RST TravSPORT EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR 3-11 HUR SKA VI UTVECKLA UNGDOMS- TRAVET? KAMERA I HALSEN PÅ HÄSTEN FILMAR LUFTVÄGARNA UNDER TRÄNING ARVIKATRAVET LITEN BANA MED SOCIAL SAMMANHÅLLNING
Finalhelgen 4-5 november DELTÄVLINGAR 14 april Örebro 1 6 m a j H a l m s t a d 2 5 j u n i R ä t t v i k 3 1 j u l i H a g m y r e n 5 september Mantorp 1 1 o k t o b e r A x e va l l a SEMIFINALER 2 6 o k t o b e r S o l va l l a FINALER 5 november Eskilstuna www.breederscrown.se Fredag 4 november - MUNKTELLARENA Svensk Travsport i samarbete med Stig H Akademin presenterar: Ulf Elfving samtalar med Stig H Johansson Sofia Mikko, SLU Genetik kopplat till sjukdomar på häst Hästens Exteriör Anders Järnerot Auktion - RIXallsvenskans hästar Avelsvärdering offentlig redovisning Mässa Ansiktsmålning för barn mm.mm Lördag 5 november SUNDBYHOLM med finaler i Breeders Crown Huvudsponsorer: Uppfödarsponsor: Partners:
05 Ledare 06 Kameran i halsen filmar andningen 11 Stödet till hästforskningen indraget! 12 Jenny prisad travtjej INNEHÅLL NR 3 2011 RST Riksförbundet för Sveriges Travhästägare Hästsportens Hus 161 89 Stockholm Hästägarföreningarna når du via vår hemsida www.rst trav.com info@rst-trav.com Generalsekreterare Stig Lundqvist 0293-109 05, 0707-92 34 44 stigrst@brevet.nu Styrelse Björn Frössevi, ordförande bjorn.frossevi@stallskift.se Anders Holmqvist, vice ordförande 0702-08 03 41 Christer Häggström, vise ordförande Tel: 070-318 97 40 Maj-Britt (Maja) Karlsson, sekreterare Berit Bjuhr, ledamot Berth Ottoson, ledamot 0705-62 50 37 Mikael Melefors, ledamot 090-14 74 06 Richard Smith, ledamot Ulf Bergström, ledamot 070-718 61 86 14 Ta ungdomarna på allvar 17 Hur rekryterar travskolorna? 19 Starthäst på travskola 20 Svensk uppfödning i fara RST Travsport Tidningen RST Travsport utkommer fyra gånger per år. Redaktör Anne Adre Isaksson anne.adre@telia.com 070-5611657 Ansvarig utgivare Björn Frössevi Layout Lena Karlsson lena@nostra.se Annonsförsäljning lena Karlsson 08/640 01 71 lena@nostra.se Stig Lundqvist 0707-92 34 44 Tryckeri Grafiska Punkten, Växjö ISSN 1653-9842 23 Snackisar 24 Paw Mahony, tränare på Arvikatravet 27 Arvikatravet, social samlingsplats 28 Merete Larsen entusiastisk B-tränare 30 Notiser 32 Notiser 34 Victor Isaksen, VD för Färjestadstravet 37 Färjestads senaste hästägargäng 40 Större samsyn länder emellan 41 Studiebesök på Söderby gård 44 RST-nytt 46 Krönika: Christer Flashen Carlsson Omslagsbilden: Kanal 75 RST TRAVSPORT NR 3 2011 3
Våra veterinärer är experter på häst. Prova oss du också! Boka tid på hastklinikerna.se Vi finns på följande orter: Axevalla, Bergsåker, Boden, Färjestad, Gävle, Jägersro, Kalmar, Luleå, Mantorp, Ramkvilla, Romme, Rättvik, Skara, Solänget, Södertörn, Tingsryd, Täby, Umeå, Åby, Åsa, Östersund och Örebro. www.hastklinikerna.se
BLÅ BAND SKALL INTE BARA VARA SOPPA FÖR VÅRA BARNBARN LEDAREN BJÖRN FRÖSSEVI Har du blommor med dig? Frågan kommer från min dotter Alma när jag ringer och säger att jag är på väg hem från Derbyhelgen. Hon har hoppats att vi var med på någon av helgens vinnare. Nu var vi tyvärr inte det, men frågan väcker en del andra tankar. Kommer Alma och kanske senare hennes barn att få uppleva glädjen med att äga och tävla med travhästar? Jag tycker frågan är berättigad. För trots att spelet går som aldrig förr och vi kanske har världens bästa spelbolag så finns det många andra tecken på ohälsa i vår bransch. Svårigheten att hitta nya travhästägare, att färre hästar föds upp än vad som behövs för att värna spelmodellen, tränare som slutar eller i större grad blir hästägare själva, den negativa utveckling för travet i övriga Europa och USA, kostnadsökningar för aktiva i travet som slår alla rekord. Listan kan göras lång på problem som vi brottas med. Krafttag behövs och det är bråttom. Samtidigt Som jag tror att många är ense om att bilden för tillfället inte är speciellt ljus så måste vi dämpa de externa domedagsprofetiorna. Vem vill vara med i en bransch som utåt bara pratar om kris? Vi måste orka förmedla allt som är så positivt med travet externt, speciellt i rikstäckande media, och hantera alla problem vi har internt. Visst, tidigare när vi inte fick gehör för våra idéer från hästägarleden fanns inget annat att göra än att ta till brösttoner i media, men nu blåser det andra samarbetsvindar från Hästsportens hus. Det är positivt! Positivt är också hur överens alla aktiva är. Det märktes inte minst i debatten under Svensk Travsports förtroenderåd i samband med derbyt. det enda Sättet att få till alla förändringar Som behövs är nämligen att försöka göra jobbet gemensamt. För att skapa den gemsamma kraften och fokuseringen behövs en kraftfull vision som alla intressenter i travet kan ställa sig bakom och jobba mot. Jag hop - pas att Trav 2017, som en del av STs strategiarbete, kan vara det. Vi väntar med spän - ning på resultaten från arbetsgruppen under ledning av Peter Adler. När dokumentet sedan är klart måste det snabbt förankras och leda till handling. Vi har inom travet en trögrörlig och gammaldags organisation, men i höst får vi alla ta i för att bemästra den och se till att vi rör oss framåt med hög hastighet. Medan processen med vision och strategi mal på uppmanar jag alla hästägare att engagera sig lokalt på er travbana för att ta fram idéer för hur hästägandet kan främjas. Många, många projektidéer som skickas in via varje banas hästägaransvarig under hösten kommer att få central finansiering. Handen är utsträckt, viljan att kavla upp ärmarna och arbeta finns. För våra barn och barnbarns skull. Låt travet leva så det blir vinnare av Blå band även i framtiden. Nu kör vi! Björn Frössevi ordförande RST RST TRAVSPORT NR 3 2011 5
KAMERAN
I HALSEN VISAR VAD SOM HÄNDER I LUFTVÄGARNA UNDER ETT TRÄNINGSPASS Anders Ekfalk, veterinär på Solvalla, har specialiserat sig på att studera vad som händer i hästens hals under arbete. Infektionstrycket har ökat enormt på våra hästar. Förr tävlade Solvallas hästar på Solvalla och Färjestads hästar på Färjestad. Det fanns inte V75 eller V65. Alla hästar kunde bakteriefloran och hade byggt upp motståndskraft mot den. Sen började man åka runt och tävla på flera banor med hästarna. Infektionstrycket ökade och därmed följderna med hjärtoch andningsproblem.
DET ÖPPNADE SIG EN HELT NY VÄRLD NÄR VI BÖRJADE FILMA Anders ekfalk, veterinär på solvalla förklarar att den problematiska delen är övergången från svalg till luftstrupe. Framför och bakom luftstrupen är utrymmet stort, men strupen är ganska smal. Täpps den till av någon anledning blir effekten väldigt stor, säger han. När jag började som veterinär för 25 år sedan fanns det en diagnos kring halsproblem och en operation. Då blev kanske 15 20 procent av hästarna bättre. Idag fin ns sju olika diagnoser som vi säkert kan beskriva, och det finns sju olika operationer. Prognosen är god och de allra flesta blir bättre. Men för att veta vad problemet är måste man filma under arbete. Det öppnade sig en helt ny värld när vi började med detta för tre år sedan. Vi har filmat ungefär 500 hästar. Det var via en kollega i Frankrike som Anders hörde talas om kamerautrustningen. Dagen efter reste han dit och köpte en. Till en kostnad av en miljon kronor. Vi var ensamma i norra Europa i över ett år med den här kameran, säger han. Idag finns två liknande i Sverige, en på Bergsåker och en i Skåne. På Solvalla filmar Anders sex, sju hästar i veckan. problem med luftvägarna kan yttra sig på flera olika sätt. En del hästar låter under ansträngning, snarkar eller så hörs ett visslande ljud. Andra har inga biljud alls. Hästar som stannar på upploppet eller aldrig verkar vilja ta i ordentligt visar, enligt Anders, typiska tecken på att de kan ha någon form av luftvägsproblem. Symptom kan också visa sig i form av istadighet eller att hästen stressar upp sig inför eller under arbete, förklarar han. Andra tecken på att hästen har ett halsproblem kan komma som bieffekter av att hästen inte har kunnat syresätta sig optimalt. Exempelvis hjärtförändringar som hjärtmuskelinflammation eller återkommande hältor. Tidigare har man undersökt hästens hals genom endoskop. Man har studerat hästen i vila eller när den kom - mit in efter ansträngning. Undersökningar har också gjorts på löpband med vanligt endoskop som då skakat kraftigt. Det gjorde bilden oskarp och svårbedömd och det De flesta hästar klarar sig alldeles utmärkt fram till 1 000 meter. Sen börjar problemen. störde dessutom hästen och kunde orsaka skador och blödningar i halsen. Med den nya kameran kan man filma hästens hals under ett helt normalt träningspass och få en tydlig bild av hur de övre luftvägarna fungerar. Nu kan vi fixera ett unikt endoskop på hästen. Det är helt ställbart och stannar i det läge vi väljer. Det gör att det ligger alldeles stilla i hästens hals och bilden förblir tydlig. En speciell väska med en bandspelare som spelar in hela körningen, fästs på hästens sele. Sedan följer man undersökningen i realtid i en mobil monitor. Hästen körs sedan efter sina egna förutsättningar i ett snabbjobb precis som vanligt. under tiden rst travsport besöker ekfalks veterinärpraktik på Solvalla undersöks två hästar. Anders tar del av hästarnas historik och undersöker halsen i vila för att utesluta eventuella uppenbara problem. När hästen blivit värmd kopplas utrustningen på och inspelningen startas. Hästen körs som i ett lopp, cirka 2 200 meter, i ett tempo som gör att den blir trött. När passet är klart laddas filmen över till en dator och Anders berättar vad han ser. På den ena hästen ser det fint ut i början och struplocket lig ger där det ska. Anders berättar att de flesta hästar klarar sig alldeles utmärkt fram till 1 000 meter. Sen börjar problemen. Hästens högra sida är helt normal, på vänster sida däremot börjar baksidan på struplocket att bukta in. Sen försvinner det plötsligt. Ägarna förstår då varför han ibland tar i och sen stannar igen. Hästen känner att han håller på att täppa till hela svalget och då försöker han kompensera på något sätt. Men sen kommer det tillbaka igen. Det sker på inandningen och försvinner på utandningen, vilket gör att han alltså inte får luft, säger Anders. Struplocket ligger i rätt läge men han har en försvagning i bakkanten på struplocket på vänster sida. Om jag inte hade haft filmen hade en operation rekommenderats för att korrigera gomseglet. Det hade inte gjort någon nytta alls. Någon svullnad styr nerven, som styr muskeln som håller ut den här kanten. När svullnaden trycker på ner- 8 RST TRAVSPORT NR 3 2011
På dataskärmen ser man exakt vad som händer i svalget på hästen under träningsloppet. FILMEN VISAR ATT STRUPLOCKET RAMLAR NER I BÖRJAN AV SISTA VARVET ven, ungefär som om man ställer sig på en vattenslang, så kommer inte nervimpulsen fram. Muskeln får inte den stimulans den behöver och blir därför förslappad. Eftersom det inte är något felläge på gomseglet lägger Anders upp en behandlingsplan där hästen får kortison i 12 14 dagar med vila i hage. Därefter motion i 14 dagar och sen provar man att träna den igen. Förhoppningsvis är han okej då. Får vi ingen effekt av detta behöver man göra en operation. Det görs med laser på stående häst. Anders berättar att den vanligaste orsaken till att liknande åkommor inte går att behandla beror på att hästen gått för länge med den. Det sätter sig i huvudet på hästen till slut. Rent kirurgiskt blir de bra men sen ska funktionen tillbaka i svalget och hästen ska våga ta i. De vet att problemet brukar komma efter drygt 1000 meter. Och ett hästmin - ne är bra, konstaterar han. när den AndrA Hästen sprungit och filmats ser vi på filmen att han efter nästan ett varv fortfarande har maximal öppning i halsen. Men sen ramlar struplocket ner i början av sista varvet. Vid inandning dras gommen ända upp och täpper till hela hålet. Vid utandning blir hålet hälften så stort. Han får upp struplocket igen eftersom han får panik och börjar svälja, säger Anders. Då är det okej en stund men sen ramlar struplocket ner igen och täpper till hela hålet. Det är inte svårt att förstå att en sådan häst plötsligt slutar ta i. Anders rekommenderar operation. Man gör samma typ av operation som på människor med snarkproblem och andningsuppehåll. Fördelarna är många, bland annat är konvalescenstiden kort. Det är bara såret som behöver läka. Sen kan hästen börja tränas igen så att den själv känner att det inte händer igen. Anders konstaterar att våra travhästar blir bättre och bättre rent travmässigt. Det som ökar mest är prestationsnedsättande problem. Problemet finns på alla raser men det märks mest på trav- och galopphästar som används i två minuter i full fart. Men man är snabb med att kolla upp sina hästar och inom travet är man nyfiken på nya saker och det är kul. Text och foto: Anne Adre-Isaksson exempel på diagnoser och behandlingar faryngit: Inflammation i svalget. behandling: Kan behandlas med medicinering ddsp/ltft: Dorsal Displacement of the Soft Palate. Felläge mjuka gommen behandling: Operation. erf/mas: Epiglottis Retro Flexion. Upprättstående struplock behandling: Operation. ee: Epiglottis Entrapment behandling: Operation, avlägsnande av slemhinneveck runt epiglottis lh: Laryngeal Hemiplegia. Stämbandsförlamning. behandling: Två olika typer av operationer fickresektion eller protes. AdAf: Axial Deviation of the Aryepiglottic Fold behandling: I första hand medicinering, om symptom kvarstår, operation med laser på stående häst, alternativt traditionell kirurgi. 10 RST TRAVSPORT NR 3 2011
UPPROPET HJÄLPTE INTE STÖDET TILL HÄSTFORSKNINGEN INDRAGET! det blir inget statligt stöd till Hästforskningen nästa år. Det blev klart när regeringen presenterade sin budget. Det är ett hårt slag mot hela hästnäringen. för en tid sedan skrevs ett gemensamt dabattinlägg från ATG, Ridskolan Strömsholm, Travskolan Wången, HNS, Stiftelsen Hästforskning, LRF, ASVH, Svensk Travsport, Agria, Svenska Islandshästförbundet, Western RidersAssociation of Sweden, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Svenska Ridsportförbundet, SLU, Svenska Ponnytravförbundet, och Svensk Galopp. Där var man beredda att tillsammans med regeringen snabbt hitta en modell för att också för framtiden säkra den samverkan mellan näringen och staten som gjort svensk hästnäring och hästforskning världsledande. Något som alltså inte fick någon effekt. beskedet Att det statliga stödet på nio miljoner försvinner är tungt för de svenska hästforskningsmiljöerna men också för hela näringen. På sikt kommer detta besked att få konsekvenser för hela hästnäringen, Forskningen inom viktiga djurskydds- och veterinärmedicinska områden kom mer inte att fortsätta i den takt som vi hade önskat. Men även forskning som har betydelse för samhällsplaneringen och tillväxten inom hästnäringen kommer att påverkas negativt. Ett regeringsbeslut som hämmar vår konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter, säger Stefan Johanson, VD för Hästnäringens Nationella Stiftelse, i ett pressmeddelande. viktig tillväxtfaktor inom Hästnäringen är de stora förbunden eniga om att hästforskningen är en av näringens viktigaste tillväxtfaktorer. Hästnäringen har långsiktigt arbetat med att utveckla och stärka samarbetet mellan forskningsmiljöerna samt organisationer och företag. Ett arbete som har lett till att forskningen både har hög vetenskaplig kvalitet samt hög relevans för näringen. I det ljuset känns det här beskedet extra tungt. Men jag hoppas att vi ska kunna säkerställa en långsiktig finansiering av hästforskningen så snart som möjligt, säger Stefan Johansson. RST TRAVSPORT NR 3 2011 11
Motiveringen löd: För att som tränare och ägare uppnått 16 segrar, merparten dessutom med egna uppfödningar, motsvarande fantastiska 14 procent i segerprocent. Toppat av segern i Dam-SM med Absolut Spender. Priset delades ut vid travgalan den 19 februari i år. Allt i Jennys liv handlar om trav. Hon har cirka 45 hästar shetlandsponnies, gotlandsruss och 25 travare varav 15 starthästar. Hon äger alla själv och tränar de flesta själv med hjälp av dottern Cecilia. Hon har en person anställd i stallet. Sen kommer kompisar och hjälper till. Tre hästar står på Färjestadstravet hos tränaren Morgan Ivarsson. Som för övrigt oftast kör Jennys hästar i lopp. Hemma på gården är det dåligt med träningsvägar. Alla grannar är heller inte förtjusta i hästar. Så hemma ridtränas hästarna mest. Jobb körs inne på banan. Vi är på trav jämt. Är det inte jag som har starthäst så är det min dotter Cecilia som ska på ponnytrav, säger Jenny. Det är inte lätt att få en pratstund med henne. RST Travsport träffar henne på stallbacken på Färjestad en måndagkväll när det är tävlingar. Hon har fullt upp med 12 RST TRAVSPORT NR 3 2011
PRISAD TRAVTJEJ Jenny Eriksson, amatörtränare på Färjestad blev förra året utnämnd till Årets Hästägare av Färjestads Travhästägareförening. att sela av och på. Då och då hinner hon byta några ord. En kompis dyker upp i stalldörren och konstaterar, att om man vill träffa Jenny är det lika bra att ta sig travbanan. när vi senare försöker nå henne på telefon sitter hon på hästryggen och tränar häst. Hon skrattar gott och säger att det är likadant hela tiden, varje dag i veckan. Jenny har ägnat sig åt trav sedan hon var liten och säger att hon nästan föddes på travbanan eftersom hennes pappa var intresserad av spelet. För att få verksamheten att gå runt arbetar hon natt på ett vårdhem. Frågan om när hon sover dyker osökt upp i huvudet. Inte så ofta, säger hon med ett skratt. Det är det som kommer i kläm. Allt i mitt liv kretsar kring hästar och trav. Men hästarna har gått skapligt de senaste åren. Fast om någon häst går bra så köper jag en ny för pengarna, säger Jenny. Text och foto: Anne Adre-Isaksson RST TRAVSPORT NR 3 2011 13
Ta ungdomarna 14 RST TRAVSPORT NR 3 2011
Sara Strömberg, Annika Söderholm, Bergsåker och Helena Carlsson. ungdomar bör få plats i travsällskapens styrelser Varför ska travets organisationer engagera fler unga? Får ungdomarna komma till tals och får de plats? Hur bra koll har vi på omvärlden? Dessa frågor är mer än någonsin i fokus i Svensk Travsports ungdomsarbete. Svensk Travsport har omorganiserat sin ungdoms- och utbildningsavdelning och renodlat sitt arbete med dessa viktiga frågor. För Sara Strömberg som har jobbat som ungdomsansvarig på förbundet sedan 2004 innebär det här en förändring i arbetsuppgifter. på allvar! RST TRAVSPORT NR 3 2011 15
Jag ska se till att det finns förutsättningar för att rekrytera och behålla ungdomar i ett bredare perspektiv Tidigare jobbade jag mycket med Travskolan, säger Sara Strömberg, men utbildningsfrågorna har vuxit och kan inte längre bara ses ur ett ungdomsperspektiv. Min kol - lega Maria Karlsson har därför nu fått ansvaret för de utbildningsfrågor som rör travbanorna, där travskolan givetvis utgör den största delen. Rollen som ungdomsansvarig har breddats så att jag nu jobbar med ungdomsfrågor mer övergripande i hela travsporten. Jag ska se till att det finns förutsättningar för att rekrytera och behålla ungdomar i ett bredare perspektiv. Det kan gäl - la alltifrån tävlingsfrågor för både ponny och stor häst, till arbetsförhållanden för unga hos tränare och inte minst hur travsporten är organiserad för att ta emot unga och låta dem komma till tals. justomvärldsbevakningochungdomarsplats i organisationen är frågor som också berörs inom Framtidsspaning 2.0, ett gemensamt projekt för organisationerna inom Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS). Det kommer att röra sig om seminarier, workshops och enkäter och här har travet redan kört igång. Den 26 augusti, under Sundsvall Open Trot, samlades ett åttiotal personer på Bergsåker för ett seminarium. I november kommer även två seminarier till att genomföras, på Solvalla och på Jägersro detärbaraungdomarnasjälvasomkanberättahur det är att vara ung i travet i dag, och hur det borde vara i morgon. Att ta vara på ungdomars potential, ge dem inflytande och skapa mötesplatser är utmaningar för såväl travsportens föreningar som för näringen. Vårt mål är att projektet ska inspirera och få oss alla att lyfta blicken och börja tänka i nya banor, säger Sara. påbergsåkervardiskussionernamånga. Den som led de deltagarna genom diskussionerna var Helena Carlsson som till vardags arbetar med ungdomsfrågor på Riksidrottsförbundet och Svenska Ridsportförbundet, men som i den här rollen är anställd av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Det är jätteinspirerande att arbeta med Helena. Hon har erfarenheter från övriga idrotten, framförallt från Vi kanske inte ska ha val till förtroendeuppdrag på långa mandatperioder ridsporten, där man under lång tid arbetat med ungdomars inflytande genom en föreningsstruktur med givna platser för ungdomar på såväl lokal som regional och central nivå. Ett av förslagen på Bergsåker var just att ungdomarna borde få platser i travsällskapens styrelser och i Svensk Travsports fullmäktige, något som sedan många år alltså är en verklighet inom ridsporten och en självklarhet för Helena. I travsporten har dessa diskus - sioner precis påbörjats, menar Sara. ettvanligtargumentförattsatsapåungdomsverksamhetär att det handlar om organisationens överlevnad. Sara anser dock att det är mer än så. Många pratar om att ungdomar behövs för att organisationen ska överleva. Det är självklart, men ungdomar tillför också något. Bara för att en viss sak fungerade för dagens vuxna när de var yngre, är det inte alls säkert att dagens unga tänker på samma vis. Sen är det viktigt att inse att vi inte bara kan fylla på med nya i vår organisation utan att samtidigt räkna med att förändra organisationen. förattfåfleryngreattengagerasig i travsportens organisationer måste vi tänka om och hitta nya lösningar. Vi kanske inte ska ha fler organisationer, utan gå samman till färre. Vi kanske inte ska ha val till förtroendeuppdrag på långa mandatperioder. Det kan snarare avskräcka än tilltala ungdomar. Huvudsaken är att vi börjar diskutera frågorna och att vi är beredda att göra förändringar, avslutar Sara. *Hästnäringens Ungdomssatsning, HUS, finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. Av HNS ekonomiska medel har fem miljoner kronor öronmärkts för ungdomsprojekt inom ridsport, trav, galopp, avel, western, islands- och brukshästar 2011. Framtidsspaning 2.0 är ett gemensamt projekt inom satsningen och liknande träffar kommer att genomföras i november på Solvalla och Jägersro. Läs mer om hela projektet Framtidsspaning 2.0 på HNS hemsida www.nshorse.se 16RST TRAVSPORT NR 3 2011
Hur rekryterar travskolorna nya elever? RST Travsport frågade travskolorna runt om i landet vad man gör för att rekrytera nya personer. Följande svar fick vi: annienielsen,travskoleansvarig åby: Vi bedriver utbildning för barn, ungdomar och vuxna på vår travskola, där vi löpande har ett 50-tal elever. I alla kurser lär man sig om hästen, selning och körning. Vi har även teoretiska kurser där vi vänder oss till ungdomar och vuxna. Det handlar om hovvård, foder och träningsfysiologi. Vi har licenskurs för barn och ungdomar, träningskurs för barn och ungdomar där de fördjupar sig i att träna häst och vi har B-licensutbildning från 16 år. Travsälllskapet bedriver även kör- och montélicensutbildning för stor häst, från 16 år. jeanettegustavsson,åmålstravet: Vi har prova-på-dagar där alla är välkomna att hälsa på oss i travskolan. Vi har kurser för alla åldrar. Vi har haft ett 30-tal elever men har svårt att nå ut till nya. Vi har hård konkurrens i den här stan där dans är väldigt populärt. annikasöderholm,utbildningsansvarig norrlandstravsällskap: Travskolan på Bergsåker besöker skolor och träffar barn för att rekrytera nya unga aktiva. På våren bjuder vi in till Klassens Dag där alla skolklasser i kommunen får en inbjudan att kostnadsfritt får komma till travet en dag. Under dessa dagar får barnen pyssla i stallet, prova på att köra ponny, leka, tävla och gå tipsslinga. I våras hade vi 530 barn på besök under maj månad. Vi ordnar även travläger på alla skollov och så har vi vår ordinarie verksamhet som sporrar till att ta ponnylicens och bli aktiv. Vi har ett bra samarbete med vår pon - nytravklubb vilket ger en hög trivselfaktor och god gemenskap. För de äldre ungdomarna har vi Talang Bergsåker som ska sporra unga till att våga satsa på travet. Vi bygger nu ut vår verksamhet med egna pengar och pengar från Svensk Travsport med nya utbildningslokaler, renoverat stall och ny körplan. Under året har vi haft 95 inskrivna kursdeltagare. johannakarlin,ekonomi-ochtravskoleansvarig årjängstravet: Vi arbetar för att få ha kvar de deltagare vi har genom roliga och innehållsrika kurser, aktiviteter på lov och vi arrangerar ibland mixtrav. En alternativtävling där man inte behöver ha licens för att vara med. Vi har ett 40-tal deltagare i veckan på travskolan. Vi hjälper dem som vill ta licens och erbjuder dem att tävla med våra ponnytravare. Får barnen intresse för ponnytrav tror vi att steget till stor häst blir mindre. Hos oss kan man få hjälp med häst när man vill ta licens på stor travare. I övrigt görs det lite för att rekrytera ungdomar till travet. Får barn intresse för ponnytrav blir steget till stor häst mindre jeanettemattsson,travskolan halmstad: Förutom våra kurser för barn/ungdomar tar vi emot studiebesök av skolklasser och barnkalas. Familjedagar ordnar vi på tävlingsdagar och på skolloven har vi öppet hus samt prova-på-dag på söndagar. Vi brukar ha mellan 30-40 personer i travskolan. evamariahärdin,travskolanromme: Vi marknadsför våra utbildningar både på travdagar, i dagspressen och på skolor. Vi ordnar öppet hus och prova-på-dagar. På vår skola går cirka 70 elever per år, inräknat läger, kurser, hk-körning och vanliga märkeskurser. RST TRAVSPORT NR 3 2011 17
vi engagerar föräldrar i form av en föräldrakurs som avslutas med tävling mot sina barn mariacarlsson,travskolankalmar: Vi har öppet hus på travskolan och ordnar korta prova-på-kurser för både barn och vuxna. Vi bjuder också in fritidshem och förskolor. Vi har ett samarbete med ridskolan i Smedby i ett Leaderprojekt för ungdomar 10 15 år, där de får komma hit och prova på att köra häst. Vi ordnar även guidade stallbacksturer. Det är svårt att få arbetstiden att räcka till för att vara ute och marknadsföra travskolan eftersom verksamheten är liten. Vi upplever att det är svårt att få människor till travet och travskolan. Annonsering i lokalpressen är dyrt och ryms inte i vår budget. Vi har ungefär 40 personer i veckan i travskolan. Allt från knattar till vuxna och även elever från särgymnasieskolan. lenajohansson,travskolanumåker: Vi har lagt våra provlopp, som tidigare kördes på en egen dag, tillsammans med de stora loppen. Vi gör även presentationer av ungdomar som tar licens i provlop psprogrammet. Vi har via närliggande skolor erbjudit verksamhet för elevens val. Vi visar upp oss på ridskolor, hembygdsdagar och liknande. Vi brukar ha cirka 50 elever förutom vuxenkurser som ordnas varje vecka. peterenström,travbanechef visby: Vi har inte satsat så mycket på att rekrytera. Travskolan har rullat på och idag har vi kö. Idag går cirka 40 personer på travskolan. åsathybeck,örebro/lindetravskola: Vi har kurser för alla åldrar och kunskapsnivåer samt föreläsningar, studiebesök, fritids, läger. Vi ordnar prova-på-dagar, annonserar, ordnar kompisdagar, deltar på olika mässor och en hel del annat. Travskolan har ett 50-tal elever i veckan. Kompisveckor är när en deltagare bjuder in en kompis för att visa upp allt roligt man kan göra katarinabyström,ungdoms-ochtravskoleansvarig solänget: Vi brukar åka runt på skolor och förskolor där vi delar ut information om travskolan. Vi åker även runt på olika ponnyridningar och informerar om vår verksamhet. Vår travskola ordnar barnkalas där vi också delar ut information. I alla travprogram har vi en annons om våra kurser. Nytt för i år är att vi även engagerar föräldrar i form av en föräldrakurs som avslutas med tävling mot sina barn. På så sätt blir även föräldrarna insatta i vad deras barn sysslar med. Vi har även en egen hemsida. Den här terminen har vi ökat från cirka 35 elever per vecka till cirka 50 elever per vecka. iiaabenius,travskoleansvarigsolvalla: Travskolan på Solvalla har en mycket bred verksamhet med kurser för alla från fem år. Vi har alltid jobbat efter principen att kurserna aldrig får ta slut. Merparten av våra deltagare bor i villaområden och tätbebyggda områden, detta innebär svårigheter att kunna ha egen häst. När ungdomarna har nått nivån där tävling blir ett alternativ har vi erbjudit dem möjlighet att gå passhästkurs hos oss och då få tävla med Travskolans ponnyer. Mycket lyckat koncept! Vi jobbar även aktivt med att sprida vår verksamhet genom olika aktiviteter med företag. Detta ger i sin tur ringar på vattnet och sprider vetskapen om Travskolan och dess verksamhet. Vi deltar vid alla större tävlingsdagar och bjuder in till ponnykörning samt öppet hus för att på så sätt försöka fånga intresset för hästen och travet. Vi har även haft kompisveckor, där deltagare bjuder in en vän som inte går på Travskolan och visar allt roligt man kan göra. De senaste två åren har vi jobbat tillsam - mans med Ung Galopp och försökt bearbeta närområdet till Solvalla. Målgruppen har främst varit årskurs 2-6. Senast i våras hade vi cirka 500 barn hos oss på Solvalla som fick prova på trav och galopp samt även en stund i stallet. Travskolan har en mycket viktig roll i detta arbete, men ett ökat engagemang från övriga intresseföreningar vore välkommet. Travskolan på Solvalla har sedan hösten 2007 haft mellan 110-120 deltagare per termin, så även hösten 2011. 18 RST TRAVSPORT NR 3 2011
Starthäst på travskola! Kan travskolorna locka in nya aktiva i sporten med starthästar? Den frågan kommer vi snart att få svar på! Jägersro, Halmstad, Axevalla och Bergsåker är pilotbanor i projektet. i PrOJeKTeT starthäst På TrAvsKOlA blir nu fyra av landets travbanor pilotbanor för att tillsammans med Svensk Travsport jobba fram ett koncept för att främja breddsportens aktiva. Projektet är en del av Unga Tränare-projektet. Deltagande banor får medel för att kunna köpa en starthäst till travskolan som skall skötas och tränas av en projektgrupp som handleds av en kursansvarig och en tränarmentor på banan. Projektet pågår fram till vecka 20 år 2012 för att sedan utvärderas och sammanställas. Vi hoppas och tror att detta kan vara en bra inkörsport i travet för ungdomar och vuxna som har en god hästerfarenhet men som behöver komma närmare sporten, säger projektledaren Nina Olofsson. I projektet kommer deltagarna att lära sig allt från inköp, registrering, skötsel, tränaransvar, träning och startmomentet mm samt få motsvarande kunskaper för att göra en examination för en B-tränarlicens. Vi hoppas så klart också att många vill gå vidare och skaffa en egen häst och aktivera sin licens sedan, säger Nina Olofsson. Bor du i närheten av någon av dessa banor? Har du grundläggande erfarenhet av att hantera och köra stor häst och vill lära dig mer om allt som rör tävlingshästen ja, då kan du kontakta ungdomsansvarig för att anmäla dig till projektet! Kajsa Gustafsson BANA KONTAKT JägersrO ANNA rogell HAlmsTAd ANNiKA larelius/jeanette mattsson AxevAllA rebecka PerssON BergsåKer ANNiKA söderholm HAr du frågor Om PrOJeKTeT är du välkommen ATT KONTAKTA: NiNA OlOfssON, PrOJeKTledAre unga TräNAre svensk TrAvsPOrT Katarina.olofsson@travsport.se 070-620 64 94 RST TRAVSPORT NR 3 2011 19
SVENSK UPPFÖDNING I FARA HUR HANTERAR VI DEN KOMMANDE HÄSTBRISTEN? År 2011 kommer, precis som 2005 och 2009, att bli den sämsta betäckningssäsongen sedan 1985. Det visar den sammanställning som Björn Damm och Anders Järnerot gjort. Förra årets tillfälliga uppgång i antal betäckta ston raderas nu ut, säger Björn Damm. anders järnerots och Björn damms förväntningar är låga. De tror att årets betäckningssäsong resulterar i att det inte kommer att registreras mer än knappt 3 000 svenskfödda avkommor nästa år, varav cirka 500 beräknas vara av lägre förväntat avelsvärde. Svensk Travsport har sedan länge gjort bedömningen att vi alla inom svensk travnäring behöver 3 500 svenskfödda avkommor som registreras varje år. De villkoren har vi inte kunnat uppfylla. Den svenska hästspelsmodellen är därmed i fara, säger Björn Damm. I början av året gjorde han tillsammans med Anders Järnerot studien Vart är vi på väg. Studien presenterades på ASVT:s årsstämma. Syftet var att kartlägga svensk uppfödnings kvalitativa och kvantitativa förändringar under den senaste tioårsperioden. Ett grundläggande problem är att Svensk Travsport lade ner stamboken. ST:s nuvarande register saknar djupgående kunskap om uppfödarnas och hästägarnas demografiska situation. Det innebär också att man inte exakt kan ange hur många som är både hästägare och uppfödare, eller/och tränare, säger Björn Damm. Han och Anders Järnerot konstaterar att det fötts mellan 150-500 avkommor för lite per år sedan 2006 och att fler än 1 000 avkommor förväntas ha ett sämre kvalitativt ursprung. år 2010 Införde st ett nytt premieringssystem (VDN-märkning) för de varmblodiga hingstarna. Betäckningssäsongerna 2010 och 2011 har därför medfört att fler än 1 000 avkommor förväntas ha ett sämre kvalitativt ursprung. Det kommer att påverka startbarhet, hållbarhet och sundhet. Det nya systemet är svårtydligt och det är därför svårt för uppfödare och hästägare att se skillnad på äpplen och päron. En del av studien Vart är vi på väg innehöll en attitydundersökning kring den svenska uppfödarens visioner. Den visade att mer än en tredjedel kommer att sluta inom tre år. Majoriteten av uppfödare saknar realistiska kunskaper om rekrytering. Den största anledningen är bristande lönsamhet. Uppfödarna, både små och stora, kände vikande framtidstro och saknar därmed investeringsvilja. Detta bör vara tillräckligt för att ST ska initiera samarbete med samtliga BAS-organisationer så att man kan ta fram gemensamma förslag till förbättringar. Den nuvarande situationen innebär att de svenska uppfödarna inte kom - mer att kunna förse sina kunder och hela den svenska travnäringen, med tillräckligt antal avkommor. I studien detaljstuderades även de svenska klassiska vinnarna både på sto- och hingstsidan under hela 2000-talet. Hur många var det, som under två till och med fyra års ålder, hade vunnit de så kallade klassiska loppen, Uppfödningslöpningen, Kriteriet, Oaks, Breeders Crown, Drottningens Pokal, Kungapokalen, Sprintermästaren, Stochampionatet, Derbyt och Derbystoet? Svaret var cirka 120 stycken, varav drygt 50 ston. Av dessa hade 16 ston och 15 hingstar lyckats dubblera eller vunnit två eller fler av de klassiska loppen. Hur såg då deras mammors ålder ut vid betäckningstillfället? Av de dubblerande avkommorna fanns en förödande statistik. Bara en av dem hade en mor äldre än 12 år vid betäckningstillfället. Det stoet var 13 år. 50 procent av stonas mammor var sju år eller yngre, 50 procent var 8-12 år. På hingstsidan var knappt 60 procent 8-12 år, 40 procent var sju år eller yngre och en var 13 år gammal. Björn Damm menar att det resultaten från studien borde fungera som en viktig bedömningsgrund för alla som köper häst på auktion. Text och foto: Anne Adre-Isaksson Björn Damm är suppleant i ASVT:s styrelse och uppfödare sedan många år, Anders Järnerot är biträdande generalsekreterare i ASVT med specialistkunskaper från mångårig verksamhet inom premieringsnämnd, avelsråd m m. 20 RST TRAVSPORT NR 3 2011
Foto: Kanal 75 Ett stort problem är att ST lade ner stamboken. Betäckningssäsongerna 2010 och 2011 har medfört att fler än 1 000 avkommor förväntas ha ett sämre kvalitativt ursprung. Det kommer att påverka startbarhet, hållbarhet och sundhet. RST TRAVSPORT NR 3 2011 21
GE BORT EN PRENUMERATION AV RST TRAVSPORT Ge bort en prenumeration på tidningen! Kanske till någon som är delägare i häst men inte är med i en hästägarförening. Eller till någon annan som är intresserad av travhästar. 4 nummer kostar 100 kronor. Ring eller maila: Stig Lundqvist 0293-10905 stigrst@brevet.nu 22 RST TRAVSPORT NR 3 2011
Brasil Boko Det är ett helvete att ha journalister och kameror hängande efter sig hela tävlingsdagen, men det vore ett större helvete om jag inte hade det. Roger Walmann resonerar kring all medial bevakning runt Tamla Celebers derbykval ÅbyS banveterinär anders bergqvist är inte att leka med Starthästar som verkar hängiga el ler ofräscha ger han omedelbart minst tio dagars anmälningsförbud. Så också den här torsdagen i september när hela tio hästar drab - bades. En av dem var Björn Goops Brasil Boko. Panik utbröt, Kriteriet skulle missas. Men redan dagen efter togs Brasil Boko till veterinär på ATG-kliniken i Karlstad och genomgick böj- och travprov och fick friskintyg. Anmälningsförbudet hävdes och Brasil Boko kunde som tänkt var anmälas till Kriteriekvalen. tre hästar dog på estlsandsfärja på väg till Solvalla Hästarnas svenske tränare Jan Hellstedt säger till Aftonbladet att en häst slet sig och därefter är det oklart vad som hände. De kan ha sparkat på varandra eller kvävts eller hängt sig i grinden. Försätts de i panik är det ingen lek. På flygplan tar de med en pistol och skjuter hästarna om de får panik. SNACKISAR Släppte fram en manlig bilförare i trafiken idag och fick en SlängkySS Som tack. lite udda och överraskande! Erik Adielsson på twitter PÅ STALLBACKEN travrestaurangen i gävle fick i maj en varning av Socialnämneden eftersom de inte följde reglerna för alkoholservering vid ett inspektörsbesök. Ur Gävle Dagblad RST gratulerar ägarna till sommarens vinnare av de klassiska löpningarna elitloppet: brioni, herz günter långa e3: brad de veluwe, lars ingman långa e3 Ston: britannia, forspro ab & lerstenen förvaltning ab SprintermäStaren: orrechietti, travkompaniet Stall ab Stochampionatet: tamla celeber, courant Sverige ab korta e3: labero broline, Stall elitklass korta e3 Ston; mermaid ÅS, Sollunda gård ab derbyt: beau mec, juridiksnubben kb & revert ab derbystoet: nettan palema, team Åby lyon ab Nettan Palema foppas dyrgrip amour des roseaux Peter Foppa Forsberg har köpt den dyraste ettåring som någonsin sålts på en fransk auktion. 2,2 miljoner blev priset! varför tror du att många idrottsmän och framförallt hockeyspelare fastnar för travsporten? Det är många idrottsmän som är överbetalda och har pengar att göra av med. Sen tror jag det är det närmaste man kommer när man inte spelar själv på något vis. Adrenalinet, travet är fair liksom. Ur intervju med Foppa i Aftonbladet RST TRAVSPORT NR 3 2011 23
PAW MAHONY TRÄNAR
E PÅ ARVIKATRAVET Det betyder mycket för mig att den här banan finns. Oavsett när man kommer hit så är den välskött, snabb och bra. Det säger tränaren Paw Mahony, som åker till Arvikatravet och kör jobb två, tre gånger i veckan.
TroTs sina 28 år har Paw sysslat med Trav i många år. Fast egentligen var han på väg mot galoppen. Han red ponnygalopp i Danmark men blev för stor för det. Så det fick bli trav i stället. Han körde sitt första ponnylopp som nioåring och började senare som lärling hos Birger Jörgensen och hans bror när han var 16 år. Efter ett halvår fick han hemlängtan och flyttade hem igen för att i stället börja hos Jan K Hansen. Under mitt första år som lärling vann jag sju, åtta lopp men blev snuvad på lärlingschampionatet sista tävlingsdagen, berättar han. Året därpå vann han dock tio lopp och fick sitt championat. Han började senare som försteman hos Knud Mönster och gick samtidigt på tränarskolan. Men tyckte att det var för dåligt med pengar inom travet och beslutade sig i stället för att börja plugga till veterinär. Efter ett halvår återvände han till travet på heltid. Paw fick köra många olika hästar redan i unga år och säger att han lärde sig oerhört mycket av att köra hästar som kanske inte är så där väldigt bra. han reste Till sverige, träffade Glenn H Persson som var försteman hos Åke Svanstedt och blev erbjuden jobb där. Jag jobbade där i ett och ett halvt år men kände sedan att jag ville vidare. Jag kontaktade Stall Goop och arbetade där i cirka ett år innan jag hämtade ut min prof fslicens den första januari 2006. Han flyttade runt en del och var bland annat en period i Halmstad. Men sommaren 2010 gick flyttlasset till en gård i Mangskog utanför Arvika. Här finns fina skogsvägar att köra på. Och här finns hustrun Jennys släkt på nära håll och hjälper till med verksamheten. Jag har haft lite sämre hästar de två, tre senaste åren, en del har varit sjuka och vi har flyttat en del. Det har gjort att jag inte fått in samma pengar som tidigare. Nu bor vi på ett fantastiskt ställe och känner att vi hamnat Paw har också Arvika stads jubileumshäst Digital Look i träning rätt och kan börja bygga upp verksamheten igen. Snabbjobben kör Paw inne på Arvikabanan dit han har två mil. Han är glad över att den finns och uppskat - tar den goda sammanhållningen som finns på stallbacken. Här är alla som en enda stor familj. Har det gått bra har alla en positiv kommentar. Det tror jag är typisk för just småbanorna. Det sociala är den stora skillnaden mot de större banorna. Det är alltid roligt att komma hit. Han är lite besviken över att det inte gått så bra som han hoppats i år. Men räknar med att nästa år blir bättre. Då har både han och hästarna kommit in i träningsrutinerna på den nya gården. Vi brukar sätta upp mål för varje år. Det svåra är att vi flyttat runt en hel del hittills. Men nu har vi många tvååringar i stallet och de är ju framtiden. Träningen sker framför allt i backe. Alla hästar går jobb två gånger i veckan men starthästarna får ta det lugnt mellan jobben. Unghästarna motionskörs yt terligare tre dagar i veckan. Paw tar en träningsavgift på 200 kronor per dag för 1- och 2-åringar fram till premielopp. Efter premielopp är kostnaden för samtliga hästar 280 kronor per dag. Han tar inte ut någon utselningsavgift utan debiterar 13 procent på inkörda pengar. I priset ingår träning, skötsel, skoning, avmaskning och vaccination. Varje månad skickar vi även ut en månadsrapport till hästägarna. Paw har ett samarbete med Stall Oxalis varifrån det kommer en eller två tvååringar varje höst. I stallet fin ns också cirka tio starthästar. Han har även Arvika stads jubileumshäst Digital Look i träning. Ett treårigt sto efter Super Photo Kosmos. Vi sköter verksamheten själva, med hjälp av släkten. Alla är involverade på något sätt, säger Paw och skrat tar. Text och foto: Anne Adre-Isaksson 26RST TRAVSPORT NR 3 2011
ARVIKA TRAVBANA SOCIAL SAMLINGS- PLATS FÖR MÅNGA I BYGDEN Stig Johansson är ordförande för Arvika Travhästägarförening. Här drivs människorna av ett brinnande häst- och travintresse. Man är som en stor familj och samarbetar över gränserna, oavsett vilken förening man tillhör. det är gott om b-tränare runt arvikas Travbana. För dessa och den enda A-tränaren som hör hit, Paw Mahony, är banan av stor betydelse. Den utnyttjas varje dag för träning. Och det körs provlopp en gång i veckan. Men den fungerar också som en social samlingspunkt. Stämningen är gemytlig, alla känner alla och delar intresset för hästar och trav. Man lever med helt andra problem än de större banorna. Här handlar det om trav som det var förr, där man äger och tränar sin häst och kör den själv i lopp. Det stora antalet amatörtränare kämpar hårt med sina hästar och har ofta ett arbete vid sidan av. Ska de på lunchtrav måste de ta ledigt från jobbet och i många fall kostar det en hel del i stället för tvärtom. Stora delar av arbetet med banan sköts ideellt. Men det finns två anställda, varav den ena är Irene Johansson banans platsansvarige, allt-i-allo och ansvarig för ungdomstravet. Ena stunden sitter hon i inskrivningen och sköter det administrativa, nästa mockar hon och ser till att travskolans ponnyer fodras, får vatten och tas in och ut varje dag. Travsällskapet har sju shetlandsponnies i travskolan. Vi har ett 30-tal elever och den har varit populär i många år, trots konkurrens från innebandy och fotboll, säger hon. stig Johansson är ordförande för Arvika Travhästägareförening: Ska vi ha en folksport måste sådana här banor fin - nas kvar. De fungerar även som träningsanläggning och varje ort har sina förutsättningar. Vi måste satsa på helt andra saker än exempelvis Åby. Men allt handlar ändå om travsport, säger han. Hästägarföreningen har en egen stuga med servering. Den bygger man nu ut för att få köket godkänt. Under hösten ska man göra lite extra insatser för att rekrytera fler hästägare, även om de flesta i trakten redan är med. På Hästägardagen bjuds alla hästägare på kaffe och bul - le. Inför Derbyt bjuds alla medlemmar in för att kom ma och titta på loppen här. RST TRAVSPORT NR 3 2011 27
Irene Johansson är banans platsansvarige, allt-iallo och ansvarig för ungdomstravet. Lars-Inge Olsson, ordförande Wermlands Trafvarsällskap, som bildades 1882. Merete Larsen och Karina Johansson är båda B-tränare på Arvikatravet. Vi samarbetar med travsällskapet och är som ett team i alla frågor. Det är stor sammanhållning på den här banan och alla hjälper till med det som behövs, säger Stig Johansson. Många av de stora tränarna tycker om att köra här. Åke Svanstedt, Torbjörn Jansson och Olle Goop är några av dem. I somras gästade Solvallas VD Tore Fyrand Arvika. Men han ville vara anonym och gå runt bland publiken och njuta av stämningen. Här ordnas det trav fem dagar om året och då kan det vara uppåt 3 000 personer i publiken. Startar grannens häst går man man ur huse för att titta. lars-inge olsson är ordförande för TravsällskaPeT, som är landets äldsta, sedan 1996. Han har själv ett tiotal hästar. Av våra fem travdagar ska vi göra det bästa möjliga. Vi för diskussioner med Åmål och Årjäng för att hitta en gemensam administrativ lösning, så att vi kan få ner kostnaderna, säger han. Som första bana i landet filmar man alla lopp och visar dem live på internet. Även samtliga provlopp filmas och visas live. Det har varit mycket jobb med detta men vi har hit - tat ett koncept som fungerar väldigt bra, säger Lars-Inge Olsson. Hans önskan är nu att kunna bygga ytterligare 30 gästboxar varav tio permanenta som B-tränare kan hyra och ha sina hästar i. Många vill köpa häst men vet inte var de ska ställa dem, säger han. Text och foto: Anne Adre-Isaksson MERETE LARSEN ENTUSIASTISK B-TRÄNARE Merete Larsen är en av de B-tränare som finns runt Arvikatravet. Hon är 34 år och har kämpat och slitit i många år för det hon tycker är roligast av allt. Hästarna och travet. merete är norsk medborgare men bor i gunnarskog utanför Arvika. Hon växte upp alldeles intill gränsen mellan Sverige och Norge och vid tullstationen låg en gård med hästar. När hon var elva år började hon gå dit. Senare kom en ny ägare till gården men hon vågade inte fråga om hon fick fortsätta komma dit. Men ägaren frågade i stället Merete om hon ville och det ville hon förstås. Jag var där tills jag började första året på gymnasiet. Då flyttade han och jag hade fem, sex mil att pendla från Karlstad så det höll inte i längden. Jag tog med mig den ena hästen jag hade där och flyttade hem, berättar hon. Hon skaffade ett äldre varmblodssto också och betäckte båda två. Det är det gamla stoet som nu är stammoder till hennes hästar. Min dröm är förstås att klara mig på bara travet. Jag jobbar 75 procent på ett annat jobb. Jag hoppas kunna gå ner till 50 procent så småningom. Hon tog ut sin licens 1998 och har idag fyra hästar varav två avelsston. Nu för tiden kör hon även lopp själv och tycker att det 28 RST TRAVSPORT NR 3 2011
är kul. Och det har gått bra för Merete. Hennes hästar har varit med på V75 fyra gånger och fler lopp kommer det att bli framöver med Pacific Joy som är hennes bästa häst. Träningsmöjligheterna hemma på gården är inte perfekta just nu. Det har avverkats en hel del skog i området och vägen är dålig. Det är den jag tränar på. Tidigare hade kommunen hand om skötseln men nu är det andra personer och den sköts inte så bra. I värsta fall får jag själv bekosta att någon lägger på grus, säger hon. att ta till sig den information de ger om hästen före lop - pet. Men poängterar att de flesta är väldigt lyhörda. De flesta hästar är normala men så finns det de här undantagen och då måste de lyssna på instruktionerna de får, säger de. Framför allt ogillar de när kuskarna driver på hästarna för hårt. Vi har ju inte så många hästar och vi ska ha dem i flera år. Vi har dem för att vi tycker att det är roligt att åka på trav och känna gemenskapen! Text och foto: Anne Adre-Isaksson hon är ofta På arvikatravet och kör sina hästar, framför allt unghästarna, så att de ska lära sig. Starthästarna kör hon mest hemma. De är så mycket på banor ändå, tycker hon. Hon kör en hel del själv men låter andra kuskar köra ibland. Men hon är medveten om att det finns de som pratar bakom ryggen på henne när hon kör själv hon har ju så bra häst så jag förstår inte varför hon kör själv. Men det är mina pengar och min häst. Jag bestäm - mer själv hur jag vill göra, säger hon. Det är just kombinationen att köra, träna och ha hästarna hemma på gården som hon tycker är tjusningen. karina Johansson är också b-tränare och har kört en hel del själv tidigare. Hon har en häst i träning idag. Annars läggs den mesta tiden på barnens ponnyhästar. Både Karina och Merete tycker att det är självklart att man ska köra själv. De berättar om erfarenheter om hur det kan vara när andra kör och hur svårt det är att få dem fakta arvikatravet Travbanan byggdes 1954. den är en av landets fem 800-meTersbanor och har av dem det näst kortaste upploppet med 114 meter. arvikatravet drivs av landets äldsta TravsällskaP, wermlands TrafvarsällskaP, som bildades redan 1882. säsongens höjdpunkt är arvika JubileumsPokal som körts sedan 1992. RST TRAVSPORT NR 3 2011 29
NOTISER NOTISER Foto: Kanal 75 Ring Folke Forsmarker 018-12 40 04 www.trav.cc FÖRENKLAT HÄSTÄGANDE V75 PÅ GÄVLETRAVET LÖRDAG 8 OKTOBER FÖRSTA START 12.45 VÄLKOMMEN! Hästombudsman sökes Svensk Travsport söker en Hästombudsman som ska stå på hästens sida i alla sammanhang. Svenskarna är ett hästälskande folk, enligt den senaste beräkningen från Jordbruksverket finns det cirka 360 000 hästar i Sverige. Vi har inte haft någon instans eller person som fört hästens talan på det här sättet. Det vill travsporten nu ändra på genom att tillsätta vad vi tror är världens första hästombudsman, säger Mats Fransson, informationschef på ST, i ett pressmeddlenade. Tanken är att Hästombudsmannen ska vara en fristående och opartisk person i hästsverige. Hästombudsmannen kommer att besöka travhästar och stall för att skapa sig en egen bild av hur hästarna mår och sköts. Men Hästombudsmannen kommer också närvara i den offentliga debatten och i sociala, såväl som traditionella medier, för att göra hästens röst hörd. Hästombudsmannen kommer att vara anställd av Svensk Travsport. Hästombudsmannen blir en del av uppdraget att säkerställa och utveckla djurskyddet och säkerheten inom travet. Tjänsten ska tillsättas under hösten. Kurs i vinter - Att träna häst SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) arrangerar i vinter kursen Att träna häst djurskydd, etik och moral. Kursen riktar sig till den som är verksam inom hästnäringen och den berör bland annat etik och moral inom hästnäringen, samt djurskydd och dopningsfrågor. Den första av de tre träffarna är i november hos SLU i Ultuna. Sista anmälningsdag är den 16:e oktober 2011. Prix d Amérique 2012 Missa inte den stora travfesten på Vincennes i Paris! Vi bor tre nätter i hjärtat av Paris! Välj till cabaret, båttur på Seine, besök på träningsanläggningen Grosbois, restaurangplats på Vincennes m.m. Pris: fr 5495 kr I priset ingår: Flyg fr Arlanda el Köpenhamn till Paris t/r, transfer fl ygplats hotellet t/r, 3 övernattningar i dubbelrum på centralt 3-stjärnigt hotell, transfer Prix d Amérique, reseledar service. Flygskatter, ca 500 kr, tillkommer. Bokning: Victoria Sjögren, tel: 040-600 01 74 vsj@scandorama.se www.speedyresor.nu 040-600 00 00 AAnnonsera! Ring Lena 08-640 01 71 Mail: lena@nostra.se Vi kan hjälpa dig att utforma annonsen kostnadsfritt! Ring för information! God Jul & Gott Nytt År 30 RST TRAVSPORT NR 3 2011