Falkenbergs kommun Riskutredning Ullared 1:10 Uppdragsnummer 131191000 Väg 13 Översikt över planområdet i Ullared (Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08) Göteborg Sweco Environment AB Uppdragsledare: Johan Nimmermark Granskare: Lars Grahn 1 (30) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 03 1 Göteborg Telefon 031-62 00 Telefax 031-62 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 636-032 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Johan Nimmermark Civ.ing Riskhantering, Ekosystemteknik Telefon direkt 031-62 1 Mobil 06-66 1 johan.nimmermark@sweco.se
1 Uppdragets omfattning 3 2 Förutsättningar 2.1 Vägar 2.2 Trafikmängder 2.3 Farligt gods volymer 6 2. Bedömningskriterier 9 3 Konsekvensbedömning och farligt gods beskrivning 11 3.1 Antaganden och bedömningskriterier 11 3.2 Beskrivning och konsekvensbedömning av farligt godsolycka 12 3.3 Summerad konsekvensbedömning 16 Sannolikhet 1.1 Ekvationer och antaganden för olyckfrekvensberäkning 1.2 Olyckfrekvensberäkning 20 Känslighetsanalys 22 6 Riskbedömning innan åtgärder 23 Riskreducerande åtgärder och förväntad riskreduktion 2.1 Förslag till åtgärder 2 8 Förväntad riskreduktion 2 9 Sammanfattande bedömning 29 10 Referenser 30 Bilaga 1 Olycksfrekvensberäkning Bilaga 2 Bullerberäkning 2 (30) 2 01 0-10 -13
1 Uppdragets omfattning Idag finns en brist på övernattningsplatser i Ullared. En detaljplan för Ullared 1:10 har tagits fram med syfte att möjliggöra byggnation av hotell, kontor och handel. Bebyggelse planeras ca 10 meter från Varbergsvägen (väg 13). Se Figur 1 för översikt (Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08). Väg 13 Figur 1. Översikt över det aktuella planområdet och den västra delen av Ullared (Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08). Väg 13 är en rekommenderad led för transport av farligt gods. Länsstyrelsen meddelar att med hänsyn till närheten till väg 13 måste det visas att risknivån som farligt gods transporterna innebär för detaljplaneområdet är acceptabel eller kan bli acceptabel med åtgärder innan detaljplanen kan godkännas. (Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08 samt Ullared 1 10 Särskilt utlåtande, Länsstyrelsen i Hallands Län m.fl.) Risk beaktas i denna utredning som en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Utredning genomförs semikvantitativt 1. Konsekvenserna av olika olyckor bedöms utifrån tidigare erfarenhet av farligt gods utredningar. Däribland beräkningar på gasololyckor, olyckor med brandfarlig vätska och giftig gas utsläpp bl.a. i RIB XM (Beslutstödsprogram utgivet av Myndigheten för samhällskydd och beredskap). Sannolikheten (frekvensen) för en olycka med farligt gods beräknas fram utifrån tillgängligt statiskt material gällande tunga transporter och transporter av farligt gods. Därefter beskrivs risken väg 13 utgör för detaljplaneområdet med avseende främst på farligt godstransporter. En bedömning av om risken är acceptabel eller ej genomförs. Vid behov föreslås riskreducerande åtgärder. 1 Semikvantitativt innebär att en kombination av kvalitativ analys och kvantifiering används för att få fram ett resultat. 3 (30) 2 01 0-10 -13
2 Förutsättningar I delöversiktsplanen (DÖP) för Ullared, antagen 200-11-2, är området utpekat för centrumfunktioner (handel, butiker, service etc). Tillgången på mark i direkt anslutning till handelsområdet är begränsad och därför kräver ytterligare expansion byggnation i flera plan (Utdrag ur Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08). Exploatören avser att uppföra ett hotell i tre våningar och vindsvåning. Den föreslagna byggnadshöjden är 12 meter och totalhöjden 1 meter med tak. Enligt plan är det planerat för ca 90 rum fördelat på 3 våningar och konferenslokaler på vindsvåningen. Hotellet är planerat att byggas ca 10 meter från Varbergsvägen (väg 13). Hotellbyggnaden kommer att vara U-formad, vilket innebär att uppskattningsvis kommer 1 (1/6) av rummen att vara riktade mot väg 13 i norr. De andra rummen kommer att vara jämnt fördelade mot väster (1/6) och öster (1/6) samt innergården (knappt 3/6). Se Figur 2 för principillustration. Figur 2. Principillustration av hotellbyggnaden (Ullared 1 10 plankarta samråd 2010-06-08) De flesta hotellrummen kommer att vara dubbelrum men det kommer troligen att finnas plats för fyra bäddar. I varje rum antas i genomsnitt 2, personer övernatta. Detta skulle innebära att som mest befinner sig uppskattningsvis 20 personer i byggnaden per natt, inkluderat gäster och personal. Det antas att personer främst befinner sig i hotellet då Gekås är stängt, det vill säga före 08.00 och efter 20.00. Mellan 11.00 till 1.00 pågår städning och då är antalet gäster begränsat. (30) 2 01 0-10 -13
2.1 Vägar Fastigheten omges av vägar på tre sidor och föreslås efter att hotellet anlagts att få en anslutning mot Norrbyvägen, se Figur 2, ovan. Ett utfartsförbud föreslås längs med väg 13. Det råder idag generellt ett 30 m byggnadsfritt område från väg 13. Inne i Ullareds centrum är detta avstånd undantaget och byggnader tillåts 8-10 m från vägen. Detta undantag har fastställts i samråd med Trafikverket. Främst då hastigheten i Ullareds centrum är begränsad till 0 km/h. Väg 13 är rekommenderad led för transport av farligt gods och den väg i närområdet med störst trafikflöde. 2.2 Trafikmängder Väg 13 går mellan Varberg och Värnamo och passerar flera samhällen, däribland Ullared. Trafikmätningar utfördes väster om Ullared på väg 13 år 2009. Då uppmättes ÅDT (årsdygnstrafiken) på väg 13 till 610 (±8%) fordon. ÅDT för den tunga trafiken uppmättes i samma mätning till 00 (±11%) fordon. Figur 3. Totala trafikmängder (ÅDT) på vägnätet runt och genom Ullared. Det aktuella området är ungefärligt markerat i cirkeln. (Trafikflödeskarta över Ullared, Trafikverkets hemsida, september 2010) (30)
Figur. Tunga fordon, trafikmängder (ÅDT), på vägnätet runt och genom Ullared. Det aktuella området är ungefärligt markerat i cirkeln. Trafikmängden som används i olycksfrekvensberäkningar är markerad med en rektangel (Trafikflödeskarta över Ullared, Trafikverkets hemsida, september 2010) 2.3 Farligt gods volymer Någon mätning av volymerna farligt gods som transporteras på väg 13 har inte skett. Det finns sammanställd statistik tillgänglig via MSB över transporterade volymer farligt gods på det svenska vägnätet som uppgivits av transportföretag för september 2006. Dessa uppgifter är dock förknippade med stora osäkerheter. I Tabell 1 redovisas de mängder som uppgivits ha transporterats under september 2006. Tabell 1. Transporter av farligt gods som har uppgetts på väg 13 under september månad 2006. ADR-klass Farligt gods Max (ton) Procentuellandel 1 Explosiva ämnen och föremål 38 0,1 1800,3 16 00 39, 20 0, 90 0,2 8 Frätande ämnen 11 600 2,8 9 Övriga farliga ämnen och föremål 11 00 2, 2 000 100 2.1 Brandfarliga gaser 3 Brandfarliga vätskor.1 Brandfarliga fasta ämnen osv. 6.1 Giftiga ämnen Totalt Då undersökningen från september 2006 innehåller stora osäkerheter bör den endast användas som en indikation på vilka typer av farligt gods som transporteras. Generell- 6 (30)
statistik över transporterat farligt gods på det svenska vägnätet används istället för att beräkna frekvensen för farligt gods olyckor. Fördelningen av farligt gods på väg 13 antas i denna utredning motsvara den fördelning som gäller generellt för Sverige. I Tabell 2 redovisas fördelningen av ADR-klasserna m.a.p. inrikestransporter av farligt gods med svenska lastbilar, fördelat på klassificering enligt ADR-S (MSBFS 2009:2). Tabell 2. Fördelning av ADR-klasserna m.a.p. transport av farligt gods med svenska lastbilar i Sverige. (VTI 38:3) ADR-klasser Fördelning av transporter med farligt gods 1. Explosiva ämnen och föremål 0,9 % 2. Gaser 12 % 3. Brandfarliga vätskor 6,9 %. Brandfarliga fasta ämnen 0,9 %. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2 % 6. Giftiga ämnen 0,6 %. Radioaktiva ämnen 0,1 % 8. Frätande ämnen,2 % 9. Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 % Totalt 100 % Samtliga de ADR-klasser som är representerade i Tabell 2 har översiktligt studerats med utgångspunkt i potentiella konsekvenser vid utsläpp av farligt gods. De klasser som anses kunna orsaka allvarligast konsekvenser har bedömts. För gaser (klass 2), har en uppdelning gjorts i 2.1 Brandfarlig gas, 2.2 Icke brandfarlig / icke giftig gas och 2.3 Giftig gas. Att olycksfrekvenser beräknas utifrån den generella statistiken kommer troligen att innebära att olyckfrekvensen för vissa ämnen överskattas och för andra underskattas, se avsnitt.1 Ekvationer och antaganden för olyckfrekvensberäkning. Transporter av farligt gods på vägar i Sverige har sedan år 2002 haft en nedåtgående trend (Lastbilstrafik 2009, Trafikanalys 2010:3). Andelen transporter och transporterad godsvolym med farligt gods har under perioden 2000-2009 minskat med 3 %. Se Figur. (30)
Figur. Inrikes transporterat farligt gods med svenska lastbilar (Lastbilstrafik 2009, Trafikanalys 2010:3) Enligt VTIs Rapport 38:3 utgör transport av farligt gods ca 2, % av den totala volymen tung trafik på vägarna i Sverige. Enligt myndigheten SIKA (numera med namnet Trafikanalys) utgjorde andelen farligt gods mellan åren 2003-2008 ca % av den totala godsmängden, vilket också är det värde som använts i denna rapport vid beräkning av sannolikheter. (Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2006, SIKA samt Lastbilstrafik 2009, Trafikanalys 2010:3, m.fl.) 8 (30)
2. Bedömningskriterier För att möjligöra bedömning av risknivån för hotellet används en riskbedömningsmatris, se Figur på nästa sida. I denna placeras de olika olycksscenarierna efter sannolikhetsklass och konsekvensklass. De beräknade olycksfrekvenserna (sannolikheterna) och bedömda konsekvenserna har indelats med hjälp av sannolikhets- och konsekvensklasser enligt nedanstående tabeller -. Tabell 3. Konsekvensklasser för bedömning av konsekvenser. Konsekvensklass Konsekvens 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Påtagliga Enstaka skadade 3 Omfattande Enstaka svårt skadade och/eller flera lindrigt skadade Mycket omfattande, allvarliga Enstaka dödsfall (maximalt ) eller flera svårt skadade Katastrofala Flera döda och svårt skadade Tabell. Sannolikhetsklasser som har använts vid bedömning av olycksfrekvensen. Sannolikhetsklass Olycksfrekvens 1 Mycket sannolik 1 gång/år eller oftare 2 1 gång/ 1-10 år 3 Sannolik 1 gång/ 10-100 år 1 gång/ 100-1000 år Osannolikt < 1 gång/ 1000 år 6 < 1 gång/ 10 000 år Mycket osannolikt < 1 gång/ 100 000 år 8 < 1 gång/ 1 000 000 år 9 Extremt osannolikt < 1 gång/ 10 000 000 år I Sverige finns inte några fasta gränser för vad en acceptabel risk är. Räddningsverket (199) har föreslagit en övre och en undre gräns för samhälls-och individrisk. Den övre gränsen får enligt förslaget inte överstigas. Den undre gränsen utgör tillsammans med den övre ett så kallat ALARP-område. ALARP står för As low as reasonably practicable. Det innebär att åtgärder mot risker som ligger inom ALARP-området ska vidtas så långt det är pratiskt och ekonomiskt försvarbart. De föreslagna frekvenserna för samhällsrisk kan ses i Tabell, samt i FN-kurvan Figur 6. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-område Undre gräns för ALARP-område N=1 N=10-10 / år 10- / år -6-10 / år 10 / år N=100-6 10 / år -8 10 / år Tabell. Räddningsverkets förslag på riskkriterier för samhällsrisk, N anger antalet omkomna. Gränserna kan utläsas som att om sannolikheten för att 10 individer ska omkomma är större än 1 gång på 100 000 år så är den oacceptabel, och åtgärder måste vidtas. Är sannolikheten mindre än 1 gång på 100 000 år men större än en gång på 10 000 000 år så måste rimliga och ekonomiskt försvarbara åtgärder vidtas. 9 (30)
1,00E-03 Frekvens för N dödsfall per år 1,00E-0 1,00E-0 1,00E-06 1,00E-0 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1 10 100 1000 10000 Antal dödsfall N Sannolikhet Figur 6. FN-kurva (frekvens - antal döda). Övre gräns lila och undre gräns blå. 1 2 3 6 8 9 1 2 3 Konsekvens Acceptabelt - inga åtgärder behöver vidtas ALARP - åtgärder bör övervägas till rimliga ekonomiska kostnader Oacceptabelt - åtgärder måste vidtas Figur. Riskmatris för bedömning av grupprisk En jämförelse mellan riskmatrisen, Figur, och de gränsvärden för ALARP-område som Räddningsverket rekommenderar, Tabell, är viktigt att göra. I en sådan kan det konstateras att matrisen får svårt att skilja på 10 och 100 omkomna. Detta då det endast finns en konsekvensklass () som innebär ett större antal döda. I riskmatrisen är det därför svårt att sätta ALARP-området rätt, då sannolikhetsklassen är oacceptabel för 100 döda men acceptabel för 10 döda. För att inte underskatta risken väljs en konservativ lösning. Sannolikhetsklass för konsekvensklass anses vara oacceptabel (röd). 10 (30)
3 Konsekvensbedömning och farligt gods beskrivning I följande avsnitt följer en kort information om de typer av farligt gods som transporteras på väg och vilken typ av olyckor som kan förväntas. En bedömning genomförs av de olika farligt gods klasserna (ADR-klassernas) konsekvenser vid en olycka. Förutsättningarna för genomförda bedömningar redovisas. Ett olycksförlopp kan se ut enligt nedanstående Antändning (explosiva ämnen, ADR-klass 1) Läckage (giftig gas ADR 2.3, syra ADR 8 eller annat giftigt ämne ADR 9) Olycka Skada på farligt godslast Läckage (brandfarliga ämnen) Antändning Läckage (ADR-klass.3) Vatten Antändning 3.1 Antaganden och bedömningskriterier Innan de olika farligt gods klasserna (ADR-klasserna) förklaras och konsekvenserna av olycka bedöms redovisas antaganden och bedömningskriterier. I nedanstående tabell, se även avsnitt 2., redovisas de konsekvensklasser de olika olyckscenarierna bedöms efter. I samtliga fall har ett övervägande skett där den för olyckan möjliga men allvarligaste konsekvensklassen har valts. Tabell 6. Konsekvensklasser för bedömning av konsekvenser. Konsekvensklass Konsekvens 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Påtagliga Enstaka skadade 3 Omfattande Enstaka svårt skadade och/eller flera lindrigt skadade Mycket omfattande, allvarliga Enstaka dödsfall (maximalt ) eller flera svårt skadade Katastrofala Flera döda och svårt skadade Då hotellet kommer att ligga mycket nära vägen kommer flera olyckor att kunna få katastrofala konsekvenser. I bedömningen av konsekvenser anses olycka inträffa precis utanför hotellet. Detta är ett konservativt antagande då sträckan olycksfrekvenserna beräknats på är 300 meter. Hotellets längd mot väg 13 är drygt meter (Ullared 1 10 plankarta samråd 2010-0608), då kommer drygt 1/3 av olyckorna som inträffar att ske precis vid eller inom 0 meter från byggnaden. Detta innebär en viss överskattning av konsekvenserna då flera av olyckorna som kan inträffa med farligt gods framförallt har en stor påverkan närmast olycksplatsen. Främst hotas de gäster som befinner sig i rum som vetter mot väg 13. Här antas uppskattningsvis drygt 0 människor som mest befinna sig. Ytterligare ett konservativt antagande är att olyckan inträffar på natten då det finns maximalt antal personer i byggnaden. Troligen sker de allra flesta transporterna på vägen 11 (30)
dagtid. Detta innebär i princip att för olyckorna där konsekvenserna bedöms borde olyckfrekvensen kunna reduceras möjligen halveras. Inträffar en olycka på dagen är antalet personer i byggnaden troligen begränsat. Samtliga ämnen i ADR-klass 2.1 brandfarliga gaser antas vara gasol och i ADR-klass 3 brandfarliga vätskor antas samtliga ämnen vara bensin. Detta är konservativa förenklingar som innebär att konsekvenserna av en olycka överskattas. Förenklingen görs för att underlätta konsekvensbedömning och olycksfrekvensberäkningarna. Överskattningen av konsekvenserna beror till exempel på att bensin som tillhör ADRklass 3 är betydligt brandfarligare än diesel. Då ett gasolutsläpp (ADR-klass 2.1) antänts kan det även explodera. För att förenkla har det antagits att konsekvenserna av ett antänt gasolutsläpp är likvärdiga med en explosion. Detta innebär att frekvensen för en gasmolnsexplosion inte behöver uppskattas. Samtidigt innebär det att konsekvenserna till viss del överskattas. Det är dock troligt att oavsett om en gasmolnsexplosion eller gasbrand inträffar kan många människor omkomma, vilket betyder att med den aktuella konsekvensbedömningsskalan är det inte säkert att någon skillnad hade kunnat iakttas. Storleken på utsläpp av gas och vätska antas enligt Handbok för riskanalys (Räddningsverket, 2003) - Ett litet utsläpp motsvarar ett läckage på <1 kg/s - Ett medelstort utsläpp (i Handbok för riskanalys kallat stort) motsvarar ett läckage på 1-0 kg/s - Ett stort utsläpp (i Handbok för riskanalys kallat mycket stort) motsvarer ett läckage på >0 kg/s 3.2 Beskrivning och konsekvensbedömning av farligt godsolycka Konsekvenserna av olika olyckor bedöms utifrån tidigare erfarenhet av farligt gods utredningar. Däribland beräkningar på gasololyckor, olyckor med brandfarlig vätska och giftig gas utsläpp bl.a. i RIB XM (Beslutstödsprogram utgivet av Myndigheten för samhällskydd och beredskap) De ämnen som redovisas i kursiv text har bedömts innebära en mindre fara för människor i hotellet och bedöms därför inte fullständigt. De anses utgör en mindre fara bl.a. till följd av begränsade konsekvenser och till följd av mycket begränsade transportvolymer. Förutom risken för olycka med farligt gods måste risken för att ett tungt fordon kör in i hotellet beaktas. 3.2.1 Explosiva ämnen och föremål (ADR-klass 1) En olycka med transport av explosiva ämnen och föremål (exempelvis nitroglycerin eller nitrocellulosa) kan resultera i splitter, skador p.g.a. tryckvåg och brand med strålningspåverkan samt brandspridning. 12 (30)
Transporterna av denna klass är få förbi området. Därutöver är sannolikheten för en explosion liten då strikta restriktioner råder för samlastning av explosivämnen och tändämnen (ADR-S, MSBFS 2009:2), detta behandlas vidare i avsnitt.1 Ekvationer och antaganden för olyckfrekvensberäkning. Konsekvenser Sker en explosion i närheten av hotellet kan skadorna på hotellet bli omfattande och åtskilliga människor kan omkomma. Främst hotas de människor som befinner sig i rummen som är riktade mot väg 13, alternativt i de rum som är riktade utåt åt väster eller öster. I var och en av dessa riktningar kan ett 0-tal människor finnas. Konsekvenser av: - En explosion bedöms som katastrofal (). 3.2.2 Brandfarliga gaser (ADR-klass 2.1) ADR-klass 2.1 innehåller gaser som kan ge upphov till explosioner och häftiga 2 3 brandförlopp med betydande konsekvenser som följd. Gasmolnsexplosion, gasbrand, jetflamma och BLEVE är några av de olycksförlopp som kan uppträda. Propan och butan (gasol) ingår i denna klass. Konsekvenser En gasmolnsexplosion, gasbrand eller en BLEVE som inträffar i närheten av hotellet kommer att kunna ge kraftig påverkan på hotellet och resultera i att flera människor i hotellet omkommer. Konsekvenserna är bl.a. beroende av utsläppets storlek. Konsekvenserna av: - Ett stort utsläpp med antändning och explosion bedöms som katastrofalt () - Ett mellanstort utsläpp med antändning och explosion bedöms som katastrofalt () - Ett litet utsläpp med antändning och explosion bedöms som allvarligt () 3.2.3 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (ADR-klass 2.2) Konsekvenser av olyckor med icke brandfarliga och icke giftiga gaser utgör ej något betydande hot för människor i hotellet. 3.2. Giftiga gaser (ADR-klass 2.3) Klassen giftiga gaser innehåller till exempel ämnena svaveldioxid, ammoniak och klorgas. En olycka med läckage kan innebära att gasmoln som kan vara livshotande uppstår och sprids. Volymerna som transporteras förbi området är troligen små men det statistiska underlaget är begränsat, se avsnitt 2.3 Farligt gods. På grund av osäkerheten antas att en stor volym av det farliga godset som transporteras är av denna klass, se avsnitt.1. 2 Gasmolnsexplosion inträffar då ett moln där en tillräckligt hög andel luft är inblandad antänds. Explosionen kan inträffa en bit bortom utsläppspunkten. 3 Gasbrand inträffar då gasen antänds innan den har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft. En jetflamma (denna kan vara tiotals meter lång) bildas då gas som läcker ut omedelbart antänds. BLEVE (Boiling liquid expansion vapor explosion) innebär upphettning av ett trycksatt slutet kärl och antändning av vätska (exempelvis gasol) som strömmar ut. BLEVE är en ytterst ovanlig men mycket allvarlig typ av olycka då explosionen som uppstår kan ge konsekvenser 100-tals meter bort. 13 (30)
Konsekvenser Giftiga gaser kan spridas in i hotellet och leda till att människor blir förgiftade och omkommer. Det tar dock tid innan gas tränger in i byggnader, vilket innebär att om människor varnas kan de lämna de mest utsatta rummen. Konsekvenserna är bl.a. beroende av utsläppets storlek. Konsekvenserna av: - Ett stort utsläpp bedöms som katastrofalt () - Ett mellanstort utsläpp bedöms som allvarligt () - Ett litet utsläpp bedöms som allvarligt () 3.2. Brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) Ett utsläpp som antänds kan resultera i stora konsekvenser dels tillföljd av direkt antändning dels tillföljd av strålningspåverkan. Konsekvenser Då hotellbyggnaden är planerad nära vägen kan en omfattande pölbrand innebära att strålningspåverkan på hotellet blir mycket kraftig, vilket kan leda till att människor i hotellet omkommer. Konsekvenserna är bl.a. beroende av utsläppets storlek. Konsekvenserna av: - Ett stort utsläpp med antändning bedöms som katastrofalt () - Ett mellanstort utsläpp med antändning bedöms som katastrofalt () - Ett litet utsläpp med antändning bedöms som allvarligt () 3.2.6 Brandfarliga fasta ämnen (ADR-klass.1) och självantändande ämnen (ADR-klass.2) En olycka med transport av brandfarliga fasta ämnen (exempelvis olika metallpulver eller kamfer, beståndsdel i liniment) eller självantändande ämnen kan resultera i brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Till skillnad från ämnen i gasform och vätskeform sprids inte fasta ämnen lika lätt bort ifrån källan vilket innebär att konsekvenserna av en brand troligen blir mindre allvarliga. Det transporteras små volymer på det svenska vägnätet och förbi området enligt undersökningen 2006. Konsekvenser Då hotellbyggnaden är planerad nära vägen kan en omfattande brand i brandfarliga ämnen innebära att strålningspåverkan på hotellet blir mycket kraftig, vilket kan leda till att människor i hotellet omkommer. Konsekvenserna är bl.a. beroende av transporterad volym och utsläppets storlek. Konsekvenserna av: - En olycka med antändning av dessa två klasser (ADR.1 och.2) bedöms kunna bli allvarlig () 1 (30)
3.2. Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten (ADRklass.3) Klassen kan vid en olycka få allvarliga konsekvenser om brandfarlig gas bildas. Klassen bedöms inte för det aktuella område främst p.g.a. att: - det krävs att flera händelser inträffar för att en allvarlig olycka ska ske - det transporteras små mängder på det svenska vägnätet och inga förbi området enligt undersökningen 2006 3.2.8 Oxiderande ämnen (ADR-klass ) Ett utsläpp av oxiderande ämnen och organiska peroxider (exempelvis väteperoxid eller kaliumpermanganat) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, syror eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Klassen bedöms inte för det aktuella området främst p.g.a. att: - det krävs att flera händelser inträffar för att en allvarlig olycka ska ske - det transporteras små mängder på det svenska vägnätet och inga förbi området enligt undersökningen 2006 - konsekvenserna av ett utsläpp är sannolikt begränsade till utsläppsplatsens närområde 3.2.9 Giftiga och smittförande ämnen (ADR-klass 6) Giftiga ämnen omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller efter djurförsök kan befaras att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Smittförande ämnen avser i ADR/ADR-S ämnen som är kända för att eller sannolikt kan innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur. Konsekvenser av olycka med giftiga ämnen bedöms inte vidare. 3.2.10 Radioaktiva ämnen (ADR-klass ) Radioaktiva ämnen omfattar ämnen som kan ge upphov till strålskador, både på kort- och långsikt. Det bedöms som osannolikt att en olycka med radioaktiva ämnen skall ske eftersom transportvolymerna är mycket små. Konsekvenserna bedöms inte vidare. 3.2.11 Frätande ämnen (ADR-klass 8) Ett utsläpp av frätande ämnen (exempelvis svavelsyra eller salpetersyra) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, vatten eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Konsekvenserna av ett utsläpp bedöms vara begränsade till utsläppsplatsens närområde och främst personer som befinner sig utomhus kan påverkas. Konsekvenser Konsekvenserna av ett utsläpp av frätande ämnen är bl.a. beroende av utsläppets storlek. Personer i hotellet kan komma till skada. 1 (30)
Konsekvenserna av: - Ett stort utsläpp bedöms som allvarligt () - Ett mellanstort utsläpp bedöms som omfattande (3) - Ett litet utsläpp bedöms som påtagligt (2) 3.2.12 Övriga farliga ämnen och föremål (ADR-klass 9) ADR-klass 9 omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilka inte omfattas av definitionen för andra klasser. Exempel på ämnen och föremål är miljöfarliga ämnen, litiumbatterier, vattenförorenade vätskor mm. Olyckor med denna klass anses inte kunna ge några betydande konsekvenser för personer i hotellet och bedöms inte vidare. 3.2.13 Tungt fordon kolliderar med hotellet Då avståndet till vägen är kort finns en risk för att ett tungt fordon vid en olycka kör in i hotellet. Vid en sådan olycka kan i värsta fall ett antal personer i hotellet dödas. Konsekvenserna av en kollision bedöms kunna bli allvarliga (). 3.3 Summerad konsekvensbedömning Summerad konsekvensbedömning för de olycksscenarier som bedöms ha stora konsekvenser på personer i hotellet redovisas i Tabell. Tabell. Sammanfattande konsekvensklassbedömning för de olika olycksscenarierna Scenario Utsläppets storlek Konsekvensklass Vägsträcka 1. Explosiva ämnen, explosion 2.1 Brandfarliga gaser, antändning (gasol) 2.3 Giftiga gaser, utsläpp 3. Brandfarliga vätskor, antändning (bensin).1 och.2 Brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen, antändning 8. Frätande ämnen, utsläpp Tungt fordon kör in i hotellet 1. 21s 21m 21l 23s 23m 23l 3s 3m 3l stort medel stort litet stort medel stort litet stort medel stort litet 1o2 8s 8m 8l stort medel stort litet K 16 (30) 3 2
Sannolikhet I följande avsnitt redovisas beräknade olyckfrekvenser samt förutsättningarna för att beräkna dessa..1 Ekvationer och antaganden för olyckfrekvensberäkning I detta avsnitt redovisas de ekvationer, förutsättning och antaganden som ligger till grund för de beräknade olycksfrekvenserna som redovisas i avsnitt.2. Följande ekvationer hämtade ur Vägverkets publikation 1998:06 används vid beräkning av frekvensen för att en olycka sker med efterföljande utsläpp samt i vissa fall antändning: 6 P0 = N*Q*F*s*36*10 Ekvation 1 där P0 = årsfrekvens för en olycka med ett tungt fordon på sträckan s N = antal transporter med tungt fordon i medeltal per dygn (ÅDT) Q = olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) F = antal fordon per olycka s = sträcka 36 = antal dagar på ett år Polycka med utsläpp = P0 * Pu där Pu Polycka med utsläpp = = Ekvation 2 sannolikhet för utläckage i händelse av olycka för respektive ADR-klass sannolikhet för utsläpp givet att olycka inträffat Polycka antändning = Polycka med utsläpp * Aresp. klass där Aresp. klass 0 Polycka antändning = = Ekvation 3 sannolikhet för antändning av brand/explosionsfarlig klass Olycksfrekvens med brand eller explosion Följande antaganden och förutsättningar gäller för sannolikhetsberäkningen: N N13= 00 (±11%) För att vara konservativ i beräkningarna har det övre ÅDT valts. N N13= S s13= 300 m s = den aktuella olyckssträckan förbi området antas vara 300 meter. Detta anses vara ett relativt konservativ olycksområde. 1 (30)
Q Q13= 1,2 Olyckskvoten Q är antalet olyckor med fordon per miljon fordonskilometer. Aktuell sträcka av väg 13 har hastighetsbegränsningen 0 km/h I Vägverkets publikation 1998:06 anges olyckskvoten (Q) för fordonstrafik till 1,2 olyckor per miljon fordonskilometer för olycka på 0 km/h väg i tätort. F F=1,8 fordon (tätort) Pu I enlighet med Vägverkets publikation 1998:06 har sannolikheten för att utsläpp av farligt gods sker givet att olycka har inträffat (Pu) för respektive ADR-klass satts till 0,06. Utgångsvärdet är 0,03 men då det kan antas att förutsättningar (hårda föremål i vägens närhet osv.) är ogynsamma, har detta värde fördubblats Andel farligt gods Andelen farligt gods på väg 13 antas vara samma som på det svenska vägnätet enligt SIKA, vilket är ca %. (Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2006, SIKA samt Lastbilstrafik 2009, Trafikanalys 2010:3, m.fl.) Fördelningen av farligt gods på väg 13 antas i denna utredning motsvara den fördelning som gäller generellt för Sverige, se avsnitt 2.3 eller Tabell 8 nedan. Att olycksfrekvenser beräknas utifrån den generella statistiken kommer troligen att innebära att olyckfrekvensen för framförallt giftiga gaser men även för explosiva ämnen, brandfarliga gaser och brandfarliga vätskor överskattas. Samtidigt underskattas eventuellt olyckfrekvensen för frätande ämnen. Tabell 8. Jämförelse av transporterade godsvolymer på det svenska vägnätet och på väg 13 i september månad 2006. ADR-klass Generell (%) Väg 13 (%) (enligt september 2006, MSB) 1. Explosiva ämnen och 0,9 0,1 föremål (Endast brandfarliga gaser, ADR-klass 2.1) 12 (hela klass 2) 2. Gaser,3 3. Brandfarliga vätskor 6,9 39,.1 Brandfarliga fasta 0,9 0, ämnen osv.. Oxiderande ämnen och 1,2 % organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen och föremål 0,6 0,1,2 0,2 2,8 0,3 2, Gaser (ADR-klass 2) delas in i brandfarliga gaser (ADR-klass 2.1), icke giftiga och icke brandfarliga gaser (ADR-klass 2.2) och giftiga gaser (ADR-klass 2.3). Summerat utgör gaser (ADR-klass 2) 12 % av transporterna på det svenska vägnätet, se Tabell 2. Eftersom annan uppgift saknas antas hälften (6 %) av transporterna utgöras av brandfarlig gas (ADR-klass 2.1) och den andra hälften (6 %) utgöras av giftig gas (ADRklass 2.3). Detta är troligen ett konservativt antagande. 18 (30)
Storleken på utsläpp antas kunna vara stort, medelstort eller litet. Enligt VTI 38: påverkas ett utsläpp av bensin eller frätande vätska av om transporten har släp eller ej. Med släp är sannolikheten för stort utsläpp 0, och 0,2 för litet utsläpp, utan släp är sannolikheten den omvända. För att förenkla sätts sannolikheten för respektive utfall till 1/3. För gasutsläpp (ADR-klass 2.1 och 2.3) antas sannolikheten för ett stort utsläpp till 0,16; för ett medelstort utsläpp till 0,208; för ett litet utsläpp till 0,62 (VTI 38:). Aresp. klass Sannolikhet (Räddningsverket 2003) Antändning av 2.1 gasolutsläpp Antändning av 3. bensin Litet utsläpp Medelstort utsläpp Stort utsläpp 0,01 0,0 0,3 0,01 0,03 0,08 Samliga ämnen i ADR-klass 2.1 antas vara gasol och i ADR-klass 3 antas samtliga ämnen vara bensin. Detta är en konservativ förenkling som innebär att konsekvenserna av en olycka överskattas. Detta då till exempel diesel som tillhör ADR-klass 3 är betydligt mindre brandfarligt än bensin. Då ett gasolutsläpp (ADR-klass 2.1) antänts kan det även explodera. För att förenkla har det antagits att konsekvenserna av ett antänt gasolutsläpp är likvärdiga med en explosion. Detta innebär att frekvensen för en gasmolnsexplosion inte behöver uppskattas, se även 3.1. Sannolikheten för explosion vid olycka med explosiva ämnen (Aexplosiv) har satts till 0,01 med hänvisning till de strikta restriktioner vad gäller samlastning av explosivämnen och tändämnen och övrigt farligt gods som råder (ADR-S MSBFS 2009:2). För brandfarliga fasta ämnen (ADR-klass.1) och självantändande ämnen (ADR-klass.2) har inte någon sannolikhet för antändning ansatts. Vid bedömning av sannolikheter har klassindelning enligt nedanstående tabell tillämpats, se även avsnitt 2.. Tabell 9. Sannolikhetsklasser som har använts vid bedömning av olycksfrekvensen. Sannolikhetsklass Olycksfrekvens 1 Mycket sannolik 1 gång/år eller oftare 2 1 gång/ 1-10 år 3 Sannolik 1 gång/ 10-100 år 1 gång/ 100-1000 år Osannolikt < 1 gång/ 1000 år 6 < 1 gång/ 10 000 år Mycket osannolikt < 1 gång/ 100 000 år 8 < 1 gång/ 1 000 000 år 9 Extremt osannolikt < 1 gång/ 10 000 000 år 19 (30)
.2 Olyckfrekvensberäkning Beräkning av olycksfrekvenser redovisas i bilaga 1. Frekvensen för en olycka med farligt gods på aktuell sträcka har utifrån givna förutsättningar beräknats ske 1 gång på ca 200 år. I Tabell 10 presenteras de beräknade olycksfrekvenserna för olycka med olika ämnen där utsläpp inträffar. Tabell 10. Uppskattad olycksfrekvens med utsläpp och sannolikhetsklass för de studerade scenarierna vid beräkning med ett Q-värde beräknat enligt vägverkets publikation 1998:06. (ADR-klass) Farligt gods Inträffar 1/ x år Sannolikhetsklass 1. Explosiva ämnen och föremål 2.1 Brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3. Brandfarliga vätskor. Brandfarliga fasta ämnen (.1,.2 och.3). Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6. Giftiga ämnen. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen och föremål 3 000 3 000 000 30 000 260 000 30 000 9 00 000 130 000 3 200 000 6 6 8 8 För de ämnen som bedöms kunna ge allvarliga konsekvenser i hotellet beräknas olyckfrekvenserna för nedanstående scenarier i Tabell 11. Tabell 11. För ADR-klass 1, 2.1, 2.3 och 3 har frekvensen för värsta utfallen beräknats. För 1 explosion; för 2.1 läckage och explosion/brand; för 2.3 läckage; för 3 läckage och antändning. Utsläppets Inträffar 1/ Scenario Sannolikhetsklass (ADR-klass) Farligt gods storlek x år 1. Explosiva ämnen, explosion 2.1 Brandfarliga gaser, antändning 2.3 Giftiga gaser, utsläpp 3. Brandfarliga vätskor, antändning.1 och.2 Brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen, endast olycka 8. Frätande ämnen, utsläpp 1. 21s 21m 21l 23s 23m 23l 3s 3m 3l stort medel stort litet stort medel stort litet stort medel stort litet 1o2 8s 8m 8l stort medel stort litet 2 100 000 1 100 000 3 600 000 8 00 000 320 000 20 000 8 000 160 000 20 000 1 300 000 8 8 8 8 6 8 30 000 130 000 130 000 130 000 20 (30)
Observera att för scenario 1o2, brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen är sannolikhetsklassen endast är baserad på olycksfrekvens för utsläpp, någon bedömning av antändning har ej skett (viss överskattning av sannolikhetsklass kan därför ha skett). För att beräkna olycksfrekvensen för scenariot att ett tungt fordon kör in i hotellet (scenario K) krävs alltför många osäkra antagande. Därför har endast frekvensen för att ett tungt fordon är inblandat i en olycka i närheten av hotellet beräknats. Sträckan (s) som använts i beräkningen är meter (hotellet meter och 1 meter på respektive sida). Olycksfrekvensen för ett tungt fordon har beräknats till 0,033/år. När väl en olycka inträffat är det en rad omständigheter som påverkar om det tunga fordonet kör in i hotellet, dessa bedöms inte. I princip samtliga allvarliga scenarier som bedömts kan som minst betraktas som mycket osannolika, undantaget litet utsläpp av giftig gas (ADR-klass 2.3) och påkörning av hotellet med ett tungt fordon. 21 (30)
Känslighetsanalys Nedan undersöks hur en fördubbling av farligt gods transporterna förbi området påverkar olycksfrekvensen. Det kan observeras att olycksfrekvensen fördubblas vid en fördubbling av antalet transporter. Detta innebär att sannolikhetsklassen för några av olycksscenarierna minskar ett steg. Tabell 12. Olycksfrekvens för allvarliga olyckor om en fördubbling av antalet farligt gods transporter förbi sträckan sker. Utsläppets Scenario Sannolikhetsklass (ADR-klass) Farlig gods storlek Inträffar 1/ x år 2 100 000 1. Explosiva ämnen, explosion 2.1 Brandfarliga gaser, antändning 2.3 Giftiga gaser, utsläpp 3. Brandfarliga vätskor, antändning.1 och.2 Brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen, endast olycka 8. Frätande ämnen, utsläpp 1. 1 100 000 21s stort 21m medel stort 21l litet 23s stort 23m medel stort 23l litet 3s stort 3m medel stort 3l litet 1 100 000 30 000 3 600 000 1 800 000 8 00 000 200 000 320 000 160 000 20 000 130 000 8 000 2 000 160 000 8 000 20 000 210 000 1 300 000 630 000 30 000 16 000 1o2 8s stort 8m medel stort 8l litet 130 000 0 000 130 000 0 000 130 000 0 000 8 8 8 8 6 6 8 6 6 6 Av stor betydelse för olycksfrekvensen är längden på sträckan som olycka beräknas på. Då en konservativ sträcka, 300 meter, antagits i beräkningarna bedöms inte denna behöva undersökas ytterligare. Det kan konstateras att en fördubblad olycksträcka innebär en fördubbling av olycksfrekvensen. Sannolikheten att ett utsläpp sker vid en olycka påverkar olycksfrekvensen i stor omfattning. En fördubbling av sannolikheten för utsläpp innebär en fördubbling av olycksfrekvensen. Då sannolikheten för utsläpp har antagits till 0,06, se avsnitt.1, vid olycka anses det vara ett konservativ antagande, vilket innebär att olyckfrekvens vid högre utsläppssannolikhet inte behöver undersökas. 22 (30)
6 Riskbedömning innan åtgärder Olyckor i närområdet av hotellet kan i mycket sällsynta fall innebära att människor i hotellet omkommer eller skadas. Antalet transporter med farligt gods på väg 13 är relativt begränsat, uppskattningsvis passerar drygt 20 transporter per dygn. Sannolikhet I nedanstående gruppriskmatris redovisas risken hotellet utsätts för från farligt gods transporter utmed vägen. 1 2 3 6 23l 23m, 8s, 1o2 8l 8m 8 21l, 3l 23s, 3s, 3m 1, 21s, 21m 9 1 2 3 Konsekvens Acceptabelt - inga åtgärder behöver vidtas ALARP (As low as reasonably practicable) åtgärder bör övervägas till rimliga ekonomiska kostnader Oacceptabelt - åtgärder måste vidtas Figur 8. Riskmatris för hotellet innan åtgärder. Oacceptabla scenarier (röda) - 23l, litet utsläpp av giftig gas (ADR-klass 2.3) 23s, stort utsläpp av giftig gas (ADR-klass 2.3) 3s, stort utsläpp och antändning av bensin (ADR-klass 3) 3m, medelstort utsläpp och antändning av bensin (ADR-klass 3) Scenarier i ALARP-området (gula) - 8m, medelstort utsläpp av frätande vätska (ADR-klass 8) 8s, stort utsläpp av frätande vätska (ADR-klass 8) 23m, medelstort utsläpp av giftig gas (ADR-klass 2.3) 1o2 olycka med brandfarliga fasta ämnen eller självantändande ämnen (ADRklass.1 och.2). Observera att sannolikhetsklassen endast är baserad på 23 (30)
- olycksfrekvens, någon bedömning av antändning har ej skett (överskattning av sannolikhetsklass kan därför ha skett). 21l, litet utsläpp och antändning/explosion av gasol (ADR-klass 2.1) 3l, litet utsläpp och antändning av bensin (ADR-klass 3) 1, explosion med explosiva ämnen (ADR-klass 1) 21s, stort utsläpp och antändning/explosion av gasol (ADR-klass 2.1) 21m, medelstort utsläpp och antändning/explosion av gasol (ADR-klass 2.1) Det kan konstateras att flera olyckscenarier är oacceptabla och att ytterligare flera är inom ALARP området. Risknivån från farligtgodstransporter utmed väg 13 för personer som befinner sig i hotellet är enligt denna bedömning oacceptabel. Främsta anledningen är det korta avståndet mellan hotellet och väg 13. Följande antaganden kan innebära att risken har överskattats: - - Sträckan som olycksfrekvensen beräknas för är 300 meter. Det bör påpekas att detta är en konservativ sträcka för olycka. Konsekvenserna bedöms som om att olyckan inträffar precis utanför eller i omedelbar närheten av hotellet. En olycka kan inträffa varsomhelst längs de 300 meterna, vilket innebär att konsekvenserna av olyckor överskattats. Konsekvenser bedöms efter att olyckor inträffar nattetid. Troligen sker de flesta transporterna på vägen dagtid. Volymerna giftig gas (ADR-klass 2.3) som transporteras förbi området har troligen överskattats. Hela mängden av ADR-klass 2.1 som transporteras förbi området antas vara gasol. Hela mängden av ADR-klass 3 som transporteras förbi området antas vara bensin. Endast frekvensen för olycka med brandfarliga ämnen (ADR-klass.1) och självantändande ämnen (ADR-klass.2) har beräknats, ej frekvensen för antändning. Även om vissa av de ovanstående antagandena inte är fullständigt korrekta och konsekvenserna därmed har överskattats är flera scenarier minst inom ALARP-området. Konsekvenserna av flera olyckor är oacceptabla, utsläpp av giftig gas samt utsläpp och antändning av brandfarlig vätska. Åtgärder måste därför vidtas om hotellet ska kunna etableras inom området. 2 (30)
Riskreducerande åtgärder och förväntad riskreduktion I följande avsnitt föreslås och bedöms riskreducerande åtgärder..1 Förslag till åtgärder Det korta avståndet till väg 13 gör hotellets föreslagna placering olämplig. Avståndet är den främsta anledningen till att risknivån är för hög. Det bör noga övervägas om hotellet kan lokaliseras längre bort från vägen, då ett ökat avstånd mellan hotellet och vägen är en effektfull åtgärd. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (Länsstyrelsen i Skåne, 200) konstateras att individrisken som uppkommer vid närhet till väg där farligt gods transporteras i princip är konstant från 0-10 meter från vägen. Från 10 meter fram till ca 20 meter sjunker risknivån däremot kraftigt, därefter är sänkning mindre kraftig per meter. Ett avstånd på 30 meter innebär en betydligt lägre samhällsrisk än ett avstånd på 10 meter. Detta innebär att om hotellet anlagts på 30 meters avstånd istället för inom 10 meters avstånd till vägen hade en betydande förbättring av säkerheten skett. Möjligheten att öka avståndet till vägen är enligt Falkenbergs kommun begränsad och därför behövs andra åtgärder. Ur risksynpunkt är platsen inte lämplig för nybyggnation av hotell. Om det inte finns alternativa lokaliseringar föreslås att flera åtgärder skall vidtas: 1. Undersök möjligheterna med Trafikverket att sätta upp ett avåkningsskydd längs med väg 13 där den passerar hotellet. Detta ska vara dimensionerat för att motstå en påkörning från ett tungt fordon. 2. Läckage av brandfarlig vätska får ej rinna mot hotellet, åtgärd för detta skall vidtas. 3. Tillse att inga föremål finns mellan hotellet och vägen som kan skada tank/farliggodsbehållare, undantaget är avåkningsskyddet. Detta gäller båda sidor av vägen förbi planerad hotellbyggnad.. Placera ett så litet antal hotellrum mot väg 13 som möjligt. Förslagsvis placeras istället rum där människor inte stadigvarande befinner sig mot vägen, till exempel gemensamma toaletter och förrådsutrymmen.. Placera ventilationsintag till hotellet på södersidan, in mot gården. 6. Installera central avstängning av ventilationsintag och rutiner för att stänga detta vid olycka.. Utforma fasaden i obrännbart och brandklassat material mot vägen och i väster och öster. 8. Installera brandklassade och ej öppningsbara fönster på fasaden mot vägen och på hela eller delar av fasaden i väster och öster. 2 (30)
9. Nödutgångar får inte riktas mot väg 13. Placering i övrigt bör övervägas vid dimensionering av brandskydd. Åtgärderna 1-9 skall ses som nödvändiga för att möjliggöra etablering. Dimensionering av brandklassade fönster och fasad bör undersökas vidare med strålningsberäkningar m.m. Det bör även diskuteras med Trafikverket om hastigheten förbi området kan sänkas till 30 km/h. Denna åtgärd medför en kraftig reducering av frekvensen för allvarliga olyckor på sträckan. 26 (30)
8 Förväntad riskreduktion Åtgärderna kommer att innebära att olyckor med ADR-klass 2.3 giftig gas (scenario 23s23l) kommer att begränsas. Bedömningen är att konsekvenserna av scenario: Giftig gas, stort utsläpp (23s) Minskar från katastrofalt () till (). Giftig gas, medelstort utsläpp (23m) Minskar från allvarligt () till omfattande (3) Giftig gas, litet utsläpp (23l) Minskar från allvarligt () till omfattande (3) Åtgärderna 1-9 innebär även att konsekvenserna av bränder och möjligtvis explosioner blir mindre omfattande. Detta då strålning från denna typ av olyckor begränsas. Därutöver läcker brandrök samt brandfarlig gas inte in i hotellet lika snabbt. Konsekvenserna av olyckor med ADR-klass 2.1 brandfarlig gas (scenario 21s-21l) är olika då en olycka kan innebära explosion eller brand, vid konsekvensklassbedömningen bedömdes dessa som explosion. Åtgärderna får troligen olika effekt på explosion och brand, åtgärdernas effekt på ADR-klass 2.1 brandfarliga gaser bedöms konservativt. Bedömningen är att konsekvenserna av scenarierna olycka med ADR-klass 2.1 brandfarlig gas (scenario 21s-21l) och ADR-klass 3 bensin (scenario 3s-3l) samt ADRklass.1 och.2 brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen (scenario 1o2) ändras enligt följande: Brandfarlig gas, stort utsläpp och explosion (21s) Konsekvenserna minskar något, dock kan fortfarande flera människor omkomma. Det innebär att konsekvensklassen inte kan anses minska från katastrofal (). Brandfarlig gas, medelstort utsläpp och antändning (21m) Konsekvenserna minskar något, dock kan fortfarande flera människor omkomma. Det innebär att konsekvensklassen inte kan anses minska från katastrofal (). Brandfarlig gas, litet utsläpp och antändning (21l) Konsekvenserna minskar något, men konsekvensklassen kan inte anses minska från allvarlig (). Brandfarlig vätska, stort utsläpp och antändning (3s) Konsekvenserna blir mindre omfattande och konsekvensklassen kan anses minska från katastrofal () till allvarlig (). 2 (30)
Brandfarlig vätska, medelstort utsläpp och antändning (3m) Konsekvenserna blir mindre omfattande och konsekvensklassen kan anses minska från katastrofal () till allvarlig (). Brandfarlig vätska, medelstort utsläpp och antändning (3l) Konsekvenserna blir mindre omfattande och konsekvensklassen kan anses minska från allvarlig () till omfattande (3) Brandfarliga fasta ämnen och självantändande ämnen antändning (1o2) Konsekvenserna blir mindre omfattande och bör kunna minska från allvarlig () till omfattande (3) Därutöver anses konsekvenserna av ett stort utsläpp med ADR-klass 8 frätande ämnen minska: Frätande ämne, stort utsläpp (8s) Konsekvenserna blir mindre omfattande och konsekvensklassen kan anses minska från allvarlig () till omfattande (3) Om avåkningsskydd anläggs kommer konsekvenserna av en påkörning på hotellet från tunga fordon att förhindras. Detta ökar säkerheten i hotellet. Sannolikhet Riskmatrisen ändras enligt Figur 9 förutsatt att åtgärd 1-9 genomförs. 1 2 3 6 8l 23l 23m, 1o2, 8s, 8m 23s, 3s, 3m 3l 21l 1, 21s, 21m 8 9 1 2 3 Konsekvens Acceptabelt - inga åtgärder behöver vidtas ALARP - åtgärder bör övervägas till rimliga ekonomiska kostnader Oacceptabelt - åtgärder måste vidtas Figur 9. Riskmatris för hotellet efter åtgärder 1-9 28 (30)
9 Sammanfattande bedömning I följande avsnitt summeras utredningens slutsatser och bedömning. Det korta avståndet till väg 13 gör hotellets placering olämplig. Ett ökat avstånd från ca 10 till 30 meter till vägen innebär att mindre allvarliga konsekvenser uppstår vid en allvarlig olycka. En utökning av avståndet till vägen är enligt Falkenbergs kommun svår att genomföra. Det kan konstateras att den planerade hotellbyggnadens omedelbara närhet till väg 13 och farligt gods transporter på denna innebär att risken för personer i hotellet utan åtgärder är oacceptabel. Konsekvenserna av flera olyckor med farligt gods kan bli katastrofala. Åtgärderna 1-9 skall ses som nödvändiga för att möjliggöra etablering, förutsatt att avståndet till vägen inte kan ökas. Dimensionering av brandklassade fönster och fasad bör avgöras utifrån strålningsberäkningar för brand. Med dessa åtgärder bedöms preliminärt identifierade risker kunna hanteras även på detta korta avståndet och anläggning av hotellet kan genomföras. Flera risker kommer även efter åtgärder fortfarande att finnas i ALARP-området, vilket i sig inte är tillfredställande. Det bör betonas att vid en explosion i närheten av hotellet kommer konsekvenserna att kunna bli allvarliga även om åtgärder vidtagits, dock är en sådan olycka mycket osannolik (< 1 gång/1 000 000 år). Vidare bör en sänkning av hastigheten förbi området diskuteras med Trafikverket och genomföras om möjligt. En sådan åtgärd medför en kraftig reducering av frekvensen för allvarliga olyckor på vägen. 29 (30)
10 Referenser Trafikflödeskarta över Ullared, Trafikverkets hemsida, september 2010 Ullared 1 10 Planbeskrivning 2010-06-08, Falkenbergs kommun Ullared 1 10 Särskilt utlåtande, Länsstyrelsen i Hallands Län m.fl Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Flödesstatistik farligt gods transporter september 2006, www.msb.se MSBFS 2009:2, Myndigheten för samhällskydd och beredskaps författningssamling, ADR-S Föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng Väg- och transporforskningsinstitutet (199). Vägtransporter med farligt gods Farligt gods i vägtrafikolyckor, VTI rapport 38:3. SIKA (200) Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2006 Trafikanalys 2010:3, Lastbilstrafik 2009 Räddningsverket (2003), Handbok för riskanalys Räddningsverket (199), Värdering av risk, rapport P21-182/9 Väg- och transportforskningsinstitutet (199), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 38:. Vägverket (1998), Vägverkets publikation 1998:06, Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka Länsstyrelsen i Skåne Län (200), Samhällsplanering Skåne i utveckling 200:6, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods 30 (30)
Bilaga 1. Ullared Frekvensberäkningar Antal olyckor per år: P 0 för olycka på den aktuella sträckan av väg 13 beräknas till: P 0 = N x Q x s x 36 x F x 10-6 Farligt gods andel är 0,0 av tunga transporter Olyckfrekvens tunga fordon farligt gods transporter N = F = 1,8 P 0 *0,0 = 0,0021 Q = 1,2 s = 0,3 * 1,2 * 1,8 * 0,3 * 36 * 10-6 = 0,13 (P 0 *0,0) -1 = 190 Inträffar 1 gång på x år Frekvensen för olyckor med olika ADR-klasser på väg 13 Varbergsvägen, aktuell sträcka (300m) förbi detaljplaneområdet ADR-fördelning Antal olyckor/år *Andel Farligt gods transpor. P u!, utsläpp P olycka_m_utsläpp alternativt (kursiverade) olycka där konsekvens kan ske utan vidare händelse 1. Explosiva ämnen 0,90% 0,13 0,0,3E-0 21 161 0,01,3E-0 2 116 102 2. Gaser u 12,00% 0,13 0,0 0,06 3,8E-0 26 1 stort utsläpp 0,1 0,3 9,E-0 1 0 939 2.1 Brandfarliga g. 6,00% 0,13 0,0 0,06 1,89E-0 2 903 2.3 Giftiga g. 6,00% 0,13 0,0 0,06 1,89E-0 2 903 Pstorlek utsläpp Pa antändning + Händelsefrekvens brand/explosion/utsläpp (1 gång på X år) m. s utsläpp 0,21 0,0 2,E-0 3 633 1 litet utsläpp 0,63 0,01 1,18E-0 8 6 09 stort utsläpp 0,1 3,16E-06 316 82 m. s utsläpp 0,21 3,93E-06 2 339 litet utsläpp 0,63 1,18E-0 8 6 Frekvensberäkning 2010-09-2 1 (2) \\fsgot006\projekt\131\131191_ullared_1_10_riskutredning\000\19 Original\Bilaga 1 Olycksfrekvensberäkning.xls