Allmän del. Förteckning över måttbladen Regler, normer, standard Belysning Färger, ljusreflektans, glans Ljudmiljö Förråd för idrotter

Januari 2003 Allmän del Förteckning över måttbladen Regler, normer, standard Belysning Färger, ljusreflektans, glans Ljudmiljö Förråd för idrotter måttuppgifter för fritidsanläggningar SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet 2

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Kultur- och fritidssektionen Förord Svenska Kommunförbundets måttblad som funnits sedan 1985 har från 1990 varit samlade i en Måttbok. Från 2000 kommer måttbladen åter att finns i häften, ett för varje idrott, sport eller grupp av närbesläktade verksamheter, samt en allmän del med övergripande informationer och med förteckning över måttbladen. Ett 60-tal publikationer kommer att kunna distribueras som trycksaker eller som pdf-filer samlade på CD-skiva. Den allmänna delen följer med vid alla köp och innehåller rubrikerna: Regler, normer, standard Ljudmiljö Belysning Förråd för idrotter Färger, ljusreflektans, glans Revidering av måttbladen som hittills har skett årsvis kommer nu att göras när behov uppstår, t ex vid ändrade regler för en idrott. När kommunerna är anläggningsägare måste möjligheterna att genomföra ändringar beaktas med hänsyn till såväl tid som kostnader. I Måttboken som den samlade publikationen kallas används rubrikerna Lämpliga mått och Regelmått. Regelmått kan övervägas t ex om anläggningen ska användas för internationella tävlingar eller spel i högre divisioner. I vissa fall innebär anpassning till regelmått ökade kostnader, t ex vid krav på höga fria höjder till innertak. Angivna Regelmått omfattar endast utdrag ur tävlingsregler av de mått som är av intresse för jämförelse med Lämpliga mått. Innan man bestämmer måtten på en anläggning bör man alltså avgöra hur den ska användas och vilka funktioner den ska fylla. När det är bestämt väljer man de mått som ger den mest effektiva användningen av anläggningen. De mått som anges under Lämpliga mått betyder inte att redan befintliga anläggningar måste ändras. Måtten kan däremot användas vid alla nyanläggningar och vid ombyggnader som ändå måste göras av andra orsaker än enbart måttavvikelser. Vi vill också poängtera att det är anläggningens ägare som av bland annat ekonomiska skäl har det yttersta ansvaret för en anläggnings utformning. När det gäller idrottsanläggningar har måttuppgifterna granskats av idrottens specialförbund. Måttboken kan användas vid såväl nybyggnad och ombyggnad som vid upplinjering av anläggningar. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Kultur- och fritidssektionen Produktion: Originalarbete: Svenska Kommunförbundet, 118 82 Stockholm Torsten Wikenståhl, Gunnar Örtenstrand Ordförrådet AB Måttboken med måttuppgifter för fritidsanläggningar kan köpas hos: Ordförrådet AB, Box 42 139, 126 15 Stockholm. Tel 08-19 01 33. Fax 08-19 02 33. e-mail: bok@ordforradet.se En förteckning över alla Måttbokens delar finns på www.ordforradet.se/bok I den förteckningen framgår datum för aktuell version. Måttbok: ISBN 91-7099-793-4. ISSN 1101-3052 Ändringar i förhållande till föregående utgåva Måttbok Januari 2002 är markerade med i marginalen 3

INNEHÅLL Innehåll Allmän del som omfattar: Förord Förteckning över måttbladen Regler, normer, standard Belysning Färger, ljusreflektans, glans Ljudmiljö Förråd för idrotter Måttblad: Amerikansk fotboll Badminton Bandy Bangolf Baseboll och Softboll Basketboll Biljard Bilsporter Backe Bilorientering Dragracing Folkrace Gokart Lådbilsracing Miniracing Racing Rally Rallycross med crosskart Boboll Bordtennis Boule Petanque och Boccia Bowling Kägelspel Boxning Brottning Budo och Judo Aikido Ju-Jutsu Judo Karate Kendo Bågskytte Armborstskytte Båtsporter Jet ski Kanotsporter Modellbåt Racerbåt Rodd Segling Casting Cricket Curling Cykel Danssport Dart Dragkamp Flygsporter Ballongflyg Fallskärmshoppning Hängflyg Modellflyg Motorflyg som tävlingsgren Segelflyg Skärmflyg Fotboll Friidrott Allmänt Tävlingscentral, resultatmätning Löpning Hopp Kast Inomhus Frisbee Fäktning Golf Gymnastik Gång Handboll Handikappidrotter Komplettering av anläggningar för: Friidrott med rullstolsslalom Goalboll Inomhuscurling Ridning Skidskytte och skidsport, längdåkning Varpa Volleyboll 4

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet INNEHÅLL Hundkapplöpning Innebandy Ishockey In line hockey (rullskridsko) Ringette Issegling Konståkning Krocket Landhockey Lyftsporter Styrkelyft Tyngdlyftning Motionsspår, se "Skidsporter, Längdåkning" och "Allmän del, Belysning i spår för motion och skidåkning" Motorcykelsporter Backe Dragracing Enduro Motocross och enklare isbana Roadracing Snöskoter Speedway och isracing Trial Ridsporter Dressyr Hoppning Rugby Simsporter Konstsim Simhopp Simning Sportdykning Vattenpolo Skateboard Skidskytte Skidsporter Backhoppning Freestyle Längdåkning Snowboard Utförsåkning Skridskolöpning Kortbana (short track) Rullskridskor Rundbanor Skytte Inomhus Utomhus Squash Tennis Minitennis Varpa Vattenskidåkning Volleyboll Beachvolleyboll Övriga anläggningar m m huvudsakligen för icke tävlande: Bad och badvatten Riktvärden för bassängvatten Bassänger Simundervisning, babysim Vattenrutschbana Vågbad Publik, utbildning, rekreation mm Gårdslekar Instruktionslokal Läktare Solarier Teater och musik i sportanläggningar 5

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet REGLER NORMER STANDARD REGLER, NORMER, STANDARD Utformning av byggnader, anläggningar och installationer styrs, förutom av de funktionskrav och regler som gäller för de olika idrotter och sporter som bedrivs där, också av regler, standarder och normer som måste eller bör tillämpas av miljö- och säkerhetsskäl och för att underlätta hantering och upphandling m m. I Måttboken har alltid förekommit hänvisningar till de standarder och normer som gäller i Sverige. Nu pågår anpassning till internationella normer främst europeiska p g a förväntad ökning av handel över statliga gränser. I det följande beskriver vi de regler, normer och standarder som gäller 1999, men som ständigt förändras. Motorsporter buller, säkerhet Buller Riktlinjer för buller från motorsport- och bilprovningsbanor. Statens naturvårdsverk. Publikationer 1975:6. Utdrag: Riktvärden För buller från motorsport- och bilprovningsbanor gäller riktvärden enligt tabell 2.1. Dessa värden avser frifältsförhållanden utomhus 1,2 1,5 m över markplanet. Riktvärdena, som bör innehållas under alla icke onormala meteorologiska och verksamhetsbetingande förhållanden, gäller i varje punkt inom de i tabellen angivna områdena. Tabell 2.1 Riktvärden för buller från motorsport- och bilprovningsbanor angivna som högsta ljudnivå i dba Högsta ljudnivå i dba Typ av område Vardag Kväll kl 18 22 kl 07 18 samt sön- och helgdag kl 07 18*) Område för bostäder 60 55 Område för vårdlokaler, 55 50 fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv (där naturupplevelsen är en viktig faktor) *) Nattetid bör bullrande verksamhet ej förekomma vid motorsport- och bilprovningsanläggningar. Säkerhet Rikspolisstyrelsens föreskrifter för säkerheten m m vid hastighetstävling med bil och motorcykel på bana; RPS FS 1983:5, FAP 512-6. När det gäller säkerhetsfrågor finns ett rådgivande samarbetsorgan SAMT som arbetar med föreskrifter och anvisningar för motortävlingar; Trafiksäkerhetsverket (TSV), Rikspolisstyrelsen (RPS) och Vägverket (VV) är representerade i detta organ som är tillsatt av regeringen. 6

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet REGLER, NORMER, STANDARD Byggregler Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57 med senare ändringar.) Boverkets konstruktionsregler, BKR (BFS 1993:58 med senare ändringar.) Här nedan visas i tabellform reglernas anknytning till vissa avsnitt av Måttboken. Verksamhetsområde BBR BKR Bassänger 8:6 Skydd mot drunkning Skydd mot barnolycksfall Förråd för idrott 3:11 Rumshöjd Garage 5:46 Särskilda förutsättningar 5:61 Brandcellsindelning 5:674 Lokal för brandfarlig verksamhet m m 5:9 Anordningar för brandsläckning 6:23 Ventilation 8:8 Skydd mot förgiftning Instruktionslokal 3:126 Lokaler 3:41 Last av inredning och personer. Utrymning, säkerhet, 5 Brandskydd luftmiljö 5:3 Utrymning vid brand Teater och musik 5:512 Ytskikt och beklädnad i sportanläggningar i utrymningsväg Utrymmen, säkerhet, 5:673 Samlingslokal med större scen luftmiljö 5:9 Anordningar för brandsläckning 6:23 Ventilation 6:41 Termiskt rumsklimat 8:2 Skydd mot fall Läktare 5:3 Utrymning vid brand 3:41 Last av inredning och personer. Utrymning, utrymnings- 5:512 Ytskikt och beklädnad i Observera text om personer vägar, säkerhet, trappor, utrymningsväg i snabb rörelse såsom publik räcken, ledstänger, 5:9 Anordningar för brandsläckning som hoppar i takt samt laster t ex på räcken 8:2 Skydd mot fall skärpta bestämmelser om last på räcken. Simhopp 8:2 Skydd mot fall 3:41 Last av inredning och personer. Räcken kring trampo- 8:3 Skydd mot skador genom liner och sviktar sammanstötning, klämning Skateboard eller snubbling Räcken Vattenrutschbana, svängd Räcken Solarier 6:232 Luftväxling 7

REGLER, NORMER, STANDARD Europanormer Allt det arbete som beskrivs här ovan kommer att i olika grad påverkas av det omfattande arbete som nu pågår för att fastställa Europanormer EN, vilket sker för att underlätta hantering och upphandling över EU-ländernas gränser, varvid säkerhetsfrågor har stor betydelse i arbetet som går ut på att försöka harmonisera regler i Europa. Här följer en förteckning över de arbeten som pågår och som kan beröra de anläggningar för verksamheter som Måttboken behandlar. Arbetet med Europanormer visas i tabellform parallellt med svensk standard och tyska DIN-normer, hela tiden begränsat till de områden som berör fritid och idrott. DINnormerna (Deutsche Industrie Normen) kan användas som vägledning där svensk standard saknas. Innehåll: Belysning Bollspel, utrustning Gymnastik Idrottsplatser Isanläggningar Landskapsplanering Lekredskap Lokaler Sporthallar Vattenlek och simning Vägledning, skyltning Beställningsadresser: Svensk standard, Europanormer och tyska DIN-normer: SIS Förlag 118 80 Stockholm Tfn 08-555 523 00 Fax 08-555 523 01 Information: Europanormer: SIS Swedish Standards Institute 118 80 Stockholm Tfn 08-555 520 00 Fax 08-555 520 01 Arbetarskyddsstyrelsens Publikationsservice Box 1300 171 25 Solna Tfn 08-730 97 00 CEN Comité Européen de Normalisation Rue de Stassart 36 B- 1050 Brussels 8

REGLER, NORMER, STANDARD Svensk standard Tysk DIN-norm Europanorm Belysning Sportbelysning Idrottsplatsbelysning, EN 121 93:1999 SS EN 121 93, utgåva 1 användning av artificiell Light and lighting Sportslighting belysning DIN EN 12193 Idrottsplatsbelysning, dagsljusbehov för idrott, riktlinjer DIN 67526 Teil 3 Idrottsbelysning, mätning, riktlinjer DIN EN 12193 Bollspel, utrustning Badmintonutrustning DIN EN 1509 Tennisutrustning DIN EN 1510 Volleybollutrustning DIN EN 1271 Mål 3x2 m för bollspel DIN EN 749 Bordtennisbord DIN 7898 Teil 1 Bordtennisnät DIN 7898 Teil 2 Basketbollutrustning DIN 7899 Mål 7,32x2,44 m för fotboll DIN 7900 Gymnastik Gymnastilredskap Gymnastikredskap såsom Gymnastik och lekytors fästdons placering barrar, räcken, romerska utrustning i byggnad ringar, bommar, bänkar, TC 136/SC 2. Arbetet pågår SIS 87 10 10 Utgåva 2 stegar, linor, mattor, sats- (I Sverige SIS) brädor, trampoliner m m DIN 7901 Idrottsplatser Idrottplatser, planering och mått DIN 18035 Teil 1 Idrottsplatser, bevattning av gräs och stybbytor DIN 18035 Teil 2 Idrottsplatser, dränering DIN 18035 Teil 3 Idrottsplatser, gräsytor DIN 18035 Teil 4 Sportbeläggningar; naturgräs TC 217. Arbetet pågår 9

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet REGLER, NORMER, STANDARD Svensk standard Tysk DIN-norm Europanorm Idrottsplatser, stybbytor DIN 18035 Teil 5 Idrottsplatser, syntetisk beläggning DIN 18035 Teil 6 Idrottsplatser, konstgräs DINV 18035: 2002-06 (I Sverige SIS/BST, TK88) Sportbeläggningar, stybb TC 217. Arbetet pågår (I Sverige SIS) Sportbeläggningar, syntetiska beläggningar TC 217. Arbetet pågår (I Sverige SIS) Sportbeläggningar, konstgräs TC 217. Arbetet pågår (I Sverige SIS) Isanläggningar Konstfrysta isanläggningar, planering och byggande DIN 18036 Landskapsplanering Landskapsplanering, plantering, sådd DIN 18916 och 18917 Landskapsplanering, underhåll DIN 18919 Landskapsplanering, skydd DIN 18920 Lekredskap Lekredskap Allmänna säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-1 Lekredskap Gungor kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-2 Lekredskap Rutschbanor kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-3 Lekredskap Linbanor kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-4 Lekredskap TC 136/SC 1. Arbetet pågår (I Sverige SIS) 10

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet REGLER, NORMER, STANDARD Svensk standard Tysk DIN-norm Europanorm Lekredskap Karuseller- kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-5 Lekredskap Underifrån stödda gungor kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-6 Lekredskap Vägledning för montering, besiktning, underhåll och driftsanvisningar SS-EN 1176-7 Lekredskap Stötdämpande underlag Beskrivning, krav, och provningsmetoder SS-EN 1177 Lokaler Laddningsbara batterier uppställning och ventilation SS 408 01 10 Sporthallar Sporthallar, planering och byggande DIN 18032 Teil 1 Sporthallar, golv, stötupptagning, provning DIN EN 1516: 2000-09 Sporthallar, provning av säkerhet mot kastade/ sparkade bollar DIN 18032 Teil 3 Sporthallar, dubbelsidiga rörliga väggar DIN 18032 Teil 4 Sporthallar, utdragbara läktare DIN 18032 Teil 5 Sporthallar, infästningar och förankring av sportredskap DIN 18032 Teil 6 Teater i olika typer av kombinationshallar, konsertsalar och studiorum; begreppsbestämningar E DIN 56920 Teil 1 och DIN 56920 Teil 2 Sportanläggningar, golv TC 217. Arbetet pågår (I Sverige SIS) Publikläktare TC 315. Arbetet pågår (I Sverige SIS) 11

REGLER, NORMER, STANDARD Svensk standard Tysk DIN-norm Europanorm Vattenlek och simning Simning, stegar och handledare DIN EN 13451-2 Simning, banbegränsningslinor DIN EN 13451-5 Simning, simplattor- DIN 7932 Simning, startpallar- DIN EN 13451-4 Simning, målplattor/ vändplattor DIN EN 13451-6 Simning, hoppanordningar DIN 7935 Simning, vattenpolomål DIN EN 13451-7 Simning, vattenrutsch- Vattenrutschbanor med banor högre än 2 m höjd över 2 m: DIN EN 1069 1 EN 1069 1 Säkerhetskrav och testmetoder EN 1069 2 Instruktioner Simning, infästningar DIN 7938 Vägledning, skyltning Symboler för allmänheten SS 03 15 30 Utgåva 1 Skyltar för allmänhetens vägledning inom bebyggelse Grundläggande regler SS 03 15 50 Utgåva 2 Märkning för sport och friluftsliv SIS 03 15 22 Utgåva 2 Bildsymboler för sport och friluftsliv SIS 03 12 11 Utgåva 2 Varselmärkning AFS 1997:11 (Arbetarskyddsstyrelsen) 12

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet BELYSNING BELYSNING Fakta som gäller belysning är till stora delar gemensamma för många verksamheter och samlas därför under egen rubrik i denna allmänna del av måttboken. Så snart en idrott eller annan verksamhet har särskilda krav så redovisas dessa under respektive rubrik. Där hänvisas också till detta avsnitt även när inga särskilda krav finns. Fakta om belysning är nu anpassade till den fastställda europeiska standarden för sportbelysning och samordnad med tidigare måttboksuppgifter baserade på svenska erfarenheter. Detta innebär att krav på belysning är tillgodosedda för såväl idrottsutövarnas verksamhet som publikens behov av att, med hjälp av artificiell belysning, kunna uppfatta idrottsaktiviteter bra både från åskådarplats och via television. Anläggningsägare som därutöver av olika anledningar vill ha andra belysningsnivåer eller effekter kan få sakuppgifter genom att vända sig till de av idrottens specialförbund som har önskemål som skiljer sig från de grundläggande behoven av ljus. En del av förbunden har ibland tillsammans med sina internationella organisationer speciella önskemål för internationella evenemang och spel i högre serier m.m. Den fastställa standarden heter SS-EN 121 93, Sportbelysning. (EN 121 93:1999, Light and lighting Sportslighting.) Både europastandarden och den svenska standarden kan rekvireras hos SIS Förlag, Box 6455, 113 82 Stockholm. Tel 08-610 30 00. Idrottens specialförbund kan kontaktas via Riksidrottsförbundet, Idrottens Hus, 123 87 Farsta, tel 08-605 60 00, fax 08-605 62 00. Gemensamma fakta Belysningsdata redovisas i tabeller för olika kategorier av idrotter samt för motionsoch skidspår men först kommer information och anvisningar. Belysningsnivåer I tabellerna redovisas sporternas belysningsnivåer för olika aktiviteter, som är baserade på faktorer såsom publikens betraktningsavstånd, spelets snabbhet och tävlingsnivå med avseende på seriespel. För TV-belysning se separat avsnitt. Likformighet Ska villkoren för god belysning uppfyllas ställs krav på likformigheten d v s anläggningen ska ha jämn belysningsnivå på hela ytan. Kraven framgår i respektive tabell. Belysningens färgtemperatur, färgåtergivning Vid utomhusinstallationer eller inomhusinstallationer med betydande dagsljustillskott skall elbelysningens färgtemperatur vara mellan 4 000 K och 6 500 K då strålkastarbelysning flood lighting används under dagsljus och skymning. Om det inte finns något betydande dagsljustillskott kan området utökas till mellan 3 000 K och 6 500 K. Färgåtergivningsindex Ra ska vara: 65 helst 80 vid färg-tv och filmupptagning. 60 för typ 1 och 2 för alla idrotter utom boxning och biljard som ska ha 80. 20 för typ 3, 4 och 5 för alla idrotter utom bågskytte, skytte, bowling, boxning och curling som ska ha 60 samt biljard som ska ha 80. Skididrotter och terränglöpning har enbart krav för typ 1 och 2 med Ra 20. För fleraktivitetshallar kan bättre färgåtergivning krävas än vad som anges i tabellerna för att tydliggöra linjemarkeringarna. 13

BELYSNING Rekommendationerna för TV och filmupptagningar (se även denna rubrik) avser evenemangsljus, dvs belysning vid evenemang med viss varaktighet, till skillnad mot reportage- och nyhetsinslag, vilka kan genomföras vid övriga i tabellerna angivna värden. Begreppsförklaringar m m Belysningsstyrka Belysningsstyrkan är ett mått på hur mycket ljus man har på en yta och räknas i lux och definieras som lumen/m 2 (lm/m 2 ). Den kan beskrivas både som horisontalbelysning och vertikalbelysning och betecknas då Eh resp. Ev. Vertikalbelysningsnivån kan även uttryckas som Evcyl, vilket betecknar vertikal halvcylindrisk belysningsstyrka. Den halvcylindriska belysningsstyrkan är ett begrepp som innebär att den vertikala belysningsnivån räknas på en halvcylindrisk yta av samma form som en halv tunna som står upp med yttersidan vänd mot blickriktningen. Beräkningsmetoden har valts därför att de aktiva mer har form av en halvcylinder än av en plan yta. Horisontalbelysing mäts i mark-/golvnivå med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning mäts 1 meter över mark/golv med detektor som hålls lodrätt. Halvcylindrisk belysningsstyrka mäts med halvcirkelformad detektor som hålls lodrätt. Definitioner: Eh med = Horisontalbelysningens medelvärde Eh min = Horisontalbelysningens minvärde Eh max = Horisontalbelysningens maxvärde Ev med = Vertikalbelysningens medelvärde Ev min = Vertikalbelysningens minvärde Ev max = Vertikalbelysningens maxvärde Ev cyl med = Halvcylindriska vertikalbelysningens medelvärde Ev cyl min = Halvcylindriska vertikalbelysningens minvärde Ev cyl max = Halvcylindriska vertikalbelysningens maxvärde GR = Glare rating = Bländtal Driftsvärde ska redan i projekteringsstadiet vara fastställt av planerare och kund. Detta ska inkludera det planerade underhållsprogrammet på vilket driftsvärdet baseras. Om överenskommelse om driftsvärde inte finns, ska ett värde på 80 % av nyvärdet användas. Idrotter som har särskilda krav när det gäller belysning har dessa krav redovisade tillsammans med övriga måttuppgifter under respektive rubrik. Detta gäller: Bangolf Biljard Bordtennis Bowling, kägelspel Boxning Bågskytte, armborstskytte Casting Danssport Dart Fridrott Gymnastik Hundkapplöpning Ishockey, inline hockey, ringette, kortbana (short track) Konståkning Simsporter m m Bassänger Konstsim Simhopp Simning Sportdykning Vattenpolo Skidskytte Skidsporter Backhoppning Freestyle Längdåkning Utförsåkning Skridskolöpning Skytte inomhus Övrigt: Instruktionslokaler Teater och musik i sporthallar 14

BELYSNING Belysning för utomhussport För de flesta belysningsanläggningar bör man välja passande belysningsnivåer som tänkta aktiviteter kräver. I anläggningen med belysningsnivå > 200 lux kan belysningen göras i ett eller flera tändsteg för ett optimalt nyttjande i förhållande till driftkostnad. Exempel: matchbelysning 500 lux, träningsbelysning 200 lux och eventuellt städ/ arbetsbelysning 75 lux. För friidrottsytor gäller att bollar eller kastredskap skall kunna ses tydligt i det fria utrymmet över banorna. Därför behövs ett tillfredsställande rymdljus upp till 10 á 12 meters höjd. Belysningsnivån skall på denna höjd vara minst 50 % av de vertikalt uppmätta värdena på 1 meters höjd vid samma mätpunkt. Bländningseffekter måste beaktas. Rekommenderade stolpplaceringar och höjder till armaturer är därvid vägledande. Se nästa sida. Tabell 1, utomhus Medelbelysning Likformighet Driftvärden Uppfyller Horisontal Vertikal Horisontalljus Vertikalljus Bländ- Europastandard- belysning, belysning, Eh min/ Ev cyl min/ tal Typ Funktionsmodell krav upp till: Eh med lux Ev cyl med lux Eh med Ev cyl med GR 1 Publik > 175 m från Internationellt planens bortersta del Nationellt > 750 > 375 0,70 0,35 50 2 Publik 125 175 m från Internationellt planens bortersta del Nationellt > 500 > 250 0,70 0,35 50 3 Publik < 125 m från Regionalt planens bortersta del Lokalt > 300 > 150 0,70 0,35 50 4 Motion och Lokalt träning Träning > 200 0,50 50 5 Lek Träning > 75 55 Horisontalvärden mäts i marknivå och vertikalvärden 1 meter över mark. Driftvärdena avser: Bandy Dragkamp Ishockey Skidskytte Baseboll Fotboll Konståkning Skidor, längd (inom skidstadion) Beachvolleyboll Friidrott Landhockey Skridsko Boboll Frisbee Ringette Softboll Casting Golf Rugby Speedway Cricket Hundkapplöpning Skateboard Varpa För anläggningar där stolpar eller master längs aktivitetsytan står närmare än 1/4 av höjden till armaturerna kan likformighetstalet 0,15 för vertikalbelysningen, mätt mot den aktuella stolpraden accepteras. Samma likformighetstal kan godtas för anläggningar där hängande armaturer förekommer. 15

BELYSNING Förslag till stolpplacering och höjd till armatur för lagidrotter på utomhusplaner, t ex amerikansk fotboll, bandy, fotboll, landhockey och rugby: Långsidesmontage Motion och lek a = > 20 Tävling med publik < 175 m från planens bortersta del a = > 25 Tävling med publik 175 200 m från planens bortersta del samt för färg-tv a = > 30 Masterna ska inte placeras i det markerade området 5 m a 10 10 Kortsidesmontage Ej för tävling Motion och lek b = > 15 Träning b = > 20 b 5 m Hörnmontage >25 En tänkt linje från mittpunkten till och förbi hörnpunkten Masterna ska inte placeras i det markerade området >15 Område för mastplacering 16

BELYSNING Belysning i spår för motion och skidåkning Horisontalbelysningsstyrka mätt i marknivå bör inte understiga 5 lux och inte överstiga 20 lux. Minsta värdet och medelvärdet bör vara inom relationen 0,3. Om spåret enbart skall användas för skidåkning kan i undantagsfall 3 lux vara acceptabelt, men detta bör inte vara målsättning vid nyinstallation. Relationen E min/e med bör här vara 0,2. Om spårområdet används som motionsspår när det inte är snö på marken bör värdena ligga mellan 20 och 10 lux. Om anläggningen ligger intill en starkt upplyst väg kan belysningsnivån behöva höjas. Horisontalbelysning mäts i marknivå med plan detaktors om hålls vågrätt. I spår skall mätpunkterna vara mitt på spåret, dels direkt under ljuspunkterna och dels mitt emellan dessa. De lägsta angivna belysningsnivåerna förutsätter god ljusreflektion från ett väl preparerat spår. Belysning för inomhussport För att få en god belysning i en kombinationshall som är avedd för flera sporter kan differentierade belysingssystem vara ett sätt att anpassa belysningen till de olika aktiviteterna. Det innebär att en idrottshall bör förses med olika tändsystem som leder till att varje verksamhetsgren får bästa möjliga belysning. Om en hall skall användas för verksamhet med högre krav på färgåtergivning, t.ex. för utställningar, bör lampor med god färgåtegivning användas, dvs Ra > 80. Armaturer skall placeras så att bländning inte uppstår för aktiva eller publik, speciellt vid nätsporter. Placering utanför spelytan är fördelaktigt vilket inte gäller för indirekt belysning. Vissa idrotter har dessutom särskilda krav. Se under rubrik "Begreppsförklaringar m m." Tabell 2, inomhusidrotter med bollar eller kastredskap Medelbelysning Likformighet Driftvärden Horisontal Vertikalbelysning, Horisontalljus Vertikalljus belysning, Ev cyl med, Eh-min/ Ev cyl min/ Eh med, lux lux Eh-med Ev cyl med Uppfyller Europastandard- 1 m över 4 m över 1 m över 4 m över Typ Funktionsmodell krav upp till: Golvnivå golv golv Golvnivå golv* golv* 1 Publik > 1 000 Internationellt platser Nationellt > 750 > 375 > 250 0,70 0,70 0,50 2 Publik < 1 000 Regionalt platser Lokalt > 500 > 250 > 200 0,70 0,70 0,50 3 Motion, lek Lokalt och träning Träning > 300 > 150 > 150 0,70 0,50 0,30 *Inom ett område 3 m från väggar kan värden ner till 0,2 accepteras på vertikalt uppmätt likformighet när mätcellen är vänd mot väggen. Horisontalvärden möts i golvnivå och vertikalvärden 1 m över golv. Driftvärdena avser: Badminton Bordtennis Fotboll Handboll Squash Volleyboll Basketboll Frisbee Gymnastik Innebandy Tennis 17

BELYSNING Tabell 3, inom- och utomhus utan bollar eller med lägre krav för bollar och klot Medelbelysning Driftvärden Likformighet Uppfyller Horisontal Vertikal Horisontalljus Vertikalljus* Europastandard- belysning, belysning, Eh-min/ Ev cyl min/ Typ Funktionsmodell krav upp till: Eh med, lux Ev cyl med, lux Eh-med Ev cyl med 1 Publik > 1 000 Internationellt platser Nationellt > 750 > 375 0,70 0,70 2 Publik < 1 000 Regionalt platser Nationellt > 500 > 250 0,70 0,70 3 Motion, träning Lokalt och tävling Träning > 300 > 150 0,70 0,50 *Inom ett område 3 m från väggar kan värden ner till 0,2 accepteras på vertikalt uppmätt likformighet när mätcellen är vänd mot väggen. Horisontalvärden mäts i golvets, markytans eller vattenytans nivå och vertikalvärden på 1 m höjd däröver. Driftvärdena avser: Aikido Goalboll Konstsim Sportdykning Boccia Inomhuscurling Konståkning Styrkelyft Boule Ishockey Ridsport, dressyr Tyngdlyftning Brottning Judo Ridsport, hoppning Vattenpolo Curling Ju-jutsu Ringette Danssport Karate Simhopp Fäktning Kendo Simning Belysning för åskådarområden m m och säkerhetsbelysning Belysning av åskådarområde m m För åskådarnas komfort snarare än säkerhet eller nödsituationer, skall belysningsstyrkan vara minst 10 lux. ANM. För TV-inspelning är det önskvärt att områdena som gränsar till spelplanen har viss belysningsnivå motsvarande ett medelvärde av vertikal belysningsstyrka som är minst 25 % av medelvärdet av vertikal belysningsstyrka över spelplanen. Alla belysningsstyrkor som anges i tabellerna är driftvärden och avser spelytor/tävlingsytor. Dessutom skall, för t ex friytor utanför spelytan, såsom i fäktning, brottning, nätsporter m fl, belysningsstyrkan vara minst 75 % av värdena för tävlingsytan för den aktuella sporten. Spelyta och friyta benämns tillsammans totalyta. 18

BELYSNING Säkerhetsbelysning Säkerhetsbelysning skall ge betryggande säkerhet för aktiva vid fortsättning av ett evenemang med belysningsbortfall. De aktivas säkerhet garanteras genom att ett evenemang, som skulle vara farligt att fortsätta utan belysning, avbryts på ett säkert sätt. Följande belysningsnivåer behövs för att säkert avbryta ett evenemang. De utgör en procentuell andel av nivån för driftvärdena, och gäller följande sporter och procenttal: simning 5 % under minst 30 s gymnastik inomhus 5 % under minst 30 s ridning inom- och utomhus 5 % under minst 120 s hastighetsåkning på skridskor 5 % under minst 30 s backhoppning på skidor 10 % under minst 30 s skidbackar 10 % under minst 30 s Säkerhetsbelysningen skall tändas omedelbart då den allmänna belysningen fallerar och fungera minst den angivna tiden. Om man därefter vill fortsätta evenemanget skall belysningsnivån motsvara minst typ 3 om det akuella specialidrottsförbundet inte har andra instruktioner. Belysning för TV och filmupptagningar Vertikal belysningsstyrka Belysningsstyrkan på ett vertikalplan är grunden för belysningskraven för färg-tv och filminspelning. Nivå på vertikal belysningsstyrka Nivån på den vertikala belysningsstyrkan beror huvudsakligen på hastigheten i aktiviteten, avstånd och bildvinkel. Sporter kan delas in i tre grupper, A, B och C enligt nedan, vilka huvudsakligen karaktäriseras av hastigheten i aktion under kamerainspelningen samt av storleken på objektet. Det största avståndet mellan kamera och den bortersta delen av spelytan för den tänkta sporten bestämmer vertikala belysningsstyrkan enligt diagram nedan. Detta diagram är inte lämpligt för situationer där slow-motion-upptagningar görs regelmässigt. I sådana fall krävs högre belysningsnivåer. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 lux 600 C B A 400 200 0 0 25 50 75 100 125 150 175 200 avstånd Driftvärde på vertikal belysningsstyrka som funktion av maximalt kameraavstånd. 19

BELYSNING Sporternas gruppindelning A B C, se förgående sida U = utomhus I = inomhus B Amerikansk fotboll U B Badminton I C Bandy U A Bangolf I + U B Baseboll U B Basket I + U A Biljard I A Boccia I + U C Bordtennis I A Boule Pétanque I + U A Bowling I C Boxning I B Brottning I A Bågskytte I + U C Cricket U A Curling I + U B Cykling I + U B Dans (aerobics/motion) I A Dart I B Fotboll I + U A Friidrott I + U C Fäktning I B Gymnastik I B Handboll I + U B Hastighetsåkning på skridskor I + U B Hästkapplöpning U B Innebandy I + U C Ishockey I + U B Judo och kampsporter I A Klättervägg I B Konståkning I B Landhockey I + U A Ridning I + U B Rugby U B Rullskridskor I B Rytmisk gymnastik I A Simning (alla former) I + U A Skytte I B Softball U C Squash I B Tennis I + U A Tyngdlyftning I B Volleyboll I + U Färgtemperatur Inom en installations referensyta skall färgtemperaturen inte avvika från medelvärdet mer än vad som anges i detta diagram: 700 600 500 max 400 a 300 min 200 100 0 1 750 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 6 500 Toleranser i färgtemperatur inom referensytan. a: avvikelse i K b: färgtemperatur i K b 20

BELYSNING Beräknings- och mätpunkter Beträffande beräknings- och mätpunkter se Svensk standard, sportbelysning SS EN 121 93. Jämnhet i vertikal belysningsstyrka Jämnhet mot objekt vända mot en sidolinje eller en fast huvudkameras position. Jämnheten i vertikal belysningsstyrka mot objekt vända mot en sidolinje gränsande mot ett huvudsakligt kameraområde eller mot en fast huvudkameras position skall vara: Ev min/ev max 0,4 där Ev min är den lägsta vertikala belysningsstyrkan, i lux; Ev max är den högsta vertikala belysningsstyrkan, i lux. Jämnhet mot vertikala objekt vid en mätpunkt. Jämnheten i vertikal belysningsstyrka vid en enskild rutnätspunkt mot de fyra sidorna av objekt som vetter mot spelytans fyra sidor skall vara: Ev min/ev max 0,3 där Ev min är den lägsta vertikala belysningsstyrkan, i lux0 Ev max är den högsta vertikala belysningsstyrkan, i lux Förhållande mellan horisontell och vertikal belysningsstyrka Eftersom den belysta ytan utgör större delen av kamerans synfält, är en lämplig horisontell belysningsstyrka viktig. En tillräckligt bra balans mellan de horisontala och vertikala belysningsstyrkorna (mot de viktigaste kameraområdena eller viktigaste kamerapositionerna) erhålls då kvoten mellan horisontell medelbelysningsstyrka och vertikal medelbelysningsstyrka är: 0,5 (Eh med/ev med) 2 där Eh med är horisontell medelbelysningsstyrka, i lux; Ev med är vertikal medelbelysningsstyrka, i lux. Jämnhet i horisontell belysningsstyrka Den horisontella belysningsstyrkans jämnhet över spelplanen skall vara: Eh min/eh max 0,5 där Eh min är lägsta horisontella belysningsstyrka, i lux; Eh max är högsta horisontella belysningsstyrka, i lux. Det är också viktigt att det inte är alltför stor variation i den horisontella belysningsstyrkan över en angiven sträcka. Till exempel skall gradienten i horisontell belysningsstyrka inte vara större än 25 % per 5 meter över stora spelytor såsom fotbollsplaner. 21

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet FÄRGER M M I HALLAR FÄRGER, LJUSREFLEKTANS OCH GLANS PÅ INNERTAK, VÄGGAR, GOLV OCH LINJER I IDROTTSHALLAR Ljusreflektans När en liten boll rör sig med hög hastighet mot en spelare måste han snabbt kunna urskilja bollen mot bakgrunden vilket bl a kräver god belysning. För att lätt kunna uppfatta bollar och spelare är väggar bakom och tak över banan viktiga som bakgrund. Golvets färg har betydelse både som bakgrundskontrast mot bollar främst tennis och som en yta som reflekterar ljus. Kontrasten mellan golvets och bollarnas kulör har också betydelse för uppfattbarheten. Ett ljust golv reflekterar ljuset och belyser bollen och spelarna från undersidan dvs den sida man ser från golvet. Ju ljusare golv desto mer ljus reflekteras upp, men då måste även bollarnas färg anpassas med hänsyn till kontrastverkan. Man kan beräkna reflektionen i procent, från 100 % när allt ljus reflekteras till 0 % när inget ljus reflekteras. Ett bra sporthallsgolv bör ha en reflektionsfaktor omkring 50 % eller mer. Väggar och tak bör helst ha reflektionsfaktor 40 % eller något lägre. Vad detta innebär i verkligheten kan vara lättare att förstå om man kan jämföra med kända förhållanden. Följande värden kan tjäna som jämförelse: Ytans färg Ljus som Motsvarande värden för reflekteras NCS Ljusreflektansfaktor Y1 Vit oljefärg 75 80 % 75 80 Ljus björk 55 65 % 55 65 Ljus ek och nytt betonggolv 40 50 % 40 50 Mörk ek 30 40 % 30 40 Mörkgrönt idrottshallsgolv 5 20 % 5 20 Svart sammet 0,5 1 % 3 Bollarnas ljusreflektionsfaktor bör skilja sig 15 20 % från bakgrunden mätt med gråskalan. När det gäller färgkontraster, se rubriken färgval. För tennis och badminton kan större kontraster behövas. Det kan åstadkommas t ex genom att ändra färg på väggar eller bollar. Ljust golv Ljust golv. Vid ett ljust golv reflekteras ljuset tillbaka upp igen och belyser underifrån den del av bollen som vi ser från spelytan. Mörkt golv Mörkt golv. Vid ett mörkt golv reflekteras inget ljus från golvet och bollen blir då mindre belyst underifrån. Glans Om golv är blanka så speglar sig belysningen och ljus från eventuella fönster i golvet. Ser vi spegelreflexen rakt över en markerad linje på golvet är den svår och ibland till och med omöjlig att upptäcka. Givetvis ska inte heller väggar eller utrustning i en sporthall blänka. Spegling har inte med ljusreflektion att göra. Golvet kan vara svart eller vit. Det vita reflekterar ljuset medan det svarta inte gör det. Men om båda är blanka blänker de. Det är glansen som avgör detta. Man använder därför ordet GLANS i detta sammanhang. På släta ytor kan glansen mätas med instrument. Resultatet anges med siffror från 0 100: 0 = totalt matt yta 100 = polerad, blank, svart glasskiva 22

FÄRGER MM I HALLAR Glans grupperas på följande sätt: Gränsvärden Benämning 0 5 helmatt 6 9 matt 10 29 halvmatt 30 59 halvblank 60 89 blank 90 100 högblank Om man inte har tillgång till instrument för att mäta glansen går det att med ögat uppskatta värdet genom att jämföra med en NCD GLANSLIKARE. Det är små lappar som är olika blanka. Ett golv för sportändamål bör vara matt. Helst bör värdet ligga under 20. Vid beställning av golv eller golvlack bör det tydligt anges vilken glans det ska ha. Begär att leverantörer ska ange vilket glansvärde offererade golv får i färdigt skick. Färgval Val av färger påverkar känslan av trivsel men också hur man genom kontrastverkan och reflekterat ljus uppfattar bollar, linjer och spelare. Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn, gärna varm och glad bakgrund i rummet. Ytor där träets naturliga ådring framträder ger ofta ett trivsamt intryck. Väggarna bör inte ha kontrasterande ytor som t ex dörrar, ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg. Färger anges enligt SIS färgatlas 01 90 02 baserad på NCS systemet (Natural Colour System). Exempel: 30 50 Y 30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30 % rött i gulröd kulör. Detta ska inte förväxlas med ljusreflektionsfaktor eller glansvärden. Väggar Följande förslag till val av färger på väggar gäller med de ljuskällor som vanligen förekommer i idrottshallar. Färgförslagen är resultat av prov som genomförts med vita och gula bollar mot bakgrund med olika kulörer och som bedömts subjektivt av personer med erfarenheter från idrottslokaler. Det verkar bli bäst kontrast med bollar mot vägg när väggens svarthet eller kulörhet är 40 eller mer. Några färger med svarthet eller kulörhet 40 som ger bra bollkontraster är: 4030 Y 30 R 3040 Y 40 R 3040 Y 20 R 4020 G 50 Y En del av de här färgerna ligger i närheten av kulörer på ofärgat trä vilka, liksom ofärgad betong eller naturliga stenmaterial, kan vara lämpliga som bakgrund till bollar. Färgval bör ske utifrån en helhetssyn där såväl bakgrundens som bollarnas färger diskuteras. Detta har hittills inte varit möjligt vilket medför att de rekommendationer till färgval som kan lämnas inte blir bra nog för att uppfattbarheten vid bollspel ska bli den bästa möjliga. Om det vore andra färger på bollarna skulle valet av färger i lokalen vara mycket friare. Golv Blåa färger på golv tycks ge sämre kontrast mot bollar än andra färger. 23

FÄRGER MM I HALLAR Fakta om färger Om andra golvlinjer än vita ska förekomma bör golvet inte ha alltför mättad kulör eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lättare ska kunna uppfattas. Lämpliga färger: Golv Svarthet 10 30 Kulörhet Mindre än 40 Kulörton Valfri, dock ej blå Ljusreflektans Minst 40 % helst 50 % eller mer Glans Mindre än 20 Väggar Svarthet 30 60 Kulörhet 20 40 Kulörton Valfri. Se dock rekommendationerna ovan. Ljusreflektans Mindre än 40 % helst 30 % Linjer på golv Svarthet Bör vardera avvika minst 20 % från golvets svarthet Kulörhet respektive kulörhet. Båda avvikelserna ska gå i samma riktning dvs mot vitt och mindre mättad kulör eller tvärt om. Linjerna bör avvika från varandra ca 10 % med avseende på svarthet så att färgblinda kan uppfatta skillnaden. Exempel på golvlinjer: Svarthet Kulörhet Kulörton Badminton svart 95 00 ljusgröna 10 20 50 60 G G 30 Y Basketboll röda (tävl.) 10 30 70 80 Y 80 R R bruna (övn.) 40 70 30 40 Y 60 R Y 70 R Handboll gula 00 10 70 80 Y Y 20 R ljusbruna 30 30 Y 30 R Y 40 R (minihandboll) Innebandy orange 10 20 70 80 Y 50 R Y 60 R Tennis vita 05 00 Volleyboll ljusblå (tävl.) 10 20 20 30 R 90 B B 10 G blå (övn.) 30 50 50 60 R 90 B B 10 G 24

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet LJUDMILJÖ LJUDMILJÖ Fakta som gäller ljudmiljö är aktuella för många verksamheter och har generell karaktär varför de redovisas under egen rubrik i denna allmänna del av måttboken. Så snart en idrott eller annan verksamhet har särskilda krav så redovisas dessa under respektive rubrik. Ljudmiljö handlar om hur vi upplever ljuden omkring oss. De kan vara ej önskade eller önskade. De icke önskade betraktas som buller. De önskade kan vara information eller underhållning, men kan också vara en behaglig klangmiljö att vistas i. De olika alternativen innebär olika åtgärder. Buller hålls på en rimligt låg nivå genom att anpassa kraven på ljudnivå från fasta installationer, t ex ventilation, pumpar, kompressorer,hissar och genom att ställa lämpliga krav på ljudisolering till angränsande lokaler och till utomhusmiljön. Det egenalstrade bullret inom lokalen ska också hållas på en rimlig nivå genom en tillräckligt kort efterklangstid. Information med hjälp av ljud kan ske direkt med rösten eller via högtalare. Röster behöver stöd av rummet med ett visst mått tidiga reflexer och en optimerad efterklangstid för att ge tillräcklig styrka och taluppfattbarhet. Högtalare ger högst uppfattbarhet med kortast möjliga efterklangstid. En optimal högtalarinstallation kräver omsorg vid val av högtalare och dess spridningsvinklar. De individuella placeringarna bör föregås av noggrann beräkning. När det är frågan om meddelanden till folksamlingar är det viktigt att beakta de akustiska förhållandena och se till att informationen kan uppfattas av alla, särskilt vid nödsituationer. Underhållning kan vara teater eller olika typer av musik m m. Detta innebär att de akustiska kraven kan variera högst avsevärt. En behaglig klangmiljö att vistas i ställer i första hand krav på efterklangstiden och dess jämnhet för olika frekvenser, framför allt för lägre frekvenser. För mer långtgående optimeringar som rumsformer mm bör kontakt tas med akustikkonsult. Buller från installationer Lämpliga krav på buller från installationer är beroende på behovet av koncentration. Några riktlinjer är: Vanlig offentlig miljö 35 40 db (A) Möteslokaler 30 35 db (A) Föreläsningar, bio, teater 25 30 db (A) Akustisk musik 20 25 db (A) db (C)-värdet bör inte överstiga db (A)-värdet mer än 15 db för att undvika störningar av ljud med låga frekvenser. Ljudisolering Ljudisoleringen anges som ett Rw-värde, som är ett mått på ljudisoleringsförmågan. En bostad ska enligt Boverket hålla 52 db till angränsande bostad. Vid låga krav som enkla möteslokaler kan 35 db accepteras Vid höga krav som teater, bio m m bör 60 db eftersträvas Vid mycket höga krav som musikstudios bör 70 db eftersträvas. 25

LJUDMILJÖ Efterklang Den egenalstrade bullret hålls på en rimlig nivå genom en lämplig efterklangstid. Det allmänna bullret i en lokal minskar 3 db om efterklangstiden halveras. Efterklangstiden bör även specificeras med tanke på andra krav, t ex klang. Ur bullersynpunkt kan följande värden vara en riktlinje: Lokal < 50 m 2 efterklangstid < 0,5 sek Lokal < 100 m 2 efterklangstid < 0,8 sek Lokal < 200 m 2 efterklangstid < 1,5 sek För information är efterklangstid ej tillräckligt som krav för att tillgodose uppfattbarheten. Ovan rekommenderade siffror kan fungera som vägledning vid tal, för högtalare kan siffrorna sänkas något. Man kan utgå från ca 20 % kortare tid, men justering kan bli nödvändig om efterklangen blir alltför kort. RASTI För både röst och högtalare finns en IEC-normerad mätmetod kallad RASTI (Rapid Speech Transmission Index) som tar hänsyn till betydligt fler faktorer än efterklangstiden. Den mäter taluppfattbarheten direkt till lyssnaren. Kravet här beror på budskapets svårighetsgrad. Skalan är 0 1 där 0 0,3 är 0,3 0,45 0,45 0,6 0,6 0,75 0,75 1 oförståeligt dåligt godtagbart bra utmärkt Som riktlinje kan följande riktvärden enligt RASTI användas: Vanlig offentlig miljö 0,45 0,55 (idrottsarenor, sporthallar, badhus, restauranger, foajéer, receptioner m m) Teater, biograf, möteslokal 0,60 0,70 Konferenslokal, föreläsningssal 0,65 0,80 Värdena bör specificeras att gälla tillsammans med en typisk bullernivå enligt nedan: Idrottsarenor, sporthallar, badhus m m 75 80 db (A) Restauranger, möteslokaler 70 75 db (A) Receptioner, foajéer 60 65 db (A) Teatrar, biografer 55 60 db (A) Konferens- och föreläsningssalar 45 50 db (A) Med "typisk bullernivå" avses den bullernivå som ska överröstas av t ex information eller musik. De akustiska förhållandena vid musik och teater är komplexa och där bör alltid kontakt tas med en specialist för att uppnå ett resultat som är acceptabelt både ur akustisk och ekonomisk synvinkel. En behaglig klangmiljö varierar beroende på önskad upplevelse. Dämpade miljöer kan vara bibliotek, receptioner och konferenslokaler. Klangrika miljöer kan vara konserthallar, kyrkor och utställningslokaler. Efterklangstiden varierar med lokalens storlek enligt tidigare beskrivning. Ändras efterklangstiden för en viss lokal ±50 %, alltså för 1 sek normalt ner till 0,5 sek eller upp till 1,5 sek ändras miljön mellan dämpad och klangrik. Efterklangstiden bör inte variera för mycket med frekvensen, gärna ej mer än ±25 % från 125 Hz till 4 khz. 26

Måttbok Januari 2003 Svenska Kommunförbundet FÖRRÅD FÖR IDROTTER FÖRRÅD FÖR IDROTTER Detta måttblad innehåller uppgifter om storlek på förråd för olika idrotter. Uppgifterna är ungefärliga. När man ska bestämma storlek på förråd bör man även se igenom måttbladen för de idrotter som ska ha förråd. Dessutom måste man veta hur många det är som ska använda förråden. Kanske kan flera grupper eller föreningar använda samma förråd. Ta också reda på vilka förråd som behövs för andra verksamheter än idrott. Teater, musik och kursverksamhet kanske behöver förråd. Det ska också finnas utrymmen för avfall, för utrustning och material till städning, för skötsel av utomhusytor m m samt för kvarglömda saker osv. Innehåll Exempel på tekniska lösningar, planlösningar m m Förråd med direkt anknytning till idrottsverksamheter för: Amerikansk fotboll Handboll Badminton Innebandy Bandy Ishockey Bangolf Krocket Baseboll, softboll Kägelspel Basketboll Landhockey Biljard Ridsport Bordtennis Ringette Bowling Rugby Boxning Segling Brottning Simsport Budo och Judo Skidsport Bågskytte Skridsko Casting Skytte Curling Squash Dart Tennis Fotboll Varpa Friidrott Vattenskidåkning Fäktning Volleyboll, beachvolley Gymnastik Förråd utan direkt anknytning till idrottsverksamhetet Kvarglömda saker Städförråd Avfallsförråd Förråd för skötsel av utomhusytor m m Övriga förråd 27

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Exempel på tekniska lösningar, planlösningar m m: Förrådsskåp 0,6x0,6 0,6x0,6 0,90 2,10 Exempel på förrådsskåp Förrådsskåp kan utgöras av vanliga standardhögskåp som är låsbara. I vissa fall kan skåpet utformas så att det finns plats för bollvagn eller nätkasse längst ner. Föreningsförråd, klädvårdsrum: Utrymmesbehovet beror på verksamhetens storlek och art och varierar mellan olika föreningar. Det kan därför vara klokt att samla förråden till en yta, där de kan göras flexibla, t ex i moduler. Det kan också finnas motiv för att förse en omklädnads- och förrådsbyggnad med ett klädvårdsrum som också har plats för erforderlig utrustning. Alla mått i meter. Måttpilsförklaring Avstånd avser ytterkant Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum 28

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Exempel: Mindre gruppförråd med över- och underskåp Läskkyl Skor Skrivbord Bollar Koner Galgar med dräkter hylla ovanför trunkar på golvet Indelas efter behov Tvättvagnar under arbetsbänk Torkskåp (ev) Tvättstuga Torktumlare Ev skovård Städ Tvättmaskin Rostfri bänk med tvättho Bra om klubbförråden kan nås direkt utifrån utan att man skall behöva passera genom byggnaden i övrigt Stora förråd kan delas upp i flera små förråd med t ex nätväggar. 29

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Exempel på detaljutformning av föreningsförråd 1,2 3,0 0,6 1,2 0,3 2,1 Hyllor, högskåp med eller utan bollvagnar 1,2 3,0 1,2 1,8 0,6 1,2 0,3 2,1 1,2 3,0 1,2 1,8 4,0 2,0 2,0 Hyllor, högskåp torkrum 0,3 1,2 0,3 1,8 Hyllor, torkrum Hyllor, krokar, materialvagnar t ex för ishockeyföreningar, torkrum 30

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Förråd till kombinationshallar Kombinationshallar med måtten 18x36 m och 22x42 eller större görs ofta delbara. Varje separat del förses med förråd: Bollförråd, planmått 2,4 Redskapsförråd, planmått 10,8 (9,6 för mindre hallar än 18x36) 4,8 4,8 Förvaring av bollvagnar, AV-utrustning m m Förvaring av plintar, mattor m m Eluttag Hylläg med bollvagnar Skåp i föreningsrum Exempel på olika lösningar S = skåp, ett per förening B = bänk S S S S S S S S S S 3,0 B 3,0 B 3,0 6,0 Rum för en förening eller flera små föreningar Rum för flera föreningar 31

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Städrum Städrum med plats för städvagnen Trådar av rostfritt stål för torkning av skurduk etc Dörr med ventilationströskel 1,6 1,6 Förvaringshyllor för toalettpapper, pappershanddukar, städmaterial, kemikalier etc. Montagehöjd 1,0 m, 1,3 m respektive 1,6 m över golvet Uppställningsplats för städvagn. I vissa rum även plats för maskiner Monteringsbrädor för redskapsupphängning. Montagehöjd 1,2 m respektive 1,8 m över golv Dammsugare hängande på monteringsbrädorna Städcentral Förvaringshyllor 3,6 Rostfri bänk med utslagsvask m m Uppställningsplats för maskiner och städvagnar 0,6 1,0 2,0 3,6 Eventuell placering även av stationärt högtrycksaggregat Städrum Städrum i byggnad där städcentral finns. OBS! Ingen plats för städvagnar 1,2 Trådar av rostfritt stål för torkning av skurduk etc 1,2 Förvaringshyllor för toalettpapper, pappershandukar etc Monteringsbrädor för redskapsupphängning Dörr med ventilationströskel 32

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Förråd med direkt anknytning till idrottsverksamheter Verksamhet Hyllor m Golv m 2 Skåp Övrigt Antal Djup x b x h Amerikansk fotboll per förening 30 16 1 0,6x0,6x1,2 Eluttag Badminton per bana för nät och 2 ca 2 Hyllor eller vagn för stolpar (domarstol) stolpar och nät. Hall som enbart används per förening 1 0,6x1,2x2,1 för badminton behöver inte hyllor för nät och stolpar Bandy för föreningar Se Föreningsförråd, klädvårdsrum för målburar och 50* * Ca 5x10 utomhus, sargar helst under tak. Bangolf per anläggning med 12 4 Verktyg, klubbor, bollar eller 18 banor gräsklippare mm Baseboll, softboll per anläggning 20 18 20 2 0,6x0,6x2,1 för utrustning 2 0,6x1,2x2,1 per förening 2 0,6x1,2x2,1 för uniformer Basketboll * * Om basketmålställper förening 0,6x0,6x2,1 ningar på hjul används måste dessa ha förrådsplats ca 3x4 Biljard * * Lösa skivor för att per 2 bord 0,6x0,6x2,1 täcka borden behöver golvytan ca 0,5x1,5 Bordtennis per bord 0,5 x2* 1 * Dessutom behövs förråd för skärmar (barriärer) per förening 1 0,6x0,6x2,1 per 25 aktiva 1 0,6x0,6x2,1 Bowling per anläggning om 6 18 Verkstad och reservbanor delar 12 Förråd och reparation 2 Lack och eldfarliga varor 4 Städutrustning med specialmaskiner 25 0,3x0,3x0,3 För klot 33

FÖRRÅD FÖR IDROTTER Verksamhet Hyllor m Golv m 2 Skåp Övrigt Antal Djup x b x h Boxning per lokal för träning 4 6* 2 0,6x0,6x2,1 * Om lokalen används även för andra ändamål behövs dessutom förråd för redskap 8 12 m 2 Brottning per lokal för träning 2 5 Närförråd 10 Fjärrförråd 8 10 Vagnar för mattor Budo och Judo per lokal för träning 1 0,6x0,6x2,1 Garderobsskåp 3 0,6x0,6x2,1 Skåp med hyllor 6 8 Vagnar för mattor Bågskytte per anläggning med 4 Endast om tavlor skall 10 20 banor tas bort efter skjutning h>2,2. Om tavelställ inte är hopfällbara krävs >1,3 m 2 per 2 st ställ per förening 1 0,6x1,7x2,1 Särskilda krav på lås i skåp där bågar och per skytt 1 0,6x0,3x1,9 pilar förvaras Casting per anläggning 2 2 1 0,6x0,6x2,1 För banmaterial 1 0,6x1,2x2,1 Curling per bana (16 stenar) 5 Låga hyllor eller stenskåp anpassas till stenar med diameter ca 0,3. Fri höjd minst 0,5 Dart per 4 banor 2 1 0,3x0,3x0,3 Särskilda krav på lås till skåp där pilar förvaras Fotboll för föreningar Se Föreningsförråd, klädvårdsrum för ungdomslag 1 0,6x1,2x2,1 för inomhusfotboll 2 1 0,6x0,6x2,1 Minimål, koner, bollar m m per förening 0,6x0,6x2,1 för målburar ca 40 Utomhus för två fotbollsmål 34