Stöd för privat vård av barn 10.05.2017
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Vad består förmånen av?... 1 1.4 Rätt och villkor... 2 1.4.1 Rätt att välja vårdform... 4 1.4.2 Begreppet familj... 6 1.4.3 Rätt till småbarnspedagogik... 7 1.4.3.1 Bedömning av föräldrarnas situation... 8 1.4.4 Villkor för beviljande... 9 1.4.4.1 Dagvårdsproducent... 9 1.4.4.2 Vårdpenning... 10 1.4.4.3 Vårdtillägg... 11 1.4.4.4 Kommuntillägg... 11 1.4.4.5 Vårdtid... 12 1.4.4.6 Utbetalningstid... 13 1.4.5 Internationella bestämmelser... 14 1.5 Förhållande till andra förmåner... 14 1.6 Ansökan... 16 1.6.1 Hur ett ärende inleds... 16 1.6.1.1 Avsändarens ansvar... 17 1.6.1.2 Överföring av handlingar... 18 1.6.2 Vem kan söka förmåner?... 18 1.6.2.1 Personen själv... 18 1.6.2.2 Intressebevakare... 19 1.6.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 19 1.6.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 20 1.6.2.5 Nära anhörig eller annan person... 20 1.6.2.6 Kommun... 21 1.6.3 Ansökningstid... 21 1.6.4 Begäran om tilläggsutredningar... 21 1.6.4.1 Tilläggsutredningar i barnavårdsstödsärenden... 23 1.6.5 Återtagande av ansökan... 23 1.7 Belopp... 23 1.8 Bestämningsgrunder... 25 1.8.1 Inkomstgränser för vårdtillägg... 25 1.8.2 Inkomster och avdrag... 27 1.8.2.1 Löneinkomster... 30 1.8.2.1.1 Utredning... 31 1.8.2.1.2 Särskilda situationer... 32 1.8.2.1.3 Ny anställning... 33 i
1.8.2.1.4 Perioder utan lön... 33 1.8.2.1.5 Inkomster under tid för vilken vårdtillägg beviljats... 34 1.8.2.2 Inkomster av näringsverksamhet... 34 1.8.2.2.1 Enskild näringsidkare... 36 1.8.2.2.2 Öppet bolag och kommanditbolag... 37 1.8.2.2.3 Aktiebolag... 40 1.8.2.2.4 Beskattningssammanslutning... 41 1.8.2.2.5 Nyetablerade företag... 42 1.8.2.2.6 Dödsbo som bedriver näringsverksamhet... 42 1.8.2.2.7 Inkomster av jordbruk och renskötsel... 42 1.8.2.2.8 Justering... 45 1.8.2.3 Kapitalinkomster... 46 1.8.2.3.1 Inkomster av skogsbruk... 46 1.8.2.3.2 Aktieutdelning (dividend)... 47 1.8.2.3.3 Ränteinkomster... 49 1.8.2.3.4 Hyresinkomster... 49 1.8.2.4 Sociala förmåner... 50 1.8.2.4.1 Arbetslöshetsförmåners inverkan på vårdtillägget... 51 1.8.2.4.2 Sjukdagpenning för företagare och lantbruksföretagare... 53 1.8.2.4.3 Retroaktiv social förmån... 54 1.8.2.5 Avdrag... 55 1.8.2.6 Uppgifter från penninginstitut... 55 1.9 Avgörande... 56 1.9.1 Handläggningsställe... 57 1.9.2 Jäv... 58 1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 58 1.9.2.2 Konstaterande av jäv... 59 1.9.3 Hörande... 59 1.9.3.1 När ska kunden höras?... 59 1.9.3.2 Hur går hörandet till?... 59 1.9.4 Meddelande av beslut... 59 1.9.4.1 Beslutsmottagare... 60 1.10 Utbetalning... 61 1.10.1 Betalningsadress... 61 1.10.1.1 Utländsk betalningsadress... 61 1.10.2 Betalningsmottagare... 62 1.10.3 Avbrytande av utbetalning... 62 1.10.4 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 63 1.10.4.1 Grunder... 63 1.10.4.2 Källskatt... 65 1.10.4.3 Beskattning av mottagare av arbetsersättning... 65 1.10.4.4 Erhållande och användning av uppgifter... 66 1.10.4.4.1 Direktöverföringsuppgifter... 66 1.10.4.4.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 66 1.10.4.4.3 Sparande av förskottsinnehållning... 67 1.10.4.4.4 Vad FPA bör kontrollera... 67 1.10.4.5 Verkställande av förskottsinnehållning... 68 ii
1.10.4.5.1 Barnavårdsstöd... 68 1.10.4.6 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 69 1.10.4.7 Återbetalda förmåner... 70 1.10.4.8 Regressbetalningar... 71 1.10.4.9 Årsanmälan... 71 1.10.4.10 Månatlig kontroll... 71 1.10.5 Utmätning... 72 1.10.6 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 72 1.11 Justering... 72 1.11.1 Justering av rätten till småbarnspedagogik... 74 1.12 Anmälningsskyldighet... 75 1.13 Felaktig utbetalning... 76 1.13.1 Återkrav... 76 1.14 Rättelse och undanröjande av beslut... 77 1.15 Indragning... 77 1.16 Sökande av ändring... 77 1.17 Kommunens finansiering... 77 iii
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med stöden för barnavård är att stöda familjerna ekonomiskt då de ordnar vården av barnen. Barnavårdsstöd utbetalas i form av stöd för hemvård, stöd för privat vård, partiell vårdpenning samt flexibel vårdpenning. Hemvårdsstödet och privatvårdsstödet är alternativ till dagvård som ordnas av kommunen. 1.3. Vad består förmånen av? Stöd för hemvård och stöd för privat vård betalas i form av vårdpenning, vårdtillägg och kommuntillägg. Vårdtillägget är inkomstbundet och beloppet är beroende av familjens inkomster. Huruvida kommuntillägg betalas och vilket beloppet är grundar sig på kommunens beslut och är således beroende av kommunen. 1
1.4. Rätt och villkor De allmänna villkoren för beviljande av barnavårdsstöd Boende i Finland En förutsättning för utbetalning av stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning är att barnet faktiskt bor i Finland. På Åland betalas hemvårdsstöd och partiell vårdpenning till vårdnadshavaren på basis av Ålands landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet (1985:50). Förmånerna söks hos vårdnadshavarens hemkommun. I fråga om barnavårdsstöd (stöd för hemvård, stöd för privat vård, partiell vårdpenning, flexibel vårdpenning) är FPA bunden av magistratens avgörande om hemkommun. Barnavårdsstödet är en förmån som finansieras av kommunerna och som FPA betalar på hemkommuns vägnar. Stödet finansieras av förälderns eller vårdnadshavarens hemkommun. Exempel. En kines har flyttat till Finland för att arbeta och har en hemkommun här. Hans fru och barn flyttar till Finland senare och försäkras i enlighet med tillämpningslagen. De har dock ingen hemkommun i Finland, endast en vistelsekommun. Rätt till hemvårdsstöd uppkommer från det att barnet flyttar till Finland för att bosätta sig här. Stödet finansieras av förälderns hemkommun. Hemvårdsstöd är en sådan familjeförmån som avses i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71, varför utbetalningen av vårdpenning och vårdtillägg inte förutsätter att barnet faktiskt bor i Finland. Vårdpenning och vårdtillägg kan också betalas för ett barn som följer med en person som vistas i ett annat EU-/EES-land eller i Schweiz, men som omfattas av den sociala tryggheten i Finland (t.ex. utsänd arbetstagare, studerande, tjänsteman, arbetssökande, pensionstagare, också i det fall att personen inte längre är försäkrad i Finland). Till icke-yrkesaktiva personer betalas vid flyttning från Finland hemvårdsstöd endast till EU-länder på basis av förordning 883/2004. Hemvårdsstöd betalas inte för barn som vistas i andra än EU-/EES-länder eller Schweiz, förutom för tiden för en normal semesterresa. Som normal betraktas en semesterresa som varar cirka tre månader. Hemvårdsstöd betalas också för ett barn till en s.k. EU-arbetstagare som arbetar i Finland även om barnet bor i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz och inte är försäkrat som bosatt i Finland. Läs mer om utbetalningen av stöd för hemvård då EG-förordningarna tillämpas under punkten internationella bestämmelser (Kotihoidon tuki > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Kvsäännökset). Exempel. En arbetsförsäkrad arbetstagare från Estland arbetar i Finland. I enlighet med förordning 883/2004 har familjen rätt till hemvårdsstöd på basis av att mannen arbetar. Arbetstagarens fru och barn flyttar senare till Finland, men har inte en hemkommun. Finska staten (social- och hälsovårdsministeriet) svarar för kostnaderna tills barnet flyttar till Finland. Hemkommunen svarar för kostnaderna från det att åtminstone den ena föräldern har en hemkommun. I fråga om personer som flyttat till Finland från ett EU-/EES-land i annat syfte än att arbeta beror rätten till stöd för barnavård på om familjen har en hemkommun i Finland. Magistraten avgör självständigt ärendet gällande hemkommun och FPA är bunden att följa magistratens avgörande vad gäller stöden för barnavård. Försäkringstillhörighet enligt tillämpningslagen förutsätts inte. 2
Institutionsvård Institutionsvård av barn Stödet betalas inte för barn i fortgående institutionsvård eller därmed jämförbar vård för den tid vården varar över tre månader. Med institutionsvård avses sjukhus-, anstalts- eller familjevård som ordnas av en kommun eller samkommun och som omfattar uppehälle. Fråga vid behov av kommunen om det är fråga om institutionsvård där uppehälle ingår. Se närmare om öppen vård och institutionsvård (Ratkaisutyö > Avo- ja laitoshoito). Exempel Barnets förälder (modern) har fått hemvårdsstöd för barnet från och med 1.1. Barnet placeras i fortgående institutionsvård från 1.5. Moderns rätt till hemvårdsstöd upphör från och med 1.8. Institutionsvård av förälder Institutionsvård av en förälder inverkar inte nödvändigtvis på rätten till barnavårdsstöd. Ta reda på hur vården av barnet har ordnats medan föräldern är i institutionsvård. Om hela familjen har placerats t.ex. i missbrukarrehabilitering ska du hos kommunen ta reda på om det är fråga om sådan institutionsvård som avses i 19 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, dvs. huruvida vården ordnas av kommunen och om underhåll ingår. Om det är fråga om sådan vård föreligger inte rätt till barnavårdsstöd. Fängelse Rätten till stöd för ett barn som vistas med sin förälder i fängelse avgörs utifrån rätten att välja vårdform. Ett barn till en förälder som vistas på sluten anstalt har i regel ingen rätt att välja vårdform. Barn till en fånge på öppen anstalt har däremot i allmänhet också rätt till en kommunalt ordnad dagvårdsplats. En förälder på en öppen anstalt har således även rätt till barnavårdsstöd om villkoren för beviljande av stöd i övrigt uppfylls. Fortgående institutionsvård Om barnet inte fortgående är i institutionsvård eller därmed jämförbar vård kan vården emellertid betraktas som fortgående om antalet vårddagar på institution är minst 90 perioderna hemma varar högst 15 dagar perioderna på institution i genomsnitt är längre än perioderna hemma. Intagningsdagen betraktas som vårddag och utskrivningsdagen som hemmavistelse. Institutionsvårdens kontinuitet avbryts då barnet är hemma minst 16 dagar utan avbrott. Då barnet lämnar institutionen för en ledighet som pågår minst 16 dagar anses vården vara avslutad även om barnet fortfarande är inskrivet på institutionen och vårdavgift tas ut för honom eller henne. Vården anses inte vara fortgående och betalningen av förmånerna avbryts inte om det är fråga om endast dag- eller nattvård barnet upprepade gånger är lika länge hemma som på institutionen. Omhändertagna barn I fråga om barn som omhändertagits med stöd av barnskyddslagen ställs utbetalningen av stödet in genast när vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet. Barnavårdsstöd betalas således inte heller till den familj där ett omhändertaget barn har placerats i familjevård. Om barnet 3
har placerats i familjevård som en stödåtgärd inom den öppna vården är det inte fråga om ett omhändertagande enligt barnskyddslagen, varför barnavårdsstödet inte dras in på denna grund. Om placeringen utom hemmet emellertid varar över tre månader ska barnavårdsstödet dras in för den tid familjevården varar över tre månader. Beslutet om omhändertagande och placering i vård utom hemmet fattas av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården i de fall då barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt tolv år självt inte motsätter sig omhändertagandet. I annat fall fattas beslutet av förvaltningsdomstolen. Före förvaltningsdomstolens beslut kan barnet redan brådskande ha placerats i familjevård eller institutionsvård. Barnavårdsstödet kan emellertid inte dras in förrän förvaltningsdomstolen har fattat beslut om omhändertagande eller innan placeringen har varat i minst tre månader. Uppgift om omhändertagande fås med en förfrågan i barnets personuppgifter, där de finns under Perhetiedot. Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 19, Barnskyddslagen 417/2007 1.4.1. Rätt att välja vårdform Med rätt att välja avses att familjen kan välja mellan en dagvårdsplats som ordnas av kommunen och ekonomiskt understöd (SHPBL 1128/1996 3 1 mom.), (lagen om småbarnspedagogik 36/1973). Om familjen väljer det ekonomiska stödet får familjen vårdpenning enligt stödet för privat vård samt eventuellt kommuntillägg och inkomstrelaterat vårdtillägg. Beloppet av vårdpenning beror på omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik. Kommunen avgör om det är fråga om vård enligt lagen om småbarnspedagogik som utesluter ekonomiskt stöd. Om kommunal dagvård har ordnats t.ex. som en barnskyddsåtgärd, kan utbetalning av ekonomiskt stöd även komma i fråga under dagvårdstiden. I sådana fall förutsätts en framställan om utbetalning av stöd från kommunen. Rätten att välja vårdform inträder den första vardagen efter att föräldrapenningperioden slutar och upphör senast den 31 juli det år när barnet såsom läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Med detta avses i regel det år då barnet fyller sju år. Om föräldrapenningperioden har förlängts på grund av flerbarnsfödsel eller om faderskapspenning betalas efter föräldrapenningperiodens slut, flyttas den tidpunkt då rätten att välja vårdform börjar fram på motsvarande sätt. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt upphör rätten att välja dock den 31 juli det år som följer på det år då läroplikten börjar. Ett barn omfattas av förlängd läroplikt om de mål som fastställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås inom nio år på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Då börjar läroplikten ett år tidigare än normalt (det år då barnet fyller sex år) och varar 11 år. För de barn som inte omfattas av förlängd läroplikt varar läroplikten 10 år. Detta innebär att ett barn som stannat på klassen en gång fortfarande omfattas av läroplikten på grundskolans nionde klass. Den tid läroplikten varar är således i regel inte detsamma som den tid barnet går i skola. Ett barn som omfattas av förlängd läroplikt deltar under det första året av läroplikten i förskoleundervisningen som läropliktigt och den grundläggande utbildningen börjar således det år som barnet fyller sju år (25 i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). Stöd för barnavård kan betalas också för det första skolåret (dvs. det år som barnet som läropliktigt deltar i förskoleundervisningen). Om barnet deltar i förskoleundervisningen redan året närmast före läropliktsåldern kan stöd betalas på samma sätt som för andra barn som deltar i förskoleundervisningen. 4
Vissa kommuner erbjuder servicesedlar med vilka kommunerna stöder familjer som anlitar en privat dagvårdsproducent. Användningen av servicesedlar betraktas som utnyttjande av rätten att välja vårdform, ifall kommunen har beslutat så. Dagvårdspeng är en form av stöd som kommunen betalar för kostnaderna för privat dagvård. Kommunen avgör alltid om man utöver servicesedel eller dagvårdspeng har rätt till barnavårdsstöd. Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 3 Läroplikt och barnavårdsstöd 5 år 6 år 7 år 8 år Förskola klass 1 klass 2 år 9 Börjar skolan som 7-åring (läroplikten börjar vid 7 års ålder) Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Förskola Förskola klass 1 klass 2 Börjar skolan som 8-åring (läroplikten börjar vid 7 års ålder, uppskjuten) Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd Privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Förskola klass 1 klass 2 klass 3 Börjar skolan som 7-åring (förlängd läroplikt börjar vid 6 års ålder) Hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd Hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning Börjar skolan som 6-åring Förskola klass 1 klass 2 5
(läroplikten börjar vid 7 års ålder, tidigarelagd) eller hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd Partiell vårdpenning Partiell vårdpenning 1.4.2. Begreppet familj Stöd för hemvård och stöd för privat vård kan betalas för barn i en och samma familj. Med familj avses föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i ett gemensamt hushåll med barnen samt den som med sina minderåriga barn lever med en förälder eller annan vårdnadshavare i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden. Personer av olika kön som bor på samma adress anses i regel bilda ett gemensamt hushåll om det inte finns särskilt vägande skäl, enligt vilka man kan dra den slutsatsen att det inte finns något gemensamt hushåll. När det gäller makar anses deras gemensamma hushåll ha upplösts när de har flyttat i sär i avsikt att upphöra med samlevnaden. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Ett oregistrerat partnerskap mellan personer av samma kön betraktas inte som ett samboförhållande. Om maken eller sambon på grund av sjukdom har tagits in för permanent institutionsvård eller i öppenvård (t.ex. sjukhus, vårdinrättning eller serviceboende) och en utredning om detta företes kan man anse att det inte längre finns något gemensamt hushåll sedan maken eller sambon flyttade annanstans. Om maken avtjänar sitt fängelsestraff i fängelse anses det att paret fortfarande har ett gemensamt hushåll, dvs. maken är en del av familjen om det inte samtidigt är frågan om att upphöra med samlevnaden. Om sambon avtjänar sitt fängelsestraff i fängelse är kundens egen syn på familjesituationen avgörande. Om det betalas ut andra FPA-förmåner till kunden eller om det finns andra FPA-förmåner under behandling, ska du diskutera med handläggarna av de övriga förmånerna så att FPA:s syn på kundens situation är enhetlig. Hemvårdsstödet beviljas och betalas till den förälder eller vårdnadshavare som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än föräldern (t.ex. en far- eller morförälder) eller en annan vårdnadshavare, betalas stödet till den förälder eller annan vårdnadshavare som anges i ansökan, dvs. den sökande. Se även Betalningsmottagare. Beviljandet av stöd förutsätter att den sökande har en finsk personbeteckning. 6
I ansökan om stöd för barnavård frågas när det gäller hemvårdsstöd vem som huvudsakligen sköter barnet (den sökande eller någon annan vårdare). Detta kan också vara av betydelse t.ex. vid beviljandet av kommuntillägg eller i fråga om flexibel vårdpenning. Kunden ska uppge den som huvudsakligen sköter barnet. Om barnet huvudsakligen sköts av t.ex. en mor- eller farförälder eller av en anställd vårdare i hemmet ska kunden välja alternativet "Annan vårdare". Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 2 och 15. Bedömning av omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik Omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik bedöms utgående utifrån situationen hos barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som bor tillsammans med barnet. Situationen för en förälders nya make, maka, sambo eller registrerade partner inverkar på omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik endast om denne är barnets officiella vårdnadshavare. I ombildade familjer bedöms alla barn alltså inte nödvändigtvis enligt samma personers situation och barn inom samma familj kan därför ha olika omfattning på sin rätt till småbarnspedagogik. Läs mer här 1.4.3. Rätt till småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och med särskild tyngdpunkt på pedagogik. Med småbarnpedagogik och dagvård avses samma sak. På omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik inverkar situationen hos barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som bor tillsammans med barnet. Beloppet av vårdpenningen för privatvårdsstödet bestäms enligt hur omfattande barnets rätt till småbarnspedagogik är. Barnets rätt till småbarnspedagogik fastställs i lagen om småbarnspedagogik. Rätt till småbarnspedagogik i över 20 timmar per vecka Barnet har rätt till småbarnspedagogik som heldagsvård om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på heltid studerar på heltid arbetar i eget företag på heltid eller är sysselsatta i eget arbete på heltid (t.ex. frilansare, närståendevårdare och konstnärer). För barnet ska ordnas småbarnspedagogik som heldagsvård också om det behövs med tanke på barnets utveckling eller behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter eller om det i övrigt är i enlighet med barnets bästa. Exempel på sådana situationer är att en förälder är arbetsoförmögen, att ett invandrarbarn behöver stöd i sin språkliga utveckling eller att man vill förebygga problem i familjen. Kommunen avgör om det finns ett särskilt behov för mer omfattande småbarnspedagogik. Be kommunen om ett beslut i frågan och lämna in det som bilaga till ansökan. Föräldrarnas arbetssituation eller situation i övrigt behöver inte redas ut. Barnet har vid behov rätt till småbarnspedagogik i mer än 20 timmar i veckan, om en förälder är deltidsanställd eller tillfälligt anställd (över 20 timmar i veckan inklusive arbetsresor) en föräldrar deltar i sysselsättningsfrämjande service en förälder deltar i rehabilitering eller någon annan motsvarande anledning. 7
Rätt till småbarnspedagogik i högst 20 timmar per vecka Övriga barn under skolåldern har rätt till småbarnspedagogik 20 timmar i veckan. I dessa situationer kan föräldrarna t.ex. vara arbetslösa eller arbeta bara lite (högst 20 timmar i veckan inklusive arbetsresor) få föräldradagpenning, vara vårdlediga eller på annat vis sköta familjens övriga barn volontärarbeta. Barn i förskoleåldern Barn i förskoleåldern måste delta i förskola eller i verksamhet som uppfyller kraven för förskolans målsättning. I lagen om småbarnspedagogik står från och med lagändringen 1.8.2016 om "sådan förskoleundervisning (...) som avses i lagen om grundläggande utbildning", vilket är ett paraplybegrepp för förskoleundervisning som ordnas av kommunen, i hemmet och av en privat vårdplats (=annan verksamhet som uppfyller kraven för småbarnspedagogikens målsättning) Ändringen i ordvalet inverkar på stödet för privat vård av barn eftersom det i lagen om privat vård av barn hänvisas till den paragrafen i lagen om småbarnspedagogik. För ett barn i förskoleåldern kan man ha rätt till endast en lägre vårdpenning. Den lägre vårdpenningen betalas om barnet har rätt till småbarnspedagogik i över 20 timmar. Också för barn i förskoleåldern bedöms omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik på ovan nämnda sätt. FPA samlar inte uppgifter om huruvida barn deltar i förskoleundervisning. Läsåret med förskola börjar 1.8 det år då barnet fyller sex år och slutar 31.7 följande år. 1.4.3.1. Bedömning av föräldrarnas situation Vems situation bedöms? Omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik bestäms enligt föräldrarnas situation. Med barnets föräldrar avses barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som barnet bor hos. Om föräldrarna inte bor tillsammans bedöms situationen för den förälder som barnet bor hos. Situationen för en förälders nya make, maka, sambo eller registrerade partner bedöms endast om denne är barnets officiella vårdnadshavare. Situationen hos den förälder som barnet inte bor hos behöver inte utredas. Om barnet bor hos någon annan ska utredningen göras på den vuxen som barnet bor hos och som ansöker om förmånen. Exempel Föräldrarna är skilda och barnet bor turvis varannan vecka hos båda föräldrarna. Båda föräldrarna har nya livspartners. Vems situation undersöker du? Stöd för privat vård av barn kan betalas ut åt endast en förälder. Omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik beror på den ansökande förälderns situation. Den nya maken, makan eller sambons situation behöver utredas bara om denne också är barnets officiella vårdnadshavare. Den nya livspartnerns inkomster beaktas ändå i vårdtillägget. Situationen hos den andra föräldern (dvs. den som inte ansökt om förmånen) eller partnern till honom eller henne behöver inte utredas. 8
Bedömningen av förälderns situation Den som ansöker om stöd för privat vård av barn bedömer själv sin egen situation. FPA fattar beslutet om omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik i regel utgående från förälderns egen anmälan. Föräldern ska bedöma och uppge sin vardagssituation. Föräldern beaktar också tiden som går till resorna till och från arbetet och andra motsvarande resor i bedömningen av den egna situationen. Utgångspunkten är att inga bilagor som arbetsavtal, lönekvitton eller studieprestationsutdrag behövs. Om förälderns anmälan skiljer sig från de uppgifter FPA har (t.ex. att förälderns uppger sig arbeta heltid samtidigt som FPA vet att föräldern har arbetslöshetsdagpenning) ska saken undersökas närmare. Om familjen har från kommunen fått ett beslut om rätt till mer omfattande småbarnspedagogik ska kommunens beslut lämnas in som bilaga till ansökan. I samma beslut kan finnas uppgifter som gäller familjens alla barn. Olika kommuner kan fatta olika beslut. 1.4.4. Villkor för beviljande Utöver de allmänna villkoren för beviljande av barnavårdsstöd tillämpas särskilda villkor för vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för privat vård. Stöd för privat vård kan betalas för barn som omfattas av rätten att välja vårdform och som inte deltar i dagvård som ordnats av kommunen. Beviljandet av stöd förutsätter att barnet sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en annan dagvårdsproducent. 1.4.4.1. Dagvårdsproducent Stödet för privat vård betalas direkt till dagvårdsproducenten. Med dagvårdsproducent avses en person eller sammanslutning som mot ersättning bedriver dagvårdsverksamhet eller en enskild person som ingått ett arbetsavtal om barndagvård med barnets förälder eller annan vårdnadshavare som är berättigad till stöd. Dagvårdsproducenten kan emellertid inte vara medlem i samma hushåll. FPA begränsar inte hur mycket tjänster en familj får köpa av dagvårdsproducenten. Familjen kan köpa heldagsvård även om barnet skulle ha rätt till högst 20 timmar småbarnspedagogik i veckan. Vårdpenningens belopp baserar sig alltid på omfattningen av rätten till småbarnspedagogik. Daghem, familjedagvårdare eller gruppfamiljedagvård Om vårdproducenten är ett privat daghem eller en privat familjedagvårdare ska vårdproducenten innan verksamheten inleds göra en anmälan enligt lagen om småbarnspedagogik till det behöriga kommunala organet (Lagen om småbarnspedagogik 36/1973, 28 ). Utifrån anmälan övervakar kommunen dagvårdsproducentens verksamhet. Uppgifter om huruvida den anmälan som krävs har gjorts ska kontrolleras när stöd för första gången ska betalas till dagvårdsproducenten. Vårdproducenten anmäler detta med blankett WH 2r. Uppgiften behöver inte kontrolleras på nytt, om det inte finns särskilda skäl till detta. Anmälan görs till den kommun eller de kommuner i vilken eller vilka vårdproducenten verkar. 9
Anställd vårdare Au pair Om en vårdare som anställts av familjen sköter barnet, ska kommunens socialvårdsorgan godkänna utbetalning till vårdproducenten innan stödet kan betalas till denna. En anställd vårdare behöver inte göra den särskilda anmälan som avses i lagen om småbarnspedagogik. Kommunen övervakar inte heller en anställd vårdare. Bindande uppgifter om huruvida det behöriga kommunala organet har godkänt utbetalning av stödet till en vårdare som ingått arbetsavtal fås av kommunen. Då det gäller en vårdare som ingått arbetsavtal ska kommunen för varje avtal godkänna att stödet betalas till dagvårdsproducenten. Uppgiften fås antingen på blankett WH 2r eller på den arbetsavtalsblankett som Kommunförbundet gjort upp, där det finns en punkt för godkännande av betalningen. Dubbelkontroll behövs inte. En vårdproducent som ingått arbetsavtal godkänns av den kommun som är mottagarens hemkommun eller i vissa fall av vistelsekommunen. Eftersom FPA enligt SHPBL inte har några arbetsgivarskyldigheter som följer av ett anställningsförhållande ger vi inte heller råd i frågor gällande anställningsförhållanden. I dessa ärenden kan kunden vända sig till kommunen. En au pair kan inte vara en dagvårdsproducent som är berättigad till privatvårdsstöd, eftersom en sådan inte kan stå i anställningsförhållande till familjen och en au pair bor i samma hushåll som familjen. Om ett arbetsavtal har ingåtts och vårdaren bor hos familjen som medlem av samma hushåll har familjen i regel inte rätt till stöd för privat vård. Men om kommunen ändå godkänner utbetalning till en vårdare som ingått ett sådant arbetsavtal och är medveten om att vårdaren bor i samma hushåll som familjen, kan stödet beviljas. Tillämplig lagstiftning: SHPBL 1128/1996 2 och 16. 1.4.4.2. Vårdpenning En förutsättning för vårdpenning enligt stödet för privat vård är att det finns ett barn under skolåldern i familjen. Vårdpenningens belopp beror på hur omfattande barnets rätt till småbarnspedagogik är. Exempel Barnen i en familj är 2, 4 och 5 år gamla. Barnen vårdas hos en privat familjedagvårdare. Stöd för privat vård av barn kan betalas för barnen direkt till dagvårdsproducenten. Vårdpenningens belopp bestäms enligt omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik. Om barnets föräldrar är heltidsanställda betalas det för barnet en högre vårdpenning. Om den ena av föräldrarna av arbetslös betalas vårdpenning till ett lägre belopp. Exempel I familjen finns ett barn i förskoleåldern som vårdas i ett privat daghem. Barnets föräldrar är heltidsanställda, så barnet har utöver förskoleundervisningen rätt till småbarnspedagogik som omfattar över 20 timmar i veckan. För barnet betalas en lägre vårdpenning. 10
1.4.4.3. Vårdtillägg Vårdtillägg enligt stödet för privat vård betalas för varje barn under skolåldern i familjen. Vårdtillägget är inkomstrelaterat och förutsätter att familjens inkomster inte överstiger de gränser som fastställts i lagen. Beloppet av vårdtillägg beror på omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik. Om barnet har rätt till småbarnspedagogik över 20 timmar i veckan betalas halverat vårdtillägg. Exempel I familjen finns ett treårigt barn som vårdas hos en privat familjedagvårdare. Pappan studerar på heltid och mamman arbetar deltid. Mammans arbetstid inklusive resor till och från arbetsplatsen är 15 timmar per vecka. Barnet har rätt till småbarnspedagogik i högst 20 timmar i veckan. För barnet betalas lägre vårdpenning och halverat vårdtillägg. 1.4.4.4. Kommuntillägg Vårdpenningen och vårdtillägget till både stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn kan enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett tillägg som kommunen bestämmer. FPA och kommunen kommer överens om utbetalningen av förhöjt stöd via FPA separat med varje kommun (SHPBL 1128/1996 20 1 mom.). Beloppen av de kommunspecifika tillägg som FPA sköter fås genom en APKY-förfrågan. FPA har utarbetat allmänna villkor för det kommuntillägg som verkställs via FPA. Om kommunen vill lägga till sådana villkor angående kommuntillägget som FPA inte kan godkänna, sköter kommunen själv utbetalningen av kommuntillägget. FPA och kommunen ingår ett avtal om utbetalningen av kommuntillägg. I avtalet fastställs för vilken tid och på vilka villkor kommuntillägget betalas. De praktiska förhandlingarna sköts för FPA:s del av försäkringsdistriktet eller av Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster. Kommunen ska kontakta FPA redan innan den beslutar om grunderna för kommuntillägget för att försäkra sig om att utbetalningen av tillägget kan verkställas av FPA. Det är skäl att låta Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster (familjeförmånsgruppen i Kompetenscentret för pensions-, studieoch familjeförmåner) granska genomförandet av det tillägg som kommunen föreslår redan innan avtalet ingås. Försäkringsdistriktet sänder avtalet till Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster för att godkännas och undertecknas. Kommunen ska underrätta FPA om utbetalningen av kommuntillägg eller skicka avtalshandlingarna till FPA senast två månader innan beslutet träder i kraft. Om informationen om utbetalningen av kommuntillägg kommer till försäkringsdistriktet ska distriktet omedelbart förmedla uppgiften vidare till Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster. Avtalet om kommuntillägg kan sägas upp genom ett skriftligt meddelande minst två månader på förhand. Om kommunen vill säga upp ett gällande avtal om kommuntillägg ska FPA underrättas om det två månader före det önskade slutdatumet. Om kommunen betalar kommuntillägg för både stöd för privat vård av barn och stöd för hemvård av barn kan avtalet inte sägas upp endast för den ena stödformen, utan det är då fråga om en ändring av avtalet. Till exempel om kommunen betalar ut kommuntillägg för båda stödformerna och vill sluta betala ut kommuntillägg till hemvårdsstödet, ska kommunen skicka ett nytt avtal till FPA där man från önskad tidpunkt kommer överens om att betala ut kommuntillägg endast till privatvårdsstödet. 11
Se närmare Villkor för kommuntillägg som FPA verkställer (Kela.fi > Etusivu > Yhteistyökumppanit > Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät). Se närmare Mallavtal om kommuntillägg till barnavårdsstöd (Kela.fi > Etusivu > Yhteistyökumppanit > Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät). 1.4.4.5. Vårdtid Familjen kommer överens med vårdproducenten om om barnets vårdtid och vårdavgift. Barnets vårdtid kan vara längre än barnets rätt till småbarnspedagogik. Stödet betalas emellertid alltid i enlighet med omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik. Familjens semestrar Familjens semestrar inverkar inte på beloppet av privatvårdsstöd om vårdavgiften betalas ut med normalt belopp också under semestern. Åven om barnet de facto inte är i vård på grund av att dagvårdsproducenten eller barnet har semester betalas privatvårdsstöd om vårdavtalet är giltigt och vårdavgiften betalas också för sommaren. För utbetalningen av stödet har det ingen betydelse om vårdförhållandet fortsätter efter semestern. Familjen är inte berättigad till hemvårds- eller privatvårdsstöd för semestertiden om barnet före semestern har varit i dagvård som kommunen ordnat och familjen inte har sagt upp dagvårdsplatsen. När dagvårdsproducenten har semester eller är sjuk Beloppet av privatvårdsstödet under semestermånaderna avviker från det vanliga om dagvårdsavgiften per kalendermånad är lägre för att dagvårdsproducenten har semester under en del av månaden. Under dagvårdsproducentens semester uppgår privatvårdsstödet per månad högst till den vårdavgift som betalas för kalendermånaden i fråga. Om barnet flyttas över till en annan dagvårdsplats under den egentliga dagvårdarens semester kan utbetalningen av barnavårdsstöd fortsätta om familjen är berättigad till privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd. När barnet efter semestern återvänder till sin gamla dagvårdsplats anses vårdförhållandet inte ha avbrutits för semestertiden. Rätten till stöd bibehålls dock inte i en situation där vårdförhållandet fortsätter efter semestern, men det blir ett avbrott på minst en kalendermånad då stöd inte betalas. Om dagvårdsproducenten insjuknar och blir sjukskriven ska du ta reda på om vårdförhållandet fortsätter och om det under sjukdomstiden betalas vårdarvode eller lön. Om vårdförhållandet och betalningen av vårdarvode eller lön fortsätter, fortsätter också rätten till privatvårdsstöd. Om beloppet av vårdavgiften eller lönen förändras betalas i privatvårdsstöd ändå högst ett belopp som är lika stort som vårdavgiften eller lönen. Om det sker en oväntad förändring i vården (t.ex. om vårdaren plötsligt blir sjuk) och utbetalningen till vårdproducenten tillfälligt förhindras kan stödet också betalas till föräldern eller en annan vårdnadshavare. Hindret ska vara tillfälligt. Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 4, 5 och 7 12
1.4.4.6. Utbetalningstid När börjar utbetalningen? Man har inte rätt till privatvårdstöd för ett barn som det betalas föräldradagpenning för. Privatvårdsstöd betalas tidigast från första vardagen efter att föräldrapenningperioden upphört eller att den faderskapspenningperiod som betalas efter föräldrapenningperioden har upphört eller att den faderskapspenningperiod som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden upphört eller från det att övriga villkor för stödet uppfylls (SHPBL 17 1 mom. och 4 5 mom.). En adoptivförälder, som på grund av arbete inte har rätt till föräldrapenning, har rätt att få en kommunal dagvårdsplats åt sitt barn. Om rätten till kommunal dagvård då inte utnyttjas för adoptivbarnet, kan för barnet betalas stöd för privat vård av barn redan under den kalkylerade föräldrapenningperioden, förutsatt att de övriga villkoren för att få stöd uppfylls. När upphör utbetalningen? Utbetalningen av stöd för privat vård av barn upphör senast den 31 juli det år då barnet såsom läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen eller då de övriga villkoren för stödet inte längre uppfylls. Om ett barn i förskoleåldern inte har rätt till över 20 timmar av småbarnspedagogik tar utbetalningen av privatvårdsstöd redan när barnet inleder sin förskoleundervisning. När det gäller barn som omfattas av förlängd läroplikt upphör utbetalningen senast den 31 juli året efter det år då läroplikten började. Om ett barn som omfattas av förlängd läroplikt inte har rätt till över 20 timmar av småbarnspedagogik tar utbetalningen av privatvårdsstöd slut redan när barnet som läropliktig börjar delta i förskoleundervisning. Minimibetalningstid Stödet beviljas inte för en kortare tid än en månad (SHPBL 1128/1996 14 3 mom.). Vid granskningen av en månadsperiod beaktas hela den tid för vilken barnavårdsstöd har beviljats. Rätt till stöd föreligger således om den sammanräknade tiden för vilken stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning har beviljats är minst en månad. Exempel Föräldrapenningperioden upphör 17.9.2014 och stöd för privat vård av barn har beviljats från 1.10.2014. Stöd för hemvård av barn kan beviljas för tiden 18.9 30.9.2014. Ersättning som betalas för vården Stödet betalas för de månader för vilka dagvårdsproducenten debiterar den sökande. Om man avtalat om att ersättning betalas för 12 månader kan även stödet betalas för motsvarande tid. Om man har avtalat om att inte betala ersättning t.ex. under dagvårdproducentens semester betalas inte heller stöd för denna tid. Andra eventuella orsaker till att man avtalat om att inte betala ersättning kan till exempel vara barnets (familjens) utlandsresa eller faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden. Läs mer under Vårdtid och i de tekniska anvisningarna under Hoitojakso-Päivähoidon tuottaja. 13
Familjen kan vara skyldig att betala vårdavgift också för uppsägningstid, även om barnet inte längre är i vård. Då vårdförhållandet fortfarande är i kraft och om vårdavgiften betalas också för uppsägningstid, kan familjen ha rätt till privatvårdsstöd för uppsägningstiden. 1.4.5. Internationella bestämmelser En förutsättning för att stöd för privat vård ska beviljas är att barnet faktiskt bor i Finland. EGförordning 1408/71 om social trygghet gäller inte stödet för privat vård. 1.5. Förhållande till andra förmåner Barnavårdsstöd utgör i allmänhet inget hinder för förmåner enligt andra lagar. Rätt till stöd uppstår då villkoren uppfylls och val görs mellan ekonomiskt stöd och dagvård som ordnas av kommunen. Förmåner enligt andra lagar beaktas, såvida de är av betydelse, i regel som inkomster då vårdtilläggets storlek fastställs. Exempelvis arbetslöshetsdagpenning, utbildningsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning och utbildningsstöd (dock inte kostnadsersättning) räknas som inkomst vid fastställandet av vårdtillägget till stödet för privat vård. Vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för privat vård kan betalas också under moderskapsoch föräldrapenningperioden. Särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning, partiell föräldrapenning eller faderskapspenning som betalas efter föräldrapenningperiodens slut eller faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- eller föräldrapenningperioden samordnas inte med vårdpenningen, men i vårdtillägget beaktas dessa till fullo som inkomst. För närmare information se tabellen. Läs mera om hur faderskapspenning som betalas utanför moderskapsoch föräldrapenningperioden (lagändring 1.1.2013) inverkar på privatvårdsstödet i avsnitten Utbetalningstid > När börjar utbetalningen? och Ersättning som betalas för vården. Hur andra förmåner beaktas i samband med stödet för privat vård av barn Förklaringar till tabellen Eo = prioriterad inkomst i samband med vårdtillägg Väh = avdras från de inkomster som beaktas i fråga om vårdtillägg (KAL 10 a ), om familjen betalar S = inverkan ska utredas; särskilt om mottagaren är densamma T = beaktas som inkomst i fråga om vårdtillägg, minst begränsat O = ingen inverkan Stöd för privat vård av barn (familjens inkomster) Moderskapspenning, särskild moderskapspenning Faderskapspenning Partiell vårdpenning Vårdtillägg T T T 14
Flexibel vårdpenning Sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, partiell sjukdagpenning Arbetsmarknadsstöd Specialvårdspenning Arbetslöshetsdagpenning Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd Alterneringsersättning Studiestöd (studiepenning, vuxenutbildningsstöd, bostadstillägg) Bostadsbidrag för pensionstagare Allmänt bostadsbidrag Barnbidrag Handikappbidrag för personer under 16 år Handikappbidrag för personer över 16 år Vårdbidrag för pensionstagare (och eventuellt veterantillägg som betalas som en del av det) Kostersättning Stöd för närståendevård Arvode till familjevårdare Allmän familjepension Folkpension/arbetspension Militärunderstöd Underhållsstöd Underhållsbidrag T T S T T T T Eo Eo Eo Eo Eo Eo Eo Eo T T T T Eo O Väh Om en annan EU-/EES-stat betalar en förmån som motsvarar föräldradagpenningen beaktas den i barnavårdsstödet på samma sätt som föräldradagpenning som betalas av Finland. Stödet för privat vård betalas till dagvårdsproducenten. Stödet beaktas inte som familjens inkomst vid samordningen av olika förmåner. Stöd för privat vård inverkar inte som inkomst på en sökandes studiestöd. Utbetalt stöd beaktas emellertid i dagvårdsproducentens studiestöd. Hur barnavårdsstödet inverkar på andra förmåner redogörs det närmare för i anvisningarna för de enskilda förmånsslagen. 15
1.6. Ansökan Stöd för privat vård söks av barnets förälder, även om stödet betalas till vårdproducenten. Stöd för privat vård av barn ska sökas på blanketten för stöd för hemvård av barn/stöd för privat vård av barn WH1. Stödet kan också sökas elektroniskt. Utöver ansökan om stöd behövs också en utredning av vårdproducenten WH2, som vårdproducenten fyller i. Blanketten WH2r kan skickas elektroniskt om dagvårdsproducenten har ett FO-nummer. Om barnet sköts av en person som familjen har ingått ett arbetsavtal med behövs också en kopia av arbetsavtalet som bilaga till ansökan. Då man ansöker om vårdtillägg ska till ansökan fogas en tillförlitlig utredning om familjens inkomster som inverkar på vårdtilläggets storlek. Beträffande de inkomster som inverkar på vårdtillägget se närmare under Inkomster och avdrag (Ratkaisutyö > Yksityisen hoidon tuki > Etuusohje > Määräytymisperusteet > Tulot ja vähennykset). En ansökan behövs alltid när en förmån söks för första gången den tidigare sökanden byts till en annan kunden ansöker om fortsättning på ett stöd som har beviljats för en bestämd tid. Ett justeringsavgörande på grund av en familjs förändrade förhållanden kan du oftast göra upp utan ansökan. Att i onödan be kunden fylla i en ansökningsblankett bör undvikas. När du funderar på att be om en ansökningsblankett, tänk efter: kan du få de uppgifter som saknas på något annat sätt som är enklare? kan du sköta ärendet smidigare och ta reda på uppgifterna av klienten t.ex. per telefon? I många fall räcker det om kunden anmäler förändringen och lämnar in bara de utredningar som behövs. 1.6.1. Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift 16
Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan. 1.6.1.1. Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. 17
Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar. 1.6.1.2. Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar. 1.6.2. Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 1.6.2.1. Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan 18