna referensgruppen 10 dagar/person (se 8. Projektorganisation). o 2012: Projekt- och referensgruppen, fastställs senast december 2011 o : Projekt- och referensgruppen, fastställs senast december 2012 Borttaget: 60 Övriga kostnader: Artpoolsanalyser 180 000:- (OH-kostnader dras med 25%) 10
Kostnad för tryck: Rapporter artpoolsanalys, hot, bristanalyser strategier respektive kunskapsunderlaget. Kostnaderna preciseras inför VP 2011, 2012 och. Tidredovisningskod: 5011 (Miljömål, programarbete) 11. Risker för projektet Följande risker har identifierats: - Otillräcklig medelstillgång eller tidsplan för snäv - Projektgruppens medarbetare blir beordrade andra arbetsuppgifter - Svårt få med sig aktörerna i samråds/referensgrupper - Kunskapsunderlaget otillräckligt, vilket leder till osäkra analyser 12. Samordning - Ansvarsfördelningen inom projektet är preliminärt enligt tidsplanen och preciseras mer i detalj vid framtagande av ett arbetsschema: o samordning, projektgruppen, interna referensgruppen, styrgruppen, kontakt och referenser statliga myndigheter/verk/bolag, Region Skåne, finansiering o Linda och Jörgen kontakt och referenser markägare och företag. o sekreterare för strategiformulerandet, kommunikationsplan/strateg, kommunkontakter/analyser, referenser kommuner. o Måns och Gabrielle kontakter med och referenser hos forskarna, landskapsanalystänk, kontakter med och referenser till ideella organisationer. o Gabrielle och Gudrun artpoolsanalyserna, värdetrakter. - Övriga enheter och avdelningar som berörs bjuds in via förfrågan till respektive enhets- och avdelningschef som berörs av strategiarbetet. Inför de nya verksamhetsåren förbereds med att äska resurser till arbetet i arbetsgrupper och för tryck och publicering av resultaten från projektet. 13. Kommunikation - Intern kommunikation: Avstämning av projektet ska ske fortlöpande med styrgruppen samt till berörda avdelningar och enheter. - Information om projektet samlas på Projektplatsen (SkåNytt) - Förankring med ledningsgrupperna (miljö, läns) sker löpande, men minst en gång per år. - Kommunikationsplan tas fram för respektive verksamhetsår. Innehåller bl.a. hur arbetet kan bedrivas öppet och dialoginriktat för att få kontinuerlig förankring av arbetet. - Webbsidor etableras och uppdateras löpande med information om projektet och dess resultat. Sidorna ska helst läggas upp med möjlighet att kommentera och diskutera informationen och förslagen som kommer fram i projektet. 14. Plan för utvärdering av effektmål Uppföljning av besöksfrekvensen på webbsidor som har skapats i projektet. Uppföljning av hur informationen om värdetrakterna används i kommunal och regional planering. Utvärdering via kontakt med deltagare i referensgrupper, samt övriga berörda aktörer. 11
Sammanställning av projektgruppens bedömningar om hur långt projektet nått för att uppnå effektmålen. 15. Överlämnande och avslut Vid projektets slut kommer följande att ha tagits fram: Strategidokument för arbetet med biologisk mångfald i Skåne med plan för genomförandet Sammanställning av uppföljning och utvärdering Rapport om värdetrakter, artpoolsanalyser och konnektivitet Rapport om bristanalys av värdetrakter/strukturer och konnektiviteten i landskapet, samt kunskapsbrister när det gäller arter och naturtyper i Skåne Rapport om bristanalys av befintliga strategier, program etc med bäring på biologisk mångfald i Skåne Rapport om hot (framtida och förbisedda) Webbsidor med information om värdestrukturerna för den biologiska mångfalden i Skåne Datum: 2010-09-20 Datum: 2010-09-20. Underskrift Projektägare. Underskrift Projektledare Per-Magnus Åhrén.. Namnförtydligande Niss Namnförtydligande Bilaga 1: Översikt befintliga program, planeringsunderlag etc av större vikt 12
Bilaga 1 Översikt befintliga program, planeringsunderlag etc av större vikt Namn Aktualitet Kommentar Beslutade program, strategier etc Landsbygdsprogrammet 2007 Gällande program, antaget av Länsstyrelsen Regionala skogsstrategin 2007 Gällande strategi, antaget av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen Tätortsnära natur programmet 2003 Gällande program med prioriteringar gjorda 2009 Naturvårdsprogrammet för Skåne Äldre Separata för Malmöhus och Kristianstads län Våtmarksstrategi 2007 Antaget av Länsstyrelsen Nationell strategi för skydd av 2007 Naturvårdsverket vattenanknutna natur- och kulturmiljöer Kulturmiljöprogrammet för Skåne 2006 Befintligt planeringsunderlag på webben Program för det interna arbetet med biologisk mångfald 2009-2011 Antaget av Länsöverdirektören Nationell bevarandeplan för Äldre Antaget av Naturvårdsverket odlingslandskapet Åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer Antagna av Naturvårdsverket, nationella Myrskyddsplan Naturvårdsverket, nationell aktuell plan Värna, Vårda, Visa 2005-2015 Naturvårdsverket, nationellt program. Ska revideras, uppdrag om regional dito lagt på Länsstyrelsen. Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt 2009-2015 Vattenmyndigheten och länsstyrelsen i samverkan. Kompletteras med arbetet inom resp vattenråd och vattenvårdsförbund Klimat- och energistrategin 2008-2020 Antagen av länsstyrelsen Planeringsunderlag och liknande Ängs- och betesmarksinventering, våtmarksinventering m.fl. nationella, regional och lokala inventeringar Varierande Skyddade områden inklusive Natura 2000 VISS och Vattenkartan Artportalen Varierande Ej helt kvalitetssäkrat Kunskapsunderlag 16:e miljömålet Arbetsmaterial Regionalt framtaget för Skåne Kommunala naturvårdsplaner etc. Varierande Ta fram goda exempel och få översikt över aktualitet, innehåll etc Strandskydd Lagtext Gällande strandskyddsområden 13
Riksintresse för naturvård, friluftsliv, kustzon och kulturmiljö Vattendirektivet Biotopskydd och artskyddsförordningen Landskapskonventionen Lagtext Lagtext Lagtext Utpekat i miljöbalken. Beskrivningar aktualiserade, översyn pågår (samhällsplaneringsenheten) 14
Sid. 8: [1] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:28:00 P01 Befintliga strategier och program Rapport om brister och samverkansområden med andra strategier och program Septemberjanuari 2011 P02 Kunskapsbehov Intervju- och enkätunderlag framtaget Intervjuundersökningar med kommuner och andra aktörer Augusti-januari 2011 februari-maj 2011 Med projektgruppen Med projektgruppen Ej påbörjat Sid. 8: [2] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:25:00 Kontaktpersonslista Decemberjanuari 2011 Ej påbörjat Sid. 8: [3] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:29:00 Beställning av uppdrag Med Gudrun Sid. 8: [4] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:22:00 P05 Hotinventering Underlag från genomgång av strategier mm (P01) och information som kan fås via P02 - P03, samt intervjuer med utvalda personer. Kartlägga pågående arbete och identifiera luckor. Januari 2011 Ej påbörjat Sid. 8: [5] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:30:00 Förslag till strategins innehåll, avgränsning, struktur etc framtaget Ej påbörjat Sid. 8: [6] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:32:00 Ta fram förslag till inriktningar för ca 5 olika områden med specificerade mål för naturtyper eller arter, t.ex. sandmarker på Österlen eller värdefulla trädmiljöer i SV Skåne. December Ej påbörjat Sid. 8: [7] Borttaget 661101-001 2011-01-19 15:36:00 P09 Webbsidor Förutsättningarna för att kontinuerligt uppdatera information i text och kartform klargjorda Oktoberdecember Oktoberdecember Augustidecember